{"id":100,"date":"2010-07-08T15:16:00","date_gmt":"2010-07-08T14:16:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=100"},"modified":"2010-09-29T14:51:15","modified_gmt":"2010-09-29T13:51:15","slug":"100","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2010\/07\/08\/100\/","title":{"rendered":"Ny etapp i Venezuela"},"content":{"rendered":"

– om ekonomi och folklig organisering<\/strong><\/p>\n

Nyhetsfl\u00f6det i v\u00e4stv\u00e4rldens etablerade media fr\u00e5n samh\u00e4llsomv\u00e4lvningens Venezuela\u00a0 har under senare \u00e5r sinat bet\u00e4nkligt. I den m\u00e5n saker och ting \u00f6verhuvudtaget tas upp handlar det ofta om att landets president, Hugo Chavez, framst\u00e4lls som en sj\u00e4lvsv\u00e5dlig pajas och auktorit\u00e4r despot, eller s\u00e5 m\u00e5las landets ekonomiska utveckling i med m\u00f6rka f\u00e4rger. I denna artikel f\u00f6rs\u00f6ker Rolf Bergkvist tr\u00e4nga sig bakom denna ytliga och f\u00f6rvr\u00e4ngda mediabild, spegla den r\u00e5dande klasskampen och ta temperaturen p\u00e5 revolutionens Venezuela. Vad har det blivit av Chavez proklamationer om \u201den socialism f\u00f6r det tjugof\u00f6rsta \u00e5rhundradet\u201d?<\/strong><\/p>\n

I den m\u00e5n den kapitalistv\u00e4nliga pressen \u00f6verhuvudtaget skriver n\u00e5got om utvecklingen i Venezuela \u00e4r det en negativ bild som f\u00f6rmedlas. Korruption, elbrist, tomma hyllor i livsmedelsbutikerna och \u2013 ekonomisk kris. Det kan vara ett viktigt p\u00e5pekande att denna bild inte enbart \u00e4r propagandistisk. Den \u00e5terspeglar \u00e4ven en liten del av den p\u00e5g\u00e5ende klasskampen i landet, en social kamp d\u00e4r den ekonomiska eliten \u2013 liksom i Chile i b\u00f6rjan av 1970-talet underst\u00f6dd av USA-imperialismen \u2013 anv\u00e4nder sina ekonomiska tillg\u00e5ngar f\u00f6r att stoppa och rulla tillbaka den revolution\u00e4ra process som p\u00e5g\u00e5r sedan mer \u00e4n tio \u00e5r.<\/p>\n

Men l\u00e5t oss b\u00f6rja med den ekonomiska krisen. Enligt de siffror centralbanken offentliggjorde i b\u00f6rjan av juni\u00a0 krympte landets ekonomi med 5,8 procent under det f\u00f6rsta kvartalet i \u00e5r j\u00e4mf\u00f6rt med samma period f\u00f6rra \u00e5ret. Det \u00e4r en av de st\u00f6rsta nedg\u00e5ngarna i hela Latinamerika. Trots att oljepriserna i snitt l\u00e5g p\u00e5 71 dollar per fat \u2013 85 procent h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6rsta kvartalet 2009 \u2013 minskade int\u00e4kterna fr\u00e5n oljeexporten med 8,1 procent. Importen f\u00f6ll samtidigt blytungt med 39,7 procent och investeringarna f\u00f6ll med 27,9 procent.<\/p>\n

L\u00e4get skulle kunna vara b\u00e4ttre. Men l\u00e5t oss inte fastna i ekonomernas sifferrader utan f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4tta in dem i sitt sammanhang \u2013 och b\u00f6rja med v\u00e4derleken!<\/p>\n

Torka, elbrist och missk\u00f6tsel<\/strong><\/p>\n

En av orsakerna till den minskade produktionen \u00e4r det senaste halv\u00e5rets elbrist. Den b\u00f6rjade m\u00e4rkas redan i slutet av 2009. En ovanligt l\u00e5ng torrperiod \u2013 enligt vissa k\u00e4llor den v\u00e4rsta sedan 1947 \u2013 s\u00e4nkte vattenniv\u00e5n i landets st\u00f6rsta vattenkraftsdamm till extremt l\u00e5ga niv\u00e5er. Samtidigt har de senaste fem \u00e5rens radikala reformpolitik med minskad fattigdom medf\u00f6rt en snabbt v\u00e4xande konsumtion och att efterfr\u00e5gan p\u00e5 el \u00f6kat med mer \u00e4n 40 procent.<\/p>\n

Regeringens svar p\u00e5 den akuta elbristen blev att i slutet av 2009 deklarera att en n\u00f6dsituation r\u00e5dde inom elf\u00f6rs\u00f6rjningen. I regeringsdekretet ingick en omedelbar \u2013 om \u00e4n tillf\u00e4llig \u2013 minskning av arbetsdagens l\u00e4ngd till sex timmar, en minskad produktion inom den tunga, elintensiva industrin, planlagda elavbrott vissa tider p\u00e5 dygnet i storst\u00e4derna, avgiftsh\u00f6jningar f\u00f6r att gynna elsparande och installering av l\u00e5genergilampor i st\u00e4derna. Vid sidan av detta har regeringen presenterat planer p\u00e5 omfattande investeringar i nya kraftverk. Samtidigt har regeringen, med president Hugo Chavez i spetsen, uppmanat de som arbetar inom elsektorn att komma med f\u00f6rslag till l\u00f6sningar p\u00e5 problemen.<\/p>\n

