{"id":1411,"date":"2014-12-23T00:23:30","date_gmt":"2014-12-22T23:23:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1411"},"modified":"2015-01-04T12:07:05","modified_gmt":"2015-01-04T11:07:05","slug":"den-egenartade-agitatorn","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2014\/12\/23\/den-egenartade-agitatorn\/","title":{"rendered":"Den egenartade agitatorn"},"content":{"rendered":"

\u201dAtt f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5teruppr\u00e4tta Albin Str\u00f6m \u00e4r mitt f\u00f6rsta motiv f\u00f6r att skriva \"str\u00f6m1\"<\/a>denna bok.\u201d Det f\u00f6rklarar Johan L\u00f6nnroth, tidigare ledande v\u00e4nsterpartist, riksdagsledamot och vice ordf\u00f6rande, i sin biografi \u00f6ver den en g\u00e5ng s\u00e5 framtr\u00e4dande och bullrige v\u00e4nstersocialisten. H\u00e5kan Blomqvist synar L\u00f6nnroths f\u00f6rs\u00f6k och placerar det \u00e4ven i ett st\u00f6rre perspektiv med arbetarr\u00f6relsens historia som fond<\/strong><\/p>\n

Albin Str\u00f6m, det var den fattige torparsonen fr\u00e5n Dalsland, gestaltningen av en svensk rebellisk arbetarradikalism som tr\u00e4ngde \u00e4nda upp i riksdagspolitiken med sin antimilitarism och sitt okuvliga \u00f6verhetstrots. Men som maldes ner till en slags politisk r\u00e4ttshaverist n\u00e4r efterkrigsv\u00e4rlden formades av storskaliga statliga l\u00f6sningar och maktblock. L\u00f6nnroth vill genom Str\u00f6ms livsg\u00e4rning f\u00f6lja \u201ddet frihetliga sp\u00e5ret i svensk arbetarr\u00f6relse\u201d, ett sp\u00e5r han menar handlar om arbetarklassens \u2013 och m\u00e4nniskans \u2013 frig\u00f6relse genom sj\u00e4lvverksamhet, j\u00e4mlikhet och demokratiskt frit\u00e4nkande. \u201dHans id\u00e9er var helt om\u00f6jliga f\u00f6r sin tid\u201d, skriver L\u00f6nnroth, men tror p\u00e5 den frihetliga socialismens seger om ett eller annat \u00e5rhundrade. Och den dagen, hoppas han, \u201dskall en liten del av \u00e4ran ges \u00e5t Albin Str\u00f6m. \u201dS\u00e4kert, men ocks\u00e5 en stunds eftertanke \u00f6ver alla de radikaler som gick ut i livet f\u00f6r stridbara framtidsl\u00f6sningar men inte f\u00f6rm\u00e5dde orientera sig i en f\u00f6r\u00e4ndrad samtid och f\u00f6rv\u00e4xlade sin egen person \u2013 med politisk strategi. Den biografiska historien i korthet:<\/p>\n

STR\u00d6MS LIVSV\u00c4G<\/strong><\/p>\n

Albin Str\u00f6m f\u00f6dd 1892 i en backstuga i byn \u00c5nimskog, Dalsland. Fadern, fattig bonddr\u00e4ng, tidigare rallare fr\u00e5n H\u00e4lsingland, modern torpardotter och piga \u2013 av fyra syskon en \u201do\u00e4kta\u201d syster och en lillebror d\u00f6d vid sex \u00e5rs \u00e5lder. Duktig i skolan med en frit\u00e4nkande och d\u00e4rav sedermera avskedad l\u00e4rare. Fr\u00e5n tolv \u00e5rs \u00e5lder dr\u00e4ng f\u00f6r att bidra till familjens f\u00f6rs\u00f6rjning och vid arton till sj\u00f6ss som l\u00e4ttmatros. Fr\u00e5n 1913 \u2013 \u00e5ret f\u00f6re v\u00e4rldskrigets utbrott \u2013 v\u00e4rnplikt vid flottan. Tv\u00e5 \u00e5r senare arbetare p\u00e5 SKF i G\u00f6teborg, fackligt organiserad syndikalist, nykterhetsv\u00e4n och aktiv i Olskrokens socialdemokratiska ungdomsklubb.<\/p>\n

