{"id":1048,"date":"2012-04-05T19:01:46","date_gmt":"2012-04-05T18:01:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1048"},"modified":"2012-04-05T19:01:46","modified_gmt":"2012-04-05T18:01:46","slug":"opium-at-folket-%e2%80%93lakemedelsindustrin-exploaterar-samhallskrisens-effekter-pa-individen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2012\/04\/05\/opium-at-folket-%e2%80%93lakemedelsindustrin-exploaterar-samhallskrisens-effekter-pa-individen\/","title":{"rendered":"OPIUM \u00c5T FOLKET \u2013l\u00e4kemedelsindustrin exploaterar samh\u00e4llskrisens effekter p\u00e5 individen"},"content":{"rendered":"

ADHD-medicinering \u00f6kar bland unga och vuxna. Redan f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan\"\"<\/a> uttalade FN:s kommitt\u00e9 f\u00f6r barnens r\u00e4ttigheter allvarlig oro \u00f6ver studier som p\u00e5visar snabbt \u00f6kande utskrivning av psyko\u00adstimulantia som\u00a0 Ritalin och Concerta till barn med ADHD-diagnos.
\nInom psykiatrin i Sverige anses det idag f\u00f6red\u00f6mligt att ge dessa preparat till mer \u00e4n sex procent av pojkar mellan 10 och 14 \u00e5r. Dessa anses lida av en \u00e4rftlig hj\u00e4rndefekt. Lars Lundstr\u00f6m redovisar utvecklingen och ifr\u00e5gas\u00e4tter det r\u00e5dande psykiatriska paradigmets grunder och varnar f\u00f6r dess samh\u00e4lleliga konsekvenser<\/strong><\/p>\n

Andelen svenskar med ADHD-diagnos har p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r m\u00e5ngdubblats. Dussintals nya privata f\u00f6retag erbjuder dyra snabbdiagnoser. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r kriminalv\u00e5rdspolitiken f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e4r man vill medicinera n\u00e4ra h\u00e4lften av alla d\u00f6mda och bygger upp ADHD-avdelningar p\u00e5 ett stort antal anstalter.
\nI Sverige erh\u00f6ll \u00e5r 2011 \u00f6ver 60 000 barn och vuxna ADHD-preparat. Det handlar framf\u00f6rallt om narkotikaklassade Concerta och Ritalin (metylfenidat) samt Strattera (atomoxetin). Trots att inget av preparaten \u00e4r godk\u00e4nt f\u00f6r vuxenbruk har Sverige europarekord med \u00f6ver 30 000 medicinerade vuxna.<\/p>\n

Vi st\u00e5r inf\u00f6r en globalt skenande f\u00f6rskrivning av narkotikaklassade medel till allt fr\u00e5n tre\u00e5ringar till \u00e5ldringar. Ett kemiskt experiment utan motstycke, med f\u00f6ljder vi \u00e4nnu knappt kan ana.<\/p>\n

\"\"<\/a> \u00d6kningen av medicineringen med ADHD-preparat<\/em><\/h6>\n

I Sverige n\u00e4rmar vi oss en amerikansk situation1 d\u00e4r snart var fj\u00e4rde person \u00e4r f\u00f6rsedd med en neuropsykiatrisk diagnos. Autism (avskurenhet) har femdubblats fr\u00e5n 1993 till 2004. Bipol\u00e4r sjukdom (tidigare manodepressivitet) har under samma period \u00f6kat fyrtio g\u00e5nger bland barn och ton\u00e5ringar. Detta s\u00e4rskilt sedan n\u00e5gra inflytelserika psykiatrer p\u00e5st\u00e5tt att barn med ADHD egentligen har bipol\u00e4r sjukdom. Det har nu konstaterats att dessa symptom direkt kan orsakas av medicineringen mot ADHD.<\/p>\n

VAD \u00c4R ADHD? <\/strong>
\nF\u00f6ljande definition \u00e4r den vanliga bland f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r livsl\u00e5ng medicinering:
\nADHD (Attention Deficit, Hyperactivity Disorder) \u00e4r en ned\u00e4rvd biologisk st\u00f6rning som oftast \u00e4r best\u00e5ende. Den medf\u00f6r kognitiva, emotionella och funktionella f\u00f6rs\u00e4mringar. N\u00e4stan alla som diagnostiseras har samtidigt minst en annan st\u00f6rning, s\u00e4rskilt \u00e5ngesttillst\u00e5nd, k\u00e4nslom\u00e4ssiga st\u00f6rningar, missbruk och asocial personlighet. Cirka fem procent av befolkningen \u00e4r drabbad.2 \u201dTillst\u00e5nden \u00e4r antingen \u00e4rftligt betingade eller uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av skador i nervsystemet…\u201d3. Enligt Socialstyrelsen \u00e4r det tre till fyra g\u00e5nger vanligare hos pojkar \u00e4n hos flickor. Kriminalv\u00e5rdsstyrelsen h\u00e4vdar att 45 procent av f\u00e4ngelseinternerna har ADHD.4
\nEgentligen \u00e4r det fr\u00e5ga om tre diagnoser: AD, koncentrationssv\u00e5righeter, HD, rastl\u00f6shet och impulsivitet samt kombinationen ADHD. N\u00e4r man insett att det inte g\u00e5r att avgr\u00e4nsa dessa s\u00e5 kallade neuropsykiatriska funktionshinder har begreppet spektrum inf\u00f6rts, som till exempel autismspektrum. Autism anses ha samband med ett antal olika syndrom som visar sig tidigt i barndomen. Nyligen har p\u00e5visats att autism har starkt samband med stress i samband med graviditeten.\"\"<\/a>
\nDet f\u00f6rment vetenskapliga s\u00e4ttet att konstruera en diagnos inom det neuropsykiatriska f\u00e4ltet blir alltmer obegripligt. Christopher Gillberg\u2009\u2013\u2009som v\u00e4ckte uppm\u00e4rksamhet d\u00e5 han l\u00e4t f\u00f6rst\u00f6ra sina ifr\u00e5gasatta forskningsdata r\u00f6rande DAMP (en diagnos som i Sverige f\u00f6regick ADHD)\u2009\u2013\u2009lanserar nu begreppet ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neuropsychiatric Clinical Examinations). Med det menar han en rad st\u00f6rningar och syndrom som ofta \u00f6verlappar varandra.5
\n\u2013\u2009Det handlar om barn med bland annat autism och Aspergers syndrom, om ADHD, som ofta \u00e4r f\u00f6renat med trotsighet, negativism och sv\u00e5righeter att kontrollera k\u00e4nslor. M\u00e5nga med ADHD f\u00e5r ocks\u00e5 diagnosen ODD\/CD\u2009\u2013\u2009uppf\u00f6randest\u00f6rning och trotssyndrom, f\u00f6rklarar Gillberg
\nHan framh\u00e5ller ocks\u00e5 en annan grupp\u2009\u2013\u2009barn med specifika spr\u00e5kst\u00f6rningar som n\u00e4stan alltid har n\u00e5gon mer st\u00f6rning. M\u00e5nga f\u00e5r s\u00e5 sm\u00e5ningom en diagnos inom autismspektrat, ADHD eller andra ESSENCE-problem. Symptom som visar sig vara ADHD liknar i h\u00f6g grad de som senare leder till en autismdiagnos. Det kan enligt Gillberg visa sig vara autism och ADHD, eller ADHD med autistiska drag.
\n
\nL\u00c4KEMEDELSINDUSTRI MOT MYNDIGHETER<\/strong>
\nI september 2010 h\u00e4vdar en europeisk 27-mannagrupp med Ylva Ginsburg och tre andra svenska deltagare (The European Network Adult ADHD, finansierad av Janssen-Cilag som framst\u00e4ller Concerta) f\u00f6ljande:
\nBehandlingen av ADHD hos vuxna m\u00e5ste \u00f6ka med metylfenidat (Concerta) som f\u00f6rsta behandlingsalternativ. Det f\u00f6rb\u00e4ttrar inte bara symtomen och de handikappande beteendena som h\u00f6r ihop med ADHD, utan f\u00f6rb\u00e4ttrar ocks\u00e5 problem som har samband med dessa, som l\u00e5gt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende, aggressionsutbrott, hum\u00f6rsv\u00e4ngningar, kognitiva problem, social funktion och familjefunktion. Biverkningarna \u00e4r vanligtvis milda och \u00f6verg\u00e5ende.
\nDet \u00e4r viktigt att k\u00e4nna till att b\u00e5de kliniska studier och klinisk erfarenhet st\u00f6der syns\u00e4ttet att metylfenidat inte leder till beroende av centralstimulantia eller andra droger. Tv\u00e4rtom s\u00e5 har det visats att den har en neutral eller reducerande inverkan p\u00e5 missbruk och risken f\u00f6r \u00e5terfall.6
\nDe europeiska l\u00e4kemedelsmyndigheter som samtidigt behandlar Janssen-Cilags ans\u00f6kan om godk\u00e4nnande av Concerta f\u00f6r vuxenanv\u00e4ndning g\u00f6r ist\u00e4llet f\u00f6ljande bed\u00f6mning:
\nDet finns inga signifikanta positiva effekter f\u00f6r vuxna av metylfenidat (Concerta). Preparatet gav flera allvarliga skadeverkningar. Concerta har \u201dnegativ nytta\/risk-balans\u201d f\u00f6r vuxna. Studierna ger klara bevis f\u00f6r att Concerta kan orsaka \u00e5ngest, depression, tics, aggressivt\/fientligt beteende och agiterade (starkt oroliga) tillst\u00e5nd.
\nMan kan inte ens p\u00e5visa n\u00e5gon kortsiktigt positiv effekt (efter 7 eller 13 veckor). Risken att drabbas av maniska\/psykotiska tillst\u00e5nd, abnorma tankar och beteende samt villfarelser \u00f6kar trefalt. De f\u00f6rsvinner n\u00e4r medicineringen upph\u00f6r.
\nMan g\u00f6r bed\u00f6mningen att det i normala doser finns en euforisk effekt med avsev\u00e4rd missbruks- och spridningsrisk. Vuxna kan f\u00f6rs\u00f6ka skaffa sig diagnosen ADHD f\u00f6r att komma \u00e5t metylfenidat p\u00e5 ett legalt s\u00e4tt 7.
\nDetta omd\u00f6me ledde till avslag f\u00f6r Janssen-Cilags ans\u00f6kan om godk\u00e4nnande av Concerta f\u00f6r vuxenbruk i Europa (26 maj 2011) och producenten drog tillbaka sin ans\u00f6kan i f\u00f6rhoppningen om att de negativa resultaten inte skulle spridas. Enbart de som medicinerats som barn utan skadeverkningar, och d\u00e4r man provat att avbryta medicineringen, f\u00e5r forts\u00e4tta med metylfenidat som vuxna.
\nI Janssen-Cilags reklam framst\u00e4lls detta som att Concerta \u00e4r det enda metylfenidatpreparat som \u00e4r godk\u00e4nt f\u00f6r vuxna. Ett sv\u00e5rslaget rekord i vilseledande marknadsf\u00f6ring.
\nHur ska Socialstyrelsen och L\u00e4kemedelsverket hantera den uppkomna situationen med konstaterat negativ nytta\/risk-balans? Vad ska man g\u00f6ra med alla som blivit beroende av psykostimulantia? Metylfenidat verkar p\u00e5 samma s\u00e4tt som kokain i hj\u00e4rnan.<\/p>\n