Hela elsektorn i Venezuela \u00e4r\u00a0 sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka statlig. 2007 f\u00f6rstatligades sex privat\u00e4gda elbolag, som en del i ett program f\u00f6r \u00e5ternationalisering av strategiskt viktiga sektorer av samh\u00e4llsekonomin. Den uttalade meningen fr\u00e5n regeringens sida var att de sex bolagen skulle sl\u00e5s samman med det statliga elbolaget Corpolec f\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd en enhetlig, rationell elproduktion som t\u00e4cker de behov landets befolkning har. I juli i \u00e5r ska den fusionsprocessen vara slutf\u00f6rd, ett\u00a0 projekt som nog inte kommer att ros i hamn. Under de \u00e5r som g\u00e5tt har inte ett enda initiativ tagits p\u00e5 ledningsniv\u00e5 f\u00f6r att genomf\u00f6ra den sammanslagning regeringen beslutat om. Motst\u00e5ndet fr\u00e5n de sex bolagsledningarna har varit kompakt. Ett litet exempel p\u00e5 vad det medf\u00f6rt \u00e4r den l\u00e5nga striden om ett kollektivavtal. Under 18 m\u00e5nader v\u00e4grade samtliga direkt\u00f6rer i de olika \u2013 fortfarande separata \u2013 f\u00f6retagen skriva under ett nytt kollektivavtal, som skulle ge alla elarbetare samma l\u00f6ner och anst\u00e4llningsvillkor.\u00a0 Det tog 14 m\u00e5nader av kamp fr\u00e5n arbetarnas sida innan de i oktober f\u00f6rra \u00e5ret \u2013 som en f\u00f6rsta delseger \u2013 tvingade Corpolecs verkst\u00e4llande direkt\u00f6r att avg\u00e5. Det kompakta motst\u00e5ndet\u00a0 ledningarna visat upp mot varje f\u00f6r\u00e4ndring har m\u00f6tts av en massiv kritik fr\u00e5n arbetarna mot den r\u00e5dande missk\u00f6tseln och korruptionen.<\/p>\n

Nya direkt\u00f6rer inom basindustrin<\/strong><\/p>\n

Under v\u00e5ren har mer \u00e4n 10 000 arbetare p\u00e5 elbolagen diskuterat energiproblemen p\u00e5 storm\u00f6ten och i mindre arbetsgrupper. Vid ett m\u00f6te 8-9 april \u2013 med Chavez och flera ministrar n\u00e4rvarande \u2013 presenterade 600 delegater, som valts inom de olika bolagen, en rad f\u00f6rslag till f\u00f6r\u00e4ndringar, bland annat:<\/p>\n

  • organiseringen av arbetarkontroll \u00f6ver produktionen och ett direkt deltagande av valda arbetare i f\u00f6retagens ledningar<\/li>\n
  • omedelbara \u00e5tg\u00e4rder mot korruptionen och byr\u00e5kratin<\/li>\n
  • erbjuda den stora gruppen tillf\u00e4lligt inhyrda arbetare en fast tillsvidareanst\u00e4llningen sammanslagning av de existerande elbolagen till ett enda statligt f\u00f6retag.<\/li>\n

    Chavez uppmanade i sitt avslutande tal arbetarna p\u00e5 varje elbolag att omg\u00e5ende b\u00f6rja v\u00e4lja egna ledningsgrupper, f\u00f6r att g\u00e5 in i de existerande bolagsstyrelserna som fullv\u00e4rdiga ledam\u00f6ter med n\u00e4rvaro- yttrande- och r\u00f6str\u00e4tt. Och \u00e4ven om regnen den senaste m\u00e5naden \u00e5terv\u00e4nt, vattenreservoarerna \u00e5ter b\u00f6rjar fyllas och regeringen avlyst den tidigare n\u00f6dsituationen finns det inget som tyder p\u00e5 att elarbetarna kommer att backa fr\u00e5n sina krav. Snarare \u00e4r det de varma v\u00e4nstervindarna fr\u00e5n arbetarnas politiska kamp som p\u00e5 lite l\u00e4ngre sikt kommer att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en l\u00f6sning av energiproblemen.<\/p>\n

    Nu \u00e4r elsektorn inte ett isolerat exempel p\u00e5 att organiserade arbetargrupper pressar p\u00e5 f\u00f6r att ta kontrollen. Det mest omskrivna de senaste veckorna \u00e4r utvecklingen inom Plan Guayana Socialista<\/em>.<\/p>\n