Str\u00f6m tillh\u00f6rde den radikala antimilitaristiska generation som 1917 br\u00f6t med det socialdemokratiska moderpartiet och v\u00e5ren samma \u00e5r bildade ett nytt socialdemokratiskt v\u00e4nsterparti. N\u00e4r detta ansl\u00f6t sig till kommunistiska internationalen och senare splittrades, f\u00f6ljde Str\u00f6m 1923 de s\u00e5 kallade Vennerstr\u00f6marna tillbaka till socialdemokratin. Han hade d\u00e5 bildat familj, under flera \u00e5r jobbat som stuveriarbetare i G\u00f6teborgs hamn och studerat inom folkbildningen. \u00c5r 1924 valdes han som byggnadsarbetare in i styrelsen f\u00f6r den socialdemokratiska arbetarkommunen och till ordf\u00f6rande i Grov- och Fabriks avdelning 49. Den skulle bli basen f\u00f6r hans ledande roll inom G\u00f6teborgs arbetarr\u00f6relse. Invald i stadsfullm\u00e4ktige 1926, och tv\u00e5 \u00e5r senare ordf\u00f6rande i Fackliga Central med \u00f6ver 36 000 medlemmar, valdes han till riksdagsledamot med massivt st\u00f6d fr\u00e5n G\u00f6teborgs arbetarv\u00e4ljare. Han utesl\u00f6ts under tumultartade former ur socialdemokratiska partiet 1934 \u2013 formellt f\u00f6r oegentligheter vid ett kongressval, i verkligheten f\u00f6r sin oppositionella v\u00e4nsterkritik av byr\u00e5kratiska privilegier, toppstyre och S-regeringens \u201dkohandel\u201d med Bondef\u00f6rbundet.<\/p>\n

I spetsen f\u00f6r flera tusen socialdemokratiska G\u00f6teborgsarbetare ansl\u00f6t han sig till de ickestalinistiska s\u00e5 kallade Kilbomskommunisterna som kastat loss fr\u00e5n Moskva. Under namnet Socialistiska partiet skulle den sammanslagna partibildningen utg\u00f6ra huvudkraften till v\u00e4nster om socialdemokratin fram till 1937 d\u00e5 den b\u00f6rjat falla s\u00f6nder under trycket av socialdemokratin och kommunisterna. N\u00e4r dess ordf\u00f6rande Nils Flyg tog st\u00e4llning f\u00f6r Finlandsfrivilliga 1940 och orienterade sig mot Hitlertyskland bildade Str\u00f6m ett litet v\u00e4nstersocialistiskt parti med bas i G\u00f6teborg. Som partiledare och redakt\u00f6r f\u00f6r tidningen Arbetarposten uppr\u00e4tth\u00f6ll Str\u00f6m sin formation \u2013 till sist n\u00e4rmast som ett enmansparti med en handfull trogna \u2013 fram till sin d\u00f6d 1962. I G\u00f6teborgs arbetarklass levde l\u00e4nge minnet av Albin Str\u00f6m som den st\u00e4ndige rebellen och o\u00f6vertr\u00e4ffade folktalaren, som aldrig \u00f6vergav sin klass och \u201dsm\u00e5folkets\u201d fr\u00e5gor n\u00e4r andra kl\u00e4ttrade upp\u00e5t och blev till v\u00e4lm\u00e5ende m\u00e4n i v\u00e4lf\u00e4rdsstaten.<\/p>\n

G\u00d6TEBORGS ARBETARRADIKALISM\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\"str\u00f6m<\/a>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/strong>F\u00f6r dem som \u00e4r intresserade av G\u00f6teborgs arbetarhistoria och en av den svenska arbetarradikalismens profiler, har Johan L\u00f6nnroth utf\u00f6rt en verklig kulturg\u00e4rning, inte bara f\u00f6r att Albin Str\u00f6ms levnadsteckning saknats i ber\u00e4ttelsen om svensk arbetarr\u00f6relse. I skildringen av Str\u00f6ms politiska liv speglas ocks\u00e5 det personligas villkor i arbetarklassens G\u00f6teborg \u2013 fr\u00e5n mellankrigs\u00e5rens massarbetsl\u00f6shet och br\u00f6duppror till f\u00f6r\u00e5ldrade bordsskick p\u00e5 tr\u00f6skeln till det nya samh\u00e4llet. H\u00e4r \u00e4r exercishuset p\u00e5 Heden d\u00e4r Str\u00f6m och hans nyblivna hustru hyrde ett b\u00e5s f\u00f6r tio kronor i veckan, tidningen Minaretens kamp mot \u201dstraffskola\u201d f\u00f6r en v\u00e5ldtagen flicka, en m\u00e4tares arbetsuppgifter, den moderna teknikens \u2013 h\u00f6gtalarens \u2013 debut p\u00e5 Heden under \u00c5dalsprotesterna 1931, etc. Och Str\u00f6ms personliga egenheter, fr\u00e5n den betydande kroppsvikten till f\u00f6rs\u00f6ken att f\u00f6rst\u00e4lla sin r\u00f6st i telefonen p\u00e5 Arbetarposten \u2013 f\u00f6r att ge intryck av en st\u00f6rre redaktion.<\/p>\n