DEN NYA KUNSKAPS\u00d6VERSIKTEN <\/strong>
\nF\u00f6r tio \u00e5r sedan utkom Socialstyrelsen f\u00f6rra kunskaps\u00f6versikt om ADHD.
\nI b\u00f6rjan av 2012 kom den nya kunskaps\u00f6versikten med syftet \u201datt systematiskt sammanst\u00e4lla kunskapsunderlaget n\u00e4r det g\u00e4ller metoder f\u00f6r diagnostik och behandling av patienter med ADHD och autismspektrumst\u00f6rningar.\u201d8
\nRapporten konstaterar sammanfattningsvis att det inte finns tillf\u00f6rlitlig diagnostik. Detta \u00e4r dock inte n\u00e5got problem h\u00e4vdar gruppens ordf\u00f6rande, psykiatriprofessor Jacobsson, i Aktuellt. Det \u00e4r bara att forts\u00e4tta som vanligt. Man kan n\u00e4mligen lita p\u00e5 l\u00e4karna.
\nJacobsson beklagar sorgset att det inte finns n\u00e5gra l\u00e5ngtidsunders\u00f6kningar. Han lyckas d\u00e5 gl\u00f6mma den mycket omfattande amerikanska MTA-studien (Multimodal Treatment Study of Children With ADHD) som i kunskapsredovisningen 2002 h\u00f6jdes till skyarna som en \u201dmilstolpe i barnpsykiatrins utveckling\u201d. En g\u00e5ng f\u00f6r alla skulle den bevisa hur bra det var med metylfenidat.
\nMTA-studien f\u00f6rsvann helt ur sikte n\u00e4r den visade motsatsen\u2009\u2013\u2009det finns ingen positiv l\u00e5ngtidseffekt9. De medicinerade barnen blev n\u00e5gra centimeter kortare och fick allvarliga biverkningar. \u00c4ven den stora australiensiska Rainestudien har f\u00f6rpassats till den stora gl\u00f6mskan. Den visade att medicinering varken f\u00f6rb\u00e4ttrar barnens sociala och emotionella v\u00e4lbefinnande eller skolframg\u00e5ng. Blodtrycket p\u00e5verkades negativt och medicinerade barn l\u00f6pte tio g\u00e5nger s\u00e5 stor risk att bed\u00f6mas fungera under sin \u00e5ldersniv\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rt med icke-medicinerande barn.10
\nN\u00e4r Jacobssons beklagar att det inte finns l\u00e5ngtidsunders\u00f6kningar skorrar det \u00e4ven illa eftersom han m\u00e5ste vara medveten om att l\u00e4kemedelsbolagen aktivt f\u00f6rhindrar nya l\u00e5ngtidsunders\u00f6kningar. Resultaten har helt enkelt varit alltf\u00f6r nedsl\u00e5ende.
\nN\u00e4r Statens beredning f\u00f6r medicinsk utv\u00e4rdering (SBU) av undertecknad (i tidningen Dagens Medicin) p\u00e5minns om MTA-studien m\u00e5ste man \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ka hitta p\u00e5 n\u00e5gra argument f\u00f6r att den f\u00f6rsvunnit s\u00e5 fullst\u00e4ndigt. L\u00e5t oss syna dem i tur och ordning.<\/p>\n

