{"id":10,"date":"2010-03-23T14:27:52","date_gmt":"2010-03-23T13:27:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=10"},"modified":"2010-09-30T09:32:23","modified_gmt":"2010-09-30T08:32:23","slug":"homo-socialismus-%e2%80%93-om-biologi-egoism-och-mojliga-felslut","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2010\/03\/23\/homo-socialismus-%e2%80%93-om-biologi-egoism-och-mojliga-felslut\/","title":{"rendered":"Homo Socialismus? \u2013 om biologi, egoism och m\u00f6jliga felslut"},"content":{"rendered":"

M\u00e5nga k\u00e4nner nog igen argumentet att \u201dJo, det kan ju l\u00e5ta bra det d\u00e4r med j\u00e4mlikhet och socialism, men nu \u00e4r det ju s\u00e5 att m\u00e4nniskan av naturen \u00e4r egoistisk!\u201d J\u00e4mf\u00f6relsen med djuren ligger d\u00e5 ofta n\u00e4ra till hands. Men vad s\u00e4ger oss egentligen biologin?<\/strong><\/p>\n

Zooekologen Erik Svensson och samh\u00e4llsl\u00e4raren Pia Gustafsson ger sin syn p\u00e5 nya evolutionsbiologiska forskningsr\u00f6n med utg\u00e5ngspunkt i den nyutkomna boken Sn\u00e4llare \u00e4n du tror. M\u00e4nniskan\u2009\u2013\u2009social av naturen. De varnar f\u00f6r underskattning av biologiska f\u00f6rklaringsmodeller, men \u00e4ven f\u00f6r att dra missledande slutsatser.<\/strong><\/p>\n

Boken Sn\u00e4llare \u00e4n du tror<\/em> med underrubriken M\u00e4nniskan \u2013 social av naturen<\/em> \u00e4r skriven av \u00c5ke Daun som \u00e4r professor i etnologi och Hans Norebrink, v\u00e5rdarbetare som studerat internationella relationer. Boken \u00e4r skriven i dialogform efter korrespondens mellan Daun och Norebrink. De har haft som utg\u00e5ngspunkt att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 samh\u00e4llsfenomen som samarbete, altruism och egoism utifr\u00e5n m\u00e4nniskans biologiska natur och genetiska arv. Det \u00e4r ett klassiskt \u00e4mne f\u00f6r kontroverser, som avhandlats m\u00e5nga g\u00e5nger genom historien, varf\u00f6r f\u00f6rfattarnas dj\u00e4rvhet imponerar.<\/p>\n

De b\u00e5da diskuterar tre generella teman kring m\u00e4nniskans natur;\u00a0 osj\u00e4lviskhet, samarbete och \u201dsocialitet\u201d. Kapitelrubrikerna torde vara aptitretande f\u00f6r alla som hyser det minsta intresse f\u00f6r evolutionsbiologiska perspektiv p\u00e5 m\u00e4nniskans beteende och natur. Vad s\u00e4gs till exempel om \u201dV\u00e5r moral \u00e4r biologisk\u201d, \u201dDarwin och altruismen\u201d, \u201dSamarbete, snyltare och socialism\u201d, eller \u201dSex och evolution\u201d? F\u00f6rfattarna tvekar inte att ge sig in i n\u00e5gra av de mest kontroversiella \u00e4mnen som sysselsatt forskare i \u00e5ratal, och de g\u00f6r det med en h\u00e4rlig entusiasm. Samtidigt m\u00e5lar f\u00f6rfattarna ibland\u2009\u2009\u2013\u2009\u2009i sin entusiasm\u2009\u2009\u2013\u2009\u2009med alltf\u00f6r breda penseldrag, vilket kanske \u00e4r\u00a0 oundvikligt med det vittomfattande uppl\u00e4gg de valt och den dialogform som boken \u00e4r skriven i.<\/p>\n

Boken \u00e4r intressant ocks\u00e5 utifr\u00e5n f\u00f6rfattarnas politiska utg\u00e5ngspunkter d\u00e4r b\u00e5de Daun och Norebrink f\u00e5r s\u00e4gas befinna sig till v\u00e4nster. Norebrink har ett 1960- och 70-talsf\u00f6rflutet i den doktrin\u00e4ra stalinistiska delen av v\u00e4nstern i G\u00f6teborg. De senaste decennierna har han tagit avst\u00e5nd fr\u00e5n den marxism-leninistiska ideologin och har, i sp\u00e5ren av Berlinmurens fall 1989 och Sovjets kollaps 1991, grubblat p\u00e5 vad som gick fel i byggandet av \u201drealsocialismen\u201d. Det \u00e4r en uppg\u00f6relse\u00a0 vilken l\u00f6per som ett parallellsp\u00e5r i boken. Att Norebrink fortfarande har hj\u00e4rtat till v\u00e4nster framg\u00e5r tydligt i framst\u00e4llningen.<\/p>\n