I f\u00f6rsta rummet \u00e4r det dock falangerna, intrigerna och striderna i den g\u00f6teborgska arbetarr\u00f6relsen som rasar \u00f6ver sidorna. Kommunisterna och socialdemokraterna, vennerstr\u00f6marna och h\u00f6glundarna, sill\u00e9narna och kilbomarna, Linderot, Senander, Holmberg, Cirkus Sjuman och Ilban Lortskv\u00e4tta. Men framf\u00f6rallt \u00e4r det str\u00f6mmarna mot dahlstr\u00f6mmarna \u2013 Albin Str\u00f6ms respektive Axel Dahlstr\u00f6ms anh\u00e4ngare \u2013 kanske b\u00e4st beskrivna som arbetarv\u00e4nstern och tj\u00e4nstemannah\u00f6gern inom G\u00f6teborgs socialdemokrati. Med stormiga m\u00f6ten, polariserade val med anklagelser, uteslutningar och splittringar \u2013 till enorma kostnader av politisk och personlig energi.<\/p>\n

Det hela vore l\u00e4tt att parodiera som bara sektuppg\u00f6relser och personstrider. Om nu socialismen var produkten av en s\u00e5 oemotst\u00e5ndlig och historiskt n\u00f6dv\u00e4ndig process, borde inte v\u00e4gen d\u00e5 varit bredare och mer \u00f6ppen f\u00f6r m\u00e5nga olika v\u00e4gval? Ist\u00e4llet tycks den kommunistiska r\u00f6relsens mentalitet, s\u00e5 klassiskt skildrad en g\u00e5ng av Arthur Koestler, ha brett ut sig \u00f6ver hela arbetarr\u00f6relsef\u00e4ltet: \u201dPartiets kurs \u00e4r sn\u00e4vt utprickad, likt en smal bergsstig. Minsta felsteg \u00e5t h\u00f6ger eller v\u00e4nster st\u00f6rtar dig ner i avgrunden.\u201d<\/p>\n

FRIHETLIGT SP\u00c5R\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/strong><\/p>\n

