![\"fracking-in](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/fracking-in-wyoming-fr\u00e5n-blog.ucsusa.org_.jpg\")
<\/a>alltmer tydliga eftersom de k\u00e4nda reserverna h\u00f6ll p\u00e5 att ta t\u00f6mmas. International Energy Agencys rapport fr\u00e5n 2010 \u00e4gnade en hel sektion \u00e5t Peak Oil.1<\/strong> <\/b>Vissa klimatforskare s\u00e5g detta faktum, att utvinningen av\u00a0 konventionell r\u00e5olja n\u00e5tt sin topp, som en gyllene m\u00f6jlighet att stabilisera klimatet \u2013 under f\u00f6ruts\u00e4ttning att l\u00e4nderna inte \u00f6vergick till smutsigare energiformer, s\u00e5som kol och \u201dicke konventionella fossila br\u00e4nslen\u201d. (Med den sistan\u00e4mnda termen syftar man vanlgtvis p\u00e5 p\u00e5 lager av fossila br\u00e4nslen som\u00a0 hittills inte har utvunnits p\u00e5 n\u00e5got intensivt s\u00e4tt, oftast d\u00e4rf\u00f6r att de \u00e4r av l\u00e5g kvalitet och\/eller kr\u00e4ver mer teknologi och st\u00f6rre kostnader f\u00f6r att utvinnas. Det r\u00f6r sig\u00a0 om tunga oljor, oljesand, skiffergas, skifferolja, metanhydrater och olja fr\u00e5n djuphavsborrning.)2<\/strong><\/p>\nI och med uppkomsten av det vissa kallar en ny energirevolution, grundad p\u00e5 produktionen av icke konventionella fossila br\u00e4nslen, har allt detta idag f\u00f6r\u00e4ndrats radikalt.3<\/strong> Med sin b\u00f6rjan i Nordamerika \u2013 men i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4ven p\u00e5 andra st\u00e4llen \u2013 har denna nya forma av utvinning inneburit att v\u00e4rlden pl\u00f6tsligt har ett \u00f6verfl\u00f6d av nya och framtida tillg\u00e5ngar av fossila br\u00e4nslen.4<\/strong> <\/b>Som journalisten och klimataktivisten Bill McKibben varnande uttryckker det:<\/p>\n \u201dJust nu \u00e4r, f\u00f6r det mesta, den fossila br\u00e4nsleindustrin vinnare. Under de senaste \u00e5ren har de visat att Peak Oil-teoretikerna hade fel; n\u00e4r priset p\u00e5 kolv\u00e4ten steg s\u00e5 hittade f\u00f6retagen en hel massa nya k\u00e4llor, om \u00e4n i huvudsak genom att skrapa botten p\u00e5 tunnan och anv\u00e4nda \u00e4nnu mer pengar f\u00f6r att f\u00e5 fram \u00e4nnu smutsigare energi. De har l\u00e4rt sig \u201dfracking\u201d (hydraulisk uppspr\u00e4ckning; i grund och botten att spr\u00e4nga en r\u00f6rbomb tusen meter uder jordytan eller mer och spr\u00e4cka upp det omgivande berget). De har r\u00e4knat ut hur man ska ta s\u00f6rjig tj\u00e4rsand och hetta upp den med naturgas tills oljan rinner. De har lyckats borra kilometervis under havsytan.\u201d5<\/strong><\/i><\/p>\n Den nya fasen i milj\u00f6kampen, som den \u00f6kande anv\u00e4ndningen av icke konventionella fosilla br\u00e4nslen skapat, symboliseras idag framf\u00f6rallt av den f\u00f6reslagna oljeledningen Keystone XL, som ska str\u00e4cka sig fr\u00e5n tj\u00e4rsanden i Alberta till raffinaderierna vid mexikanska golfen, och \u00e4r t\u00e4nkt att leverera 830.000 fat fr\u00e5n tj\u00e4rsandsolja per dag. (Tj\u00e4rsandsolja ben\u00e4mns p\u00e5 fackspr\u00e5k bitumen, popul\u00e4rt k\u00e4nnt som asfalt. D\u00e5 bitumen sp\u00e4ds ut f\u00f6r att kunna flyta i pipelines kallas det dilbit). Den f\u00f6reslagna oljeledningen har tv\u00e5 etapper. Den norra delen, som \u00e4nnu inte har godk\u00e4nts av Washington, ska bli drygt 190 mil l\u00e5ng och kommer att korsa gr\u00e4nsen mellan Kanada och USA. Den s\u00f6dra etappen g\u00e5r drygt 75 mil fr\u00e5n Oklahoma till mexikanska golfen och \u00e4r redan till stor del f\u00e4rdig.6 <\/strong>Utvinningen och behandlingen av tj\u00e4rsand ger i grova drag 14 procent mer utsl\u00e4pp \u00e4n genomsnittet f\u00f6r den olja som konsumeras i USA och l\u00e4mnar efter sig stora dammar av f\u00f6rorenat vatten.7<\/strong>James Hansens, chef f\u00f6r NASA:s Goddard Institute for Space Studies, och USA:s mest k\u00e4nda klimatolog, s\u00e4ger att om man inte slutar br\u00e4nna tj\u00e4rsandsolja s\u00e5 inneb\u00e4r det \u201dgame over\u201d vad g\u00e4ller klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.8<\/strong><\/p>\n Tj\u00e4rsanden i Alberta ligger under en yta n\u00e4stan lika stor som Floridas, och ger redan 1,8 miljoner fat olja dagligen, det g\u00f6rs nu anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att utvidga den \u00e4nnu mer. Men akillesh\u00e4len vid tj\u00e4rsandsutvinning \u00e4r transporterna. F\u00f6r n\u00e4rvarande r\u00e5der det en \u201dbitumen-bubbla\u201d eftersom det \u00e4r l\u00e4ttare att producera tj\u00e4rsandsolja \u00e4n att transportera den.Eftersom man inte kan f\u00e5 tj\u00e4rsandsoljan till hamnarna s\u00e5 inneb\u00e4r det att den f\u00f6rblir beroende av den amerikanska marknaden och inte kan styra de globala priserna. Tj\u00e4rsandsolja (k\u00e4nd p\u00e5 oljemarknaden som Western Canadian Select) s\u00e5ldes 2012 tidvis 35 dollar billigare per fat \u00e4n det pris som den skulle ha f\u00e5tt om det hade funnits l\u00e4ttillg\u00e4ngliga transkontinentala transporter. Det innebar en f\u00f6rlust p\u00e5 cirka en tredjedel av dess v\u00e4rde j\u00e4mf\u00f6rt med konventionell olja.9<\/span><\/strong> D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r tj\u00e4rsandsindustrin desperat att s\u00e4kerst\u00e4lla fullgoda transkontinentala transporter f\u00f6r att st\u00f6dja b\u00e5de den nuvarande och en ut\u00f6kad oljeproduktion. Den stora anstr\u00e4ngningen g\u00f6rs n\u00e4r det g\u00e4ller utbyggnad av oljeledningar. Men det finns allvarlig oro f\u00f6r att det kan vara farligare f\u00f6r milj\u00f6n att transportera utsp\u00e4dd bitumen i ledningar \u00e4n vanlig r\u00e5olja, p\u00e5 grund av st\u00f6rre sannolikhet\u00a0 att ledningarna fr\u00e4ts s\u00f6nder, med d\u00e4rav f\u00f6ljande l\u00e4ckage. Oljeledningen Keystone XL skulle d\u00e4rtill g\u00e5 rakt \u00f6ver Ogallala-akvif\u00e4ren,\u00a0<\/sup><\/b> som \u00e4r den st\u00f6rsta dricksvattenakvif\u00e4ren i USA och f\u00f6rs\u00f6rjer \u00e5tta stater.10<\/strong> [Akvif\u00e4r \u00e4r en geologisk bildning i marken som lagrar grundvatten, och har s\u00e5 stor lagringskapacitet och genomsl\u00e4pplighet att vatten kan utvinnas ur den i anv\u00e4ndbara m\u00e4ngder \u2013 \u00f6a.]<\/p>\n Pipeline-motst\u00e5nd<\/b><\/p>\n USA bevittnade sin st\u00f6rsta klimatdemonstration hittills i februari 2013, d\u00e5 drygt 40 000 m\u00e4nniskor protesterade utanf\u00f6r Vita Huset och mer \u00e4n tusen arresterades p\u00e5 grund av motst\u00e5nd mot oljeledningen Keystone XL.11<\/sup><\/strong><\/b>I Kanada har samtidigt den av ursprungsfolk ledda organistionen Idle No More anv\u00e4nt olika strategier och taktiker under kampen mot tj\u00e4rsandsutvinningen: en hungerstrejk av Attawapiskath\u00f6vdingen Theresa Spence, blockader av j\u00e4rnv\u00e4gar, flash mobs p\u00e5 k\u00f6pcentrum, en j\u00e4ttelik ringdans i en stor v\u00e4gkorsning i Winnipeg, och juridiska\u00a0 processer f\u00f6r att v\u00e4rna av First Nations [indianernas] suver\u00e4na r\u00e4ttigheter till land, vatten och resurser. Protester fr\u00e5n Idle No More har riktat sig mot oljetransporter b\u00e5de med j\u00e4rnv\u00e4g och i oljeledningar d\u00e4r de sistn\u00e4mnda innefattar Keystone XL och den planerade Enbridge Northern Gateway Pipeline Project \u2013 som \u00e4r t\u00e4nkt att str\u00e4cka sig omkring 115 mil, fr\u00e5n tj\u00e4rsanden i Alberta till en hamnterminal i Kitimat, British Columbia.12<\/sup><\/strong><\/p>\n Andra icke konventionella fossila br\u00e4nslen f\u00f6r\u00e4ndrar ocks\u00e5 kampens fokus. De senaste \u00e5ren har vi sett en dramatisk teknologisk utveckling vad g\u00e4ller hydraulisk spr\u00e4ckning med vatten kopplat till att borra v\u00e5gr\u00e4tt, popul\u00e4rt\u00a0 kallat \u201dfracking\u201d. Sand, vatten och kemikalier sprutas in under h\u00f6gt tryck f\u00f6r att spr\u00e4nga s\u00f6nder skifferberg och sl\u00e4ppa loss gasen som f\u00e5ngats i den. Efter att k\u00e4llan har n\u00e5tt ett visst djup sker borrningen v\u00e5gr\u00e4tt.13<\/sup><\/strong> Fracking har lett till ett snabbt utnyttjande av hittills otillg\u00e4ngliga reserver av skiffergas och skifferolja i stater \u00f6ver