{"id":1338,"date":"2013-11-15T21:05:19","date_gmt":"2013-11-15T20:05:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1338"},"modified":"2013-11-13T21:34:45","modified_gmt":"2013-11-13T20:34:45","slug":"vart-gar-venezuela-efter-chavez","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2013\/11\/15\/vart-gar-venezuela-efter-chavez\/","title":{"rendered":"VART G\u00c5R VENEZUELA EFTER CH\u00c1VEZ?"},"content":{"rendered":"

Den 5:e mars i \u00e5r avled Hugo Ch\u00e1vez. F\u00e5 politiska ledare har s\u00e5 tydligt blivit sj\u00e4lva sinnebilden f\u00f6r en radikal social f\u00f6r\u00e4ndringsprocess. Men vad h\u00e4nder nu i Venezuela? Vad kommer det att bli av Ch\u00e1vez\u2019 f\u00f6resatser om en socialism f\u00f6r 21:a \u00e5rhundradet? \u00c4r Venezuela fortfarande p\u00e5 v\u00e4g mot ett socialistiskt samh\u00e4llssystem eller \u00e4r kapitalismen p\u00e5 v\u00e4g att \u00e5terstabiliseras? Rolf Bergkvist nagelfar det r\u00e5dande tillst\u00e5ndet i ett land som f\u00f6r m\u00e5nga av v\u00e5r tids socialister st\u00e5r f\u00f6r en vision om en annan framtid. \u00a0\u00a0\"dscf5808\"<\/a><\/h3>\n

Enligt den privat\u00e4gda, borgerliga pressen bedriver regeringen i Venezuela en katastrofal ekonomisk politik: budgetunderskott, skulds\u00e4ttning, skyh\u00f6g inflation, utbredd korruption och varubrist p\u00e5st\u00e5s leda till snar kollaps f\u00f6r ekonomin och landet. Nu \u00e4r det inget nytt i detta. Samma massmedia har p\u00e5st\u00e5tt i stort sett samma sak de senaste tio \u00e5ren. S\u00e5 \u2013 \u00e4ven om det kanske \u00e4r ett tr\u00e5kigt s\u00e4tt att inleda en artikel \u2013\u00a0 ska vi belysa den ekonomiska situationen med lite h\u00e5rddata.<\/p>\n

Internationella valutafonden, uppskattade f\u00f6rra \u00e5ret Venezuelas budgetunderskott till 7,4 procent av landets totala produktion av varor och tj\u00e4nster, BNP.<\/p>\n

I samma rapport ber\u00e4knade man att landet i slutet av 2012 skulle ha en statsskuld p\u00e5 51,3 procent av BNP. F\u00f6r att f\u00e5 n\u00e5got grepp om den siffran kan den j\u00e4mf\u00f6ras med l\u00e4get i Europa d\u00e4r den genomsnittliga statsskulden samtidigt var 82,5 procent av BNP. (USAs skuld \u00e4r \u00f6ver 100 procent av BNP, f\u00f6r att ta ett annat exempel.)<\/p>\n

Det viktiga \u00e4r dock landets f\u00f6rm\u00e5ga att betala sina r\u00e4ntor och amorteringar. F\u00f6rra \u00e5ret uppgick betalningarna till tre procent av exportint\u00e4kterna (till 95 procent oljeexport). L\u00e4gg d\u00e4rtill l\u00e5nem\u00f6jligheter fr\u00e5n Kina, Brasilien, Ryssland s\u00e5 blir det sv\u00e5rt att se att landets ekonomi skulle p\u00e5 kort sikt bryta samman p\u00e5 grund av att man inte kunde betala av p\u00e5 sina l\u00e5n.<\/p>\n

Nej, det illa dolda hatet mot Venezuela handlar i grunden om den politik som f\u00f6rts i landet de senaste tio \u00e5ren. En politik som g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e4rs gentemot den som f\u00f6rs i EU eller USA. L\u00e5t oss illustrera med n\u00e5gra v\u00e4lf\u00e4rdsindikatorer:<\/p>\n

De senaste tio \u00e5ren har fattigdomen minskat fr\u00e5n 71 procent till 21 procent.<\/p>\n

Den extrema fattigdomen har minskat fr\u00e5n 40 procent till omkring sju procent.<\/p>\n

Detta har varit m\u00f6jligt genom att \u00f6ka budgeten f\u00f6r \u201dskola, v\u00e5rd, omsorg\u201d med 61 procent<\/p>\n

Det handlar om 20 miljoner m\u00e4nniskor som p\u00e5 olika s\u00e4tt gynnats av de sociala reformer (\u201dMisiones\u201d) som genomf\u00f6rts.<\/p>\n

F\u00f6re Hugo Ch\u00e1vez\u2019 tilltr\u00e4de som president 1999 fick 387 000 personer pension. Idag betalas pensioner ut till 2,1 miljoner \u00e4ldre m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Den undern\u00e4ring som en femtedel av befolkningen led av \u00e4r i stort sett \u00e5tg\u00e4rdad.<\/p>\n

Omkring fem miljoner m\u00e4nniskor f\u00e5r varje dag gratis mat. Av dem \u00e4r fyra miljoner barn i de offentliga skolorna och p\u00e5 6 000 matst\u00e4llen utspisas 900 000 fattiga varje dag.<\/p>\n

Barnad\u00f6dligheten har minskat fr\u00e5n 25 per 1000 (1990) till 13 per 1000 (2010)<\/p>\n

1998 hade landet 18 l\u00e4kare p\u00e5 10 000 inv\u00e5nare \u2013 idag \u00e4r samma siffra 58 l\u00e4kare<\/p>\n

P\u00e5 fyrtio \u00e5r uppr\u00e4ttade tidigare regimer 5 081 kliniker f\u00f6r l\u00e4karv\u00e5rd. De senaste 13 \u00e5ren har den nuvarande regeringen byggt 13 721 v\u00e5rdcentraler.<\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e5nga av dessa reformer har samtidigt medf\u00f6rt att tidigare maktl\u00f6sa m\u00e4nniskor organiserat sig i sina bostadsomr\u00e5den. En v\u00e5rdcentral kr\u00e4ver inte bara en l\u00e4kare utan \u00e4ven en fungerande administration och logistik. Ett soppk\u00f6k kr\u00e4ver inte bara statliga medel till ink\u00f6p av livsmedel, n\u00e5gon m\u00e5ste laga maten och organisera utdelningen. Det \u00e4r denna politik som st\u00f6r borgerliga propagandister. Om det \u00e4r m\u00f6jligt att f\u00f6ra denna politik i ett land som Venezuela borde den ocks\u00e5 kunna f\u00f6ras i Europas rika l\u00e4nder.<\/p>\n