Men L\u00f6nnroth v\u00e4nder inte de stridande ryggen utan f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 det hela som uttryck f\u00f6r en process d\u00e4r ett tidigt frihetligt sp\u00e5r i svensk arbetarr\u00f6relse efterhand \u201dkl\u00e4mdes till d\u00f6ds\u201d mellan socialdemokrati och kommunism. Den frihetliga traditionen, tror han med en klassisk f\u00f6rklaring, kan ha utvecklats historiskt ur fr\u00e5nvaron av en stark svensk feodalmakt vilket m\u00f6jliggjorde lokala sj\u00e4lvstyren och ett bondefrisinne. I den unga svenska arbetarr\u00f6relsen stod frisinnet h\u00f6gt i kurs, inte minst hos framtr\u00e4dande agitatorer som Fabian M\u00e5nsson. Id\u00e9traditionen brukar beskrivas som antiauktorit\u00e4r och demokratisk i socialliberal anda. Hit h\u00f6r motst\u00e5nd mot monarkin, milit\u00e4r kadaverdisciplin och elitv\u00e4lde, sj\u00e4lvhj\u00e4lp ist\u00e4llet f\u00f6r statlig \u00f6verhetsmakt, individualism mot unders\u00e5tlighet. \u201dB\u00e5d stat och lagar oss f\u00f6rtrycka\u201d, som det hette i Internationalen. P\u00e5 det personliga planet handlade det om att st\u00e5 upp f\u00f6r sin sak, bilda sig en sj\u00e4lvst\u00e4ndig mening och inte bara f\u00f6lja med str\u00f6mmen. \u201dB\u00f6j din nacke f\u00f6r ingen\u201d, var ett av socialismens tio budord i den socialistiska sagostundsr\u00f6relsen vid f\u00f6rra sekelskiftet.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 L\u00f6nnroth tar sig tyv\u00e4rr inte utrymme att mer ing\u00e5ende reda ut vad det frihetliga sp\u00e5ret skulle ha best\u00e5tt i. Syndikalismen eller den s\u00e5 kallade ungsocialismen ber\u00f6rs i sammanhanget knappast ens marginellt. Det blir det socialdemokratiska v\u00e4nsterpartiets \u201ddemokratiska grundlag\u201d fr\u00e5n 1917, Carl Lindhagens skapelse, som f\u00e5r bilda matris f\u00f6r hur den frisinnade id\u00e9n t\u00e4nktes realiserad inom r\u00f6relsen sj\u00e4lv: ingen ordf\u00f6rande eller ledarmakt, inga tvingande majoritetsbeslut, total \u00f6ppenhet och fri diskussion. N\u00e4r det handlar om sj\u00e4lva samh\u00e4llsutvecklingen n\u00e4mns arbetarr\u00e5dstanken 1917 och Wigforss\u2019 tidiga id\u00e9er om gillesocialism. Men annars \u00e4r det just fr\u00e4mst genom Albin Str\u00f6ms personliga g\u00e4rning l\u00e4saren t\u00e4nks f\u00e5 syn p\u00e5 och bilda sig en f\u00f6rst\u00e5else av det genom 1900-talshistorien \u00f6vervuxna sp\u00e5ret. Str\u00f6ms v\u00e4gran att acceptera partidisciplin uppifr\u00e5n inom s\u00e5v\u00e4l socialdemokratin som hos kommunisterna. Hans personliga erfarenheter som m\u00e4tare f\u00f6r byggnadsarbetarna med viss egenmakt \u00f6ver priss\u00e4ttningen. Engagemanget f\u00f6r svaga och utsatta individer, drabbade av \u00f6vergrepp, sjukdom eller skatteskulder. F\u00f6r att inte tala om ett liv av slit i folkr\u00f6relser p\u00e5 olika niv\u00e5er \u2013 liksom hans \u00f6de att av egen kraft driva en tidning och ett litet parti genom decennier. F\u00f6r L\u00f6nnroth gestaltar d\u00e4rmed Str\u00f6m den frihetliga tanken \u2013 politiskt uttryckt genom frenetiskt motst\u00e5nd mot b\u00e5de det borgerliga klassamh\u00e4llet, stalinistisk kommunism och socialdemokratisk statsbyr\u00e5kratism.<\/p>\n

SVARSL\u00d6SHET<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r sp\u00e4nnande, l\u00e4rorik och bitvis gripande l\u00e4sning (bortsett fr\u00e5n n\u00e5got sakfel om Nils Flyg, f\u00f6rst\u00e5s). Men ocks\u00e5 i avsaknad av svar p\u00e5 b\u00e5de stora och sm\u00e5 fr\u00e5gor. Varf\u00f6r kl\u00e4mdes det frihetliga ihj\u00e4l? F\u00f6r att socialdemokrati och kommunism blev dominerande alternativ. Jamen, varf\u00f6r blev det s\u00e5? F\u00f6r att Str\u00f6m och andra besegrades\u2026 Ber\u00e4ttelsen fullkomligt ropar efter svar, eller f\u00f6rslag p\u00e5 tolkningar. Den handlar om ett 1900-tal av de imperialistiska blockens v\u00e4rldskrig med hundratals miljoner offer och raserade v\u00e4rldar \u2013 b\u00e5de materiella och andliga. Den unga arbetarr\u00f6relsens frig\u00f6relsekamp f\u00f6r ett samh\u00e4lle d\u00e4r, med manifestets ord \u201dvar och ens fria utveckling \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r allas fria utveckling\u201d, banade sig fram i samh\u00e4llen av t\u00e4tnande statlig makt och storskaliga industriella och samh\u00e4lleliga l\u00f6sningar. V\u00e4rldskrigen visade vad koncentrationen, den \u00f6vergripande kontrollen och styrningen f\u00f6rm\u00e5dde \u00e5stadkomma, v\u00e4rldskriserna vart laissez-faire tycktes leda.<\/p>\n