hela landet, fr\u00e5n Pennsylvania och Ohio till North Dakota och Kalifornien, och har ov\u00e4ntat placerat USA i en position som stormakt vad g\u00e4ller fossila br\u00e4nslen. Det har redan lett till en avsev\u00e4rd \u00f6kning av produktionen av naturgas, som har ersatt det smutsigare och mer koldioxidskapande kolet f\u00f6r att generera elektricitet. Mellan 2005 och 2012 har den ekonomiska nedg\u00e5ngen och \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n kol till naturgas fr\u00e5n fracking sammanlagt lett till tolv procents minskning av USA:s direkta koldioxidutsl\u00e4pp, vilka n\u00e5tt sin l\u00e4gsta niv\u00e5 sedan 1994.14<\/sup><\/strong><\/p>\n Icke desto mindre \u00e4r de negativa milj\u00f6- och h\u00e4lsoeffekter av fracking som drabbar samh\u00e4llen \u00f6ver hela USA enorma, om \u00e4n fortfarande inte fullt uppskattade. Giftigt avfall fr\u00e5n fracking f\u00f6rorenar vattentillg\u00e5ngar och p\u00e5verkar hanteringen av spillvatten i anl\u00e4ggningar som inte \u00e4r avsedda att ta hand om s\u00e5dana risker. I fallet skiffergas riskerar metanl\u00e4ckage fr\u00e5n fracking att accelerera klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Om inte dessa l\u00e4ckage g\u00e5r att hindra\u00a0 kan naturgasproduktion med fracking visa sig vara farligare f\u00f6r klimatet \u00e4n kol.15<\/sup><\/strong> Fracking har ocks\u00e5 orsakat jordb\u00e4vningar i de omr\u00e5den d\u00e4r utvinningen sker.16 <\/sup><\/strong>Som svar p\u00e5 denna utveckling har det uppst\u00e5tt ett helt nytt milj\u00f6motst\u00e5nd i samh\u00e4llen \u00f6ver hela Nordamerika, Australien och p\u00e5 andra st\u00e4llen.<\/p>\n Olycksrisker<\/b><\/p>\n Den 6 juli 2013 sp\u00e5rade ett t\u00e5g med 72 tankvagnar lastade med olja fr\u00e5n fracking i North Dakota ur och exploderade i Lac-M\u00e9gantic, Quebec och d\u00f6dade 50 personer. S\u00e5dana olyckor \u00e4r i sig sj\u00e4lv ett resultat av uppsvinget f\u00f6r icke konventionella fossila br\u00e4nslen, tillsammans med metoden att forsla olja i \u201doljeledningar p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r\u201d (och ocks\u00e5 en f\u00f6ljd av den minskade arbetsstyrkan inom j\u00e4rnv\u00e4gstransporterna). \u00c5r 2009 forslade f\u00f6retag bara 500 tankvagnar med olja p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g i Kanada. 2013 ber\u00e4knas det bli s\u00e5 m\u00e5nga\u00a0 som 140 000.17<\/sup><\/strong> Skifferolja fr\u00e5n North Dakota transporteras ocks\u00e5 via j\u00e4rnv\u00e4g till Albany, New York d\u00e4r den lastas ombord p\u00e5 pr\u00e5mar f\u00f6r att skickas till raffinaderier p\u00e5 \u00f6stkusten.<\/p>\n Det \u00e4r bara tre \u00e5r sedan, den 20 april 2010, som en explosion p\u00e5 BP:s oljeplattform Deepwater Horizon d\u00f6dade elva arbetare och orsakade en enorm oljekaskad under vattnet,som skickade ut totalt 640 miljoner liter r\u00e5olja i mexikanska golfen.18 <\/sup><\/strong>Deepwater Horizon-katastrofen har kommit att symbolisera den nya, f\u00f6r milj\u00f6n farofyllda eran med oljek\u00e4llor p\u00e5 mycket djupt vatten. Som ett resultat av utvecklingen av mer sofistikerade teknologier kan offshoreolja nu tas upp fr\u00e5n djup p\u00e5 \u00f6ver 1500 meter. (Generellt inneb\u00e4r oljeborrning p\u00e5 stora djup att borra p\u00e5 mer \u00e4n 300 meters djup.) Oljeborrning p\u00e5 stora djup \u00e4r mest utbredd i mexikanska golfen men sprider sig till andra st\u00e4llen \u2013 s\u00e5som Kanadas Atlantkust, vattnen utanf\u00f6r Brasilien, Guineabukten och Sydkinesiska sj\u00f6n. \u00c4nnu mer illavarslande ur milj\u00f6synpunkt \u00e4r oljebolagens och de fem arktiska makternas (USA, Kanada, Ryssland, Norge och Danmark) framst\u00f6tar om att f\u00e5 borra oljek\u00e4llor p\u00e5 djupt vatten i Nordpolsomr\u00e5det \u2013 som p\u00e5 grund av den globala uppv\u00e4rmningen blivit alltmer tillg\u00e4ngligt. Detta sker samtidigt som trycket \u00f6kar f\u00f6r att \u00f6ppna den yttre kontinentalsockeln utanf\u00f6r USA:s Atlant- och Stilla havskuster f\u00f6r oljeborrning.19<\/sup><\/strong><\/p>\n Inf\u00f6r kapitalets br\u00e5dska att utvinna icke konventionella fossila br\u00e4nslen i allt st\u00f6rre m\u00e4ngder s\u00f6ker milj\u00f6aktivister efter nya medel f\u00f6r att g\u00f6ra motst\u00e5nd. Milj\u00f6organistaionen 350.org:s \u201dg\u00f6r matten r\u00e4tt\u201d-strategi riktar in sig p\u00e5 de n\u00f6dv\u00e4ndiga neddragningarna av fossila br\u00e4nslen, f\u00f6r att ers\u00e4tta dem med rena energik\u00e4llor. En del ekonomiska analytiker har slagit larm och etablerat begreppet Medan kapitalet de senaste \u00e5ren triumferande firat sin \u00f6kade f\u00f6rm\u00e5ga att h\u00e4mta upp fossila br\u00e4nslen under decennier fram\u00e5t, s\u00e5 har klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna fortsatta att accelerera \u2013 symboliserat av nedsm\u00e4ltningen av havsisen p\u00e5 Nordpolen sommaren 2012 till den l\u00e4gsta niv\u00e5 som n\u00e5gonsin uppm\u00e4tts, med en sammanlagd isyta som minskat till mindre \u00e4n h\u00e4lften av den genomsnittliga niv\u00e5n p\u00e5 1970-talet. Den f\u00f6rsvinnande arktiska isen, som sm\u00e4lter mycket snabbare \u00e4n vetenskapsm\u00e4nnen hade f\u00f6rutsp\u00e5tt, tyder p\u00e5 att jordens system \u00e4r mycket k\u00e4nsligare f\u00f6r sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar av den genomsnittliga globala temperaturen \u00e4n vad man tidigare har trott.<\/p>\n Isreducering<\/b><\/p>\n Reduceringen av is \u00e4r s\u00e4rskilt oroande eftersom de leder till en positiv feedback av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och skyndar p\u00e5 takten i den globala uppv\u00e4rmningen genom att jordens reflekterande f\u00f6rm\u00e5ga minskar \u2013 p\u00e5 grund av att den vita isen ers\u00e4tts av m\u00f6rkt havsvatten. Den bortsm\u00e4ltande havsisen p\u00e5 Nordpolen och den d\u00e4rav f\u00f6ljande \u201darktiska f\u00f6rst\u00e4rkningen\u201d (att temperatur\u00f6kningarna p\u00e5 Nordpolen \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n de p\u00e5 jorden i sin helhet) skapar extrema v\u00e4derfenomen p\u00e5 norra halvklotet och i hela v\u00e4rlden genom att \u201dblockera\u201d och leda jetstr\u00f6mmarna i nya riktningar. Som Walt Meier, forskare p\u00e5 U.S. National Snow and Ice Data Center s\u00e4ger, \u201dNordpolen \u00e4r jordens luftkonditionering. Vi h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rlora den.\u201d22<\/strong><\/p>\n Den \u00f6kade f\u00f6rekomsten av extrema v\u00e4derfenomen symboliseras av superstormen Sandy, som i oktober 2012 l\u00f6pte amok fr\u00e5n V\u00e4stindien till New York och New Jersey. Under Australiens \u201dilskna sommar\u201d 2012-2013 slogs 123 enskilda extrema v\u00e4derrekord p\u00e5 bara 90 dagar.23 <\/strong>Samtidigt visade en vetenskaplig rapport i november 2012 att Gr\u00f6nland och v\u00e4stra Antarktis under de tv\u00e5 senaste decennierna hade f\u00f6rlorat mer \u00e4n fyra triljoner ton is, ett faktum som bidrar till f\u00f6rh\u00f6jningen av havsytan.24<\/strong> Under dessa omst\u00e4ndigheter f\u00e5r den \u00f6kade utvinningen av icke konventionella fossila br\u00e4nslen som m\u00f6jliggjorts av de h\u00f6gre oljepriserna och den teknologiska utvecklingen, katastrofala konsekvenser f\u00f6r klimatet. Men en inte mindre anm\u00e4rkningsv\u00e4rd teknisk utveckling har samtidigt skett vad g\u00e4ller f\u00f6rnyelsebar energi \u2013 som vind- och solkraft \u2013 vilket \u00f6ppnat m\u00f6jligheter f\u00f6r en mer ekologisk utveckling. Sedan 2009 har priset p\u00e5 solmoduler rasat fullst\u00e4ndigt.25 <\/strong>\u00c4ven om de fortfarande bara utg\u00f6r en mycket liten andel av produktionen av elstr\u00f6m i USA, s\u00e5 har sol- och vindkraft vuxit till omkring 13 procent av Tysklands totala elproduktion 2012, och alla f\u00f6rnyelsebara k\u00e4llor (inklusive vattenkraft och biomassa) stod totalt f\u00f6r omkring 20 procent.26 <\/strong>I och med att energiutbytet p\u00e5 energiinvesteringar (EROEI \u2013 Energy Return On Energy Investment) i fossila br\u00e4nslen har minskat p\u00e5 grund av att de billiga r\u00e5oljetillg\u00e5ngarna har tagit slut, har vind och sol blivit mer konkurrenskraftiga \u2013 med ett EROEI som \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n tj\u00e4rsandsolja, och i fr\u00e5ga om vindkraft till och med h\u00f6gre \u00e4n vanlig olja. Men vind- och solkraft utg\u00f6r oregelbundna omr\u00e5desspecifika energik\u00e4llor som inte med l\u00e4tthet kan t\u00e4cka de grundl\u00e4ggande energibehoven.27<\/strong> \u00c4nnu v\u00e4rre \u00e4r att en massiv omst\u00e4llning av v\u00e4rldens energiinfrastruktur till f\u00f6rnyelsebara k\u00e4llor skulle ta \u00e5rtionden att genomf\u00f6ra och tiden \u00e4r knapp.