Argument 1:<\/strong> Det fanns ingen placebobehandlad kontrollgrupp i MTA-studien, skriver SBU. Man inser s\u00e4kert att detta inte \u00e4r ett relevant kriterium n\u00e4r det g\u00e4ller unders\u00f6kning av euforiframkallande medel. (T\u00e4nk er att man unders\u00f6ker effekten av alkohol med vatten som placebo). Ironiskt nog \u00e4r det sv\u00e5righeterna att utf\u00f6ra placebostudier som oftast dras fram f\u00f6r att motivera varf\u00f6r det \u00e4r om\u00f6jligt att g\u00f6ra l\u00e5ngtidsunders\u00f6kningar. S\u00e5 kan samma argument \u00e5teranv\u00e4ndas i skilda syften.
\nDen s\u00e5 kallade Norrt\u00e4ljeunders\u00f6kningen med metylfenidat mot ADHD hos f\u00e4ngelseinterner11 stupade p\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6kspersonerna direkt visste om de f\u00e5tt sockerpiller eller metylfenidat. L\u00e4kemedelsverkets expert, professor Lars Gunne, har p\u00e5pekat att detta g\u00f6r studien v\u00e4rdel\u00f6s. Norrt\u00e4ljestudien k\u00e4nnetecknas av systematiska bortsorteringar som g\u00f6r det om\u00f6jligt att f\u00e5 n\u00e5gra generella resultat. Man s\u00e5llade till och med bort deltagare som visat sig ok\u00e4nsliga f\u00f6r behandling med det preparat som skulle studeras.
\nI sammanhanget kan noteras att Norrt\u00e4ljestudien inte har kunnat prestera den planerade obligatoriska ett\u00e5rsuppf\u00f6ljningen av deltagarna. \u00c4nd\u00e5 l\u00e4ggs den enligt Kriminalv\u00e5rdsstyrelsen till grund f\u00f6r uppr\u00e4ttandet av ADHD-avdelningar p\u00e5 f\u00e4ngelser d\u00e4r man\u00a0 installerar utrustning f\u00f6r s\u00e5 kallade QB-test. Den avg\u00e5ngna generaldirekt\u00f6ren Lars Nyl\u00e9n hyllar QB-testet i ett brev till justitiedepartementet: \u201dDet \u00e4r ett s\u00e4tt att objektivera en unders\u00f6kning\u201d d\u00e4r man efter att ha f\u00e5tt sin objektiva ADHD-diagnos ocks\u00e5 kan sk\u00f6ta inst\u00e4llningen av m\u00e4ngden amfetamin som f\u00e5ngarna f\u00e5r.
\nN\u00e4rmare h\u00e4lften av alla interner anses allts\u00e5 lida av en \u00e4rftlig och kronisk hj\u00e4rnskada som kr\u00e4ver livsl\u00e5ng medicinering med metylfenidat\u2009\u2013\u2009som bland annat kan orsaka aggressivitet och har h\u00f6g missbrukspotential. Denna kriminalpolitiska innovation har helt f\u00f6rbig\u00e5tt SBU och redovisas inte\u00a0 i rapporten. (Rimligen borde detta lett till en bred politisk\u00a0 diskussion om dessa helt f\u00f6r\u00e4ndrade grunder f\u00f6r kriminalpolitiken eftersom vi redan f\u00f6r hundra \u00e5r sedan \u00f6vergav f\u00f6rest\u00e4llningen om kriminalitet som medf\u00f6dd). Det amerikanska diagnossystem som till\u00e4mpas i Sverige utesluter dessutom ADHD-diagnos om det f\u00f6religger traumatiserande uppv\u00e4xtf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

Argument 2:<\/strong> Ett annat av SBU:s argument \u00e4r att MTA-studien innebar att ett f\u00e5tal deltagare, f\u00e4rre \u00e4n tio procent, f\u00f6r att f\u00e5 effekt \u00e4ven medicinerades med dexamfetamin. Inte heller detta \u00e4r relevant\u2009\u2013\u2009tv\u00e4rtom. I Sverige p\u00e5g\u00e5r regelm\u00e4ssigt exakt samma typ av kompletterande medicinering med detta v\u00e4sentligen likartade amfetaminpreparat. MTA-studiens negativa resultat g\u00e4llande psykostimulantia kan allts\u00e5 inte avf\u00e4rdas. Trots en i vissa fall f\u00f6rst\u00e4rkt medicinering erh\u00e5lls ingen l\u00e5ngsiktig effekt.<\/p>\n

Argument 3:<\/strong> SBU utlovar att den f\u00f6rvunna MTA-studien kommer att behandlas i en framtida rapport d\u00e4r den \u201dsorteras under ett kapitel om kombinationsbehandlingar, d\u00e4r l\u00e4kemedelsbehandling ing\u00e5r som en del av behandlingen\u201d. Men SBU m\u00e5ste veta att detta inte \u00e4r en korrekt beskrivning av MTA-studien som inneh\u00f6ll fyra distinkta undergrupper:
\n1.Enbart psykostimulantia (metylfenidat, typ Ritalin, Concerta)
\n2. Enbart beteendeterapi
\n3. Kombinationsbehandling (1 och 2)
\n4. Normalomsorg<\/p>\n

Utan denna utformning hade det inte varit m\u00f6jligt f\u00f6r en av studiens huvudforskare att efter tre\u00e5rsuppf\u00f6ljningen sammanfatta vad det finns f\u00f6r bevis f\u00f6r att barnen blivit hj\u00e4lpta av medicinering: \u201d
\nI den tidiga studien \u00f6verskattade vi de positiva effekterna av medicinering. Vi trodde att om barnen medicinerades l\u00e4ngre s\u00e5 skulle resultatet bli b\u00e4ttre\u2009\u2013\u2009men det st\u00e4mde inte. Det finns inga positiva effekter. Det finns inga bevis f\u00f6r att medicinering \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n ingenting\u2009\u2013\u2009inga bevis alls.\u201d (professor William Pelham)
\n
\nADHD-EPIDEMINS HUVUDAKT\u00d6RER<\/strong>
\nL\u00e4kemedelsindustrin<\/strong> vars framg\u00e5ng m\u00e4ts i aktieutdelning, inte i patientnytta. H\u00e4r handlar det om m\u00e5ngmiljardvinster som motiverar gigantiska reklamkampanjer\/sponsringsinsatser, bjudresor och betalda forskare.
\n\u201dVi m\u00e5ste visa omd\u00f6met att ben\u00e4mna farmakaf\u00f6retagens alla g\u00e5vor vid sina r\u00e4tta namn\u2009\u2013\u2009som mutor och korruption.\u201d s\u00e4ger Steven Sharfstein, ordf\u00f6rande f\u00f6r APA, American Psychological Association.
\nNu befinner sig den f\u00f6rv\u00e4ntade vuxenmarknaden i kris eftersom metylfenidat inte har godk\u00e4nts f\u00f6r vuxenbruk, vilket f\u00f6rst\u00e5s \u00e4r mycket allvarligt f\u00f6r tillverkaren Janssen-Cilags aff\u00e4rer. Moderbolaget Johnson & Johnson har nyligen tvingats betala en miljard kronor f\u00f6r olaglig marknadsf\u00f6ring och bestickning i USA, ett faktum som \u00e4r pinsamt f\u00f6r alla tj\u00e4nstem\u00e4n och psykiater som byggt sina karri\u00e4rer p\u00e5 att marknadsf\u00f6ra drogen i Sverige. \"\"<\/a>
\nMetylfenidat g\u00f6r att hj\u00e4rtat anstr\u00e4ngs tio procent mer. Det kommer redan oroande rapporter om hj\u00e4rtsvikt och \u00e4ven om utvecklandet av Parkinssons sjukdom hos tidigare amfetaminmedicinerade. L\u00e4kemedelsverket har dessutom varnat f\u00f6r allvarliga problem med blodtryck och hj\u00e4rtfrekvens vad g\u00e4ller ADHD-preparatet Strattera; ett misslyckat antidepressivt medel (atomoxetin) med aggressivitet som ofta belagd biverkan. Europeiska l\u00e4kemedelsmyndigheten har tidigare konstaterat att det kan ge allvarliga leverskador och skapa fientlighet och emotionell instabilitet.<\/p>\n