Men \u00e4ven min beskrivning ovan \u00e4r naturligtvis propagandistisk,\u00a0 en f\u00f6renkling som inte ger hela bilden och vidden av de problem som den bolivarianska revolutionen st\u00e5r inf\u00f6r idag, s\u00e5 l\u00e5t oss g\u00e5 tillbaka ett \u00e5r.<\/p>\n

GOLPE DE TIM\u00d3N<\/strong><\/p>\n

Den 20 oktober 2012, ett par veckor efter sin seger i presidentvalet med 55 procent av r\u00f6sterna, h\u00f6ll Ch\u00e1vez ett m\u00f6te med sina ministrar. Hans tal om en kurs\u00e4ndring (\u201dGolpe de Tim\u00f3n\u201d) var i l\u00e5nga stycken sj\u00e4lvkritiskt och kom att bli n\u00e5got av ett politiskt testamente. Det \u00e4r till tankarna i den genomg\u00e5ngen den nuvarande presidenten, Nicol\u00e1s Maduro, och andra ledare fr\u00e5n PSUV (det socialistiska enhetsparti Ch\u00e1vez skapade) idag refererar.<\/p>\n

I sin genomg\u00e5ng b\u00f6rjade Ch\u00e1vez med att betona demokratins grundl\u00e4ggande betydelse f\u00f6r bygget av en \u201dsocialism f\u00f6r det 21 \u00e5rhundradet\u201d. Han p\u00e5pekade i f\u00f6rbig\u00e5ende att n\u00e5gon socialism aldrig fanns i Sovjetunionen p\u00e5 grund av att det inte existerade n\u00e5gon demokrati. Till skillnad fr\u00e5n den begr\u00e4nsade demokratin i ett kapitalistiskt samh\u00e4lle m\u00e5ste demokratin i en \u00f6verg\u00e5ng till socialism \u00e4ven utvidgas till ekonomin och den sociala sektorn. Han p\u00e5pekade sj\u00e4lvkritiskt att trots alla de reformer som genomf\u00f6rts saknas en ny struktur f\u00f6r att majoriteten av befolkningen ska kunna fatta beslut. Och konstaterade att en lag om kommuner visserligen antagits av parlamentet, men att inga kommuner skapats. \u201dVar \u00e4r kommunerna?\u201d, fr\u00e5gar han de f\u00f6rsamlade ministrarna. Han talade \u00e4ven om att uppl\u00f6sa det kommunministerium som bildats eftersom det givit fel signal.<\/p>\n

Den i Ch\u00e1vez\u2019 samh\u00e4llsmodell centrala byggstenen \u201dkommun\u201d har inte s\u00e5 mycket likheter med den svenska geografiska, politiska och f\u00f6rvaltningsm\u00e4ssiga enheten med samma namn. I Venezuela \u00e4r kommunerna grundl\u00e4ggande komponenter i ett f\u00f6rs\u00f6k att skapa en parallell demokratisk struktur vid sidan av, med sikte p\u00e5 att ers\u00e4tta den i h\u00f6g grad inneffektiva och av korruption infekterade traditionella stats- och f\u00f6rvaltningsapparaten<\/p>\n

Meningen \u00e4r att kommunerna ska ta hand om gemensamma fr\u00e5gor p\u00e5 lokal niv\u00e5 och spela en mer aktiv roll i f\u00f6r\u00e4ndringen av samh\u00e4llsekonomin. De ska underst\u00f6dja och ta initiativ till bildande av produktionskooperativ i sitt omr\u00e5de, ta \u00f6ver \u00e4gander\u00e4tten till nedlagda fabriker i regionen och \u00f6ppna dem under en kombinerad arbetar- och kommunal kontroll samt \u00f6ppna nya lokala marknader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning av produkter fr\u00e5n andra kommuner. Bland de ideologer som f\u00f6rs\u00f6kt utveckla tankarna efter hans d\u00f6d talas om en \u201dkommunal stat\u201d. En central uppgift f\u00f6r den kommande perioden (2013-2019) fastslogs i hans tal var att utveckla dessa kommuner.<\/p>\n

Det \u00e4r m\u00f6jligt att den sj\u00e4lvkritiska tonen i talet \u00e5terspeglade att Ch\u00e1vez b\u00f6rjat inse den v\u00e4xande klyftan mellan PSUV:s ledning och partiets gr\u00e4sr\u00f6tter. Ett par \u00e5r tidigare hade han tagit initiativ till bildandet av Gran Polo Patri\u00f3tico. Syftet fr\u00e5n Ch\u00e1vez sida var att ena och knyta till sig floran av sociala r\u00f6relser, sm\u00e5grupper och v\u00e4nsterpartier, som st\u00e5r utanf\u00f6r PSUV, men st\u00f6der den politik som f\u00f6rts; med sikte p\u00e5 att vinna presidentvalet. I slutet av 2011 hade 35 000 organisationer \u2013 av varierande storlek \u2013 anslutit sig till den patriotiska polen. Det var kvinnogrupper, husockupanter, HBT-grupper, kulturgrupper och v\u00e4nsterpartier. St\u00f6det fr\u00e5n GPP-organisationerna kom att bli avg\u00f6rande f\u00f6r Ch\u00e1vez\u2019 valseger i oktober f\u00f6rra \u00e5ret. Av det totala antalet r\u00f6ster som Ch\u00e1vez fick (8 044 106) kom mer \u00e4n 1,7 miljoner fr\u00e5n GPP. Den st\u00f6rsta delen, 481 000 r\u00f6ster, stod kommunistpartiet f\u00f6r.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"chavez10.jpg.CROP.article920-large\"<\/a>De organisationer som ingick i GPP pekade sedan p\u00e5 de r\u00f6ster som de bidrog med i presidentvalet och menade att det borde medf\u00f6ra att en del av kandidaterna i delstatsvalen i december 2012 h\u00e4mtades fr\u00e5n deras organisationer. Men i n\u00e4stan h\u00e4lften av delstatsvalen uts\u00e5gs PSUV:s kandidater uppifr\u00e5n, utan n\u00e5gon m\u00f6jlighet f\u00f6r partiets bas eller GPP-organisationerna att p\u00e5verka.<\/p>\n