De viktiga fr\u00e5gor som Norebrink\u2009\u2013\u2009liksom m\u00e5nga andra v\u00e4nsterintellektuella, socialister och kommunister st\u00e4llt sig\u2009\u2013\u2009\u00e4r om det \u00e4r meningsfullt att f\u00f6rs\u00f6ka bygga ett socialistiskt samh\u00e4lle baserat p\u00e5 solidaritet om m\u00e4nniskan av biologiska sk\u00e4l \u00e4r inneboende sj\u00e4lvisk? Har de nyliberala ideologerna kanske haft r\u00e4tt i sin predikan om Homo economicus<\/em>, den vinstmaximerande och sj\u00e4lviska m\u00e4nniskan som struntar i sin omgivning? Var det p\u00e5 grund av dessa inneboende negativa aspekterna av m\u00e4nniskans biologiskt medf\u00f6dda natur som \u201drealsocialismen\u201d i Sovjetunionen och \u00d6steuropa kollapsade?<\/p>\n

Popul\u00e4rvetenskaplig evolutionsbiologisk litteratur under 1970, 80 och 90-talen, liksom ocks\u00e5 viss politisk litteratur, tycktes bekr\u00e4fta denna pessimistiska syn p\u00e5 m\u00e4nniskans natur, vilket hos m\u00e5nga v\u00e4nsterintellektuella ledde till en djup misst\u00e4nksamhet mot evolutionsbiologi som forskningsdiciplin. \u00c5r 1976 utkom Richard Dawkins ber\u00f6mda popul\u00e4rvetenskapliga b\u00e4sts\u00e4ljare Den sj\u00e4lviska genen <\/em>(1), en bok som \u00e4ven fick effekter p\u00e5 den politiska samh\u00e4llsdebatten. Dawkins grundl\u00e4ggande tes var \u2013 det \u00e4r viktigt att p\u00e5peka\u2009\u2013\u2009att alla djur inte \u00e4r sj\u00e4lviska men att deras gener<\/em> \u00e4r det. Vad som ser ut som altruism (oegennytta) p\u00e5 individniv\u00e5, till exempel en f\u00e5gel som matar sina ungar, \u00e4r i sj\u00e4lva verket sj\u00e4lviskhet p\u00e5 genniv\u00e5: generna gynnar beteenden som f\u00f6rmerar deras egen spridning. Det kan \u00e4ven kan ske genom att djuret hj\u00e4lper sl\u00e4ktingar som b\u00e4r p\u00e5 kopior av dessa gener, s\u00e5 som f\u00e5gelungarna i detta fall. Sl\u00e4ktskapsselektion<\/em> \u00e4r en f\u00f6rklaring till evolutionen av (till synes) altruistiska beteenden p\u00e5 individniv\u00e5n, en annan \u00e4r reciprok altruism<\/em> (\u201djag hj\u00e4lper dig, om du hj\u00e4lper mig\u201d).<\/p>\n

Gener och samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring<\/strong><\/p>\n

Richard Dawkins h\u00e4vdade allts\u00e5 aldrig att altruistiska beteenden inte n\u00e5gonsin kan existera p\u00e5 individniv\u00e5. Han p\u00e5pekade dock att p\u00e5 genetisk niv\u00e5<\/em> gynnas alltid<\/em> sj\u00e4lviska egenskaper. Denna tes har dock kritiserats av andra biologer, bland annat eftersom definitionen av \u201dsj\u00e4lviskhet\u201d blir meningsl\u00f6s om den kommer att omfatta alla<\/em> gener. Ett begrepp som blir s\u00e5 vittomfattande f\u00f6rlorar sitt analytiska v\u00e4rde, eftersom det (enligt Dawkins definition) inte kan existera osj\u00e4lviska gener ens f\u00f6r beteenden som bevisligen \u00e4r altruistiska p\u00e5 individniv\u00e5n. D\u00e4rmed har hela fr\u00e5gan om altruism definierats bort fr\u00e5n genniv\u00e5n, vilket g\u00f6r all diskussion ofruktbar och meningsl\u00f6s fr\u00e5n b\u00f6rjan. Id\u00e9n om den sj\u00e4lviska genens \u00f6verordnade betydelse var dock en frestande tanke f\u00f6r nyliberala ideologer som predikade egoismens lov. H\u00f6gerdebatt\u00f6rer som en g\u00e5ng f\u00f6r alla ville s\u00e4tta punkt f\u00f6r alla id\u00e9er om samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar i socialistisk riktning, som skulle kunna hota det kapitalistiska ekonomiska systemets ideologiska hegemoni, s\u00e5g nu chansen att exploatera Dawkins id\u00e9er.<\/p>\n