Medan socialdemokratin med st\u00f6d av v\u00e4ldiga folkr\u00f6relser ryckte fram mot statlig makt i det borgerliga samh\u00e4llet gjorde kommunisterna sig till verktyg f\u00f6r vad de s\u00e5g som arbetarklassens egen statsmakt i \u00f6ster. De b\u00e5da riktningarna stred om inflytande och er\u00f6vring inom det som gavs av den industriellt drivna utvecklingsv\u00e4g vilken pr\u00e4glade 1900-talets Europa. Inte bara f\u00f6r att de hade g\u00e5tt den marxistiska kursen om den materiella produktionens avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r den samh\u00e4lleliga \u00f6verbyggnaden och hur produktionsf\u00f6rh\u00e5llandena n\u00e5gonstans l\u00e4ngs v\u00e4gen m\u00e5ste anpassa sig till produktivkrafternas utveckling. Utan f\u00f6r att de realt m\u00f6jliga l\u00f6sningarna p\u00e5 fattigdom och maktl\u00f6shet \u2013 ja, f\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda till Str\u00f6m \u2013 p\u00e5 bostadsbrist, sp\u00e5rv\u00e4gslinjer och paratyfus l\u00e5g i stora \u00f6vergripande l\u00f6sningar. Kunde sj\u00e4lvverksamhet, egenf\u00f6rvaltning, platt demokrati och individualism f\u00f6renas med den storskaliga n\u00f6dv\u00e4ndigheten? Kring det brottades m\u00e5nga riktningar inom arbetarr\u00f6relsen, fr\u00e5n radikala socialdemokrater av den unge Wigforss\u2019 typ till titoistiska kommunister och trotskister \u2013 f\u00f6r att allm\u00e4nt besegras. Medan andra l\u00e4t sitt medvetande best\u00e4mmas av det samh\u00e4lleliga varats h\u00e5rda logik och blev till centraliseringens och de stora l\u00f6sningarnas lydiga \u2013 ofta entusiastiska \u2013 systemarbetare. Andra, som Str\u00f6m, anarkistiska och syndikalistiska riktningar, f\u00f6rnekade mots\u00e4ttningen och marginaliserades. N\u00e5gra kunde leva kvar som en slags arbetarr\u00f6relsens d\u00e5liga samvete, andra dog ut med sina b\u00e4rare.<\/p>\n

STOCKHOLMSSYNDROMET\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/strong><\/p>\n

Kanske \u00e4r det L\u00f6nnroths starka personliga identifikation med Str\u00f6m som f\u00e5r skildringen att i h\u00f6g grad bortse fr\u00e5n andra inslag i historien av betydelse f\u00f6r biografin. (L\u00f6nnroth tycker rentav att han sj\u00e4lv och Str\u00f6m \u2013 som han genomg\u00e5ende ben\u00e4mner bara med f\u00f6rnamnet \u201dAlbin\u201d \u2013 p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt liknar varandra rent personligen, en h\u00e5rdsm\u00e4lt tanke. Det \u00e4r sv\u00e5rt att ens t\u00e4nka sig n\u00e5got mer omaka \u00e4n den intellektuelle och lyh\u00f6rde akademikern med bildad bakgrund, och Str\u00f6ms hundrakilos slugger fr\u00e5n den fattiga backstugan). Ja, L\u00f6nnroth tycks \u2013 likt m\u00e5nga av \u00e5h\u00f6rarna p\u00e5 Heden n\u00e4r det begav sig \u2013 ha f\u00e5ngats av Str\u00f6m, men h\u00e4r genom biograferingens ofta \u00e5terkommande Stockholmssyndrom. Att komma s\u00e5 n\u00e4ra en sv\u00e5rt baktalad och sm\u00e4dad person, ta del av dennes gl\u00e4dje\u00e4mnen och sorger, f\u00f6rhoppningar och inre vilja, bidrar g\u00e4rna till \u00f6verseenden. Inte s\u00e5 att L\u00f6nnroth alls d\u00f6ljer Albin Str\u00f6ms politiska \u00f6de som rabiat folkhemsmotst\u00e5ndare och skattegn\u00e4llare efter kriget, men slutfasen av Str\u00f6ms g\u00e4rning matas f\u00f6rbi utan egentlig f\u00f6rklarande och kritisk eftertext.<\/p>\n