<\/p>\n Kolkriget<\/b><\/p>\n Resultatet av alla dessa historiskt sammanstr\u00e5lande krafter, faror och m\u00f6jligheter \u00e4r att det uppst\u00e5r ett krig kring fossila br\u00e4nslen: mellan de som vill br\u00e4nna mer fossila br\u00e4nslen och de som vill br\u00e4nna mindre. Jeremy Leggett, ledande inom r\u00f6relsen f\u00f6r att trappa ner kolanv\u00e4ndningen, drog i sin bok The Carbon War<\/i> fr\u00e5n 2001, slutsatsen att de gigantiska fossilbr\u00e4nslebolagen \u201dmycket v\u00e4l kan gl\u00e4dja sig \u00e5t sm\u00e5 segrar l\u00e4ngs v\u00e4gen. Men de har redan f\u00f6rlorat kolkrigets viktigaste slag. Solrevolutionen kommer. Den \u00e4r nu oundviklig. Den enda fr\u00e5ga som \u00e5terst\u00e5r att besvara \u00e4r om den kommer i tid?\u201d28<\/strong><\/p>\n De huvudsakliga frontlinjerna i kol\u00adkriget \u00e4r tydliga. \u00c5 ena sidan finns de f\u00f6rh\u00e4rskande kapitalistiska intressena som har f\u00f6rs\u00f6kt besvara de minskande konventionella r\u00e5oljetillg\u00e5ngarna med hj\u00e4lp av en oupph\u00f6rlig utvidgning av de fossila br\u00e4nsletillg\u00e5ngarna. Det har faktiskt lett till krig i det oljerika Mellan\u00f6stern och de omgivande regionerna i ett f\u00f6rs\u00f6k att skaffa kontroll \u00f6ver v\u00e4rldens viktigaste \u00e5terst\u00e5ende tillg\u00e5ngar p\u00e5 \u201dbillig olja\u201d. F\u00f6r tio \u00e5r sedan, 2003, invaderade USA Irak, vilket ledde till n\u00e5got som bara kan kallas en oavbruten milit\u00e4r intervention i de oljerika regionerna i Mellan\u00f6stern, Centralasien och Afrika av USA och \u201ddet globala NATO\u201d.29<\/strong> <\/b>Dessa milit\u00e4ra plundringst\u00e5g har f\u00f6rst och fr\u00e4mst h\u00e4ngt samman med oljans geopolitik och bara i andra hand g\u00e4llt terrorism, massf\u00f6rst\u00f6relsevapen och s\u00e5 kallad \u201dhumanit\u00e4r intervention\u201d .<\/p>\n Men det kapitalistiska systemets viktigaste svar p\u00e5 den konventionella oljans Peak Oil har inte varit en geopolitisk expansion utan ist\u00e4llet att utveckla icke konventionella fossila br\u00e4nslen. Fossilbr\u00e4nsleindustrin stannar inte vid oljeborrning p\u00e5 stora djup, fracking och utnyttjande av tj\u00e4rsandsolja, utan blickar nu, med st\u00f6d fr\u00e5n staten, fram mot utvinning av skifferolja och metanhydrater \u2013 och om dessa kan komma ig\u00e5ng utlovas synbarligen obegr\u00e4nsade tillg\u00e5ngar p\u00e5 fosilla br\u00e4nslen, \u00e5tf\u00f6ljt av framtidsriskerna av n\u00e4rmast ot\u00e4nkbara, katastrofala rubbningar av det globala systemet.30<\/strong><\/p>\n Idag v\u00e4grar de som f\u00f6respr\u00e5kar \u201dbusiness-as-ususal\u201d att godta n\u00e5gra gr\u00e4nser f\u00f6r en fortsatt utvidgning av produktionen av fossila br\u00e4nslen. Som framg\u00e5r, av s\u00e5v\u00e4l rapporter fr\u00e5n Obama-administrationen och uttalande fr\u00e5n energianalytikern Michael Levi vid den inflytelserika tankesmedjan Council on Foreign Relaions, ser de som utarbetar etablissemangets energipolitik skiffergas fr\u00e5n fracking som en \u201denergibrygga\u201d, som kommer att m\u00f6jligg\u00f6ra en minskning av koldioxidutsl\u00e4ppen tills teknologier f\u00f6r att binda och isolera kol har utvecklats tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt f\u00f6r att bli anv\u00e4ndbara och \u00f6ppna v\u00e4gen f\u00f6r ett f\u00f6rmodat obegr\u00e4nsat utnyttjande av kol och andra fossila br\u00e4nslen, utan n\u00e5gra koldioxidutsl\u00e4pp. Det faktum att \u201drent kol\u201d \u00e4r en myt verkar aldrig tas med i analysen.31 <\/strong>De flesta av etablissemangets energif\u00f6respr\u00e5kare \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6r biobr\u00e4nslen som ytterligare ett alternativ, st\u00f6der stora vattenkraftsanl\u00e4ggningar och k\u00e4rnkraft samt bortser fr\u00e5n de enorma ekologiska problem som alla tre inneb\u00e4r \u2013 i synnerhet k\u00e4rnkraften. Till skillnad fr\u00e5n detta betraktas energi fr\u00e5n vind, sol och biomassa bara som mindre till\u00e4gg till de fossila br\u00e4nslena. Empirisk forskning av milj\u00f6sociologen Richard York, som publicerades i Nature Climate Change 2012, har bekr\u00e4ftat att inf\u00f6randet av energi med l\u00e5g kolf\u00f6rbrukning i huvudsak har anv\u00e4nts f\u00f6r att komplettera snarare \u00e4n faktiskt ers\u00e4tta fossila br\u00e4nslen i den globala ekonomin.32<\/strong><\/p>\n ExxonMobils verkst\u00e4llande direkt\u00f6r Rex Tillerson sammanfattade p\u00e5 ett tr\u00e4ffande s\u00e4tt den\u00a0 dominerande inst\u00e4llningen hos dagens fossilbr\u00e4nslebolag n\u00e4r han 7 mars 2013 tillk\u00e4nnagav att f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor som \u201dvind, sol, biobr\u00e4nsle\u201d bara skulle tillhandah\u00e5lla en procent av den totala energif\u00f6rbrukningen 2040. Han beskrev kampen mot Keystone XL av \u201dmilj\u00f6grupper… som \u00e4r oroliga \u00f6ver f\u00f6rbr\u00e4nningen av fossila br\u00e4nslen\u201d som helt enkelt \u201ddum\u201d, eftersom de \u201dmissbed\u00f6mde Kanadas beslutsamhet\u201d (och otvivelaktigt ocks\u00e5 USA-regeringens) att exploatera tj\u00e4rsanden \u2013 oavsett sociala och milj\u00f6kostnader. \u201dMin filosofi\u201d, sa Tillerson, \u201d\u00e4r att tj\u00e4na pengar.\u201d33<\/strong><\/p>\n I USA \u00e4r denna passion f\u00f6r fossila br\u00e4nslen inbyggd i Obama-administrationens energistrategi. Den nuvarande demokratiska administrationen fr\u00e4mjar inte bara st\u00f6rsta m\u00f6jliga utvinning\/produktion av icke konventionella fossila br\u00e4nslen i USA och Kanada, den uppmuntrar ocks\u00e5 aktivt andra l\u00e4nder \u2013 som Kina, Polen, Ukraina, Jordanien, Colombia, Chile och Mexiko att s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt utveckla de icke konventionella fossila br\u00e4nslena. Samtidigt har Washington utnyttjat sitt inflytande i Irak f\u00f6r att f\u00e5 det att \u00f6ka sin produktion av r\u00e5olja.34<\/strong><\/p>\n Obama-administrationen har starkt betonat sitt st\u00f6d f\u00f6r kolutvinning, och har givit k\u00e4rnkraften en knuff fram\u00e5t. Den fr\u00e4mjar ocks\u00e5 produktionen av naturgas med fracking som ett \u201d\u00f6verg\u00e5ngsbr\u00e4nsle\u201d. Inf\u00f6r allt detta utg\u00f6r administrationens mycket begr\u00e4nsade st\u00f6d till utvecklingen av f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor \u2013 som sker huvudsakligen via F\u00f6rsvarsdepartementet och den federala politiken f\u00f6r markanv\u00e4ndning \u2013 f\u00f6ga mer \u00e4n kosmetika, som knappt g\u00e5r att skilja fr\u00e5n de ledande multinationella oljebolagens egna metoder.35<\/strong><\/p>\n Obama-administrationen<\/b><\/p>\n F\u00f6rvisso har Obama f\u00f6rkunnat att man ser mycket allvarligt p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och han har st\u00e4llt sig bakom en ny, blygsam br\u00e4nslestandard f\u00f6r personbilar, som ska inf\u00f6ras gradvis med b\u00f6rjan 2025. Nyligen har han utstr\u00e4ckt denna standard till tunga lastbilar, bussar och sk\u00e5pbilar. Han har ocks\u00e5 instruerat Milj\u00f6skyddsmyndigheten att arbeta f\u00f6r att inf\u00f6ra gr\u00e4nser f\u00f6r kolf\u00f6rorening fr\u00e5n kraftverk.36<\/strong><\/p>\n Men dessa st\u00e5ndpunkter har inte hindrat hans administration fr\u00e5n att f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5skynda produktionen av de allra smutsigaste fossila br\u00e4nslena. Administrationens torftiga f\u00f6rslag att minska USA:s koldioxidutsl\u00e4pp med endast 17 procent under 2005 \u00e5rs niv\u00e5 till 2020 mots\u00e4ger starkt alla p\u00e5st\u00e5enden om att han har tagit itu med klimatproblemen i tillr\u00e4cklig omfattning. Kongressens meritlista p\u00e5 detta omr\u00e5de \u00e4r \u00e4nnu s\u00e4mre. Washington \u00e4r vad g\u00e4ller klimatpolitiken allts\u00e5 f\u00f6ga mer \u00e4n en springpojke \u00e5t oljebolagen och kapitalet i allm\u00e4nhet.