I Sverige publicerade evolutionsbiologen Birgitta Tullberg och ekonomen Jan Tullberg 1994 en bok med detta starkt h\u00f6gerorienterade budskap: Naturlig etik: en uppg\u00f6relse med altruismen <\/em>(2). Altruismen utm\u00e5lades av dessa f\u00f6rfattare som ett \u201donaturligt\u201d och kulturellt betingat p\u00e5fund p\u00e5tvingat av samh\u00e4llet och kl\u00e5fingriga socialistiska politiker. M\u00e4nniskan borde snarare f\u00f6rkasta altruismen och ist\u00e4llet bejaka sin inre biologiska natur som, enligt dessa debatt\u00f6rer, var renodlat sj\u00e4lvisk. Solidaritetstankar inom kristendomen och socialismen p\u00e5stods vara skadliga och f\u00f6rhindra samh\u00e4llets och de fria individernas utveckling.<\/p>\n

H\u00e4pnadsv\u00e4ckande nog publicerades denna grova politiska pamflett med st\u00f6d fr\u00e5n d\u00e5varande Naturvetenskapliga Forskningsr\u00e5det. Boken fick dessutom mycket goda vitsord av professorerna Torbj\u00f6rn Fagerstr\u00f6m och Staffan Ulfstrand. F\u00f6rklaringen till detta l\u00e5g f\u00f6rmodligen i tidsandan under 1990-talet, en nyliberal och borgerlig hegemoni som politiskt st\u00e4rkts av Berlinmurens fall 1989. I en tid av allm\u00e4n hets mot all v\u00e4nster\u2009\u2009\u2013\u2009\u2009\u201davvikande\u201d tankar och id\u00e9er \u2013 i Sverige framf\u00f6rallt manifesterat av Per Ahlmarks tes om \u201dv\u00e4nsterns skuld\u201d \u2013 var de kritiska r\u00f6sterna bland s\u00e5v\u00e4l biologer som andra intellektuella svaga, och drunknade i d\u00e5tidens bistra samtidsbudskap om v\u00e4rdet av fria marknadskrafter drivna av individers egenintressen.<\/p>\n

Tiderna har dock \u00e4ndrats och ny evolutionsbiologisk forskning har st\u00e4llt m\u00e5nga av de tidigare f\u00f6rutfattade meningarna om m\u00e4nniskans natur p\u00e5 huvudet. Det g\u00e4ller inte minst den naiva tron p\u00e5 Homo economicus<\/em> och de evolutionsbiologiskt inspirerade nyliberala id\u00e9erna att m\u00e4nniskan agerar (enbart) efter kortsiktiga sj\u00e4lviska och ekonomiska intressen. Evolutionsbiologen Sergey Gavrilets\u00a0 har till exempel utvecklat teoretiska modeller f\u00f6r att f\u00f6rklara den s\u00e5 kallade \u201degalit\u00e4ra revolutionen\u201d, som kom att leda till att sten\u00e5ldersm\u00e4nniskans sociala system skiljde sig dramatiskt fr\u00e5n de mer hierarkiska och oj\u00e4mlika sociala system som k\u00e4nnetecknar v\u00e5ra n\u00e4rmsta sl\u00e4ktingar \u2013 de stora m\u00e4nniskoaporna3. Medan v\u00e5ra n\u00e4rmsta sl\u00e4ktingar agerar betydligt mer sj\u00e4lviskt gentemot varandra, s\u00e5 har flera nya experimentella evolutionsbiologiska och beteendeekonomiska studier av m\u00e4nniskor visat att v\u00e5r art skiljer sig markant fr\u00e5n till exempel schimpanserna(4).<\/p>\n