Till detta m\u00e5ste l\u00e4ggas att flera PSUV-ledare knappast var beredda att g\u00f6ra de ing\u00e5ende r\u00f6relsernas krav till sina egna. Ett exempel \u00e4r att partiet kategoriskt undvek att ta st\u00e4llning f\u00f6r kvinnoorganisationernas krav p\u00e5 en legalisering av r\u00e4tten till abort. Ist\u00e4llet f\u00f6rsvarade flera nationella partirepresentanter att aborter skulle forts\u00e4tta vara olagliga. Inom parentes kan n\u00e4mnas att m\u00e5nga PSUV-ledare inte f\u00f6ljde i Ch\u00e1vez sp\u00e5r d\u00e5 han b\u00f6rjade kalla sig \u201dfeminist\u201d \u2013 till skillnad fr\u00e5n 2005 d\u00e5 samme Ch\u00e1vez kom ut som \u201dsocialist\u201d.<\/p>\n

En annan betydande organisering\u00a0 inom GPP var ockupationsr\u00f6relsen. Representanter f\u00f6r r\u00f6relsen tr\u00e4ffade Ch\u00e1vez 8 januari 2011, och han f\u00f6rsvarade d\u00e5 ockupation och expropriering av outnyttjat utrymme till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r heml\u00f6sa, i synnerhet de som drabbats av naturkatastrofer. Inspirerade av Ch\u00e1vez uttalade st\u00f6d b\u00f6rjade r\u00f6relsen utarbeta planer f\u00f6r att f\u00f6rvandla tomma ytor till \u201dsocialistiska samh\u00e4llen\u201d och kontaktade kommunala r\u00e5d f\u00f6r att presentera byggnadsprojekt, Misi\u00f3n Vivienda. Men trots en del inledande framg\u00e5ngar har aktivister klagat p\u00e5 att ledare f\u00f6r PSUV ofta s\u00e4tter upp hinder f\u00f6r att f\u00e5 deras f\u00f6rslag till husbyggen genomf\u00f6rda av kvartersgrupper. Enligt H\u00e9ctor Castro, nationell samordnare f\u00f6r Comit\u00e9 de Tierras Urbanas, har motst\u00e5ndet sin grund i p\u00e5tryckningar fr\u00e5n m\u00e4ktiga byggnadsf\u00f6retag.<\/p>\n

Konsekvensen blev att alternativa kandidater (fr\u00e5n GPP) st\u00e4llde upp i vissa delstater. Ett exempel \u00e4r Bol\u00edvar d\u00e4r den\u00a0 impopul\u00e4re PSUV-guvern\u00f6ren, Francisco Rangel G\u00f3mez, kandiderade. Rangel har anklagats f\u00f6r att st\u00e5 p\u00e5 f\u00f6retagsledningarnas sida mot kraven p\u00e5 arbetarkontroll i de statliga bolagen i Guayana (d\u00e4r Bol\u00edvar ligger). Kommunistpartiet valde att st\u00f6dja en alternativ Chavista-kandidat i Bol\u00edvar \u2013 liksom i tre andra delstater \u2013 som med \u00e5tta procent av r\u00f6sterna n\u00e4stan\u00a0 gjorde att den borgerliga kandidaten vann.<\/p>\n

Nu blev guvern\u00f6rsvalen trots dessa mots\u00e4ttningar till folkr\u00f6relserna en framg\u00e5ng f\u00f6r PSUV. Partiets kandidater inte bara beh\u00f6ll de delstater d\u00e4r de regerat tidigare \u2013 de vann dessutom\u00a0 ytterligare fyra delstater. Totalt segrade PSUV i 20 av 23 delstater och vann 186 platser i delstaternas parlamentariska r\u00e5d mot 51 f\u00f6r den borgerliga oppositionen.<\/p>\n

Ett oroande faktum var dock att i de delstater d\u00e4r PSUV sedan tidigare haft guvern\u00f6rsposten minskade partiet sitt r\u00f6stetal. Att partiet \u00e4nd\u00e5 vann dessa poster berodde p\u00e5 att den borgerliga kandidatens r\u00f6stetal minskade mycket mer. Men med fyra viktiga undantag: i de delstater d\u00e4r borgarna styrt \u2013 och som PSUV nu vann \u2013 \u00f6kade partiet relativt kraftigt sitt r\u00f6stetal. Det folkliga missn\u00f6jet med de borgerliga guvern\u00f6rerna ledde till \u00f6kad uppslutning f\u00f6r PSUVs kandidater!<\/p>\n

F\u00d6RSTATLIGANDE<\/strong><\/p>\n

Under Ch\u00e1vez tredje presidentperiod 2007 \u2013 2013 genomf\u00f6rdes omfattande f\u00f6rstatliganden av banker, tung industri, livsmedelsindustri, byggf\u00f6retag och distribution. I slutet av 2012 hade regeringen f\u00f6rstatligat 1168 f\u00f6retag. F\u00f6r den inhemska kapitalistklassen \u00e5terst\u00e5r kontrollen \u00f6ver stora delar av finanssektorn (omkring 70 procent), massmedier (TV-kanaler och de st\u00f6rsta dagstidningarna), delar av livsmedelsproduktionen (det privat\u00e4gda Polar \u00e4r landets st\u00f6rsta livsmedelsproducent) och varuhuskedjor. F\u00f6rstatligandena st\u00e4rkte regeringens position gentemot den privata sektorn och pekade i riktning mot en socialisering av de viktigaste produktionsmedlen, vilket l\u00e5g i linje med den officiella m\u00e5ls\u00e4ttningen att bygga en socialism f\u00f6r det 21 \u00e5rhundradet. Samtidigt skapade det f\u00f6rv\u00e4ntningar om en utvecklad demokrati p\u00e5 de f\u00f6rstatligade f\u00f6retagen, f\u00f6rv\u00e4ntningar som inte har infriats.<\/p>\n