    Vid en ceremoni den 15 maj\u2009\u2009\u2013\u2009\u2009med omkring 600 arbetare n\u00e4rvarande\u2009\u2009\u2013\u2009\u2009uts\u00e5g president Hugo Chavez nya chefer f\u00f6r flera av de 15 f\u00f6retag, som ing\u00e5r i den stats\u00e4gda koncernen CVG\u00a0 och \u00e4r lokaliserade i Guayana i delstaten Bol\u00edvar. De nya cheferna f\u00f6r SIDOR (st\u00e5lindustri), ALCASA (aluminium), VENALUM (aluminium) och Carbonorca (kol) \u00e4r arbetare, som valts demokratiskt av sina kamrater\u00a0 p\u00e5 arbetsplatsm\u00f6ten. Bara en s\u00e5dan sak \u00e4r historisk \u2013 f\u00f6r att uttrycka det milt. N\u00e5gra av de valda har dessutom under m\u00e5nga \u00e5r gjort sig k\u00e4nda f\u00f6r att tillh\u00f6ra v\u00e4nstern inom fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen. Enligt Chavez \u00e4r syftet med bytet av chefer att omedelbart introducera arbetarkontroll p\u00e5 dessa statliga f\u00f6retag, och skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r den industriella plan \u2013 Plan Guayana Socialista \u2013 som arbetarna presenterade f\u00f6r redan ett \u00e5r sedan.<\/p>\n

    Vid ett bes\u00f6k uttalade sig d\u00e5 Chavez b\u00e5de f\u00f6r en utveckling av arbetarkontrollen och annonserade samtidigt den f\u00f6rest\u00e5ende nationaliseringen av fem betydande\u00a0 privata industrier. F\u00f6retagen \u00e4gdes av multinationella storbolag \u2013 ibland i samarbete med venezolanska kapitalister. I april \u00e5ret innan hade Sidor \u2013 det fj\u00e4rde st\u00f6rsta st\u00e5lverket i hela Latinamerika, \u00e4gt av av den argentinska familjen Roccas \u2013 nationaliserats. N\u00e5gon vecka efter nationaliseringsbeslutet fick sedan den \u00f6ppet f\u00f6retagsv\u00e4nlige arbetsmarknadsministern, Jos\u00e9 Ram\u00f3n Rivero, sparken Syftet med att l\u00e5ta staten ta \u00f6ver \u00e4gander\u00e4tten av basindustrierna \u00e4r att inom landet skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r vidaref\u00f6r\u00e4dling av j\u00e4rn\/st\u00e5l och aluminium.<\/p>\n

    Beslutet i \u00e5r handlade dessutom om att m\u00f6ta ett akut problem. Liksom inom elf\u00f6retagen innebar inte f\u00f6rstatligandet n\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar. De h\u00f6ga chefer, som satt kvar efter f\u00f6rstatligandet, var oftast precis samma personer som ledde f\u00f6retagen d\u00e5 de \u00e4gdes av de utl\u00e4ndska storbolagen. Det var knappast n\u00e5gon\u00a0 hemlighet att ingen av dem hade n\u00e5gon anledning att utveckla de stats\u00e4gda f\u00f6retagen p\u00e5 ett framg\u00e5ngsrikt s\u00e4tt. Snarare har de under det g\u00e5ngna \u00e5ret gjort sitt b\u00e4sta f\u00f6r att underminera verksamheten och diskreditera beslutet att nationalisera f\u00f6retagen. Ibland har det tagit sig uttryck i rena sabotage av produktionen. Resultatet har blivit ett kraftigt produktionsfall. Sidors st\u00e5lproduktion, som normalt ligger i n\u00e4rheten av 4,6 miljoner ton st\u00e5l per \u00e5r, sj\u00f6nk exempelvis till omkring tre miljoner ton st\u00e5l 2009.<\/p>\n

    Den industriplan arbetarna utvecklat inneb\u00e4r bland annat att exporten av st\u00e5l\/aluminium ska minska och produktionen ist\u00e4llet inriktas p\u00e5 att t\u00e4cka behoven f\u00f6r den inhemska marknaden. F\u00f6r att minska de h\u00f6ga transportkostnaderna, som beror p\u00e5 att metallerna till stor del forslas av vinstgivande privata \u00e5kerier, ska frakterna fram\u00f6ver ist\u00e4llet\u00a0 ske via offentliga kommunikationer. \u00c4ven de h\u00f6ga kostnaderna f\u00f6r outsourcing \u2013 d\u00e4r basindustrierna hyr in arbetare fr\u00e5n privata bemanningsf\u00f6retag \u2013 ska minskas. Chavez kr\u00e4vde vid m\u00f6tet att detta fenomen p\u00e5 medell\u00e5ng sikt helt m\u00e5ste upph\u00f6ra.<\/p>\n