L\u00e4kare och psykiater <\/strong>vill f\u00f6rst\u00e5s svara mot f\u00f6rv\u00e4ntningar fr\u00e5n stressade barn och vuxna. Eftersom l\u00e4karna \u00e4r biologiskt inskolade och ofta saknar utbildning f\u00f6r sociala\/psykologiska\/pedagogiska behandlingsalternativ blir de l\u00e4tt offer f\u00f6r l\u00e4kemedelsreklamen.
\nD\u00e5 man inte insett att enstaka som positivt bed\u00f6mda medicineringseffekter snabbt avtar och f\u00f6rsvinner \u00f6kar de successivt doserna. Man beg\u00e4rde under 2010, enligt L\u00e4kemedelsverket, tillst\u00e5nd att skriva ut de allra starkaste amfetaminpreparaten, dexamfetamin (Metamina), och amfetamin till tusentals individer som erh\u00e5llit d\u00e5lig effekt eller skadeverkningar av Ritalin, Concerta och Strattera.
\nDet kanske mest osympatiska med l\u00e4kemedelsbolags och psykiatrers agerande n\u00e4r de ifr\u00e5gas\u00e4tts \u00e4r att de v\u00e4ljer att huka bakom anekdotisk bevisf\u00f6ring och sponsrade anh\u00f6rigf\u00f6reningar som avvisar alla kritiska synpunkter som djupt kr\u00e4nkande. I The Anatomy of an Epidemic omtalar Robert Whitaker att enligt psykiatrilobbyn i USA skulle all kritik bem\u00f6tas genom att h\u00e4rledas till scientologin.
\nDen enskilda individen <\/strong>ska uppfatta sig som drabbad av en kronisk hj\u00e4rndefekt, vilken m\u00e5ste behandlas med dyra kemiska preparat. F\u00f6rdelen kan vara att dessa \u00e4ven kan anv\u00e4ndas som partydroger. Det effektivaste s\u00e4ttet att bli h\u00f6g diskuteras flitigt p\u00e5 n\u00e4tet. Varf\u00f6r \u00e4r det egentligen s\u00e5 lockande med en diagnos? N\u00e5got som f\u00f6rklarar allas v\u00e5r upplevda otillr\u00e4cklighet?
\nEnligt en av de f\u00e5 unders\u00f6kningar (Moline & Frankenberger) som intresserat sig f\u00f6r ADHD-medicinerade ungdomars egna upplevelser framkom att sex av tio antingen vill avbryta medicinsk behandling eller var os\u00e4kra om de ville forts\u00e4tta. Bara en av tio ans\u00e5g att de var i behov av medicin f\u00f6r att kunna koncentrera sig.
\nDen viktigaste positiva effekten av behandlingen med centralstimulantia var enligt barnen att deras l\u00e4rare och f\u00f6r\u00e4ldrar gillade dem mer n\u00e4r de tog sin medicin. \u00d6ver h\u00e4lften uppger biverkningar som aptitl\u00f6shet, s\u00f6mnsv\u00e5righeter och mag- eller huvudv\u00e4rk. Fyra av tio rapporterar tics (ofrivilliga ryckningar). F\u00f6rs\u00e4ljning av ADHD-preparat till skolkamrater var vanligt f\u00f6rekommande.
\nOroliga och uttr\u00f6ttade f\u00f6r\u00e4ldrar<\/strong>, arbetsl\u00f6sa eller m\u00e4nniskor pressade av krav p\u00e5 h\u00f6jd produktivitet intalas att deras barn har en kronisk problematik som m\u00e5ste medicineras. Paradoxalt kan diagnos och medicinering anv\u00e4ndas f\u00f6r att urs\u00e4kta destruktiva beteenden och d\u00e4rmed motverka normala uppfostringsinsatser. N\u00e4rpolisen p\u00e5 Gotland omvittnar att f\u00f6r\u00e4ldrar och ungdom ofta h\u00e4nvisar till diagnoser som urs\u00e4kt f\u00f6r aggressiva\/asociala beteenden.
\n\u00d6rebroforskaren Terese Glatz har unders\u00f6kt hur f\u00f6r\u00e4ldrar till ton\u00e5ringar reagerar n\u00e4r de st\u00f6ter p\u00e5 sv\u00e5righeter. Medan f\u00f6r\u00e4ldrar backar undan och blir mer till\u00e5tande vad g\u00e4ller alkohol, visar hennes forskning att ADHD-beteenden hos ungdomar som utvecklas i tidig \u00e5lder \u00e4r p\u00e5frestande f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar och kan leda till att f\u00f6r\u00e4ldrar upplever maktl\u00f6shet. Detta i sin tur kan inneb\u00e4ra att de beter sig negativt gentemot barnen. Samtidigt, som de negativa reaktionerna blir starkare, minskar det positiva beteendet\u2009\u2013\u2009f\u00f6r\u00e4ldrarna tenderar att ignorera barnen och visa mindre v\u00e4rme. F\u00f6r\u00e4ldrar beh\u00f6ver strategier f\u00f6r att bryta m\u00f6nstren och i st\u00e4llet f\u00e5 energi och m\u00f6jlighet att hantera problemen. Mycket framg\u00e5ngsrikt familjearbete bedrivs till exempel i Ystad av barnpsykiater Ulf Korman.<\/p>\n

Media.<\/strong> Eftersom l\u00e4kemedelsindustrin i Sverige inte f\u00e5r g\u00f6ra reklam f\u00f6r narkotikaklassade medel sprider man i st\u00e4llet med hj\u00e4lp av k\u00e4ndisar en bild av ADHD. L\u00e4kemedelsindustrin har faktiskt i stor utstr\u00e4ckning \u00f6verg\u00e5tt fr\u00e5n att g\u00f6ra reklam f\u00f6r mediciner till att g\u00f6ra reklam f\u00f6r sjukdomar. Och det med stor framg\u00e5ng vad g\u00e4ller exempelvis ADHD och bipolaritet. Man utnyttjar journalister med bristf\u00e4lliga kunskaper om \u00e4mnet f\u00f6r att f\u00f6ra fram budskapet om amfetaminliknande preparat som en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet. Uppr\u00f6rt beskriver man exempelvis hur or\u00e4ttvis det \u00e4r att flickor inte medicineras i lika h\u00f6g grad som pojkar eller kr\u00e4ver att f\u00e4ngelseinterner m\u00e5ste f\u00e5 r\u00e4tt till dessa preparat\u2009\u2013\u2009som har h\u00f6g missbrukspotential och kan framkalla aggressivitet.
\nDet l\u00e5ngvariga n\u00e4rmast totala informationsmonopolet f\u00f6r l\u00e4kemedelsindustrin i riksmedia br\u00f6ts dock h\u00f6sten 2011 genom en artikelserie i Aftonbladet som avsl\u00f6jade korrupta, massdiagnosticerande l\u00e4kare och k\u00f6pta experter.<\/p>\n

Socialstyrelsen och L\u00e4kemedelsverket. <\/strong>Vi \u00e5terfinner h\u00e4r m\u00e5nga s\u00e5 kallade experter p\u00e5 tv\u00e5 stolar och starkt lierade med industrin. L\u00e4kemedelsverket finansieras till stor del av den industri som den \u00e4r satt att kontrollera. Aftonbladet granskade L\u00e4kemedelsverkets 16 statligt avl\u00f6nade ADHD-experter. H\u00e4lften har redovisat samarbete med l\u00e4kemedelsbolag. De har varit r\u00e5dgivare eller f\u00e5tt betalt f\u00f6r f\u00f6rel\u00e4sningar och studier. Har de \u00f6vriga bara struntat i att redovisa j\u00e4vsf\u00f6rh\u00e5llanden? Som professor Johan Franck p\u00e5 Karolinska institutet, vilken dolt att han har arbetat f\u00f6r \u00e5tta olika l\u00e4kemedelsbolag och erh\u00e5llit 100 000 kronor fr\u00e5n Janssen-Cilag. Henrik Pelling som ligger bakom den h\u00f6ga f\u00f6rskrivningen p\u00e5 Gotland och i Uppsala arbetar f\u00f6r Eli Lilly och Ylva Ginsberg, ansvarig f\u00f6r Norrt\u00e4ljeunders\u00f6kningen, \u00e4r knuten till Janssen.Cilag. F\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra f\u00e5.<\/p>\n