2010 gick regeringen med p\u00e5 att de anst\u00e4llda skulle f\u00e5 v\u00e4lja ordf\u00f6rande vid de st\u00f6rsta statliga f\u00f6retagen i Guayana. De som valdes tog i m\u00e5nga fall st\u00e4llning f\u00f6r de anst\u00e4llda och kr\u00e4vde att korrupta chefer skulle sparkas och att kontrakt med multinationella f\u00f6retag (som man ans\u00e5g stred mot nationella intressen) skulle avslutas. De godk\u00e4nde \u00e4ven nya f\u00f6rm\u00e5ner f\u00f6r de anst\u00e4llda. Detta gav upphov till en rad strider med f\u00f6retagsledningarna p\u00e5 de statliga industrierna. Under 2012 ingrep regeringen och avsatte de arbetarvalda ordf\u00f6randena p\u00e5 de statliga f\u00f6retagen, inklusive st\u00e5lverket SIDOR och aluminiumverket ALCASA. De radikala arbetarledare som p\u00e5pekar det odemokratiska i regeringens agerande har naturligtvis helt r\u00e4tt: de f\u00f6retr\u00e4dare som utsetts av arbetarna ska naturligtvis bara kunna avs\u00e4ttas av arbetarna sj\u00e4lva. Den demokratiska kontrollen underifr\u00e5n \u2013 den arbetarkontroll \u2013 som kr\u00e4vdes i f\u00f6rstamajt\u00e5gen f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan har inte blivit verklighet. Den har stoppats i produktivitetens namn. Detta \u00e4r naturligtvis ett steg bak\u00e5t som skapat missn\u00f6je bland arbetare, som tagit Ch\u00e1vez upprepade maningar att ta kontroll p\u00e5 fullt allvar.<\/p>\n

Trots detta har de f\u00f6rstatligade f\u00f6retagen inneburit positiva f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r fattiga grupper. Det statliga telebolaget, CANTV, har prioriterat en utbyggnad av servicen i fattiga omr\u00e5den. Sedan 2007 har 64 procent av de nya telen\u00e4ten dragits i de fattigaste kvarteren. D\u00e4r har ocks\u00e5 bolaget bist\u00e5tt med utbildning i anv\u00e4ndandet av mobiltelefoner. P\u00e5 ett liknande s\u00e4tt har de nya statliga bankerna prioriterat utl\u00e5ning till familjer med l\u00e5g inkomst, bland annat har program f\u00f6r l\u00e5n till hush\u00e5llsutrustning inr\u00e4ttats. P\u00e5 de stora statliga industrierna, PDVSA, CANTV, SIDOR, och elbolaget Corpoelec har inhyrd personal tillsvidareanst\u00e4llts och den tidigare outsourcingen upph\u00f6rt. I den nya arbetsmarknadslagstiftningen som antogs 2012 g\u00f6rs \u00e4ven outsourcing olaglig.<\/p>\n

 <\/p>\n

MADURO NY PRESIDENT<\/strong><\/p>\n

Den 5 mars avled Hugo Ch\u00e1vez efter ett par \u00e5rs kamp mot cancer. Val av ny president h\u00f6lls den 14 april. Nicol\u00e1s Maduro, som Hugo Ch\u00e1vez p\u00e5 sin d\u00f6dsb\u00e4dd utn\u00e4mnde till sin eftertr\u00e4dare, vann valet. Det var en mycket knappare seger \u00e4n de flesta r\u00e4knat med. Maduro fick 7 559 349 r\u00f6ster mot den borgerliga kandidatens, Henr\u00edque Capriles, 7 296 876. Marginalen var 262 473 r\u00f6ster eller 1,77 procent. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 allvaret i detta valresultat kan det vara l\u00e4mpligt att j\u00e4mf\u00f6ra med siffrorna fr\u00e5n f\u00f6rra h\u00f6sten. Vid presidentvalet den 7 oktober fick Hugo Ch\u00e1vez 8 044 106 r\u00f6ster (55,11procent) mot 6 461 612 (44,27 procent) f\u00f6r Capriles, en marginal p\u00e5 11 procentenheter. Med n\u00e4stan lika stort valdeltagande (en minskning med inte fullt 215 000) betyder det att n\u00e4rmare 700 000 personer, som tidigare r\u00f6stade p\u00e5 Hugo Ch\u00e1vez, nu lade sin r\u00f6st p\u00e5 den nyliberala och proimperialistiska kandidaten. De varningsklockor som redan tidigare b\u00f6rjat ringa skr\u00e4ller nu med full styrka.<\/p>\n

Capriles valkampanj var i l\u00e5nga stycken en forts\u00e4ttning p\u00e5 den linje han h\u00f6ll i oktobervalet: l\u00f6ften att de sociala reformprogrammen ska forts\u00e4tta, en omedelbar 40-procentig h\u00f6jning av minimil\u00f6nen, krafttag mot kriminaliteten och korruptionen, kritik av byr\u00e5kratins privilegier och av den del av borgarklassen som gynnats av Ch\u00e1vez politik. Valet fick en v\u00e5ldsam uppf\u00f6ljning. Som en f\u00f6rsmak av vad en seger f\u00f6r borgerlighetens kandidat skulle medf\u00f6ra b\u00f6rjade sympatis\u00f6rer till den besegrade borgarkandidaten g\u00e5 b\u00e4rs\u00e4rkag\u00e5ng, br\u00e4nde ned v\u00e5rdcentraler och statliga livsmedelsbutiker med subventionerad basmat. Flera av PSUV:s kontor och partimedlemmars privatbost\u00e4der br\u00e4ndes ocks\u00e5 ned. I Miranda angreps en v\u00e5rdinr\u00e4ttning med brandbomber under slagorden \u201dut med kubanerna\u201d. D\u00e5 de boende i omr\u00e5det fick reda p\u00e5 angreppet organiserade de omedelbart ett f\u00f6rsvar av de tio kubanska l\u00e4kare, som jobbar d\u00e4r sedan v\u00e5rdcentralens invigning i december. I San Crist\u00f3bal br\u00e4ndes PSUV:s kontor ned, flera n\u00e4rradiostationer attackerades och en person d\u00f6dades i Santa Ana. \u00c4ven TV-kanalen teleSURs och den statliga Venezolana de Televisi\u00f3ns kontor omringades och de anst\u00e4llda hotades med fysiskt v\u00e5ld. Det nationella valr\u00e5dets ordf\u00f6rande, Tibisay Lucena, fick sitt hem angripet. Huvudparollen vid dessa v\u00e5ldsamma attacker var att \u201davvisa valresultatet\u201d.<\/p>\n