M\u00e4nniskor visar tydliga exempel p\u00e5 \u201dinequality aversion\u201d; de delar g\u00e4rna med sig av resurser n\u00e4r de upplever att f\u00f6rdelningen \u00e4r or\u00e4ttvis. M\u00e4nniskor \u00e4gnar sig \u00e4ven \u00e5t beteenden som ur ekonomisk synvinkel \u2013\u00a0 inte minst fr\u00e5n nyliberalt perspektiv \u2013 \u00e4r irrationella, som tll exempel det kostsamma och ol\u00f6nsamma beteendet att straffa \u201dfuskare\u201d som inte f\u00f6ljer sociala normer och regler, s\u00e5 kallad \u201daltruistisk bestraffning\u201d(5).<\/p>\n

M\u00e4nniskans natur<\/strong><\/p>\n

Dessa och m\u00e5nga andra observationer av m\u00e4nskliga beteenden har gjort att forskare inom evolutionsbiologi, antropologi, beteende- och neuroekonomi och andra discipliner har b\u00f6rjat ifr\u00e5gas\u00e4tta tesen om den allenar\u00e5dande sj\u00e4lviskheten och om Homo economicus<\/em> som modell f\u00f6r alla m\u00e4nskliga beteenden. B\u00e4va m\u00e5nde nyliberalerna! H\u00e5ller v\u00e4nstern p\u00e5 att \u00e5terta initiativet i kampen om verklighetsbeskrivningen av m\u00e4nniskans natur? Hotar den nya forskningen nyliberalismens, och d\u00e4rmed kapitalismens, ideologiska hegemoni? Banar resultaten v\u00e4g f\u00f6r ett \u00e5terupplivande av de socialistiska id\u00e9erna bland intellektuella och breda befolkningslager?<\/p>\n

I detta sammanhang kan det dock vara v\u00e4rt att p\u00e5peka att m\u00e4nniskans dokumenterade och biologiskt medf\u00f6dda vilja till att samarbete ocks\u00e5 kan ha m\u00f6rka baksidor, som nepotism och krig mellan grupper. En v\u00e4rld dominerad av gruppselektion blir inte med n\u00f6dv\u00e4ndighet en trevligare v\u00e4rld \u00e4n en dominerad av gen- och individselektion. Konflikterna flyttar ist\u00e4llet upp p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5 och kan ist\u00e4llet komma att manifesteras som konkurrens och krig mellan grupper. Grupper best\u00e5ende av huvudsakligen altruistiska och samarbetande individer kan f\u00f6rmodas ha en \u00f6verlevnadsframg\u00e5ng j\u00e4mf\u00f6rt med grupper best\u00e5ende av huvudsakligen sj\u00e4lviska individer som inte bidrar till gruppens l\u00e5ngsiktiga \u00f6verlevnad.<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 ett exempel p\u00e5 hur individernas och genernas l\u00e5ngsiktiga<\/em> sj\u00e4lviska genetiska intressen sammanfaller med gruppens: de gener och individer som bidrar till gruppens l\u00e5ngsiktiga \u00f6verlevnad genom att samarbeta kommer allts\u00e5 att gradvis konkurrera ut mer kortsiktigt sj\u00e4lviska gener och individer. I praktiken talar dock m\u00e5nga forskare idag g\u00e4rna om \u201dmulti-level selection\u201d, det vill s\u00e4ga att selektionen verkar p\u00e5 b\u00e5de\u00a0 gen-, individ- och gruppniv\u00e5 och att balansen mellan selektionen p\u00e5 dessa olika niv\u00e5er best\u00e4mmer det l\u00e5ngsiktiga utfallet och \u00f6verlevnaden f\u00f6r olika gener med olika strategier. Det \u00e4r till exempel den st\u00e5ndpunkt som evolutionsteoretikern David Sloan Wilson i USA l\u00e4nge f\u00f6rf\u00e4ktat.<\/p>\n

Ett uppm\u00e4rksammat fenomen som inte Daun och Norebrink tar upp i sin bok \u00e4r mobbning. Detta \u00e4r dock inget som f\u00f6rfattarna ska klandras f\u00f6r. De sp\u00e4nner \u00f6ver v\u00e4ldigt m\u00e5nga olika \u00e4mnesomr\u00e5den, och ingen omfattande evolutionsbiologisk forskning har s\u00e5 vitt vi vet \u00e4gnats \u00e5t detta omr\u00e5de. Trots att forskningen om detta\u00a0 till stora delar har l\u00e4mnats till psykologin har mobbning ofta inte betraktats som ett allm\u00e4nm\u00e4nskligt fenomen utan huvudsakligen som ett skolrelaterat problem. D\u00e5 det utan tvivel f\u00f6rekommer mobbning \u00e4ven utanf\u00f6r skolorna vore det \u00f6nskv\u00e4rt med allsidig forskning \u00e4ven p\u00e5 detta omr\u00e5de.<\/p>\n