FARMAKOLOGINS MOTOFFENSIV <\/strong>
\nP\u00e5 50-talet h\u00e4lsades psykofarmakan med optimism inom mentalv\u00e5rden. Biverkningarna blev dock med tiden alltmer uppenbara. Det v\u00e4xande motst\u00e5ndet illustreras av den enorma framg\u00e5ngen f\u00f6r filmen G\u00f6kboet (1975) med Jack Nicholson i huvudrollen. Alla psykiatrer accepterade inte heller den biologiska modell som kr\u00e4vde kemiska ingrepp i hj\u00e4rnans funktionss\u00e4tt. En del h\u00f6ll fast vid den freudianska uppfattningen att individens livshistoria \u00e4r betydelsefull, andra h\u00e4vdade att psykisk sjukdom kunde vara en frisk reaktion p\u00e5 en galen v\u00e4rld.
\nF\u00f6rst p\u00e5 senare tid har det blivit uppenbart hur milj\u00f6 och terapi direkt kan p\u00e5verka hj\u00e4rnkemin. \u00c4ven placebo (sockerpiller) ger faktiska f\u00f6r\u00e4ndringar och bevisat effektiva preparat ger s\u00e4mre resultat om de misstros (noceboeffekten).
\nKring 1980 kom den v\u00e4l f\u00f6rberedda farmakologiska motoffensiven. Den utgick fr\u00e5n det faktum att psykiaterna var l\u00e4kare och kunde skriva ut de preparat som den biologiska modellen kr\u00e4vde. Psykologer och socialarbetare kom i underl\u00e4ge och psykiaterna blev l\u00e4kemedelsindustrins gunstlingar och guldkalvar. De sponsrades nu med mycket mer pengar \u00e4n andra l\u00e4kare, trots psykiatrins allm\u00e4nt l\u00e5ga status inom medicinen.
\nAntalet diagnoser \u00f6kade snabbt i diagnosbibeln (DSM, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders som utges av det amerikanska psykiatriska s\u00e4llskapet). Fr\u00e5n 265 diagnoser 1980 till 365 diagnoser \u00e5r 2000. Ordf\u00f6randen f\u00f6r den senaste versionen (Allen Frances) har dock f\u00e5tt kalla f\u00f6tter och varnar f\u00f6r kommande DSM, \u201dsom blir en guldgruva f\u00f6r l\u00e4kemedelsindustrin men kommer att f\u00f6rorsaka alla nya felbed\u00f6mda patienter enorma kostnader, n\u00e4r de f\u00e5ngas in i det alltf\u00f6r vida diagnosn\u00e4tet\u201d. 13
\nF\u00f6r m\u00e5nga \u00e4r det f\u00f6rv\u00e5nande att inse att dessa diagnoser med \u00e5tf\u00f6ljande kemiska preparat \u00e4r helt konstruerade och saknar referenser till vetenskapliga unders\u00f6kningar. Sjukdomsavgr\u00e4nsningarna grundas enligt psykiatriprofessorn George Vaillant p\u00e5 gissningar, f\u00f6rdomar och f\u00f6rhoppningar. Marcia Angell (f\u00f6re detta chefredakt\u00f6r f\u00f6r New England Journal of Medicin) talar om diagnoserna som uppenbarelser och ger ett exempel: Om alla l\u00e4kare vore \u00f6verens om att fr\u00e4knar \u00e4r ett tecken p\u00e5 cancer s\u00e5 skulle den diagnosen enligt DSM:s definition vara tillf\u00f6rlitlig\u2009\u2013\u2009trots att den helt saknar vetenskapligt st\u00f6d.14
\nSanningen \u00e4r att det inte finns n\u00e5gra objektiva tecken eller test f\u00f6r till exempel ADHD. Gr\u00e4nserna mellan normalitet och avvikelse \u00e4r ofta oklara och i h\u00f6g grad kulturbundna. Vilken vuxen kan koncentrera sig om man stillasittande m\u00e5ste lyssna p\u00e5 n\u00e5got man inte f\u00f6rst\u00e5r och som \u00e4r tr\u00e5kigt och opedagogiskt framf\u00f6rt? Det intressanta testet kanske vore att unders\u00f6ka koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga vid uppgifter som intresserar individen. Borde vi hellre tala om motivationsbrist \u00e4n om koncentrationssv\u00e5righeter?
\n
\nFR\u00c5N ATT F\u00d6RST\u00c5 TILL ATT BEN\u00c4MNA<\/strong>
\nOm man till exempel har minst fem av nio symptom i DSM f\u00e5r man diagnosen \u201dsv\u00e5rt depressiv\u201d inom kategorin \u201daffektiva st\u00f6rningar\u201d. F\u00f6r ADHD finns nio fr\u00e5gor r\u00f6rande koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga och nio fr\u00e5gor r\u00f6rande rastl\u00f6shet, av typen \u201d\u00e4r ofta l\u00e4ttdistraherad\u201d, \u201d\u00e4r ofta gl\u00f6msk\u201d och \u201dg\u00e5r ofta p\u00e5 h\u00f6gvarv\u201d etc. Minst sex av fr\u00e5gorna ska besvaras med ja och beteendet ska \u00e5terfinnas i tv\u00e5 olika milj\u00f6er till exempel skola och hem. Man kan d\u00e5 ha AD eller HD eller ADHD.
\nVi skapar, s\u00e4ger psykiatern Daniel Carat \u201dillusionen att vi f\u00f6rst\u00e5r v\u00e5ra patienter n\u00e4r allt vi egentligen g\u00f6r \u00e4r att ge dem beteckningar\u201d. Detta \u00e4r den biologisk\/medicinska psykiatrins om\u00e4nskliga slutstation.
\n\u201dPsykiatrin har n\u00e4stan helt k\u00f6pts upp av farmakaf\u00f6retagen.\u201d \u201dVi f\u00f6rs\u00f6ker inte l\u00e4ngre f\u00f6rst\u00e5 individer som helheter i sina sociala sammanhang\u2009\u2212\u2009snarare f\u00f6rv\u00e4ntas vi korrigera patienternas neurotransmittorer.\u201d (Loren Mosher i sitt avskedsbrev till det amerikanska psykiatriska s\u00e4llskapet)
\n
\nVAD \u00c4R DET MAN \u201dHAR\u201d? <\/strong>
\nL\u00e5t oss \u00e5terv\u00e4nda till definitionen av ADHD. \u00c4rftlighetst\u00e4nkandet inom psykiatrin har lett till m\u00e4rkliga slutsatser som att den svenska arbetarklassen (socialgrupp 3) skulle vara genetiskt problematisk eftersom man i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning har ADHD.
\nTomas Ljungberg, professor i psykiatri, har mot bakgrund av senare forskning p\u00e5visat att \u00e4rftligheten f\u00f6r ADHD genom metodfel har \u00f6verdrivits och troligen enbart motsvarar \u00e4rftligheten f\u00f6r andra personlighetsdrag. Ljungberg menar i sin bok ADHD i nytt ljus att det inte heller finns vetenskaplig grund f\u00f6r att h\u00e4vda att behandling med centralstimulerande medel leder till \u00f6kad aktivitet i dopaminsystemet som i sin tur leder till minskade ADHD-symtom.
\nEnligt Ljungberg finns det samband mellan ADHD och:
\nl\u00e5g ekonomisk standard (l\u00e5g socialklass), l\u00e4gre inkomster, s\u00e4mre ekonomiskt ansvarstagande f\u00e4der
\nmer f\u00f6r\u00e4ldrakonflikter, s\u00e4mre sammanh\u00e5llning inom familjen, s\u00e4mre emotionellt klimat inom familjen, \u00f6kad negativism mot och kritik av barnet, mer vanligt med skilsm\u00e4ssor och ensamst\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ldrar
\nmer vanligt med psykisk sjuklighet (\u00e5ngest\/depression) hos modern och\u00a0 \u00f6kad f\u00f6rekomst av missbruk och kriminalitet hos fadern
\n\u00f6kad f\u00f6rekomst av otrygg och desorganiserad anknytning<\/p>\n