    Bristen p\u00e5 livsmedel<\/strong><\/p>\n

    Som om inte elransonering och produktionsminskning inom basindustrin vore nog gapar \u00e4ven alltf\u00f6r ofta mataff\u00e4rernas hyllor tomma.\u00a0 Regeringen har tacklat\u00a0 matbristen p\u00e5 flera s\u00e4tt. Den statliga butikskedjan av med billig, subventionerad mat \u2013 Mercal \u2013 har utvecklats med fler fasta aff\u00e4rer och nya mobila enheter. Varje dag k\u00f6r lastbilar ut mellan 400 och 1500 ton matvaror (ris, kyckling, mj\u00f6l, matolja, mj\u00f6lk socker, konserver) som s\u00e4ljs direkt fr\u00e5n lastbilsflaken. Under v\u00e5ren har tj\u00e4nstem\u00e4n fr\u00e5n kvinnoministeriet genomf\u00f6rt l\u00f6pande kontroller av slakterier och fryshus f\u00f6r att f\u00f6rhindra hamstring och ren spekulation. N\u00e4rmare 50 k\u00f6ttproducenter har b\u00f6tf\u00e4llts f\u00f6r att de brutit mot g\u00e4llande lagstiftning och undanh\u00e5llit livsmedel.<\/p>\n

    I n\u00e5gra fall har regeringen \u00e4ven g\u00e5tt l\u00e4ngre. I maj \u2013 efter m\u00e5nader av utredning \u2013 meddelade regeringen att mj\u00f6l- och br\u00f6df\u00f6retaget Monaca kommer att tas \u00f6ver av staten p\u00e5 grund av att f\u00f6retaget p\u00e5 ett spekulativt s\u00e4tt minskat sin produktion mitt i en nationell bristsituation. I forts\u00e4ttningen kommer f\u00f6retaget att drivas av staten i samarbete med fackf\u00f6reningar, kooperativ, och kommunala r\u00e5d. Monaca \u00e4gs av det multinationella, mexikanska bolaget Gruma. Det \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta producent av majsmj\u00f6l och tortillabr\u00f6d och den n\u00e4st st\u00f6rsta mj\u00f6ltillverkaren i Venezuela. \u00c4ven delar av landets st\u00f6rsta livsmedelsproducent, Empresas Polar, har tagits \u00f6ver liksom stormarknadskedjan \u00c8xito (med colombiansk-franska \u00e4gare).<\/p>\n

    Ocks\u00e5 inom den statliga sektorn har flera fall av korruption avsl\u00f6jats. I b\u00f6rjan av juni i \u00e5r arresterade underr\u00e4ttelsetj\u00e4nsten, SEBIM, den f\u00f6rre chefen f\u00f6r det statliga livsmedelsf\u00f6retaget PDVAL, Luis Pulido, anklagad f\u00f6r hamstring. Arresteringen grundande sig p\u00e5 att SEBIM funnit 1 300 containrar fulla med ris, mj\u00f6lk, mj\u00f6l, matlagningsolja och andra basmatvaror i en lagerlokal i delstaten Carabobo. I n\u00e4rliggande Cojedes uppt\u00e4cktes ytterligare 800 containers fulla med rutten mat n\u00e4r att de som bodde i n\u00e4rheten klagade \u00f6ver stanken. Totalt handlade det om \u00f6ver 32 ton mat som skulle ha distribuerats genom de statliga Mercal och PDVAL, men ist\u00e4llet medvetet f\u00f6rst\u00f6rdes f\u00f6r att driva upp matpriserna.<\/p>\n

    Pulido var bolagets f\u00f6rsta chef n\u00e4r det bildades 2008 och han satt kvar till f\u00f6rra \u00e5ret. Den \u201dprivata\u201d underr\u00e4ttelsegruppen AIPO \u2013 ett n\u00e4tverk av arbetare, som tagit p\u00e5 sig uppgiften att avsl\u00f6ja korruption inom statsapparaten \u2013 anklagade redan 2008 offentligt Pulido f\u00f6r att tillh\u00f6ra en \u201dmatmaffia som har vuxit inom de offentliga institutionerna\u201d. Enligt AIPO k\u00f6pte \u201dmaffian inom PDVAL\u201d upp livsmedel fr\u00e5n de privata f\u00f6retag som var beredda att betala de st\u00f6rsta mutorna till PDVAL:s chefer. Avsl\u00f6jandet ledde till att flera andra tj\u00e4nstem\u00e4n kom att lagf\u00f6ras. Under de senaste \u00e5ren har drygt 30 regeringstj\u00e4nstem\u00e4n st\u00e4llts inf\u00f6r r\u00e4tta och d\u00f6mts f\u00f6r korruption.<\/p>\n

    F\u00f6r att \u00f6ka den inhemska jordbruksproduktionen har parlamentet \u00e4ven antagit lagar, som ska tvinga de privata bankerna att erbjuda sm\u00e5 och medelstora lantbruk f\u00f6rm\u00e5nliga krediter ist\u00e4llet f\u00f6r att syssla med rent spekulativa finansinvesteringar. En statlig \u201d200-\u00e5rsFond\u201d, vars uppgift \u00e4r att ge billiga l\u00e5n till jordbrukarna, grundades i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret efter en bedr\u00e4geriskandal inom banksektorn som medf\u00f6rde en rad expropriationer.<\/p>\n