Hur skulle d\u00e5 mobbning kunna f\u00f6rklaras ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv? \u00c4r mobbning den m\u00f6rka baksidan av m\u00e4nniskans inneboende biologiska tendens att bilda grupper och samarbeta? \u00c4r vuxenmobbning och skolmobbning i grunden samma biologiska fenomen. Avspeglar all mobbning en generell underliggande biologisk tendens att utesluta individer som inte platsar i grupperna? En tendens som kr\u00e4ver att grupperna avgr\u00e4nsas och att o\u00f6nskade individer utesluts fr\u00e5n gruppgemenskapen? Om det f\u00f6rh\u00e5ller sig s\u00e5 \u00e4r det \u00e5terigen en illustration av att en v\u00e4rld dominerad av gruppselektion och samarbete inom grupper inte med n\u00f6dv\u00e4ndighet m\u00e5ste inneb\u00e4ra att alla konflikter f\u00f6rsvinner och att fullst\u00e4ndig harmoni r\u00e5der. Konflikterna f\u00f6rflyttas ist\u00e4llet till andra arenor.<\/p>\n

Ut\u00f6ver psykologiska, sociala, historiska och ekonomiska f\u00f6rklaringar till djupt destruktiva fenomen som rasism och krig mellan nationer kan man allts\u00e5 t\u00e4nka sig att biologiska f\u00f6rklaringar spelar \u00e5tminstone n\u00e5gon roll, och d\u00e5 ofta i samverkan med mer traditionellt erk\u00e4nda faktorer. Denna m\u00f6jlighet utg\u00f6r givetvis inget f\u00f6rsvar f\u00f6r dessa negativa fenomen i sig\u2009\u2013\u2009lika lite som historiska, psykologiska, social eller ekonomiska faktorer g\u00f6r det\u2009\u2013\u2009men den kan bidra till en f\u00f6rdjupad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r m\u00e4nskliga tragedier.<\/p>\n

Feminism och biologi<\/strong><\/p>\n

Varken Daun eller Norebrink \u00e4r biologer och naturvetare till professionen. Det\u00a0 kan ses som bokens styrka, men det blir ocks\u00e5 dess svaghet. Det \u00e4r tv\u00e5 mycket bildade, men likafullt glada amat\u00f6rer som diskuterar den senaste evolutionsbiologiska forskningen och dess betydelse. F\u00f6rfattarnas bel\u00e4senhet imponerar, samtidigt som de mer kritiska fr\u00e5gorna utel\u00e4mnas. Det finns vissa brister i boken, framf\u00f6r allt i avsnitten om k\u00f6nsrollerna och deras biologiska bakgrund. Daun och Norebrink har helt r\u00e4tt i att delar av v\u00e4nstern, framf\u00f6r allt vissa feminister och genusvetare, har g\u00e5tt ner sig i ett socialkonstruktivistiskt eller postmodernistiskt tr\u00e4sk d\u00e4r biologiska k\u00f6nsskillnader antingen f\u00f6rnekas eller f\u00f6rminskats till absurditet. Ett \u00f6vertydligt exempel p\u00e5 detta s\u00e5g vi nyligen n\u00e4r den postmodernistiskt influerade v\u00e4nstern runt tidskriften Arena<\/em> gick till h\u00e5rt angrepp mot den feministiska f\u00f6rfattaren och debatt\u00f6ren Nina Bj\u00f6rk n\u00e4r hon h\u00e4vdade uppfattningen att m\u00e4nniskans biologiska natur och barnets behov av f\u00f6r\u00e4ldraomv\u00e5rdnad tidigt i livet utgjorde ett hot mot den liberala dr\u00f6mmen om de suver\u00e4na individernas totala frihet och oberoende. Arenaredakt\u00f6ren Karolina Ramqvist s\u00e5g Nina Bj\u00f6rks f\u00f6rsikiga n\u00e4rmande till biologin som ett f\u00f6rr\u00e4deri mot de feministiska idealen, d\u00e4r ordet biologi n\u00e4rmast anv\u00e4nds som ett sk\u00e4llsord och beteckning f\u00f6r f\u00f6rtryckande manliga strukturer.<\/p>\n

