Kära läsare

Historien håller på och vänder blad. Vi gör detta Röda rummet-nummer i den tid då det kanske bara är timmar eller dagar innan naturen omkring oss vårexploderar, men redan för några månader sedan slog något mycket stort ut. Med början i Tunisien i januari beskådar vi just nu en våg av folklig kamp i arabvärlden som omdanar världen.

Det ord som tidigare varit antingen marginaliserat eller tömt på sitt innehåll fick nu både verklig innebörd och rekordfeta typsnitt på de flesta dagstidningars mittuppslag: revolution.

Vi såg unga kvinnor som tillsammans med män – i hundratusentals – förflyttade Tahrirtorget i Kairo till världspolitikens centrum. Möjligheten för ett folk att kasta en tyrann över ända med egen kraft födde något… ja, vad egentligen? I detta nummer försöker vi, med hjälp av Andreas Malms artikel, fånga detta något, denna historiska ommöblering. Vi skriver historia – och då på det sätt som vi tror att historia måste skrivas för att vara verksam; i djup och nära kontakt med de folkmassor som förändrar dess gång.

Även resten av numret präglas till stor del av detta: rörelser, klass och kamp. Vilka är förutsättningarna för en folklig rörelse även här i vårt än så länge tysta konungarike? Maria Sundvall letar trådar som kan bryta vanmakten och Erik Helgeson nystar i andra ändar för att utvärdera Fortsätt läsa →

Vilka maktmedel har fackföreningsrörelsen när det verkligen kommer till kritan? Erik Helgeson läser antologin Hopsnackat, om den grå vardagens kamp, jämsides med ett av LO:s centrala strategidokument. Han resonerar vidare utifrån sina egna erfarenheter från striderna i Göteborgs hamn.

Svensk litteratur inrymmer en stor skatt av berättelser och ögonvittnesskildringar om arbetsplatskamp. Många av dem är dramatiska och fascinerande i sin återgivning av militanta strider mellan kämpande arbetarkollektiv och arbetsgivare som understötts av statens politiker, poliser och domstolar. Det är beskrivningar om uppoffringar, svek, nederlag och segrar, vilka har bestående

Beställ boken här: http://folkrorelselinjen.nu/

Fortsätt läsa →

Jag har haft turen att inte behöva söka jobb på många år. Av vana surfar jag ändå in på Platsbanken då och då. Med tiden har det blivit ett sätt att hålla verklighetskontakten. Lejonparten av jobben finns inom ”försäljning” eller inom ”socialt arbete”. Det handlar i stort sett aldrig om heltid. Det handlar i stort sett aldrig om fast lön. Det handlar om nannyjobb tisdagar och torsdagar 15–19 (barnhämtning, middagsfix). Om att ordna säljpartyn i hemmet och kränga på sina bekanta sexleksaker.

Det handlar om att Fortsätt läsa →

Frågan om kön, eller genus, har genomgått förändringar under åren – och med den feminismen. Ett postmodernt synsätt har trängt in och underminerat maktanalysen. Ska frågan om klass gå samma väg? Kajsa Ekis Ekman har läst en bok som vill lansera en ny modell för klassanalys. Hon välkomnar utmaningen men skärskådar innehållet kritiskt – och funderar på vad vi kan sätta emot.

När kvinnorörelsen kämpat till sig en mängd avgörande framgångar som rätten till abort och daghem, kom den första backlashen. Den kallades särartsfeminism.

Fortsätt läsa →

Tunisien, Egypten, Libyen, Syrien, Jemen… Land efter land i arabvärlden omfattas av folkliga protester och uppror. Sagoskimret från Tusen och en natt verkar idag långt borta.
Men vad är bakgrunden till alla dessa sociala jäsningsprocesser? Och varför exploderar arabvärlden just nu? Andreas Malm försöker gå under ytan och se mönster i den kaskad av information som för tillfället bibringas oss från denna del av världen.