<\/p>\n P\u00e5 andra sidan i kolkriget st\u00e5r den spirande klimatr\u00f6relsen som drivits till massiva direkta aktioner av de nya hoten fr\u00e5n de icke konventionella fossila br\u00e4nslena. Hansens \u00f6desdigra varning att det \u00e4r \u201dgame over\u201d om tj\u00e4rsandsoljan i Alberta utvinns fullt ut \u2013 d\u00e4r bara tj\u00e4rsanden ensam skulle kunna skapa tillr\u00e4ckligt stora \u00d6verg\u00e5ngen till kamp p\u00e5 utbudssidan med f\u00f6retagen som m\u00e5ltavla inneb\u00e4r ett mognande och en \u00f6kande radikalisering av r\u00f6relsen. Men de mer elitteknokratiska och prokapitalistiska element som verkar styra inriktningen inom klimatr\u00f6relsen i USA, har vigt sig \u00e5t en forts\u00e4ttning av dagens kapitalistiska varusamh\u00e4lle. Det f\u00f6rh\u00e4rskande strategiska syns\u00e4ttet inom den amerikanska klimatr\u00f6relsen bygger till stor del p\u00e5 det teknologiskt optimistiska antagandet att det idag finns konkreta alternativ till de fossila br\u00e4nslena, i synnerhet vind- och solkraft, som tillsammans med andra f\u00f6rnyelsebara k\u00e4llor som biomassa, biobr\u00e4nsle och sm\u00e5skalig vattenkraft, kommer att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r samh\u00e4llet att p\u00e5 kort sikt ers\u00e4tta de fossila br\u00e4nslena med f\u00f6rnyelsebar energi, utan att f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4lleliga sociala f\u00f6rh\u00e5llanden. Ofta f\u00f6rkunnas att \u201dsolrevolutionen \u00e4r h\u00e4r\u201d.38<\/sup><\/b><\/p>\n Denna inst\u00e4llning har gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r r\u00f6relsen att begr\u00e4nsa sitt motst\u00e5nd till enbart fossilbr\u00e4nsleindustrin, och inskr\u00e4nka sina krav till att h\u00e5lla kvar de fossila br\u00e4nslena i marken, blockera transporter av fossila br\u00e4nslen och dra ner p\u00e5 investeringar i fossilbr\u00e4nslef\u00f6retag. Som McKibben har sagt \u201dbeh\u00f6ver r\u00f6relser fiender\u201d och strategin har varit att inte rikta in sig p\u00e5 kapitalismen utan p\u00e5 fossilbr\u00e4nsleindustrin som en \u201dskurkindustri… Samh\u00e4llets fiende nr 1.39 <\/b>\u201d<\/b>Det har varit ett ytterst framg\u00e5ngsrikt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt, som en t\u00e4ndande gnista f\u00f6r r\u00f6relsens tillv\u00e4xt. Men det finns allvarliga fr\u00e5gor r\u00f6rande vart detta leder. Kommer den nuvarande kampen att omvandlas till en n\u00f6dv\u00e4ndig fullst\u00e4ndig revolt mot kapitalismens milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring? Eller kommer den att inskr\u00e4nkas till mycket begr\u00e4nsade, kortsiktiga framsteg som \u00e4r f\u00f6renliga med systemet? Kommer r\u00f6relsen att radikaliseras och frambringa en fullst\u00e4ndig mobilisering av dess folkliga bas? Eller kommer de mer elitteknokratiska och prokapitalistiska elementen i r\u00f6relsens ledning i USA att till sist avg\u00f6ra dess inriktning och f\u00f6rr\u00e5da gr\u00e4sr\u00f6tternas motst\u00e5ndskamp?<\/p>\n P\u00e5 dessa fr\u00e5gor finns det f\u00f6r n\u00e4rvarande inga svar. I det nuvarande historiska l\u00e4get \u00e4r kampen mot fossilbr\u00e4nsleindustrin av yttersta vikt \u2013 grunden f\u00f6r dagens ekologiska folkfront. Men en realistisk inst\u00e4llning visar att det inte kommer att r\u00e4cka med n\u00e5got mindre \u00e4n en fullst\u00e4ndig ekologisk och social revolution f\u00f6r att skapa ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle ur den globala klyfta som dagens kapitalistiska samh\u00e4llsordning har f\u00f6rorsakat.<\/p>\n En realistisk historisk bed\u00f6mning s\u00e4ger oss att det inte finns n\u00e5gon rent teknologisk v\u00e4g till ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle. \u00c4ven om en snabb \u00f6verg\u00e5ng till f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor \u00e4r en avg\u00f6rande del av varje t\u00e4nkbar v\u00e4g till en kolfri, ekologisk v\u00e4rld, \u00e4r de tekniska hindren f\u00f6r en s\u00e5dan \u00f6verg\u00e5ng mycket st\u00f6rre \u00e4n vad som vanligtvis antas. Det st\u00f6rsta hindret \u00e4r de direkta kostnaderna att bygga upp en helt ny energiinfrastruktur anpassad efter f\u00f6rnyelsebar energi.<\/p>\n Revolutionen mot systemet<\/b><\/p>\n Uppbygget av en ny energiinfrastruktur kr\u00e4ver enorma m\u00e4ngder energi och skulle \u2013 om den nuvarande konsumtionen och ekonomiska tillv\u00e4xten inte minskar \u2013 leda till ytterligare uttag av de existerande tillg\u00e5ngarna av fossila br\u00e4nslen. Detta skulle, som den ekologiska ekonomen Eric Zencey har f\u00f6rklarat, inneb\u00e4ra en paradox: \u201den aggressiv utvidgning av ekonomins koldioxidavtryck i syfte att\u00a0 uppn\u00e5 h\u00e5llbarhet.\u201d Om man antar att de fossila energislagens genomsnittliga EROEI sjunker s\u00e5 blir sv\u00e5righeterna \u00e4nnu st\u00f6rre. Ekologiska ekonomer och Peak Oil-teoretiker har kallat detta f\u00f6r \u201denergif\u00e4llan\u201d. Med Zenceys ord, \u201dhar problemet sina r\u00f6tter i oljeinfrastrukturens s\u00e4nkta energikostnader (som g\u00f6r en fortsatt anv\u00e4ndning av oljeenergi billig)\u201d \u00e4ven n\u00e4r EROEI i fallet icke konventionella fossila br\u00e4nslen \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n vind- och solkraft.40<\/strong> Av detta f\u00f6ljer att uppbygget av en alternativ energiinfrastruktur \u2013 utan att spr\u00e4cka kolbudgetens ramar \u2013 skulle kr\u00e4va ett strukturellt skifte av gigantisk storleksordning, i riktning mot att spara energi och f\u00f6rb\u00e4ttra energieffektiviteten.<\/p>\n 2012 f\u00f6rklarade Kevin Anderson, en ledande brittisk klimatforskare och verkst\u00e4llande direkt\u00f6r p\u00e5 Tyndalls institut f\u00f6r klimatforskning, i en intervju med Transition Culture, att; \u201d\u00e4ven om det \u00e4r absolut n\u00f6dv\u00e4ndigt att drastiskt minska anv\u00e4ndningen av fossila br\u00e4nslen, s\u00e5 kan vi inte f\u00e5 till st\u00e5nd denna minskning genom att \u00f6verg\u00e5 till energitillg\u00e5ngar med l\u00e5gt kolinneh\u00e5ll, vi kan helt enkelt inte f\u00e5 ig\u00e5ng tillf\u00f6rseln tillr\u00e4ckligt snabbt. P\u00e5 kort till medell\u00e5ng sikt \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r den enda st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring vi kan g\u00f6ra att konsumera mindre. N\u00e5, det skulle vara bra, vi skulle kunna bli mer effektiva i v\u00e5r konsumtion och troligen kunna minska den med 2-3 procent per \u00e5r. Men kom ih\u00e5g att om v\u00e5r ekonomi skulle v\u00e4xa med tv\u00e5 procent \u00e5rligen och vi f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 till st\u00e5nd en \u00e5rlig minskning av v\u00e5ra utsl\u00e4pp p\u00e5 tre procent, s\u00e5 kr\u00e4ver det en f\u00f6rb\u00e4ttring av energieffektiviteten i med fem procent varje \u00e5r, \u00e5r efter \u00e5r.<\/i><\/p>\n V\u00e5r analys [p\u00e5 Tyndallinstitutet] f\u00f6r tv\u00e5 grader pekar p\u00e5 att det kr\u00e4vs en absolut minskning p\u00e5 tio procent per \u00e5r [av koldioxidutsl\u00e4ppen i de rika l\u00e4nderna], och det finns ingen annan analys som p\u00e5st\u00e5r att detta p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skulle vara f\u00f6renligt med en ekonomisk tillv\u00e4xt. Om ni tittar p\u00e5 Sternrapporten s\u00e5 var den helt klar \u00f6ver att ingenting tydde p\u00e5 att en minskning av utsl\u00e4ppen p\u00e5 mer \u00e4n en procent n\u00e5gonsin har varit f\u00f6renat med n\u00e5got annat \u00e4n \u201dekonomisk recession eller ekonomiska omv\u00e4lvningar\u201d<\/i>.41<\/strong><\/p>\n Tillv\u00e4xtproblematik<\/b><\/p>\n Enligt Andersons uppfattning \u00e4r det enda hoppet att snabbt \u00f6verg\u00e5 fr\u00e5n en kapitalistisk tillv\u00e4xtekonomi till en ekonomi i ett station\u00e4rt tillst\u00e5nd \u2013 eller \u00e5tminstone tillf\u00e4lligt s\u00e4tta stopp f\u00f6r den ekonomiska tillv\u00e4xten under flera decennier medan samh\u00e4llets \u00f6verskottsresurser anv\u00e4nds f\u00f6r att omvandla Om vi g\u00e5r ut\u00f6ver fr\u00e5gan om klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och analyserar hela den globala ekologiska krisen s\u00e5 \u00e4r logiken bakom ett s\u00e5dant resonemang oundviklig. 