Troligen handlar ADHD enligt Ljungberg v\u00e4sentligen om k\u00e4nsliga individer som drabbas av socio-psykologisk stress.
\nValet av f\u00f6rklaring av ADHD\u2009\u2013\u2009som en biologiskt orsakad f\u00f6r\u00e4ndring av hj\u00e4rnans funktionss\u00e4tt eller som en stress-s\u00e5rbarhetsreaktion\u2009\u2013\u2009har betydelse f\u00f6r vilka behandlingsmetoder som till\u00e4mpas. Ljungberg exemplifierar med tv\u00e5 mottagningar f\u00f6r barn i invandrade familjer med traumatiserade vuxna:
\nMottagning A talar om sekund\u00e4r traumatisering, st\u00e4ller inte diagnosen ADHD och behandlar psykologiskt\/psykopedagogiskt.
\nMottagning B talar om neuropsykiatriskt funktionshinder, st\u00e4ller diagnosen ADHD och behandlar med l\u00e4kemedel.15
\n
\nM\u00c5NGA SAMVERKANDE ORSAKER<\/strong>
\nFr\u00e5nvaro av socialiserande fri lek \u00e4r enligt en amerikansk unders\u00f6kning en viktig orsak till ADHD-beteende. En annan unders\u00f6kning av 12 000 barn visar att det \u00e4r dubbelt s\u00e5 vanligt att barn som f\u00f6tts sent p\u00e5 \u00e5ret f\u00e5r diagnosen ADHD och medicineras med centralstimulantia i j\u00e4mf\u00f6relse med barn som \u00e4r f\u00f6dda tidigt p\u00e5 \u00e5ret. Samma riskfaktor g\u00e4ller enligt en mycket stor svensk unders\u00f6kning \u00e4ven f\u00f6r barn med ensamst\u00e5ende och l\u00e5gutbildade f\u00f6r\u00e4ldrar.
\nEn holl\u00e4ndsk studie som nyligen redovisats i The Lancet visar att det f\u00f6r tv\u00e5 av tre diagnosticerade \u00e4r fr\u00e5ga om f\u00f6doallergier. Andra unders\u00f6kningar antyder samband med allt fr\u00e5n s\u00f6mnbrist till bek\u00e4mpningsmedel och passiv r\u00f6kning. Omfattande TV-tittande ger diagnosrisk och man har varnat f\u00f6r att ensidig, opersonlig och datorfokuserad \u201dinteraktion\u201d kan f\u00f6rsv\u00e5ra bildandet av de spegelneuroner i centrala nervsystemet vilka g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att identifiera oss med andra individer. J\u00e4rnbrist vid f\u00f6r tidig f\u00f6dsel \u00e4r en annan p\u00e5visad riskfaktor, liksom milj\u00f6gifter som bisfenol-A och ftalater (mjukg\u00f6rare i plast, etc). Nyligen har stress i samband med graviditet p\u00e5visats ha samband med autism hos barnet
\nYttersta-orsak-t\u00e4nkandet n\u00e4r det g\u00e4ller ADHD-beteende kommer s\u00e4kerligen att visa sig lika ofruktbart som det har visat sig vara n\u00e4r g\u00e4ller milj\u00f6n. Det \u00e4r alla samverkande faktorer som slutligen blir f\u00f6r mycket f\u00f6r ett system\u2009\u2013\u2009om det \u00e4r ett tr\u00e4d, ett hav eller en m\u00e4nniska.
\nDen uppenbara bristen p\u00e5 vetenskaplig underbyggnad f\u00f6rklarar varf\u00f6r psykiatrin s\u00e5 desperat s\u00f6ker \u201dobjektivt\u201d st\u00f6d f\u00f6r sina p\u00e5hittade diagnoser. Triumferande kunde Gillberg nyligen f\u00f6rklara att man p\u00e5visat den \u00e4rftligt-biologiska orsaken till ADHD. Tittar man n\u00e4rmare p\u00e5 den aktuella engelska studien s\u00e5 har man funnit en liten genetisk avvikelse hos knappt var femte med ADHD-diagnos (16 procent), s\u00e4rskilt hos de svagbeg\u00e5vade. Denna avvikelse \u00e5terfinns \u00e4ven bland annat vid schizofreni och hos n\u00e4stan var tionde individ i befolkningen. Vad unders\u00f6kningen lika g\u00e4rna kan anses bevisa \u00e4r att fyra av fem ADHD-diagnoser \u00e4r felaktiga.
\n
\nADHD-BETEENDE OCH J\u00c4MLIKHET<\/strong>
\nI USA kallas det ekonomiska st\u00f6det f\u00f6r psykiska handikapp av ekonomen David Autor f\u00f6r \u201ddet nya socialbidraget\u201d. F\u00f6r att komma ifr\u00e5ga kr\u00e4vs i princip att de s\u00f6kande tar psykofarmaka. Allt fler vinstdrivna f\u00f6retag hj\u00e4lper fattiga familjer att ans\u00f6ka f\u00f6r att kunna \u00f6verleva ekonomiskt.
\nDen norska studien \u201dBarn i Bergen\u201d omfattade 9000 barn och landade i att 1.7 procent uppvisade ADHD-beteende. F\u00f6r att f\u00f6rklara den l\u00e5ga f\u00f6rekomsten f\u00f6rs\u00f6kte man h\u00e4nvisa till genetiska s\u00e4regenheter, men faktiskt \u00e4ven till att befolkningen i de nordiska l\u00e4nderna inte \u00e4r s\u00e5 fattig och klyftorna inte s\u00e5 stora.
\nEn av den amerikanska psykiatrins f\u00f6rgrundsfigurer, Gabrielle Carlson, unders\u00f6kte p\u00e5 1990-talet 600 barn i 10 – 12 \u00e5rs\u00e5ldern i ukrainska Kiev. Resultatet: 19,8 procent av barnen hade ADHD, bland pojkarna var det 28,3\u00a0 procent. I ett \u00f6gonblick av klarsyn skrev Carlson och hennes medf\u00f6rfattare: \u201dDet \u00e4r m\u00f6jligt att hyperaktivt-impulsivt beteende \u00e4r tydligare (och mer problematiskt) i \u00f6verfulla ukrainska l\u00e4genheter.\u201d
\nL\u00e4genhetsstorlek kan allts\u00e5 ha en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r om barn blir hyperaktiva. Barn som lever under goda sociala f\u00f6rh\u00e5llanden, som barnen i Bergen uppvisar ett beteende som i mycket liten grad \u00f6verensst\u00e4mmer med de psykiatriska diagnoschecklistorna f\u00f6r ADHD. Och barn som lever under d\u00e5liga sociala f\u00f6rh\u00e5llanden som barnen i Kiev uppvisar ett beteende som i mycket h\u00f6g grad st\u00e4mmer \u00f6verens med checklistorna.
\nDenna insikt leder till olika politiska krav: lika l\u00f6n, sextimmars arbetsdag, bra och billiga bost\u00e4der, mindre barngrupper p\u00e5 dagis, bra n\u00e4raliggande skola f\u00f6r alla.
\nBlir vi i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning psykiskt handikappade och offer f\u00f6r \u00e4rftliga hj\u00e4rndefekter? Eller \u00e4r \u201dsjukf\u00f6rklarandet\u201d av individen ett s\u00e4tt att avleda kritik mot milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring och \u00f6kande klassklyftor. tio procent av Sveriges vuxna befolkning tar antidepressiva medel. Drygt en halv miljon kvinnor och en kvarts miljon m\u00e4n.
\nDiagnosfixeringen inneb\u00e4r att man knappast l\u00e4ngre diskuterar hur man har det i sitt liv, i sin familj och kanske framf\u00f6r allt\u2009\u2212\u2009i det samh\u00e4lle och i den politiska milj\u00f6 d\u00e4r vi lever.
\nS\u00e5 kan man f\u00f6rs\u00f6ka trolla bort traumatiska uppv\u00e4xterfarenheter, diskriminering, fattigdom, kvinnof\u00f6rtryck och den ekande tomhet som uppst\u00e5r n\u00e4r allting f\u00f6rvandlas till varor och individens enda v\u00e4rde \u00e4r som konsument. Ett kemiskt marinerat diagnossamh\u00e4lle ist\u00e4llet f\u00f6r j\u00e4mlikhet, demokrati och medm\u00e4nsklighet.<\/p>\n