Talesm\u00e4n f\u00f6r den borgerliga oppositionen har deklarerat att de kommer att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra lokalvalen 8 december till en omr\u00f6stning mot regeringen. Det ekonomiska krig som bedrivits utomparlamentariskt ska v\u00e4xlas in i missn\u00f6jesr\u00f6ster i borgm\u00e4starvalen. D\u00e4refter har de t\u00e4nkt kr\u00e4va regeringens avg\u00e5ng och ett nytt presidentval. Det \u00e4r mycket troligt att dessa krav kommer att framf\u00f6ras med samma v\u00e5ldsamma metoder som efter Maduros seger i presidentvalet.<\/p>\n

Kanske blev den knappa valsegern verkligen en signal till att f\u00f6rst\u00e4rka initiativ som redan p\u00e5b\u00f6rjats. \u201dGaturegering\u201d var ett av dessa initiativ. Gaturegeringen \u00e4r en mekanism implementerad av Maduro, vilken inneb\u00e4r att regeringen bes\u00f6ker landets regioner och h\u00e5ller m\u00f6ten med kvartersr\u00e5d och sociala r\u00f6relser. Syftet \u00e4r att f\u00e5 fram projekt som de lokala organisationerna tar ansvar f\u00f6r att genomf\u00f6ra, men som finansieras av staten. I september genomf\u00f6rdes en nationell r\u00e4kning av de lokala organisationerna. D\u00e5 registrerades 33 223 kommunala r\u00e5d, 1 234 kommuner och 17 332 sociala r\u00f6relser. \u00c4ven om aktiviteten i dessa organisationer varierar och m\u00e5nga \u00e4r sm\u00e5 s\u00e4ger det en del om den sj\u00e4lvorganisering som faktiskt existerar.<\/p>\n

Ett andra mer l\u00e5ngsiktigt syfte \u00e4r att b\u00f6rja bygga de kommuner \u2013 f\u00f6r st\u00f6rre geografiska omr\u00e5den \u00e4n det egna kvarteret \u2013 Ch\u00e1vez lyfte fram i sitt Golpe de Tim\u00f3n-tal. \u201dI detta steg av gaturegering \u00e4r den centrala m\u00e5ls\u00e4ttningen att konsolidera konstruktionen av kommuner, att g\u00e5 med folket \u2026att ge dem redskap, makt och kunskap och den ekonomiska makten f\u00f6r att genomf\u00f6ra de offentliga arbetena\u201d, f\u00f6rklarade Maduro i b\u00f6rjan av oktober d\u00e5 den andra fasen av gaturegeringen inleddes. Under den andra fasen ska \u00e4ven de tidigare \u00f6verenskomna projekten kontrolleras. Denna kontroll och revision \u00e4r samtidigt en viktig bit i regeringens kamp mot den utbredda korruptionen.<\/p>\n

 <\/p>\n

KAMPEN MOT KORRUPPTIONEN<\/strong><\/p>\n

L\u00f6rdagen den 12 september arresterades borgm\u00e4staren i Valencia och PSUV medlemmen Edgardo Parra f\u00f6r en rad korruptionsbrott, varvid \u00e4ven hans bankkonton har frysts. Parra anklagas f\u00f6r utpressning, korruption och organiserad brottslighet. Justitieminister Miguel Rodr\u00edguez sa sig ha\u00a0 f\u00e5tt information fr\u00e5n anst\u00e4llda i kommunen och f\u00f6retag om ett parallellt kontor f\u00f6r utf\u00e4rdande av kommunala kontrakt. De som f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 ett kontrakt med kommunen var tvungna att betala mutor p\u00e5 detta parallella kontor till borgm\u00e4staren, hans son och ytterligare tv\u00e5 anst\u00e4llda. Parra styrde \u00e4ven 14 kooperativ genom vilka han tog betalt f\u00f6r tj\u00e4nster. Under utredningen fann man 14 egendomar \u2013 inklusive jordbruk, l\u00e4genheter, fastigheter, en yacht, flygplan och bilar \u2013 som han lagt beslag p\u00e5 genom kooperativens kontakt med det parallella kontoret. Egendomarna beslagtogs i samband med arresteringen.<\/p>\n

Valencia, \u00e4r Venezuelas tredje st\u00f6rsta stad och ligger ett par timmars bussf\u00e4rd fr\u00e5n huvudstaden, Caracas. Det \u00e4r k\u00e4nt som landets industristad med fabriker \u00e4gda av utl\u00e4ndska bolag och biltillverkare. Arresteringarna i Valencia \u00e4r ingen isolerad h\u00e4ndelse. De ing\u00e5r i den noll-tolerans-kampanj mot korruptionen som p\u00e5g\u00e5tt sedan b\u00f6rjan av \u00e5ret och trappats upp under sommaren\/h\u00f6sten. Bara mellan 8 juli och 13 augusti genomf\u00f6rdes 103 arresteringar. Bland de arresterade finns tj\u00e4nstem\u00e4n fr\u00e5n ett flertal statliga verk och bolag, ett antal polischefer och sex h\u00f6ga jurister. I juli fr\u00e5ntogs oppositionsledamoten Richard Mardo sin parlamentariska immunitet f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00f6jligt att st\u00e4lla honom inf\u00f6r r\u00e4tta efter anklagelser om skattefusk och penningtv\u00e4tt. Samma m\u00e5nad anh\u00f6lls 13 medlemmar ur gruppen \u201dRevolutionens \u00e4nglar\u201d f\u00f6r att ha tagit avgifter fr\u00e5n bland annat pension\u00e4rer och bostadsl\u00f6sa familjer som ville ans\u00f6ka om pension eller bostad. Gruppens medlemmar tog upp till 3000 dollar i avgift av de beh\u00f6vande. B\u00e5da de reformer som avser pensioner eller ny bostad (fr\u00e5n det \u201dmiljonprogram\u201d f\u00f6r nya bost\u00e4der som regeringen genomf\u00f6r, Misi\u00f3n Vivienda) \u00e4r enligt regelverken helt avgiftsfria.<\/p>\n