2009 lanserade ledande forskare som sysslar med jordens helhetssystem, under ledning av Johan Rockstr\u00f6m p\u00e5 Stockholm Resilience Center n\u00e5got som \u00e4r k\u00e4nt som den \u201dplanet\u00e4ra gr\u00e4ns-metoden\u201d f\u00f6r att avg\u00f6ra m\u00e4nniskans \u201ds\u00e4kra verksamhetsomr\u00e5de\u201d p\u00e5 planeten. Som grund anv\u00e4ndes de biofysiska f\u00f6rh\u00e5llanden som varit g\u00e4llande under den holocenska geologiska perioden i jordens historia \u2013 de senaste 10.000-12.000 \u00e5ren; som givit n\u00e4ring \u00e5t civilisationens uppkomst. Den globala ekologiska krisen kan s\u00e5ledes definieras som en kraftig och m\u00f6jligen o\u00e5terkallelig avvikelse fr\u00e5n de holocenska f\u00f6rh\u00e5llandena.44<\/strong><\/p>\n Denna analys av ett \u201ds\u00e4kert verksamhetsomr\u00e5de\u201d f\u00f6r m\u00e4nskligheten fastst\u00e4llde ett system av naturliga m\u00e5tt i form av nio planet\u00e4ra gr\u00e4nser. Tre av dessa globala gr\u00e4nser \u2013 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, den minskade biologiska m\u00e5ngfalden och kv\u00e4vecykeln (del av en gr\u00e4ns tillsammans med fosforcykeln) \u2013 har redan \u00f6verskridits. Och f\u00f6r ett antal av de andra gr\u00e4nserna\u2013 fosforcykeln, f\u00f6rsurningen av haven, den globala anv\u00e4ndningen av f\u00e4rskvatten och den f\u00f6r\u00e4ndrade markanv\u00e4ndningen \u2013 antyder alarmerande trender att \u00e4ven dessa snart kommer att \u00f6verskridas. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r d\u00e4rmed bara en del av en mycket st\u00f6rre ekologisk kris som m\u00e4nskligheten st\u00e5r inf\u00f6r, och som grundas i den exponentiella tillv\u00e4xten av ett alltmer destruktivt ekonomiskt system inom ett \u00e4ndligt planetsystem.<\/p>\n Marx igen<\/b><\/p>\n Dessa f\u00f6rh\u00e5llanden pekar alla p\u00e5 begr\u00e4nsningarna hos vad som verkar vara allm\u00e4nna och styrande betraktelses\u00e4tt inom klimatr\u00f6relsen och som f\u00f6respr\u00e5kas av dess elitteknokratiska delar. Den nuvarande ekologiska folkfronten grundar sig\u00a0 enbart p\u00e5 motst\u00e5nd mot fossila br\u00e4nslen och fossilbr\u00e4nsleindustrin. Den utg\u00e5r till stora delar fr\u00e5n uppfattningen att solkraftsrevolutionen kommer att vara l\u00f6sningen p\u00e5 klimatproblemet, vilket kommer g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r det nuvarande samh\u00e4llsekonomiska systemet att fortleva med relativt f\u00e5 justeringar. Men f\u00f6r att stoppa klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ringarna \u00f6verhuvudtaget kr\u00e4vs inte bara en ny mer h\u00e5llbar teknologi, \u00f6kad effektivitet och att kanaler \u00f6ppnas f\u00f6r gr\u00f6na investeringar och gr\u00f6na jobb. Det kr\u00e4vs en ekologisk revolution som f\u00f6r\u00e4ndrar hela v\u00e5rt produktions- och konsumtionssystem och skapar nya system som anpassats efter verklig j\u00e4mlikhet och ekologisk h\u00e5llbarhet \u2013 en \u201dhela samh\u00e4llets revolution\u00e4ra omgestaltning\u201d.45<\/strong> <\/b>Det inneb\u00e4r att vi, som Marx s\u00e5 f\u00f6rutseende gjorde p\u00e5 1800-talet, m\u00e5ste inse det f\u00f6rh\u00e5llande av \u00e4mnesoms\u00e4ttning som r\u00e5der\u00a0 mellan samh\u00e4llet och naturen som har sin grund i sj\u00e4lva produktionen \u2013 och de faror som \u00e4r f\u00f6renade med kapitalismens \u00f6kande klyfta i den samh\u00e4lliga metabolismen. F\u00f6r Marx tvingar sj\u00e4lva \u00f6del\u00e4ggelsen av \u201ddenna \u00e4mnesoms\u00e4ttnig\u201d i m\u00e4nniskans f\u00f6rh\u00e5llande till naturen \u201datt den systematiskt \u00e5teruppr\u00e4ttas som en h\u00e4rskande lag f\u00f6r den samh\u00e4lleliga produktionen och i en form, som motsvarar den h\u00f6gsta m\u00e4nskliga utvecklingen.\u201d46<\/sup><\/b><\/p>\n Den materialistiska historieuppfattningen har \u2013 i motsats till vad Marx gjorde \u2013 ofta tolkats p\u00e5 s\u00e4tt som systematiskt uteslutit ekologiska f\u00f6rh\u00e5llanden ur analysen. Men det g\u00e5r att h\u00e4vda att arbetarklassen under sina mer klassmedvetna och revolution\u00e4ra perioder har varit lika intresserad av de allm\u00e4nna levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena som av arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden (i sn\u00e4v mening). Detta inkludera f\u00f6rh\u00e5llandens i st\u00e4derna s\u00e5v\u00e4l som i samh\u00e4llen p\u00e5 landsbygden och i samspelet med den naturliga omgivningen. Ett klart tecken p\u00e5 detta, som \u00e5terspeglar den tid d\u00e5 det skrevs, finns i Engels bok Den arbetande klassens l\u00e4ge i England<\/i>, d\u00e4r milj\u00f6f\u00f6rh\u00e5llanden presenterades som av \u00e4nnu st\u00f6rre betydelse f\u00f6r arbetarklassens materiella villkor i allm\u00e4nhet \u00e4n f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 fabrikerna \u2013 \u00e4ven om den grundl\u00e4ggande orsaken fanns i produktionens klassbas.47<\/strong>\u00a0 <\/sup><\/b>I dagens v\u00e4rld undergr\u00e4vs den stora befolkningsmajoritetens livsvillkor b\u00e5de i f\u00f6rh\u00e5llande till ekonomin och milj\u00f6n. Vi kan d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rv\u00e4nta oss att de mest radikala r\u00f6relserna kommer att uppst\u00e5 just d\u00e4r ekonomi- och milj\u00f6krisen sammanstr\u00e5lar.\u00a0 Med tanke p\u00e5 kapitalismens och imperialismens karakt\u00e4r och den globala milj\u00f6krisens tvingande behov s\u00e5 \u00e4r det sannolikt att proletariatet kommer att resa sig kraftfullast och mest beslutsamt p\u00e5 det s\u00f6dra halvklotet. Men det \u00e4r nu uppenbart att denna utveckling inte kommer att begr\u00e4nsa sig till en enda del av planeten.48<\/sup><\/b><\/p>\n En av kapitalismens mest best\u00e5ende liknelser \u00e4r \u201dslutsumman\u201d i bokf\u00f6ringen. Vi st\u00e5r nu inf\u00f6r en ekologisk slutsumma \u2013 en planet\u00e4r kolbudget och \u00f6verhuvudtaget planet\u00e4ra gr\u00e4nser \u2013 som utg\u00f6r en \u00e4nnu mer grundl\u00e4ggande bokf\u00f6ring. Utan en genomgripande omvandling av produktion och konsumtion, och \u00e4ven av den sociala medvetenheten och de kulturella formerna, kommer v\u00e4rldsekonomin att forts\u00e4tta att sl\u00e4ppa ut koldioxid som business-as-usual, och pressa p\u00e5 \u00e4nda fram till den r\u00f6da linjen tv\u00e5 grader och \u00e4nnu l\u00e4ngre \u2013 till en v\u00e4rld d\u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna alltmer hamnar utanf\u00f6r v\u00e5r kontroll. Med James Hansens ord: \u201dDet \u00e4r ingen \u00f6verdrift att p\u00e5 grundval av de b\u00e4sta tillg\u00e4ngliga vetenskapliga bevisen h\u00e4vda att f\u00f6rbr\u00e4nningen av fossila br\u00e4nslen kan leda till en planet som inte bara \u00e4r isfri utan ocks\u00e5 fri fr\u00e5n m\u00e4nniskor.\u201d49<\/strong><\/i><\/p>\n Under dessa f\u00f6rh\u00e5llanden kr\u00e4vs en ekologisk revolution som str\u00e4cker \u00f6ver flera \u00e5rtionden d\u00e4r en m\u00e4nsklighet under utveckling som s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger tidigare \u00e5terigen kommer att \u00e5terskapa sig sj\u00e4lv, omvandla sina befintliga produktionsf\u00f6rh\u00e5llanden och hela den sociala tillvaron f\u00f6r att skapa ett \u00e5teruppr\u00e4ttat \u00e4mnesutbyte med naturen och en helt ny v\u00e4rld av verklig j\u00e4mlikhet som nyckeln till en h\u00e5llbar m\u00e4nsklig utveckling. Det \u00e4r v\u00e5r historiska epoks specifika utmaning och b\u00f6rda. 50 \u00a0<\/sup><\/b><\/p>\n En artikel av John Bellamy Foster\u2028Artikelf\u00f6rfattaren \u00e4r professor i sociologi. Han \u00e4r ocks\u00e5 redakt\u00f6r f\u00f6r den amerikanska socialistiska tidskriften Monthly Review \u00d6vers\u00e4ttning: G\u00f6ran K\u00e4llqvist, Anders\u00a0 Karlsson & Peter Jervelycke Belfrage <\/b><\/b><\/p>\n Detta \u00e4r en reviderad och uppdaterad version av Bellamy Fosters efterord till den tyska utg\u00e5van av Den ekologiska revolutionen<\/i>, (Hamburg: Laika Verlag 2013) skrivet maj 2013. Den ursprungliga engelska versionen, The Ecological Revolution<\/i> gavs ut av Monthly Review Press 2009.