En artikel av\u00a0 Lars Lundstr\u00f6m
\nArtikelf\u00f6rfattaren \u00e4r legitimerad psykolog och har arbetat som skolpsykolog. I sindoktorsavhandling unders\u00f6kte han dyslexi; Reading difficulties and the twofold character of language : how to understand dyslexia<\/em> (Uppsala universitet, 2004). Han har gett ut en popul\u00e4rvetenskaplig bok i samma \u00e4mne; L\u00e4sning \u2013 fr\u00e5n bild till bokstav <\/em>(Bild och Bokstav f\u00f6rlag, 2009)<\/strong><\/p>\n


\n<\/strong><\/p>\n

FAKTA OM QB-TEST<\/strong>\"\"<\/a><\/h3>\n

Ett QB-test tar cirka 15 minuter och inneb\u00e4r att individen f\u00f6rses med en mark\u00f6r p\u00e5 huvudet och s\u00e4tts inf\u00f6r dataspelsliknande uppgifter. Huvudr\u00f6relserna fotograferas och resultatet skickas f\u00f6r \u201danalys\u201d. Inom n\u00e5gon minut kommer diagnosen. Inga besv\u00e4rliga utredningar. QB-testet introducerades inom neuropsykiatrin i Sverige i b\u00f6rjan av 2000-talet med f\u00f6rf\u00f6risk reklam: \u201dSystemet tillhandah\u00e5ller inte bara ov\u00e4rderliga objektiva m\u00e4tningar, det kan ocks\u00e5 minska din unders\u00f6kningstid och \u00f6ka din inkomst rej\u00e4lt.\u201d Ett stort antal privatf\u00f6retag erbjuder idag QB-unders\u00f6kningar f\u00f6r tiotusentals kronor. Metoden p\u00e5minner om 1800-talets frenologi (skallm\u00e4tning) och \u00e4r lika ovetenskaplig. Ingen m\u00e4tfunktion finns belagd.<\/p>\n

\u201dKRITERIERNA FUNKAR INTE, MEN SJUKDOMEN FINNS D\u00c4R\u2026\u201d <\/strong><\/h3>\n

Ett typiskt exempel p\u00e5 den tidiga \u00f6veroptimism som MTA-studiens William Pelham beskriver \u00e4r \u00f6verl\u00e4kare Henrik Pelling vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han sitter i styrgruppen f\u00f6r l\u00e4kemedelsfabriken Eli Lillys kursverksamhet och \u00e4r inblandat i f\u00f6retagets f\u00f6rs\u00f6k att lanseras Strattera som ADHD-preparat.
\nI Attention nr 2 (2005) s\u00e4ger Pelling att vi kan \u00f6verge allt tal om att vi vet f\u00f6r lite om medicinens effekter. Han betonar att det inte kan uppst\u00e5 n\u00e5got missbruk och h\u00e4vdar att biverkningarna inte \u00e4r s\u00e4rskilt allvarliga. USA med sina d\u00e5 tv\u00e5 eller tre procent medicinerade \u00e4r inte n\u00e5gon f\u00f6rebild men i Sverige med 0.1\u2009\u2013\u20090.6 procent \u00e4r vi f\u00f6r \u00e5terh\u00e5llsamma. Minst en procent av alla barn och ungdomar borde ha medicin.
\n\u00c5r 2011 har medicineringen i Uppsala tredubblats sedan 2006 och fem procent av pojkarna mellan 10 och 14 \u00e5r medicineras. Pelling s\u00e4ger till Uppsala Nya Tidning (14\/9 2011) att han \u00e4r \u00f6vertygad om att Uppsalas niv\u00e5 kommer att g\u00e4lla i hela landet. Som anst\u00e4lld \u00e4ven p\u00e5 Gotland \u00e4r han arkitekten bakom de 6.4 procent i samma \u00e5ldersgrupp som medicineras p\u00e5 \u00f6n.
\nI en f\u00f6rel\u00e4sning f\u00f6r l\u00e4kare i februari \u00e5r12 p\u00e5st\u00e5r Pelling: \u201dVi kan titta in i hj\u00e4rnan idag. Vi kan se att det finns problem med dopamin och s\u00e5 vidare. Men det kostar ju miljoner. Vi kan inte g\u00f6ra det med n\u00e5gra procent av Sveriges befolkning och det vore dumt och opraktiskt. S\u00e5 att diagnosen \u00e4r lite luddig och s\u00e5 men den \u00e4r bra f\u00f6r att vi kan f\u00e5nga upp p\u00e5 ett bra s\u00e4tt dom som beh\u00f6ver f\u00e5 hj\u00e4lp.\u201d
\nTror Pelling verkligen sj\u00e4lv p\u00e5 att det g\u00e5r att\u00a0 konstatera ADHD genom att \u201dtitta in i hj\u00e4rnan\u201d. Det finns inga s\u00e5dana metoder.
\nPelling vill enligt amerikanskt m\u00f6nster g\u00f6ra reklam f\u00f6r bipol\u00e4r sjukdom hos barn: \u201dDet kan ju se v\u00e4ldigt olika ut det h\u00e4r. Det \u00e4r ju ett problem. Och det \u00e4r ocks\u00e5 ett problem att det kan g\u00e5 s\u00e5 snabbt i f\u00f6rh\u00e5llande till vuxna. Man kan vara manisk p\u00e5 f\u00f6rmiddan och deprimerad p\u00e5 eftermiddan, eller tv\u00e4rtom. Och det st\u00e4mmer ju inte med l\u00e4rob\u00f6ckerna. D\u00e5 ska man vara deprimerad en vecka och man ska vara hypoman i fyra dar. Kriterierna funkar inte, men sjukdomen finns d\u00e4r. S\u00e5 d\u00e5 g\u00e4ller det att b\u00f6rja kunna misst\u00e4nka och se hur vi ska kunna hj\u00e4lpa till.\u201d
\nF\u00f6ljande passus uppfattar jag som det centrala elementet i Pellings diagnostiska metod: \u201dvi har uppt\u00e4ckt ju mer vi har hittat ADHD ju mer har vi sett att i andra grupper ocks\u00e5 finns ADHD, i autismspektrumgruppen, i utvecklingsst\u00f6rningsgruppen, som kan ha nytta utav att vi har p\u00e5 oss ADHD-glas\u00f6gon\u201d . Det \u00e4r detta f\u00f6rutbest\u00e4mda seende han l\u00e4rt ut i Uppsala och p\u00e5 Gotland. Man ska alltid misst\u00e4nka ADHD och\/eller bipolaritet. \u201dKriterierna funkar inte men sjukdomen finns d\u00e4r \u201d
\nF\u00f6ljaktligen f\u00e5r vi diagnoser som till exempel \u201datypisk ADHD\u201d och flickor som anses ha ADHD utan att uppfylla kriterierna. Detta \u00e4r i sanning en m\u00e4rklig rundg\u00e5ng: ADHD \u00e4r en beteendediagnos utan belagd orsak, men denna icke belagda orsak kan \u00e4nd\u00e5 ta sig uttryck p\u00e5 helt andra s\u00e4tt \u00e4n i det beteende som utg\u00f6r den\u00a0 enda definitionen av ADHD.
\nPelling \u00e4gnar sig \u00e4ven \u00e5t omv\u00e4nd diagnostik. Man pr\u00f6var Concerta och ser om det fungerar. Men m\u00e5nga h\u00f6gskolestuderande anv\u00e4nder psykostimulantia vid tentamensl\u00e4sning. Har de ADHD?
\nPelling tillh\u00f6r den sammansvetsade grupp Gillberganh\u00e4ngare som ligger bakom det senaste decenniets medicineringsexplosion i Sverige. Problemet \u00e4r att de erh\u00e5llit s\u00e5dana privilegier fr\u00e5n l\u00e4kemedelsbolagen och investerat s\u00e5 mycken personlig prestige att det knappast g\u00e5r att hoppas p\u00e5 n\u00e5gon sj\u00e4lvreformering. Den aktuella diagnosen kan vara RMS (Right Man Syndrome).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h6>\n
Medicineringen l\u00e4nsvis. Ovan; barn och unga. Nedtill; vuxna<\/em><\/h6>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