\u201dVem som \u00e4n \u00e4r inblandad i skumraskaff\u00e4rer och tror att de kan dra f\u00f6rdel av den makt regeringen gett dem f\u00f6r att stj\u00e4la, det \u00e4r deras tid nu\u2026ingen \u00e4r ober\u00f6rbar, vi kommer att ge allt i kampen mot korruptionen vare sig det \u00e4r korruption i r\u00f6d basker eller korruption fr\u00e5n den gula fascistiska bourgeoisien\u201d, har president Maduro sagt. Under september blev 326 personer klara med sin utbildning till \u201dsocialistiska inspekt\u00f6rer\u201d som \u00e4r en del av regeringens anti-korruptionskampanj. De utg\u00f6r en del av totalt 800 inspekt\u00f6rer, som utbildats f\u00f6r att kontrollera eventuell korruption inom statligt finansierade basprojekt s\u00e5som livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning, h\u00e4lsov\u00e5rd etc. P\u00e5 sikt ska totalt 4 000 inspekt\u00f6rer vara utbildade. Men de kommer \u00e4ven att ha del i kampen mot det ekonomiska krig den borgerliga oppositionen organiserat det senaste \u00e5ret.<\/p>\n

 <\/p>\n

Kriminaliteten<\/strong><\/p>\n

De senaste \u00e5ren har det kriminella v\u00e5ldet \u00f6kat i omfattning. Trenden finns \u00f6ver hela Latinamerika. Venezuela ligger dock i toppen bland de fyra v\u00e4rst drabbade l\u00e4nderna. Enligt lokala organisationer kritiska till regeringen har antalet mord tredubblats de senaste tolv \u00e5ren till 73 mord per 100 000 inv\u00e5nare. Regeringen har tidigare medgett en mordniv\u00e5 \u00f6ver 50 per 100 000, vilket ligger en bra bit \u00f6ver grannl\u00e4ndernas. En rad initiativ har tagits f\u00f6r att bek\u00e4mpa kriminaliteten. Det har handlat om att f\u00f6rb\u00e4ttra och utveckla lagstiftningen, utbilda nya kriminaltekniker och poliser, utredningar och avskedande av korrupta poliser. 2009 b\u00f6rjade en helt ny nationell polis skapas f\u00f6r att ers\u00e4tta de lokala polisstyrkor, som var \u00f6k\u00e4nda f\u00f6r sin korruption och deltagande i kriminell aktivitet. Enligt regeringen var de lokala polisstyrkorna ansvariga f\u00f6r vart femte brott som begicks. Samtidigt har regeringen betonat vikten av sociala satsningar i fattiga omr\u00e5den f\u00f6r att ungdomar inte ska dras in i de kriminella g\u00e4ngen. Det har handlat om investeringar i fritidsg\u00e5rdar, idrottsanl\u00e4ggningar och sociala aktiviteter f\u00f6r ungdomarna. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r ocks\u00e5 att de nyutbildade poliserna ska samverka med de kommunala r\u00e5den och kommunerna f\u00f6r att f\u00e5 ned kriminaliteten.<\/p>\n

 <\/p>\n

DET EKONOMISKA KRIGET<\/strong><\/p>\n

En del i det utomparlamentariska regeringsmotst\u00e5nd som oppositionen organiserar handlar om att underminera landets valuta. P\u00e5 kv\u00e4llen den 8 februari tillk\u00e4nnagav regeringen att valutan skrivits ned med 46,5 procent \u2013 fr\u00e5n 4,3 bol\u00edvares per dollar till 6,3. Det \u00e4r inte den f\u00f6rsta devalveringen sedan regeringen 2003 uppr\u00e4ttade valutakontroll\u00a0 f\u00f6r att f\u00f6rhindra kapitalflykt ut ur landet, inte heller \u00e4r det den st\u00f6rsta. 2010 devalverades valutan med 100 procent \u2013 fr\u00e5n 2.15 bol\u00edvares per dollar till 4,3.<\/p>\n

Devalveringen av valutan var en ren f\u00f6rsvars\u00e5tg\u00e4rd, ett svar p\u00e5 den spekulation som p\u00e5gick p\u00e5 den svarta eller \u201dparallella\u201d marknaden. Dollar som f\u00f6retag och rika privatpersoner erh\u00e5llit genom den statliga valutamyndigheten CADIVI f\u00f6r import av varor eller utlandsresor har ist\u00e4llet s\u00e5lts p\u00e5 den svarta valutamarknaden till en kurs fyra g\u00e5nger den officiella.<\/p>\n

Liksom n\u00e4r det g\u00e4ller korruptionen i allm\u00e4nhet har kampen mot den svarta valutahandeln sk\u00e4rpts under de senaste m\u00e5naderna. I slutet av oktober arresterades sex f\u00f6rare inom motorsporten f\u00f6r att med falska dokument bedragit staten p\u00e5 60 miljoner dollar. Tre andra personer arresterades f\u00f6r att ha v\u00e4xlat till sig dollar f\u00f6r att importera medicinsk utrustning \u2013 ist\u00e4llet f\u00f6r att importera utrustningen hade de n\u00f6jt sig med att \u201dimportera\u201d tomma emballage och beh\u00e5llit all dollarvaluta f\u00f6r\u00a0 egen vinning. Samtidigt rapporterade chefen f\u00f6r CADIVI att mellan 400 och 500 f\u00f6retag utreds f\u00f6r att ha f\u00e5tt dollar p\u00e5 felaktiga grunder. Ett uttalande fr\u00e5n centralbankens tidigare ordf\u00f6rande, Edm\u00e9e Betancourt visar p\u00e5 problemets omfattning; omkring 20 miljarder dollar gick f\u00f6rra \u00e5ret till rena \u201dpappersbolag\u201d utan n\u00e5gon verksamhet.<\/p>\n