    Fortsatta nationaliseringar av bankerna<\/strong><\/p>\n

    Sedan slutet av 2009 har regeringen vid flera tillf\u00e4llen ingripit mot landets privata finanssektor f\u00f6r att garantera insatta besparingar. Under november-december tog regeringen \u00f6ver \u00e5tta banker p\u00e5 tre veckor. Det b\u00f6rjade 20 november med fyra mindre, privat\u00e4gda banker. Alla fyra \u00e4gdes av finansmannen Ricardo Fern\u00e1ndez Barrueco och stod f\u00f6r omkring sex procent av de totala bankins\u00e4ttningarna i landet.<\/p>\n

    Fernandez arresterades samma dag anklagad f\u00f6r att ha anv\u00e4nt bankernas tillg\u00e5ngar p\u00e5 ett illegalt s\u00e4tt och flytta pengar ut ur landet. Fernandez var i b\u00f6rjan av 2000-talet en relativt ok\u00e4nd aff\u00e4rsman inom livsmedelssektorn. Under den stora lockouten \u2013 som\u00a0 arbetsgivarf\u00f6reningen, Fedecamaras, organiserade tillsammans med ledningen inom det statliga oljebolaget 2002-2003 f\u00f6r att tvinga Chavez att avg\u00e5 \u2013 valde han att st\u00f6dja Chavez. Han st\u00e4llde alla sina lastbilar till regeringens f\u00f6rfogande f\u00f6r att transportera mat och andra f\u00f6rn\u00f6denheter. Han kom att bli n\u00e4ra allierad med Chavez tidigare vice president Jos\u00e9 Vicente Rangel och kunde med sina direkta kontakter med regeringsbyr\u00e5kratin snabbt stiga som en komet inom aff\u00e4rsv\u00e4rlden. Mycket av sin f\u00f6rm\u00f6genhet byggde han upp genom f\u00f6rm\u00e5nliga kontrakt f\u00f6r att f\u00f6rse de statliga Mercalbutikerna med produkter. Det var med denna grundpl\u00e5t som han sedan kunde g\u00e5 vidare f\u00f6r att bygga en bankkoncern. I internationella finanstidningar (typ brittiska Economist) anv\u00e4nds sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka beteckningen \u201dBolicracia\u201d om denna del av den inhemska kapitalistklassen, som vuxit fram och st\u00e4rkts genom kontakterna med den Chavez-trogna byr\u00e5kratin. Hugo Chavez beskrev sj\u00e4lv i samband med arresteringen bankerna som en finansiell \u201dcentrifug\u201d som gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r de privata \u00e4garna att anv\u00e4nda de insatta medlen till att k\u00f6pa upp fler banker och flytta pengar ut ur landet.<\/p>\n

    Totalt arresterades tio bankirer och myndighetspersoner till f\u00f6ljd av bedr\u00e4geriet. Ytterligare 28 bankchefer belades med utresef\u00f6rbud (\u00e4ven om 23 av dem illegalt tycks ha tagit sig till USA, Spanien och Curacao).<\/p>\n

    I slutet av januari tog Sudeban (som n\u00e4rmast motsvarar svenska Finansinspektionen) \u00f6ver ytterligare tre privata sm\u00e5banker, vilka inte l\u00e4ngre kunde garantera ins\u00e4ttarnas medel. Veckan d\u00e4refter b\u00f6tf\u00e4lldes ytterligare tio aff\u00e4rsbanker (p\u00e5 totalt \u00f6ver motsvarande fem miljoner dollar) f\u00f6r att de brutit mot landets finanslagstiftning \u2013 bland annat hade de inte l\u00e5nat ut pengar till mindre jordbruk i enlighet med \u201dLagen om krediter till jordbrukssektorn\u201d.<\/p>\n

    Flera av de \u00f6vertagna bankerna har slagits ihop med den statliga Banfoandes och bildat en ny statlig bank, Banco Bicentario, och n\u00e5gra har helt enkelt lagts ned. I de fall bankerna avvecklas skyddas kundernas besparingar av den bankskyddsfond som finns. Med tanke p\u00e5 att regeringen f\u00f6rra \u00e5ret k\u00f6pte en av de st\u00f6rre bankerna i landet \u2013 Banco de Venezuela \u2013 av Spansk\u00e4gda Santander torde idag n\u00e5gonstans mellan 25 och 30 procent av den totala banksektorn vara statlig \u2013 kanske till och med n\u00e5got mer.<\/p>\n

    Fr\u00e5n kooperativ till en \u201dkommunal stat\u201d<\/strong><\/p>\n

    I den modell f\u00f6r en \u201dSocialism f\u00f6r det 21a \u00e5rhundradet\u201d Chavez artikulerat ing\u00e5r f\u00f6rstatligandena av strategiskt viktiga f\u00f6retag som del i en bredare strategi. Med sabotagen och missk\u00f6tseln fr\u00e5n f\u00f6retagsledare och statliga byr\u00e5krater \u00e4r det uppenbart att det\u00a0 bara kan vara ett f\u00f6rsta steg. F\u00f6r att revolutionen ska kunna g\u00e5 vidare \u2013 och \u00f6verhuvud taget \u00f6verleva \u2013 kr\u00e4vs att den arbetarkontroll som Chavez uttalat sig f\u00f6r utvecklas.<\/p>\n