En v\u00e4nster som p\u00e5 allvar h\u00e4vdar att alla skillnader mellan k\u00f6nen m\u00e5ste vara ett resultat av milj\u00f6faktorer och som f\u00f6rnekar att biologi och genetik ocks\u00e5 kan vara viktiga kommer att marginalisera sig sj\u00e4lv och kommer aldrig att bli tagen p\u00e5 allvar. Det stundtals dogmatiska motst\u00e5nd mot sociobiologiska och evolutionsbiologiska id\u00e9er som delar av den sociologiskt f\u00f6rankrade v\u00e4nstern tidigare visat upp gentemot biologerna \u00e4r nu f\u00f6rhoppningsvis d\u00f6tt och begravet.<\/p>\n

Men av detta konstaterande och denna ber\u00e4ttigade kritik mot vissa feminister och socialkonstruktivister f\u00f6ljer dock inte att alla id\u00e9er om \u201dnaturliga k\u00f6nsroller\u201d som framlagts av evolutionspsykologer ska sv\u00e4ljas okritiskt. Neurofysiologerna och professorerna Annica Dahlstr\u00f6m i G\u00f6teborg och Germund Hesslow i Lund har till exempel f\u00f6rf\u00e4ktat flera familjepolitiskt reaktion\u00e4ra id\u00e9er kl\u00e4dda i vetenskaplig evolutionsbiologisk dr\u00e4kt. Skrapar man p\u00e5 ytan p\u00e5 deras slappa evolutionspsykologiska argument finner man dock ytterst lite substans.<\/p>\n

Evolutionspsykologin som forskningsriktning \u00e4r endast en av m\u00e5nga evolutionsbiologiska riktningar, och l\u00e5ngt ifr\u00e5n den mest respekterade. Evolutionspsykologer utg\u00e5r ofta fr\u00e5n att dagens m\u00e4nskliga beteenderepertoar avspeglar historiska selektionstryck i sedan l\u00e4nge f\u00f6rsvunna milj\u00f6er under m\u00e4nniskans sten\u00e5ldershistoria. Deras historiska f\u00f6rklaringsmodeller \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n okontroversiella och har kritiserats f\u00f6r att\u00a0 vara sv\u00e5ra att verifiera och ibland till och med om\u00f6jliga att falsifiera. Evolutionsbiologer fr\u00e5n andra discipliner, fr\u00e4mst populationsgenetik, har riktat skarp kritik mot evolutionspsykologernas arbetss\u00e4tt och spekulativa tradition d\u00e4r s\u00e5 kallade \u201dJust so stories\u201d<\/em> dominerar. Med \u201djust so stories\u201d avses mytologiska f\u00f6rklaringar som inte g\u00e5r att verifiera eller unders\u00f6ka experimentellt, som exempelvis Rudyard Kiplings ber\u00f6mda djurhistorier om hur leoparden fick sina fl\u00e4ckar eller elefanten sin l\u00e5nga snabel.<\/p>\n

Vad som ofta saknas i evolutionspsykologin \u00e4r rigor\u00f6sa vetenskapliga experiment. H\u00e4r tycker vi att Daun och Norebrink har varit lite v\u00e4l okritiska i sin entusiasm f\u00f6r evolutionsbiologiska f\u00f6rklaringar till m\u00e4nniskans beteenden. F\u00f6rfattarna borde \u00e5tminstone ha redovisat delar av den omfattande kritik som har riktats mot det evolutionspsykologiska arbetss\u00e4ttet, s\u00e5v\u00e4l i Sverige som internationellt. Denna kritik kommer inte bara fr\u00e5n samh\u00e4llsvetare, humanister och psykologer utan \u00e4ven fr\u00e5n m\u00e5nga evolutionsbiologer.<\/p>\n

Den viktigaste kritiken mot evolutionspsykologin \u00e4r densamma som har riktats mot psykoanalysen: f\u00f6rklaringar till beteenden idag f\u00f6rl\u00e4ggs l\u00e4ngre bak i tiden och dessa hypoteser blir d\u00e4rmed ofta sv\u00e5ra att verifiera. I evolutionspsykologins fall f\u00f6rl\u00e4ggs f\u00f6rklaringar till dessa m\u00e4nskliga beteenden till ett tidigare evolution\u00e4rt skede (Pleistocen \u2013 \u201dsten\u00e5ldern\u201d) och i psykoanalysens fall till en sedan l\u00e4nge svunnen barndom. S\u00e5dana f\u00f6rklaringar beh\u00f6ver inte vara fel av princip. Men i praktiken blir de ofta en slags efterhandskonstruktioner, som \u00e4r sv\u00e5ra att bel\u00e4gga eller kontrollera. De hypoteser som st\u00e4lls upp blir i princip om\u00f6jliga att falsifiera eftersom vi inte kan resa bak i tiden och kontrollera sakernas tillst\u00e5nd direkt.<\/p>\n