<\/p>\n [2]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Pushker A Kharecha och James E Hansen, \u201dImplications of ’Peak Oil’ for Atmosphere CO2 and Climate\u201d, Global [4]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Michael T Klare, The Race for What’s Left<\/i>, New York: Henry Holt 2012, s 106.<\/p>\n [5 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Bill McKibben, \u201dThe Fossil Fuel Resistance\u201d, Rolling Stone<\/i>, 25 april 2013, s 42.<\/p>\n [6]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Keystone XL \u00e4r i sj\u00e4lva verket en del av det st\u00f6rre oljeledningssystemet Keystone. De f\u00f6rsta tv\u00e5 faserna i detta \u00e4r redan f\u00e4rdigt och den tredje fasen, den s\u00f6dra etappen, kommer snart att st\u00e5 f\u00e4rdig. N\u00e4r det \u00e4r f\u00e4rdigt kommer tj\u00e4rsandsoljan fr\u00e5n Alberta att b\u00f6rja flyta mot golfen. Men n\u00e4r den avg\u00f6rande norra delen (fas 4) blir f\u00e4rdig s\u00e5 kommer den att ge en mer direkt v\u00e4g och kommer att transportera cirka dubbelt s\u00e5 mycket. Som Candice Bernd har skrivit: \u201dJames Hansen kallade [Keystone XL-]projektet ’stubinen till den st\u00f6rsta kolbomben p\u00e5 planeten.’ \u2026 Den norra utbyggnaden av projektet \u00f6ver gr\u00e4nsen kommer att f\u00e5 denna stubin att brinna \u00e4nnu fortare, och f\u00f6rdubbla Keystonesystemets transportkapacitet till mer \u00e4n 800.000 fat om dagen.\u201d Candice Bernd, \u201cTar Sands Will Be Piped to the Gulf Coast, With or Without the Northern Segment of Keystone XL<\/a>,\u201d Truthout, 29 april 2013, http:\/\/thruth-out.org.<\/p>\n [7]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 David Bello, \u201cHow Much Will Tar Sands Oil Add to Global Warming?<\/a>,\u201d Scientific American, 23 januari 2013, http:\/\/scientificamerican.com.<\/p>\n [8]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 James Hansen,\u00a0 \u201cGame Over for the Climate<\/a>,\u201d New York Times, 9 maj 2012, http:\/\/nytimes.com<\/a>, och \u201cKeystone XL: The Pipeline to Disaster<\/a>,\u201d Los Angeles Times, 4 april 2013, http:\/\/articles.latimes.com.<\/p>\n [9]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Glenn Gilchrist, \u201dTransportation \u2013 Alberta Achilles Heel\u201d, 5 april 2013, http:\/\/world350.org<\/a>; Reid McKay, \u201dCanada Losing Massive Wealth on Oil Price Differential\u201d, CEO.CA<\/i>, 13 februari 2013, http:\/\/ceo.ca<\/a>; David Biello, \u201dGreenhouse Goo\u201d, Scientific American<\/i> 309, nr 1, juli 2013, s 61.<\/p>\n [10]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 David Sassoon, \u201cCrude, Dirty and Dangerous<\/a>,\u201d New York Times, 20 augusti 2012, http:\/\/nytimes.com; David Biello, \u201cDoes Tar Sand Oil Increase the Risk of Pipeline Spills?<\/a>,\u201d Scientific American, 4 april 2013, http:\/\/scientificamerican.com.<\/p>\n [11]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 McKibben, \u201cThe Fossil Fuel Resistance,\u201d 40; Michael Levi, The Power Surge (New York: Oxford, 2013), 81; \u201cWhat\u2019s Next in the Ongoing Keystone XL Saga<\/a>,\u201d U.S. News & World Report, 5 april 2013, http:\/\/usnews.com.<\/p>\n [12]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Se Jacob Devaney, \u201cIdle No More: Hints of a Global Super-Movement<\/a>,\u201d Common Dreams, 3 januari 2013, http:\/\/commondreams.org; \u201cFirst Nations Group Calls for B.C. to Reject Northern Gateway Pipeline Work Permits<\/a>,\u201d Vancouver Sun, 27 juni 2013, http:\/\/vancouversun.com; Brooke Jarvis, \u201cIdle No More: Native-Led Protest Movement Takes on Canadian Government<\/a>,\u201d Rolling Stone, 4 februari 2013, http:\/\/rollingstone.com.<\/p>\n [13]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ohio Environmental Council, \u201cWhat is Fracking?<\/a>,\u201d http:\/\/theoec.org; \u201cBaffled About Fracking? You\u2019re Not Alone<\/a>,\u201d New York Times, 13 maj 2011, http:\/\/nytimes.com; Levi, The Power Surge, s 41\u201349.<\/p>\n [14]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u201cRise in U.S. Gas Production Fuels an Unexpected Plunge in Emissions<\/a>,\u201d Wall Street Journal, 18 april 2013, http:\/\/online.wsj.com<\/a>. Dessa siffror \u00e4r givetvis missvisande vad g\u00e4ller det \u00f6vergripande klimatproblemet, eftersom kolindustrin har besvarat den \u00f6kande konkurrensen fr\u00e5n naturgas genom att \u00f6ka exporten av kol till Kina och andra st\u00e4llen. En studie av John Broderick och Kevin Anderson fr\u00e5n Tyndall Climate Change Research Institute har visat att \u201dmer \u00e4n h\u00e4lften av de utsl\u00e4pp som undvikits inom den amerikanska energisektorn [mellan 2008-2011] kan ha exporterats som kol.\u201d De drar s\u00e5ledes slutsatsen att \u201dutan ett meningsfullt tak p\u00e5 de globala koldioxidutsl\u00e4ppen \u00e4r det sannolikt att utvinningen av skiffergasreserverna kommer att \u00f6ka de totala [globala] utsl\u00e4ppen.\u201d John Broderick och Kevin Anderson, Has US Shale Gas Reduced CO2 Emissions<\/a>?, Tyndall Manchester Climate Change Research, oktober 2012, http:\/\/tyndall.ac.uk, s 2. USA:s kolexport ger br\u00e4nsle till den kinesiska industrin, som sedan s\u00e4ljer en st\u00f6rre del av sin produktion tillbaka till USA. Det har ber\u00e4knats att USA enbart 2008 importerade 400 miljoner ton lagrad koldioxid i kinesiska varor. Bill Chameides, \u201cOn U.S. Greenhouse Gas Emissions and Cognitive Dissonance<\/a>,\u201d The Green Grok, 14 november 2012, http:\/\/blogs.nicholas.duke.edu.<\/p>\n [15]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Jeff Tollefson, \u201cMethane Leaks Erode Green Credentials of Natural Gas<\/a>,\u201d Nature, 2 januari 2013, http:\/\/nature.com.<\/p>\n [16]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Matthew Phillips, \u201cMore Evidence Shows Drilling Causes Earthquakes<\/a>,\u201d Bloomberg Businessweek, 1 april 2013, http:\/\/businessweek.com.<\/p>\n [17]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u201cQuebec\u2019s Lac M\u00e9gantic Oil Train Disaster Not Just Tragedy, But Corporate Crime<\/a>,\u201d Guardian, 11 juli 2013, http:\/\/guardian.co.uk; Jonathan Flanders, \u201c\u2018Pipeline on Rails\u2019 Plans for the Railroads Explode in Quebec<\/a>,\u201d CounterPunch, 11 juli 2013, http:\/\/counterpunch.org; \u201cQuebec Train Death Toll at 50<\/a>,\u201d New York Post, 11 juli 2013, http:\/\/nypost.com<\/a>; \u201cCanadian Tanker Train Crash Raises Fresh Questions on Oil Transportation<\/a>,\u201d Guardian, 16 juli 2013, http:\/\/guardian.co.uk.<\/a><\/p>\n [18]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frances Beinecke, \u201c3 Years Later: Act on the Lessons of BP Gulf Oil Spill<\/a>,\u201d The Energy Collective, 18 april 2013, http:\/\/theenergycollective.com; Klare, The Race for What\u2019s Left, s 42\u201349.<\/p>\n [19]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Klare, The Race for What\u2019s Left.<\/p>\n [20]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Susan Solomon, et. al., \u201cIrreversible Climate Change Due to Carbon Dioxide Emissions,\u201d Proceedings of the National Academy of Sciences 106, nr 6 (10 februari 2009), s 1704\u20139; Heidi Cullen, The Weather of the Future (New York: Harper 2010), s 261\u201371; James Hansen, \u201cTipping Point,\u201d i Eva Fearn och Kent H. Redford, red., State of the Wild 2008 (Washington, DC: Island Press 2008), s 7\u20138; Biello, \u201cGreenhouse Goo,\u201d s 58\u201359.