En annan del i det ekonomiska krig den borgerliga oppositionen bedriver best\u00e5r i att framkalla livsmedelsbrist. Sedan slutet av 2012 och under st\u00f6rre delen av innevarande \u00e5r har brist p\u00e5 \u00e5tskilliga basvaror varit ett problem. Det handlar om exempelvis mj\u00f6lk, socker, majsmj\u00f6l, matlagningsolja och toalettpapper. Vid oannonserade inspektioner hos livsmedelsproducenter och grossister har tonvis av bristvarorna hittats i lagerlokaler (ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 hyllorna i aff\u00e4rerna). F\u00f6r att l\u00f6sa det akuta problemet har regeringen slutit nya avtal med grannl\u00e4nderna. Under \u00e5rets tv\u00e5 sista m\u00e5nader kommer 400 000 ton livsmedel att levereras fr\u00e5n andra latinamerikanska l\u00e4nder, enbart Brasilien har utlovat 80 000 ton mat. Den varubrist som organiserats av den borgerliga oppositionen och de svarta valutamarknaderna \u00e4r n\u00e5gra av de viktigaste f\u00f6rklaringarna till den h\u00f6ga inflationen, som f\u00f6r n\u00e4rvarande ligger \u00f6ver 40 procent. \u00c4ven med de \u00e5terkommande h\u00f6jningarna av minimil\u00f6nerna regeringen genomf\u00f6rt inneb\u00e4r det naturligtvis problem f\u00f6r stora grupper fattiga m\u00e4nniskor.<\/p>\n

 <\/p>\n

L\u00c4RDOMAR AV VENEZUELA<\/strong><\/p>\n

Vilka l\u00e4rdomar kan socialister fr\u00e5n andra delar av v\u00e4rlden dra ur den venzolanska samh\u00e4llsprocessen?<\/p>\n

Det f\u00f6rsta som m\u00e5ste betonas \u00e4r naturligtvis det levande exemplet p\u00e5 att en helt annan politik \u00e4n den som f\u00f6rs i Nordamerika och Europa \u00e4r fullt m\u00f6jlig. \u00c4ven om v\u00e5ra stora massmedier noggrant undviker \u00e4mnet har den politik som f\u00f6rts i Venezuela varit en formidabel framg\u00e5ng f\u00f6r landets fattiga befolkning.<\/p>\n

Det andra \u00e4r att den samh\u00e4llsklass som fortfarande besitter den ekonomiska och sociala makten \u00e4r beredda att anv\u00e4nda alla utomparlamentariska resurser som de f\u00f6rfogar \u00f6ver (och de \u00e4r stora) f\u00f6r att stoppa de sociala reformer som genomf\u00f6rts. Den statskupp som genomf\u00f6rdes i april 2002 (men stoppades av massiva folkliga protester och delar av milit\u00e4ren), det stopp f\u00f6r oljeproduktionen som organiserades av cheferna p\u00e5 det statliga PDVSA f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4tta landet i en oh\u00e5llbar ekonomisk situation, det ekonomiska krig som p\u00e5g\u00e5tt det senaste \u00e5ret med sabotage inom livsmedelsdistributionen och aktioner mot landets valuta \u00e4r bara de synligaste exemplen p\u00e5 detta. Det kommer att forts\u00e4tta s\u00e5 l\u00e4nge den v\u00e4lbest\u00e4llda klassen har m\u00f6jlighet att kontrollera de viktigaste produktionsmedlen, distributionen och finansbolagen.<\/p>\n

Det tredje \u00e4r att den statsapparat som finns inte \u00e4r n\u00e5got redskap f\u00f6r en grundl\u00e4ggande samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring. Korruptionen p\u00e5 olika niv\u00e5er av statsapparaten kommer att forts\u00e4tt \u00e4ven med v\u00e4lutbildade \u201dinspekt\u00f6rer\u201d.<\/p>\n

Det fj\u00e4rde \u00e4r den kritiska reflektion som Hugo Ch\u00e1vez tog upp i sitt \u201dGolpe de Tim\u00f3n\u201d-tal: \u201dVar \u00e4r kommunen?\u201d Eller f\u00f6r att uttrycka det med ett annat ord: var \u00e4r den demokratiska folkmakten?<\/p>\n

Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att bem\u00f6ta l\u00f6gnerna i borgerliga massmedia om utvecklingen i Venezuela och f\u00f6rsvara de sociala reformer som genomf\u00f6rts. Samtidigt \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att se de begr\u00e4nsningar som kan f\u00f6rsvaga den p\u00e5g\u00e5ende revolutionen. Om reformerna ska beh\u00e5llas m\u00e5ste den demokratiska kontrollen utvecklas. Det betyder att nya, demokratiska maktorgan \u2013 vid sidan av och som alternativ till de reellt existerande statliga organen \u2013 m\u00e5ste utvecklas i bostadsomr\u00e5den och p\u00e5 arbetsplatserna. Det \u00e4r p\u00e5 arbetsplatserna som kontroll \u00f6ver produktion och distributionen kan f\u00f6rhindra spekulation och sabotage mot landets ekonomi. Men ska demokratin utvecklas m\u00e5ste \u00e4ven borgarklassens makt brytas.<\/p>\n

Det betyder att hela finanssektorn m\u00e5ste \u00f6verf\u00f6ras i samh\u00e4llets \u00e4go, liksom att ett statligt monopol \u00f6ver utrikeshandeln uppr\u00e4ttas._\u2605<\/p>\n

En artikel av Rolf Bergkvist. Artikelf\u00f6rfattaren \u00e4r latinamerikak\u00e4nnare och m\u00e5ng\u00e5rig medarbetare i R\u00f6da rummet med ett flertal tidigare artiklar som analyserar Venezuela.<\/p>\n

K\u00e4llor<\/span><\/h3>\n

Golpe de tim\u00f3n I Consejo de Ministros del nuevo ciclo de la Revoluci\u00f3n Bolivariana (Hugo Chavez tal till ministrarna har publicerats av informations- och kommunikationsministeriet) kan n\u00e5s p\u00e5 www.minci.gob.ve<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Venezuelanalysis.com Internets b\u00e4sta webbplats f\u00f6r nyheter, analyser, diskussioner om utvecklingen i Venezuela (p\u00e5 engelska)<\/p>\n