    Men en minst lika viktig del \u00e4r att utveckla nya, demokratiska maktorgan utanf\u00f6r arbetsplatserna. I april 2006 antogs en lag f\u00f6r att g\u00f6ra den deltagande \u2013 eller om man s\u00e5 vill direkta \u2013 demokrati som konstitutionen fr\u00e5n 1999 talar om praktiskt m\u00f6jlig p\u00e5 lokal niv\u00e5. Det handlade om uppr\u00e4ttande av kommunala r\u00e5d p\u00e5 microniv\u00e5 f\u00f6r komma f\u00f6rbi den statliga byr\u00e5kratins ineffektivitet.<\/p>\n

    I st\u00e4derna v\u00e4ljs r\u00e5den i ett geografiskt omr\u00e5de, som omfattar mellan 200 och 400 familjer p\u00e5 landsbygden kr\u00e4vs minst 20 familjer och i urspungsfolkens samh\u00e4llen tio familjer. R\u00e5den v\u00e4ljs av ett storm\u00f6te som \u00e4r h\u00f6gsta beslutande organ och d\u00e4r alla \u00f6ver 15 \u00e5r f\u00e5r delta. Det v\u00e4ljs f\u00f6r en period av tv\u00e5 \u00e5r, men r\u00e5dsmedlemmarna kan n\u00e4r som helst avs\u00e4ttas. R\u00e5dets uppgift \u00e4r att besluta om konkreta utvecklingsprojekt i sitt omr\u00e5de. \u00d6ver 30 000 kommunala r\u00e5d finns organiserade runt om i landet och deras verksamhet finansieras \u00f6ver statsbudgeten.<\/p>\n

    Det senaste \u00e5ret har ytterligare en niv\u00e5 b\u00f6rjat organiseras vid sidan av den redan existerande borgerliga statens kommunala strukturer: kommuner. Kommunerna organiseras i ett omr\u00e5de av ett flertal kommunala r\u00e5d, av de lokala folkr\u00f6relserna och de enheter som befolkningen sj\u00e4lva kontrollerar (typ de nya v\u00e5rdcentralerna).<\/p>\n

    Meningen \u00e4r att kommunerna ska ta hand om gemensamma fr\u00e5gor p\u00e5 kommunal niv\u00e5 och spela en mer aktiv roll i f\u00f6r\u00e4ndringen av samh\u00e4llsekonomin. De ska underst\u00f6dja och ta initiativ till bildande av produktionskooperativ i sitt omr\u00e5de, ta \u00f6ver \u00e4gander\u00e4tten till nedlagda fabriker i regionen och \u00f6ppna dem under en kombinerad arbetar- och kommunal kontroll samt \u00f6ppna nya kommunala marknader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning av produkter fr\u00e5n andra kommuner. I b\u00f6rjan av februari hade, enligt de officiella uppgifterna, 184 kommuner b\u00f6rjat organiseras.<\/p>\n

    \u00c5terst\u00e5r s\u00e5 den nationella niv\u00e5n. Sedan Hugo Chavez tilltr\u00e4dde som president 1999 har demokratin kraftigt f\u00f6rst\u00e4rkts och utvidgats. P\u00e5 det nationella planet har det hittills inneburit en m\u00e4ngd val och folkomr\u00f6stningar. I den nya konstitutionen fr\u00e5n 1999 inf\u00f6rdes m\u00f6jligheten f\u00f6r landets befolkning att avs\u00e4tta en vald president (och delstatsguvern\u00f6rer) genom en folkomr\u00f6stning mellan de ordinarie valtillf\u00e4llena, en m\u00f6jlighet som den borgerliga oppositionen utnyttjade 2004 \u2013 d\u00e5 dock Chavez enkelt vann. D\u00e4remot inneb\u00e4r detta inte n\u00e5gon direkt folklig kontroll underifr\u00e5n. I februari antog parlamentet en ny lag f\u00f6r att hitta en l\u00f6sning p\u00e5 problemet; lagen om det federala regeringsr\u00e5det. Den 20 februari annonserade Chavez bildandet av detta nya regeringsr\u00e5d p\u00e5 nationell niv\u00e5. F\u00f6rutom ministrar, delstatsguvern\u00f6rer och borgm\u00e4stare ska r\u00e5det inkludera representanter fr\u00e5n kommunala r\u00e5d, kommuner och andra direktvalda representanter. Det skulle allts\u00e5 bli ett nytt statligt regeringsorgan med representanter fr\u00e5n b\u00e5de den existerande borgerliga staten och representanter f\u00f6r de nya lokala\/regionala r\u00e5den. Genom detta regeringsr\u00e5d skulle de valda representanterna kunna kontrollera och besluta om f\u00f6rdelningen av materiella resurser till de kommunala r\u00e5den, kommuner, den kooperativa sektorn, de statliga f\u00f6retagen etc.<\/p>\n