Revolutioner, påpekade Rosa Luxemburg, är svåra att bemästra med analys medan de fortfarande pågår. ”Allt går i vartannat eller löper parallellt, korsar varandra, flyter samman; det är ett hav av föränderliga fenomen, i evig rörelse.” Först och främst kommer förstås revolutionen som en chock för dess fiender. I Dagens Nyheter kunde man den nionde februari, två dagar innan Hosni Mubarak spolades bort av landsomfattande strejker, bondeprotester och de största revolutionära massdemonstrationerna i världen sedan Iran 1979, ta del av analysen att den egyptiska demokratirörelsen bestod av ”begränsade sektorer” från ”övre medelklassen eller överklassen”. Arbetare och bönder stödde fortfarande Mubarak, och därför kunde revolutionen omöjligen vinna; någon form av historiskt rekord i missbedömning. Men revolutionen är lika oförutsägbar för Fortsätt läsa →

Hur kan vi tillsammans uppbåda en organiserad folklig rörelse för välfärden? På vilket  sätt  kan opinion och organisering betinga varandra? Kan fakta bryta vanmakten?

Maria Sundvall har läst Daniel Ankarloos nya bok Välfärdsmyter. En efterhängsen fråga dröjer sig kvar efter avslutad läsning: vad är det som får människor i rörelse? Går  det rentav att ta ett tankesprång mellan Politikertorget i Södertälje 2008 och Tahrirtorget i Kairo 2011?

Kan man skriva en hel bok baserad på ett par räkneexempel? Och kan det vara till nytta för den som vill försvara välfärden? Frågorna dyker upp i huvudet när jag läser Daniel Ankarloos nya bok Välfärdsmyter. Fortsätt läsa →

Den belgiske marxisten och agronomen Daniel Tanuro gav nyligen ut boken L´impossible capitalisme vert där han utifrån marxistisk värdeteori analyserar den ekologiska krisen och gör en kritisk genomgång av den samtida debatten om klimatförändringarna. I följande intervju med Richard Fidler redogör 
Tanuro för några centrala teman i boken och förklarar varför han kallar sig 
ekosocialist

Daniel Tanuro, din nya bok heter L’impossible capitalisme vert; vad är ”grön kapitalism”?

Uttrycket går att förstå på två olika sätt. En tillverkare av vindkraftturbiner kan skryta med att han sysslar med grön kapitalism. I den betydelsen – att en del pengar investeras i en ”ren” sektor av ekonomin – är en sorts grön kapitalism uppenbarligen möjlig och också ganska vinstgivande. Men den verkliga frågan är om kapitalismen Fortsätt läsa →

– om Sveriges koloniala arv

I marxistiska analyser betonas den roll som ”den ursprungliga kapitalackumulationen” – plundring, slaveri och ojämlika handelsvillkor – spelade som förutsättning för den västerländska industrialiseringen. Sveriges historiska ställning i denna globala rovdrift är tidigare bara känd och tecknad i sina huvuddrag. Jonas Nordin har läst ny litteratur i ämnet.

År 1738 avseglade fartyget Amoretta mot Calabar i Västafrika med en last av svenskt järn. Järnet var Fortsätt läsa →

En klassisk bild av Olof Palme är när han sitter i en tågkupé – på hemväg från ett möte i en av Sveriges arbetarkommuner. Två äldre kvinnor vinkar genom fönsterrutan och Palme vinkar tillbaka med ett leende som lyser upp hela ansiktet. Bilden illustrerar väl hur denne Östermalmspojke – med ett idogt flängande land och rike kring – lyckades bli en del av arbetarrörelsen. I sin bok Ingen kommer undan Olof Palme skjuter Göran Greider in sig på att det är omöjligt att se Palme och hans idéer frikopplade från denna rörelse

Ronny Åkerberg kommenterar det greiderska perspektivet och försöker placera in Palme på den socialdemokratiska historiska tidslinjen mellan ett socialistiskt då och ett nyliberalt nu. Fortsätt läsa →

Med boken Slutkört lämnar Lars Henriksson ett tungt debattinlägg om bilindustrins framtid, klimatomställningens möjligheter och arbetarkampens förutsättningar. Rickard Warlenius prisar boken och för samtidigt debatten vidare med kritiska invändningar mot några av Henrikssons grundantaganden.

Att den mest svidande uppgörelsen med bilsamhället som har publicerats Fortsätt läsa →