En b\u00e4ttre vetenskaplig utg\u00e5ngspunkt, och s\u00e4kerligen mer empiriskt fruktbar, \u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n att dagens beteenden fyller en viktig funktion och att dessa funktioner kan unders\u00f6kas genom noggrant uppst\u00e4llda experiment h\u00e4r och nu, ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rfalla till mer eller mindre fantasirika och kreativa historier om \u201dsten\u00e5ldersm\u00e4nniskan\u201d. Den bistra sanningen \u00e4r att vi aldrig kommer att f\u00e5 tillr\u00e4ckligt med information om v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4ders sociala system eftersom beteenden, till skillnad fr\u00e5n skelett och krukor, inte l\u00e4mnar n\u00e5gra materiella sp\u00e5r efter sig, med enstaka undantag som grottm\u00e5lningar.<\/p>\n

Socialistisk systemkritik<\/strong><\/p>\n

Men socialismen d\u00e5? Hur ser framtiden ut f\u00f6r en systemkritisk v\u00e4nster som vill ers\u00e4tta dagens kortsiktiga privatkapitalistiska profitjakt med ett fundamentalt annorlunda ekonomiskt system d\u00e4r m\u00e4nniskors behov s\u00e4tts i centrum? Kommer m\u00e4nniskans biologi att kunna hj\u00e4lpa oss, nu n\u00e4r det tycks visa sig att vi trots allt, vilket bland andra Daun och Norebrink v\u00e4l belyser, inte \u00e4r de fullblodsegoister som nyliberalerna och borgerligheten f\u00f6rs\u00f6kt inbilla oss under flera decennier? De nya forskningsresultaten inger f\u00f6rvisso visst hopp, j\u00e4mf\u00f6rt med den mer pessimistiska bild av m\u00e4nniskans inneboende biologiska egoism som dominerade fram tills helt nyligen.<\/p>\n

H\u00e4r vill vi dock resa ett varningens finger: oavsett vilken politisk ideologi man \u00e4n bek\u00e4nner sig till s\u00e5 \u00e4r det nog klokt att inte f\u00f6rs\u00f6ka att i alltf\u00f6r h\u00f6g grad bygga den p\u00e5 verkligheten som den \u00e4r (eller uppfattas vara), och d\u00e4rmed riskera att beg\u00e5 det naturalistiska felslutet<\/em>. Lika lite som det hade funnits n\u00e5gon anledning f\u00f6r socialister att kasta in handduken om m\u00e4nniskan skulle visa sig vara en renodlad egoist p\u00e5 det biologiska planet, lika lite finns det n\u00e5gon anledning att luta sig tillbaka och tro att socialismen kommer av sig sj\u00e4lv n\u00e4r det nu visar att m\u00e4nniskan inte \u00e4r en renodlad biologisk egoist. Den som f\u00f6respr\u00e5kar en viss politisk ideologi, oavsett om detta \u00e4r ett socialistiskt eller borgerligt projekt, g\u00f6r b\u00e4st i att ha tilltro till de egna id\u00e9ernas inneboende lockelse och spr\u00e4ngkraft, och b\u00f6r i s\u00e5 liten utstr\u00e4ckning som m\u00f6jligt f\u00f6rlita sig till biologin. Det \u00e4r i alla fall v\u00e5r fasta \u00f6vertygelse, trots att nyliberalernas f\u00f6rs\u00f6k att ideologiskt exploatera evolutionsbiologin f\u00f6r egna syften numera f\u00e5r anses vara ordentligt vederlagda av modern biologisk forskning.<\/p>\n