    Det \u00e4r naturligtvis om\u00f6jligt att ha n\u00e5gon uppfattning om den h\u00e4r modellen kommer att fungera och ge landets fattiga majoritet en demokratisk kontroll \u00f6ver f\u00f6rdelningen av landets ekonomiska resurser. Det kommer att ta flera \u00e5r av social kamp och kontinuerlig kritisk ompr\u00f6vning innan det \u00e4r m\u00f6jligt att v\u00e4rdera modellens positiva och negativa sidor. Vad som d\u00e4remot kan vara intressant \u00e4r att Chavez ofta st\u00e4ller denna \u201dkommunala stat\u201d i mots\u00e4ttning till den traditionella socialdemokratiska modellen d\u00e4r den borgerliga statsapparaten \u2013 under ledning av det socialdemokratiska partiets ministrar \u2013 st\u00e5r f\u00f6r \u201dreformeringen\u201d av samh\u00e4llet. I flera tal har han citerat den polska revolution\u00e4ra socialisten Rosa Luxemburgs klassiska skrift Reform eller revolution<\/em> fr\u00e5n 1900 d\u00e4r hon tar strid mot de id\u00e9er om gradvis f\u00f6r\u00e4ndring som arbetarbyr\u00e5kratin inom det d\u00e5varande tyska socialdemokratiska partiet stod f\u00f6r. Dessutom framh\u00e5ller han den som ett alternativ till de negativa, historiska erfarenheterna av de byr\u00e5kratiska diktaturerna i \u00d6steuropa.<\/p>\n

    Partido Socialista Unido de Venezuela<\/strong><\/p>\n

    Men f\u00f6r att utveckla den breda demokrati och den \u00f6verg\u00e5ng till socialism, som Chavez f\u00f6respr\u00e5kar, kr\u00e4vs en gemensam organisation f\u00f6r alla de krafter som delar den m\u00e5ls\u00e4ttningen. Redan i slutet av 2006 tog Chavez initiativ till att bilda ett nytt, socialistiskt enhetsparti. Det uttalade syftet \u00e4r att det ska bli ett politiskt redskap f\u00f6r att driva revolutionen vidare i socialistisk riktning och bek\u00e4mpa byr\u00e5kratin.<\/p>\n

    Under v\u00e5ren har partiet h\u00e5llit kongress. Redan i november valde partiets medlemmar 772 delegater. Sedan har kongressen p\u00e5g\u00e5tt \u2013 under veckosluten \u2013 fram till slutet av april. Den l\u00e5nga kongressperioden har att g\u00f6ra med att delegaterna under veckorna skulle konsultera och informera medlemmarna i sina omr\u00e5den om de f\u00f6rslag som st\u00e4llts i den p\u00e5g\u00e5ende diskussionen.\u00a0 Fr\u00e4mst handlade kongressen om att anta ett principprogram och stadgar. I sitt slutanf\u00f6rande betecknade Chav\u00e9z partet som socialistiskt, antikapitalistiskt och antiimperialistiskt.<\/p>\n

    Nu \u00e4r detta inte riktigt hela sanningen. De sociala mots\u00e4ttningarna i samh\u00e4llet \u00e5terspeglas \u00e4ven inom partiet. Den \u201dbolicracia\u201d, den statliga byr\u00e5krati och de kapitalistv\u00e4ndliga f\u00f6retagsledare som jag beskriver i texten ovan, finns \u00e4ven representerade inom PSUV. Men \u00e4ven de arbetare som k\u00e4mpar f\u00f6r att ta kontrollen \u00f6ver f\u00f6retagen och de aktivister som organiserar kommunala r\u00e5d och den politiska\/sociala kampen i de fattiga kvarteren finns h\u00e4r representerade.<\/p>\n

    I b\u00f6rjan av maj valde 2 589 852 medlemmar i Partido Socialista Unido de Venezuela, PSUV, sina kandidater inf\u00f6r parlamentsvalet 26 september. Det \u00e4r det enda partiet i Venezuela som h\u00e5ller interna val f\u00f6r att utse sina kandidater. Totalt var 3527 medlemmar nominerade till de 110 posterna.<\/p>\n

    Femte internationalen<\/strong><\/p>\n

    En av de fr\u00e5gor som partikongressen diskuterade var det f\u00f6rslag om bildande av en internationell sammanslutning f\u00f6r att organisera kampen mot kapitalismen \u2013 en \u201dFemte International\u201d eller, som den ocks\u00e5 ben\u00e4mns, \u201d21 \u00e5rhundradets F\u00f6rsta International\u201d. Med tanke p\u00e5 den ekonomiska och ekologiska kris som kapitalismen idag befinner sig i \u00e4r detta naturligtvis en helt n\u00f6dv\u00e4ndig uppgift att st\u00e4lla sig.<\/p>\n

    Hotet om n\u00e5gon form av milit\u00e4r intervention fr\u00e5n USA-imperialismen har \u00f6kat det senaste \u00e5ret. F\u00f6rra \u00e5ret \u00e5teraktiverade USA sin Fj\u00e4rde flotta f\u00f6r att patrullera haven runt Sydamerika, installerade nya milit\u00e4rbaser i Colombia och Panama och underst\u00f6dde den milit\u00e4rkupp som st\u00f6rtade den demokratiskt valda regeringen i Honduras. I \u00e5r har USA \u2013 efter jordb\u00e4vningen i januari \u2013 s\u00e4nt 15 000 soldater till Haiti. USAs tidigare underr\u00e4ttelsechef, amiral Dennis Blair, pekade i en rapport 2 februari ut Venezuela som den ledande USA-fientliga kraften i regionen.<\/p>\n