<\/p>\n [21]\u00a0 Trillionthtonne.org<\/a>; Carbon Tracker and the Grantham Research Institute, London School of Economics, Unburnable Carbon 2012: Wasted Capital and Stranded Assets<\/a> (2013), http:\/\/carbontracker.org; Myles Allen, et. al., \u201cThe Exit Strategy<\/a>,\u201d Nature Reports, 30 april 2009; http:\/\/nature.com; och \u201cWarming Caused by Cumulative Carbon Emissions Towards the Trillionth Tonne,\u201d Nature 458 (30 april 2009): s 1163\u201366; Malte Meinshausen, et. al., \u201cGreenhouse Gas Emission Targets for Limiting Global Warming to 2\u00b0C,\u201d Nature 458 (20 april 2009), s 1158\u201362.<\/p>\n [22]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u201cEnding Its Summer Melt, Arctic Sea Ice Sets a New Low that Leads to Warnings<\/a>,\u201d New York Times, 19 september 2012, http:\/\/nytimes.com; Andrew Freedman, \u201cA Closer Look at Arctic Sea Ice Melt and Extreme Weather<\/a>,\u201d Climate Central, 19 September 2012, http:\/\/climatecentral.org; John Vidal och Adam Vaughan, \u201cArctic Sea Ice Shrinks to Smallest Extent Ever Recorded<\/a>,\u201d Guardian, 14 september 2012, http:\/\/guardian.co.uk.<\/p>\n [23]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Australian Climate Commission, The Angry Summer<\/a> (2013), http:\/\/climatecommission.gov.au; Climate Central, Global Weirding (New York: Pantheon Press 2012).<\/p>\n [24]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u201cGreenland and Antarctica \u2018Have Lost Four Trillion Tonnes of Ice\u2019 in 20 Years<\/a>,\u201d Guardian, November 29, 2012, http:\/\/guardian.co.uk.<\/p>\n [25]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Levi, The Power Surge, s 148\u201349; Naam, The Infinite Resource, s 161\u201362.<\/p>\n [26]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Bruno Burger, \u201cElectricity Production from Solar and Wind in Germany in 2012<\/a>,\u201d Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems, 8 februari 2013, http:\/\/ise.fraunhofer.de; \u201cCrossing the 20 Percent Mark: Green Energy Use Jumps in Germany<\/a>,\u201d Spiegel Online International, 30 augusti 2011, http:\/\/spiegel.de; Levi, The Power Surge, s 144\u201345; Naam, The Infinite Resource, s 163.<\/p>\n [27]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Mason Inman, \u201cThe True Cost of Fossil Fuels,\u201d Scientific American (april 2013), s 58\u201361; Charles A.S. Hall och Kent A. Klitgaard, Energy and the Wealth of Nations (New York: Springer, 2012); Steve Hallett, The Efficiency Trap (Amherst, NY: Prometheus Books, 2013), s 77; Eric Zencey, \u201cEnergy as a Master Resource,\u201d i Worldwatch Institute, State of the World 2013 (Washington, DC: Island Press, 2013), s 79; Levi, The Power Surge, s 151\u201352.<\/p>\n [28]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Jeremy Leggett, The Carbon War (New York: Routledge, 2001), s 332.<\/p>\n [29]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Se Horace Campbell, Global NATO and the Catastrophic Failure in Libya<\/a> (New York: Monthly Review Press, 2013); John Bellamy Foster, Naked Imperialism<\/a>(New York: Monthly Review Press, 2006).<\/p>\n [30]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Se Matt McDermott, \u201cWhy Japan\u2019s Methane Hydrate Exploitation Would Be Game Over for the Planet<\/a>,\u201d Motherboard, mars 2013, http:\/\/motherboard.vice.com; Mann, \u201cWe Will Never Run Out of Oil.\u201d<\/p>\n [31]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Executive Office of the President, The President\u2019s Climate Action Plan (<\/a>juni 2013), http:\/\/whitehouse.gov, 19; Levi, The Power Surge<\/i>, s 99\u2013101, 171\u201372.<\/p>\n [32]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Richard York, \u201cDo Alternative Energy Sources Displace Fossil Fuels?,\u201d Nature Climate Change 2 (2012), s 441\u201343.<\/p>\n [33]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u201cCharlie Rose Talks to ExxonMobil\u2019s Rex Tillerson<\/a>,\u201d Bloomberg Businessweek, 7 mars 2013, http:\/\/businessweek.com.<\/p>\n [34]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Juliet Eilperin, \u201cThe White House\u2019s \u2018All of the Above\u2019 Energy Strategy Goes Global<\/a>,\u201d Washington Post, 24 april 2013, http:\/\/washingtonpost.com; David Biello, \u201cAll-of-the-Above Energy Strategy Trumps Climate Action<\/a>,\u201d Scientific American, 16 november 2012, http:\/\/blogs.scientificamerican.com.<\/p>\n [35]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Barack Obama, \u201cRemarks by the President on Climate Change<\/a>,\u201d WhiteHouse.gov, 25 juni 2013, http:\/\/whitehouse.gov; Executive Office of the President, The President\u2019s Climate Action Plan, s 7, 19.<\/p>\n [36]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Executive Office of the President, The President\u2019s Climate Action Plan, s 8.<\/p>\n [37]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 George Lakey, \u201cI Pledge Allegiance, To Resist the Pipeline<\/a>,\u201d Waging Nonviolence, 12 mars 2013, http:\/\/wagingnonviolence.org. I sina kommentarer i juni 2013 som presenterade hans \u201cklimathandlingsplan\u201d slog Obama tvetydigt fast att Keystone XL-projektet skulle f\u00f6rkastas om det visade sig \u201cavsev\u00e4rt f\u00f6rv\u00e4rra problemet med kolnedsmutsning.\u201d Genom att ta med ordet \u201cavsev\u00e4rt\u201d f\u00e5r administrationen givetvis st\u00f6rsta m\u00f6jliga handlingsfrihet f\u00f6r att sluta upp p\u00e5 fossilbr\u00e4nslebolagens sida om den s\u00e5 \u00f6nskar.<\/p>\n [38]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Se till exempel Jeremy Leggett, The Solar Century (London: GreenProfile, 2009). Detta teknokratiska s\u00e4tt att n\u00e4rma sig fr\u00e5gan \u00e4r ett resultat av Leggetts hela historia, f\u00f6rst som geologikonsult \u00e5t oljeindustrin, d\u00e4refter ledare f\u00f6r Greenpeace, sedan som verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r Storbritanniens f\u00f6rsta solkraftsf\u00f6retag, och slutligen som grundare av Carbon Tracker.<\/p>\n [39]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Bill McKibben, \u201cGlobal Warming\u2019s Terrifying New Math<\/a>,\u201d Rolling Stone, 19 juli 2012, http:\/\/rollingstone.com.<\/p>\n [40]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Zencey, \u201cEnergy as a Master Resource,\u201d s 80\u201382.<\/p>\n [41]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u201cAn Interview with Kevin Anderson<\/a>,\u201d Transition Culture, 2 november 2012, http:\/\/transitionculture.org; Nicholas Stern, The Economics of Climate Change: The Stern Review<\/i> (Cambridge: Cambridge University Press, 2007), s 232. En liknande kritik (som Andersons) av Stern Reviews<\/i> p\u00e5st\u00e5ende att en minskning av koldioxidutsl\u00e4ppen p\u00e5 mer \u00e4n 1% per \u00e5r var var till f\u00f6rf\u00e5ng f\u00f6r den kapitalistiska ekonomin och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste anses vara f\u00f6rbjudet f\u00f6rdes fram i John Bellamy Foster, Brett Clark, and Richard York, The Ecological Rift<\/a> (New York: Monthly Review Press, 2010), s 154\u201356.<\/p>\n [42]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Kevin Anderson intervju; Kevin Anderson och Alice Bows, \u201cBeyond \u2018Dangerous Climate Change\u2019: Emission Scenarios for a New World,\u201d Philosophical Transactions of the Royal Society 369 (2011), s 40\u201341. Vi kan till\u00e4gga att det \u00e4r m\u00f6jligt med en enorm minskning av konsumtionen samtidigt som villkoren f\u00f6rb\u00e4ttras f\u00f6r st\u00f6rre delen av befolkningen genom att minska det enorma sl\u00f6seri som som finns inbyggt i det monopolkapitalistiska samh\u00e4llet, och den ofantliga \u00f6kningen av \u00f6verfl\u00f6diga varor och enorma reklamkostnader. S\u00e5dana socialt on\u00f6diga utgifter \u00e4r, som Thorstein Veblen f\u00f6rklarade redan i b\u00f6rjan av 1900-talet, inbyggda i sj\u00e4lva varuproduktionen. Se John Bellamy Foster och Brett Clark, \u201cThe Planetary Emergency<\/a>,\u201d Monthly Review 64, nr 7 (december 2012), s 7\u201316; Thorstein Veblen, Absentee Ownership and Business Enterprise in Recent Times (New York: Augustus M. Kelley, 1964), s 284\u2013325.