Dauns och Norebrinks bok Sn\u00e4llare \u00e4n du tror<\/em>, liksom flera andra tecken i tiden, tyder p\u00e5 att vi nu \u00e4r n\u00e4ra en v\u00e4ndpunkt d\u00e4r v\u00e4nstern \u00e5terigen har tilltro till vetenskapen som ett redskap f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden. Vi ser det \u00e4ven i den nyutkomna boken J\u00e4mlikhetsanden<\/em>(6), d\u00e4r forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett anv\u00e4nder rikligt med statistiska samband och h\u00e5rda data f\u00f6r att sl\u00e5 s\u00f6nder de marknadsliberala myterna om oj\u00e4mlikhetens n\u00f6dv\u00e4ndighet, och d\u00e4r det visas att j\u00e4mlika samh\u00e4llen fungerar b\u00e4ttre \u00e4n de med stora inkomstskillnader.<\/p>\n

V\u00e4nsterns omsv\u00e4ngning till en mer vetenskapspositiv syn \u00e4r v\u00e4lkommen och p\u00e5 tiden, i synnerhet i dessa dagar av accelererande klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och kris f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden. Samtidigt ser vi hur delar av den marknadsliberala h\u00f6gern nu intar de vetenskapsskeptiska positioner som delar av v\u00e4nstern alltf\u00f6r l\u00e4nge varit nedgr\u00e4vda i. Det blir exempelvis uppenbart n\u00e4r dessa h\u00f6gerkrafter utifr\u00e5n sina ideologiska utg\u00e5ngspunkter ifr\u00e5gas\u00e4tter de massiva vetenskapliga bevisen f\u00f6r de av m\u00e4nskliga industriella aktiviteter orsakade klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Socialister g\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r klokt i att betrakta vetenskapen som en naturlig allierad och som ett viktigt redskap f\u00f6r att analysera den v\u00e4rld man i grunden vill f\u00f6r\u00e4ndra.
\n
\nEn artikel av Erik Svensson och Pia Gustafsson<\/strong><\/p>\n

Erik Svensson \u00e4r professor i zooekologi och driver bloggen \u201dBiology & Politics\u201d (biologyandpolitics.blogspot.com). Pia Gustafsson \u00e4r l\u00e4rare i samh\u00e4llsvetenskapliga \u00e4mnen. B\u00e5da verksamma i Lund.<\/p>\n

Sn\u00e4llare \u00e4n du tror. M\u00e4nniskan \u2013 social av naturen.
\n\u00c5ke\u00a0 Daun &\u00a0 Hans Norebrink
\nNya Doxa F\u00f6rlag, 2009<\/strong><\/p>\n

Noter<\/strong>
\n1) Dawkins, R. The Selfish Gene. (1976). Oxford University Press, Oxford, UK.<\/p>\n

2) Tullberg, J. & Tullberg, B. (1994). Naturlig etik: en uppg\u00f6relse med altruismen. Lykeion, Stockholm.<\/p>\n

3) Gavrilets,S., Duenez-Guzman,E.A., & Vose,M.D. (2008). Dynamics of alliance formation and the egalitarian revolution. PLoS ONE. 3, e3293.<\/p>\n

4) de Quervain,D.J.F. et al. (2004).The neural basis of altruistic punishment. Science 305, 1254-1258. Camerer,C.F. & Fehr,E. When does \u201deconomic man\u201d dominate social behavior? Science 311, 47-52 (2006).Bernhard,H., Fischbacher,U., & Fehr,E. Parochial altruism in humans. Nature 442, 912-915 (2006).Fehr,E., Bernhard,H., & Rockenbach,B. Egalitarianism in young children. Nature 454, 1079-1U22 (2008).<\/p>\n

5) de Quervain,D.J.F. et al. Se not 4<\/p>\n

6) Wilkinson, R. & Pickett, K. (2010). J\u00e4mlikhetsanden. Karneval F\u00f6rlag, Stockholm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5nga k\u00e4nner nog igen argumentet att \u201dJo, det kan ju l\u00e5ta bra det d\u00e4r med j\u00e4mlikhet och socialism, men nu \u00e4r det ju s\u00e5 att m\u00e4nniskan av naturen \u00e4r egoistisk!\u201d J\u00e4mf\u00f6relsen med djuren ligger d\u00e5 ofta n\u00e4ra till hands. Men … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[27,14,26,15,32],"tags":[85,92,87,86,89,91,90,88],"class_list":["post-10","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-feminism","category-kultur","category-socialism-politik","category-vetenskap","tag-ake-daun","tag-birgitta-tullberg","tag-erik-svensson","tag-hans-norebrink","tag-homo-socialismus","tag-jan-tullberg","tag-richard-dawkins","tag-snallare-an-du-tror"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-a","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":272,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10\/revisions\/272"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}