    L\u00e4gg dessutom till den politiska h\u00f6gerns framg\u00e5ngar i presidentvalen i Chile och Colombia och de permanenta hoten att avs\u00e4tta president Lugo i Paraguay. Till det ska l\u00e4ggas fr\u00e5nvaron av en internationell antikapitalistisk organisering. Det v\u00e4rldssociala forum som f\u00f6r mer \u00e4n tio \u00e5r sedan lanserades i Brasilianska Porto Alegre har visserligen \u2013 med sina regionala forum p\u00e5 olika kontinenter \u2013 varit en m\u00f6tesplats f\u00f6r utbyte av radikala id\u00e9er om hur en ny v\u00e4rld ska kunna bli m\u00f6jlig. D\u00e4remot har inte forumet utvecklats till n\u00e5gon fastare organisering av internationell kamp \u2013 bland annat f\u00f6r att det finns ett uttalat motst\u00e5nd f\u00f6r en s\u00e5dan organisering fr\u00e5n delar av forumets arrang\u00f6rer.<\/p>\n

    \u00c4ven om diskussionen knappast har hunnit b\u00f6rja finns det tankar kring en ny international som kan bli problematiska.<\/p>\n

    I en intervju i samband med partikongressen s\u00e4ger Julio Chavez, delegat p\u00e5 kongressen och medlem i partiets internationella kommitt\u00e9 (vars uppgift \u00e4r att redan i \u00e5r ta initiativ f\u00f6r att s\u00e4tta ig\u00e5ng processen), att det inte handlar om att skapa ytterligare ett diskussionsforum utan att f\u00f6rs\u00f6ka komma fram till ett program \u2013 ett minimi\u00f6verg\u00e5ngsprogram som han kallar det \u2013 av \u00f6verenskommelser som kan g\u00e4lla p\u00e5 alla fem kontinenter.\u00a0 Han betonar att det m\u00e5ste resultera i en permanent internationell organisation, som kan samla v\u00e4nsterpartier och sociala r\u00f6relser. Men han h\u00e4vdar samtidigt att det f\u00f6r n\u00e4rvarande inte kan st\u00e4llas p\u00e5 socialistisk grund utan m\u00e5ste begr\u00e4nsas till att bli en anti-imperialistisk front. Som argument f\u00f6r denna begr\u00e4nsning tar han den \u201dislamska revolutionen i Iran\u201d, vilken han betecknar som antiimperialistisk,\u00a0 men som sannerligen inte kan s\u00e4gas pr\u00e4glas av n\u00e5gra socialistiska framtidsvisioner.<\/p>\n

    Det \u00e4r oklart vad detta betyder politiskt. Under de senaste \u00e5ren har Venezuela s\u00f6kt sig nya handelspartners i Asien och Mellan\u00f6stern f\u00f6r att minska sitt beroende av USA, vilket \u00e4r en sak. Men om detta leder till de politiska slutsatser som antyds blir det mycket problematiskt. F\u00f6r socialister \u00e4r det naturligtvis ot\u00e4nkbart att en internationell organisering som har till m\u00e5ls\u00e4ttning att k\u00e4mpa f\u00f6r en socialistisk v\u00e4rld skulle kunna organiseras tillsammans med f\u00f6rtryckarregimer som de i Iran och Kina. Liksom klasskampen i Venezuela de senaste \u00e5ren visat kan kampen mot kapitalismen bara organiseras och f\u00f6ras av arbetare och fattiga m\u00e4nniskor runt om i v\u00e4rlden.<\/p>\n

    EN ARTIKEL AV Rolf Bergkvist<\/strong>
    \nArtikelf\u00f6rfattaren \u00e4r latinamerikak\u00e4nnare. Aktiv i Solidaritet utan gr\u00e4nser. Har tidigare regelbundet skrivit\u00a0 om Venezuela och \u00f6vriga Latinamerika i R\u00f6da rummet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    – om ekonomi och folklig organisering Nyhetsfl\u00f6det i v\u00e4stv\u00e4rldens etablerade media fr\u00e5n samh\u00e4llsomv\u00e4lvningens Venezuela\u00a0 har under senare \u00e5r sinat bet\u00e4nkligt. I den m\u00e5n saker och ting \u00f6verhuvudtaget tas upp handlar det ofta om att landets president, Hugo Chavez, framst\u00e4lls som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":14,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[7,18,15],"tags":[145,146,141,142,143,144,147,138],"class_list":["post-100","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-internationellt","category-latinamerika","category-socialism-politik","tag-antiimperialism","tag-antikapitalism","tag-hugo-chavez","tag-julio-chavez","tag-partikongress","tag-psuv","tag-revolution","tag-venezuela"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-100","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/100","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/14"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=100"}],"version-history":[{"count":16,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/100\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":264,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/100\/revisions\/264"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=100"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=100"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=100"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}