EN ANNAN BILD\u2026<\/strong><\/h3>\n

En l\u00e4rare p\u00e5 skoldaghem ber\u00e4ttar:\u201dDet k\u00e4nns inte som om vi pratar samma spr\u00e5k som barnpsykiatrin, eftersom det alltid \u00e5terkopplas till diagnosen, inte personen som sitter framf\u00f6r mig. Samtidigt m\u00e5ste ju alla vi inblandade veta samma sak; att barnen \u00e4r en produkt av en massa olika saker, inte bara en bokstavskombination\u201d.\u201dEtt barn som det inte f\u00f6rv\u00e4ntas n\u00e5got av, stannar i v\u00e4xten. Rimliga krav och trygghet s\u00e4tter fart p\u00e5 utveckling, det vet vi ju, men n\u00e4r inte f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00e5r sina barn att g\u00e5 ur s\u00e4ngen eller g\u00e5 ut ur huset p\u00e5 grund av sin diagnos, avstannar allt\u201d.
\nP\u00e5 det n\u00e4mnda skoldaghemmet uppm\u00e4rksammar man den starka kreativiteten hos ADHD-diagnosticerade men \u00e4r allvarligt oroade eftersom man tycker sig se hur medicineringen g\u00f6r att de stannar upp i utvecklingen och senare ofta hamnar i\"\"<\/a> missbruk. Inte blir de heller lugnare av s\u00f6mnbrist och aptitl\u00f6shet som f\u00f6ljer av medicinering. De barn som slutar tycker man att det g\u00e5r b\u00e4ttre f\u00f6r. Men d\u00e5 kan psykiatrin hota med att dra sig ur.
\nId\u00e9historikern Karin Johannisson talar (SR, Godmorgon v\u00e4rlden) om den nya diagnosshoppingen d\u00e4r bokst\u00e4verna blir ett chict tillbeh\u00f6r i identitetsbygget och fungerar som sj\u00e4lvuppfyllande profetior. Det blir betydligt allvarligare n\u00e4r man inser att \u00e4ven barn ska \u00f6vertygas om att de har ett fel som f\u00f6r all framtid m\u00e5ste medicineras \u2013 trots att de k\u00e4nner sig friska.<\/p>\n

GABOR MAT\u00c9 <\/strong><\/h3>\n

Sp\u00e4dbarnets skrik tystnar inte. Den oroliga modern kontaktar barnl\u00e4karen som talar om f\u00f6r henne att alla judiska sp\u00e4dbarn nu skriker. Detta var i mars 1944. Hitler hade invaderat Ungern eftersom han tr\u00f6ttnat p\u00e5 att Ungern inte till\u00e4t nazisterna att deportera judar. Eichman s\u00e4ndes till Budapest f\u00f6r att sk\u00f6ta den saken. Raul Wallenberg var verksam.
\nHur kunde barnen veta? Det kunde de f\u00f6rst\u00e5s inte. De reagerade p\u00e5 de vuxnas stress och panik. Den ungerskf\u00f6dde kanadensiske l\u00e4karen Gabor Mat\u00e9 var ett av dessa skrikande sp\u00e4dbarn. Hans far var satt i tv\u00e5ngsarbete och hans mors f\u00f6r\u00e4ldrar skulle snart skickas till Auschwitz och m\u00f6rdas.
\nEn extrem situation, men vad g\u00f6r ett barn under h\u00f6g stress? Barnet st\u00e4nger av s\u00e4ger doktor Mat\u00e9. Och d\u00e4rmed programmeras stressen in i hj\u00e4rnan. Sj\u00e4lv utvecklade han koncentrationssv\u00e5righeter och missbruksbeteende. Men det var f\u00f6rst\u00e5s inte f\u00f6r\u00e4ldrarnas fel.
\nHur drabbas barn idag av \u00f6kande klyftor, arbetsl\u00f6shet och milj\u00f6katastrofer. Hur och f\u00f6r vem f\u00e5r de gestalta sin stress och var f\u00e5r de m\u00f6jlighet att uppleva mening och tillh\u00f6righet?<\/p>\n

Noter
\n1. Bruce E. Levine: A conversation with Robert Whitaker. The
\nAstonishing Rise of Mental Illness in America. http:\/\/<\/a>www.
\ncounterpunch.org\/2010\/04\/28\/the-astonishing-rise-ofmental-
\nillness-in-america\/<\/a>
\n2. European consensus statement on diagnosis and treatment of
\nadult ADHD: The European Network Adult ADHD http:\/\/www.
\nncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC2942810\/?tool=pubmed<\/a>
\n3. Gillberg, Ch., Ekman, S. Debattartikel DN 970920
\n4. B\u00e4ttre sent \u00e4n aldrig. Utv\u00e4rdering av ADHD-projektet p\u00e5
\nNorrt\u00e4ljeanstalten (Kriminalv\u00e5rden)
\n5. Tidningen Specialpedagogik sept. 2010.
\n6. European consensus statement on diagnosis and treatment of
\nadult ADHD: The European Network Adult ADHD http:\/\/www.
\nncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC2942810\/?tool=pubmed<\/a>.
\n7. De europeiska l\u00e4kemedelsmyndigheternas bed\u00f6mning av
\nConcerta (metylfenidat) maj 2011
\n8. SBU:s kunskapssammanfattning r\u00f6rande bl a diagnos och
\nbehandling av ADHD http:\/\/www.sbu.se\/upload\/psykiatrirapport_
\nregeringen120111\/Psykiatri_slutredovisning.pdf<\/a>
\n9. MTA-studien. Sammanfattning (2009) http:\/\/www.ncbi.nlmnih.gov\/pmc\/articles\/PMC3063150\/<\/a>
\n10. Raine-studien http:\/\/www.health.wa.gov.au\/publications\/
\ndocuments\/MICADHD_Raine_ADHD_Study_report_022010.
\npdf<\/a>
\n11. Norrt\u00e4ljestudien http:\/\/clinicaltrials.gov\/ct2\/show\/<\/a>
\nNCT00482313 Ginsberg Y, Lindefors N. Methylphenidate
\ntreatment of adult male prison inmates with attention-deficit
\nhyperactivity disorder: randomised double-blind placebocontrolled
\ntrial with open-label extension. Br J Psychiatry.
\n2012 Jan;200(1):68-73. Epub 2011 Nov 10
\n12. Henrik Pelling f\u00f6rel\u00e4ser i februari 2012 http:\/\/www.youtube.
\ncom\/watch?v=urKEgAGTi5
\n<\/a>13. Allen Frances, den senaste amerikanska diagnosmanualens
\n(DSM4) ordf\u00f6rande om utvecklingen http:\/\/www.
\nhuffingtonpost.com\/allen-frances\/america-is-overdiagnosed_
\nb_1157898.html<\/a>
\n14. Marcia Angell. Sammanfattande artikel i the New York Rewiev
\nof Books http:\/\/www.nybooks.com\/articles\/archives\/2011\/
\njul\/14\/illusions-of-psychiatry\/<\/a>
\n15. Ljungberg, T. (2008) ADHD i nytt ljus (Exiris).
\nLjungberg, T. ADHD \u2013 dags att ocks\u00e5 uppm\u00e4rksamma psykosociala
\nf\u00f6rh\u00e5llanden. Socialmedicinsk Tidskrift 6\/2011<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

ADHD-medicinering \u00f6kar bland unga och vuxna. Redan f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan uttalade FN:s kommitt\u00e9 f\u00f6r barnens r\u00e4ttigheter allvarlig oro \u00f6ver studier som p\u00e5visar snabbt \u00f6kande utskrivning av psyko\u00adstimulantia som\u00a0 Ritalin och Concerta till barn med ADHD-diagnos. Inom psykiatrin i Sverige … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[33,1],"tags":[429,430,431,432],"class_list":["post-1048","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-medicin-vard","category-okategoriserade","tag-adhd","tag-christopher-gillberg","tag-concerta","tag-diagnos"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-gU","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1048","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1048"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1048\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1060,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1048\/revisions\/1060"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1048"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1048"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1048"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}