Rebeli\u00f3n.org spansk webbplats med omfattande material om Venezuela, latinamerika (och resten av v\u00e4rlden)<\/p>\n

Latinnews.com Kommersiell nyhetswebbplats med dagliga nyheter fr\u00e5n hela latinamerika (engelska)<\/p>\n

Artiklar<\/span><\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5n venezuelanalysis:<\/strong><\/p>\n

The Revolution Has Brought Substantial Improvements to Working-Class Neighbourhoods<\/p>\n

Venezuela’s Communal Economic System<\/p>\n

Interview with Interior and Justice Minister Miguel Rodriguez Torres<\/p>\n

Venezuelan Government Occupies Toilet Paper Factory to Fight \u201cEconomic War\u201d<\/p>\n

\u201cThe Commune Has to Be the New Economic Power,\u201d Says Venezuela\u2019s Maduro<\/p>\n

Desiring the Commune<\/p>\n

Venezuela\u2019s President Maduro Assures Food Shortages Are Due to \u201cEconomic Warfare\u201d<\/p>\n

Venezuelan Government Announces Measures to Overcome Food Shortages<\/p>\n

Venezuela Adds More than 800,000 Welfare Beneficiaries in 2012<\/p>\n

II Meeting of Feminists and Women\u2019s Organisations Concludes in Anozategui, Venezuela<\/p>\n

Maduro Demands Greater Government Support for Venezuela\u2019s Communes<\/p>\n

20 New Communes to Launch in Venezuelan Capital<\/p>\n

Venezuelan Milk Workers Demand Worker Control Following Sabotage<\/p>\n

Workers in Venezuelan State Run Companies Protest \u201cBureaucratic\u201d Management<\/p>\n

Expectations Surpassed as Over 1000 Communes Registered in Venezuela<\/p>\n

\u201cThe Commune or Nothing\u201d: Popular Power and the State in Venezuela<\/p>\n

Venezuelan President Maduro Launches Second Phase of Street Government<\/p>\n

Fuel Smugglers Making Large Profits, Venezuelan Authorities Crack Down<\/p>\n

Socialist Party of Venezuela City Mayor Arrested for Alleged Corruption<\/p>\n

Venezuela: Focusing on Disaster by Ignoring the Facts<\/p>\n

The Ch\u00e1vez Administration at 10 Years: The Economy and Social Indicators<\/p>\n

3800 More Toilet Paper Packs Found Hoarded<\/p>\n

Five Arrested in Venezuelan Crackdown on Corruption<\/p>\n

Four New Cases of Corruption \u201cMock\u201d Venezuelan People, Says Maduro<\/p>\n

Opportunists, Opposition, and Revolutionaries in Fight Over Corruption Crackdown<\/p>\n

Venezuelan Opposition Legislator Loses Immunity Following Tax Fraud Charges<\/p>\n

Venezuelan Government Continues Crackdown on Corruption<\/p>\n

Corruption Charges Shake the Venezuelan Opposition<\/p>\n

Pro- and Anti-Chavez Public Servants Disqualified for Acts of Corruption in Venezuela<\/p>\n

Venezuelan Government Announces \u201cMassive\u201d Food Imports to Combat Shortages<\/p>\n

Venezuela Continues to Search for Solutions to High Crime Rate<\/p>\n

Chavez Plans to Curb Crime Rates with New Social Program<\/p>\n

Venezuelan Government Launches New Crime-Fighting Mission<\/p>\n

Commercial Sale of Firearms and Ammunition Banned in Venezuela<\/p>\n

Venezuela Deploys Crime-Fighting Unit, the People’s National Guard<\/p>\n

Putting Community First: Bolivarian Police in Barrio Ant\u00edmano, Caracas<\/p>\n

Venezuela\u2019s 21st Century Socialism: Neo-Developmentalism or Radical Alternative?<\/p>\n

Venezuelan Economic and Social Performance Under Hugo Ch\u00e1vez, in Graphs<\/p>\n

Fr\u00e5n Rebeli\u00f3n:<\/strong><\/p>\n

62.616 organizaciones sociales se han registrado en Censo Comunal 2013<\/p>\n

\u00bfHacia el Estado Comunal?<\/p>\n

Un a\u00f1o del Golpe de Tim\u00f3n: \u00bfHacia el Estado Comunal?<\/p>\n

Habilitar al Pueblo Bolivariano antes de que sea demasiado tarde<\/p>\n

Venezuela est\u00e1 cerca de cumplir la meta hambre cero<\/p>\n

Maduro contra la corrupci\u00f3n<\/p>\n

Revoluci\u00f3n Bolivariana y corrupci\u00f3n<\/p>\n

\u00bfQu\u00e9 est\u00e1 pasando en Sider\u00fargica del Orinoco?<\/p>\n

Entre el poder de las masas, la burocracia y la oligarqu\u00eda<\/p>\n

”El \u2018gobierno de calle\u2019 es una revoluci\u00f3n dentro de la Revoluci\u00f3n”<\/p>\n

El pueblo se organiza para luchar por la estabilidad econ\u00f3mica y la seguridad alimentaria<\/p>\n

\u00bfQu\u00e9 esconde la Guerra Econ\u00f3mica contra el Proceso Bolivariano?<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den 5:e mars i \u00e5r avled Hugo Ch\u00e1vez. F\u00e5 politiska ledare har s\u00e5 tydligt blivit sj\u00e4lva sinnebilden f\u00f6r en radikal social f\u00f6r\u00e4ndringsprocess. Men vad h\u00e4nder nu i Venezuela? Vad kommer det att bli av Ch\u00e1vez\u2019 f\u00f6resatser om en socialism f\u00f6r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[7,18],"tags":[557,556,549,552,547,554,546,141,553,551,548,144,555,550],"class_list":["post-1338","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-internationellt","category-latinamerika","tag-analyserar-venezuela-analys-venezuela","tag-bergkvist-rolf","tag-cantv","tag-capriles","tag-forstatligande","tag-golpe-de-timon","tag-gran-polo-patriotico","tag-hugo-chavez","tag-mision-vivienda","tag-nicolas-maduro","tag-pdvsa","tag-psuv","tag-rolf-bergkvist","tag-sidor"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-lA","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1338","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1338"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1338\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1343,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1338\/revisions\/1343"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1338"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1338"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1338"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}