<\/p>\n [43]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 The Royal Society, People and the Planet (London: Royal Society, april 2012), s 9.<\/p>\n [44]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Johan Rockstr\u00f6m, et. al., \u201cA Safe Operating Space for Humanity<\/a>,\u201d Nature 461 (2009), s 472\u201375, http:\/\/pubs.giss.nasa.gov; Carl Folke, \u201cRespecting Planetary Boundaries and Reconnecting to the Biosphere,\u201d i Worldwatch Institute, State of the World 2013, s 19\u201327.<\/p>\n [45]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Karl Marx\/Friedrich Engels, Kommunistiska Manifestet<\/a>, p\u00e5 marxistarkiv.se, s 3. Se Istv\u00e1n M\u00e9sz\u00e1ros, \u201cSubstantive Equality: The Absolute Condition of Sustainability,\u201d i M\u00e9sz\u00e1ros, The Challenge and Burden of Historical Time<\/a> (New York: Monthly Review Press, 2008), s 258\u201364.<\/p>\n [46]\u00a0\u00a0 Karl Marx, Kapitalet, f\u00f6rsta bandet<\/a>, kapitel 13, avdelning 10, p\u00e5 marxists.org<\/p>\n [47]\u00a0\u00a0\u00a0 Friedrich Engels, Den arbetande klassens l\u00e4ge i England<\/a>, p\u00e5 marxists.org.<\/p>\n [48]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Uppfattningen om ett milj\u00f6proletariat f\u00f6rs fram i Foster, Clark, och York, The Ecological Rift, 440. Se \u00e4ven Fred Magdoff och\u00a0John Bellamy Foster What Every Environmentalist Needs to Know About Capitalism<\/a> (New York: Monthly Review Press, 2011), s 143\u201344. Ett exempel p\u00e5 framv\u00e4xten av en bred allians av arbetande m\u00e4nniskor \u00e4r r\u00f6relsen Idle No More i Kanada, d\u00e4r folkliga milj\u00f6grupper, Nationella lantbrukarf\u00f6rbundet, och i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning fackf\u00f6reningsmedlemmar ansluter sig till en r\u00f6relse som leds av First Nations, och som organiseras kring deras avtalade r\u00e4ttigheter \u2014 gentemot den kanadensiska regeringens rovgiriga politik f\u00f6r utvinning. En stor del av kampen har koncentrerats kring motst\u00e5nd mot utvinning\/produktion av tj\u00e4rsandsolja p\u00e5 de inf\u00f6ddas mark och r\u00e4ttigheter till vatten. Se Gene McGuckin, \u201cWhy Unionists Must Build the Climate Change Fight<\/a>,\u201d Climate & Capitalism, 2 maj 2013, http:\/\/climateandcapitalism.com; \u201cFarmers Union: Why We Support Idle No More<\/a>,\u201d Climate & Capitalism, 3 april 2013, http:\/\/climateandcapitalism.com.<\/p>\n [49]\u00a0\u00a0\u00a0 James Hansen, \u201cMaking Things Clearer: Exaggeration, Jumping the Gun, and the Venus Syndrome<\/a>,\u201d 15 april 2013, http:\/\/columbia.edu; Obama, \u201cRemarks by the President on Climate Change<\/a>.\u201d<\/p>\n [50]\u00a0 M\u00e9sz\u00e1ros, The Challenge and Burden of Historical Time<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Alltmer preciserade prognoser indikerar att jordens reserver av fossila konventionella br\u00e4nslen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att sina. Det har framkallat en febril jakt p\u00e5 nya icke-konventionella fossila energik\u00e4llor. Exploateringen av dessa k\u00e4llor \u00e4r dock f\u00f6rbundet med allvarliga former av milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa <\/a><\/p>\n<\/a>Kolbudget f\u00f6r de ramar som blir n\u00f6dv\u00e4ndiga om man menar allvar med en r\u00f6d linje vid tv\u00e5 graders \u00f6kning av den genomsnittliga globala temperaturen, vilken med avseende p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna omn\u00e4mnts som en tr\u00f6skel eller \u201dpunkt utan \u00e5terv\u00e4ndo\u201d. Klimatforskare fruktar att om man n\u00e5r denna punkt s\u00e5 kommer processer att starta som g\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna o\u00e5terkalleliga och bortom m\u00e4nsklig kontroll.20 <\/sup><\/strong>Det kommer inte l\u00e4ngre att vara m\u00f6jligt att hindra utvecklingen mot en isfri v\u00e4rld. Enligt klimatologen Myles Allen fr\u00e5n Oxford och vetenskapsm\u00e4n knutna till trillionhtonne.org, m\u00e5ste man f\u00f6r att stanna innanf\u00f6r den globala kolbudgeten begr\u00e4nsa de fortsatta koldioxidutsl\u00e4ppen till betydligt mindre \u00e4n 500 miljarder ton (av faktiskt kol). Det betyder att st\u00f6rre delen av v\u00e4rldens nuvarande k\u00e4nda reserver av fossila br\u00e4nslen inte kan utnyttjas utan att det leder till extremt farliga \u2013 till och med o\u00e5terkalleliga \u2013 niv\u00e5er p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Och denna begr\u00e4nsning riskerar i sin tur att orsaka ekonomiska f\u00f6rluster p\u00e5 triljontals dollar i det som nu betraktas som tillg\u00e5ngar p\u00e5 fossila br\u00e4nslen \u2013 ett fenomen k\u00e4nt under namnet \u201dkolbubblan\u201d.\u00a021<\/strong><\/p>\n<\/a>koldioxidutsl\u00e4pp f\u00f6r att spr\u00e4cka v\u00e4rldens kolbudget, samtidigt som den ocks\u00e5 symboliserar det tr\u00e4ngande behovet att dra en r\u00f6d linje\u00a0 gentemot icke konventionella fossila br\u00e4nslen i allm\u00e4nhet \u2013 har haft en mobiliserande effekt p\u00e5 r\u00f6relsen. \u00d6ver 50.000 m\u00e4nniskor har lovat att med\u00a0 sina kroppar f\u00f6rs\u00f6ka att hindra bygget av oljeledningen Keystone XL, och riskerar d\u00e4rmed att arresteras om Obamaadministrationen ger gr\u00f6nt ljus f\u00f6r oljeledningens norra sektion.37 <\/strong>Idle No More bek\u00e4mpar pipelinebyggen runtom i Kanada Denna mobilisering av gr\u00e4sr\u00f6tterna kombineras med en v\u00e4xande r\u00f6relse f\u00f6r att minska de fossila br\u00e4nslenas totala vikt och samtidigt har \u00e4ven det organiserade motst\u00e5ndet mot fracking \u00f6kat. Klimatr\u00f6relsens huvudm\u00e5l har d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndrats fr\u00e5n initiativ med syfte att minska konsumenternas efterfr\u00e5gan p\u00e5 fossila br\u00e4nslen, till strategier g\u00e4llande tillg\u00e5ngssidan som riktar sig mot f\u00f6retag och har till syfte att h\u00e5lla kvar de fossila br\u00e4nslena i marken.<\/p>\n<\/a>energiinfrastrukturen. Detta, s\u00e4ger han, skulle kr\u00e4va \u201dett samh\u00e4lleligt s\u00e4tt att n\u00e4rma sig fr\u00e5gan \u2013 nerifr\u00e5n och upp\u201d \u2013 d\u00e4r befolkningen mobiliserar \u00e5 sina och de framtida generationernas v\u00e4gnar f\u00f6r att skapa en ny \u201dframbrytande\u201d verklighet. En s\u00e5dan social och ekologisk omvandling skulle kr\u00e4va \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att trygga den sociala v\u00e4lf\u00e4rden, till och med kortsiktiga ransonerings\u00e5tg\u00e4rder. Det skulle vara helt centralt med en ekologisk planering av produktionen och konsumtionen.42<\/sup><\/b> Som ett av v\u00e4rldens \u00e4ldsta vetenskapliga organ, Royal Society of London, h\u00e4vdar \u00e4r det nu n\u00f6dv\u00e4ndigt att \u201dutveckla samh\u00e4llsekonomiska system och institutioner som inte \u00e4r beroende av en fortsatt \u00f6kning av den materiella konsumtionen.\u201d43<\/b><\/p>\n
\n<\/sup><\/b><\/h2>\n
\n<\/b>Ur Monthly Review Volume 65, Number 4 (September 2013) http:\/\/monthlyreview.org<\/a><\/b>\u00a0\u00a0\u00a0 <\/a><\/p>\n<\/a>Noter: <\/strong>[1]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Se John Bellamy Foster, The Ecological Revolution<\/i>, New York: Monthly Review Press 2009, s 85-105; International Energy Agency, World Energy Outlook 2010<\/i> (OECD\/IEA, 2010), s 125-126; Ramez Naam, The Infinite Resource<\/i>, Libanon, NH: University Press of New England 2013, s 47.<\/p>\n<\/a>Biogeochemical Cycles<\/i> nr 22 2008, s 1-10. \u00a0 Unconventional Fossil Fuels<\/a>,\u201d, Juice: Alternative Fuels World,<\/i> http:\/\/alternatesfuleworld.com; International Energy Agency, \u201cGlossary of Terms<\/a>\u201d (\u201dUnconventional Gas\u201d och \u201dUnconventional Oil\u201d), http:\/\/iea.org.<\/p>\n<\/a>[3]\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Charles C Mann, \u201dWhat If We Never Run Out of Oil\u201d, Atlantic<\/i> 311, nr 4, maj 2013, s 54, 63.<\/p>\n