Hur det \u201dfrihetliga sp\u00e5ret\u201d i ideologisk mening faktiskt ruttnade hos Str\u00f6m \u2013 men ocks\u00e5 hos den svenska syndikalismens 1950-tal \u2013 kan kanske hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r n\u00e4sta v\u00e4nsterv\u00e5g under 1960- och 70-tal s\u00e5 l\u00e4tt kunde annekteras av nystalinism och diktaturanh\u00e4ngare. N\u00e5gra vettiga minnen av \u201dv\u00e4nstersocialister\u201d ur Str\u00f6ms generation hade inte levt vidare.<\/p>\n

\"str\u00f6m<\/a><\/p>\n

Den som till \u00e4ventyrs snubblade \u00f6ver gamla nummer av Arbetarposten kunde f\u00f6rbryllad l\u00e4sa om jordbruksn\u00e4mndens \u201dBAKTERIEKRIG mot svenska folket\u201d, regeringens tjugo\u00e5riga \u201dmyntklippningspolitik\u201d (inflation), \u201dsossetanternas livsl\u00f6gn\u201d och \u201dslickepinnen Erlander\u201d bland artiklar om st\u00f6d f\u00f6r det \u00f6sttyska arbetarupproret mot stalinismen 1953 och \u00e5t v\u00e4stsidan under Koreakriget.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 I de gallspr\u00e4ngda molnen av anklagelser mot \u201d\u00e4ckliga strebrar\u201d, skatteutplundring, taxeringsm\u00e4n, \u201dpenningf\u00f6rfalskare\u201d, \u201dr\u00e4ttsr\u00f6tesump\u201d och \u201dKr\u00e5ngel-Sverge\u201d skymtar ett annat viktigt inslag i den unga svenska arbetarradikalismen, vurmen f\u00f6r Nietzsches \u00f6verm\u00e4nniskoideal. Det ska inte f\u00f6rv\u00e4xlas med nazismens rasbiologi utan l\u00f6pte samman med frisinnet i dyrkan av den d\u00e5dkraftige \u2013 oftast mannen \u2013 som v\u00e5gade resa sig upp mot \u00f6verheten och bana sin egen v\u00e4g, \u00f6vertygad om att ha r\u00e4tten p\u00e5 sin sida. \u201dL\u00e5t oss g\u00e5 ut som unga Gudar!\u201d, manade Z\u00e4ta H\u00f6glund de socialistiska ungdomarna i b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet. Arbetarr\u00f6relsekulturens poesi, s\u00e5nger och ber\u00e4ttelser smockfylldes av dessa m\u00e4n som trotsigt h\u00f6jde sig \u00f6ver m\u00e4ngden. Albin Str\u00f6m s\u00e5gs av sina anh\u00e4ngare \u2013 och s\u00e4kert av sig sj\u00e4lv \u2013 som en av dem. I Arbetarpostens agitation mot karri\u00e4rister, kl\u00e4ttrare och \u201dmagsocialister\u201d \u00e4r det ynkryggen och anpasslingen som oavbrutet h\u00e4cklas. \u201dMoraliskt ryggm\u00e4rgslidande \u00e4r en av nutidens sv\u00e5raste andliga sjukdomar\u201d, rasar Str\u00f6m. Det \u00e4r \u201dhjordm\u00e4nniskan\u201d som h\u00e4rskar, f\u00f6rbannar tidningen, \u201dman f\u00e5r leta med ljus och lykta efter en individ om vilken man kan s\u00e4ga: \u2019Han \u00e4r en man!\u201d. Lyckligtvis tyckte sig tidningen ha funnit honom.<\/p>\n

GENERATIONERS ERFARENHETER<\/strong><\/p>\n

Kombinationen av frisinnet och det unga gudaidealet bidrog till Str\u00f6ms of\u00f6rm\u00e5ga att orientera sig och g\u00f6ra avtryck i den v\u00e4rld som f\u00f6r\u00e4ndrades inf\u00f6r hans allt blindare \u00f6gon. Det frihetliga sp\u00e5ret f\u00f6rvandlades till vanm\u00e4ktiga besv\u00e4rjelser inf\u00f6r den framv\u00e4xande v\u00e4lf\u00e4rdsstaten med dess byr\u00e5kratiska kollektivism och tj\u00e4nstemannastyre.<\/p>\n

Med Folke Fridell hatade han den nya epokens tidsstudiem\u00e4n, \u201dmaskin\u00e5lderns vita f\u00e5glar som h\u00e4ckar i v\u00e5ra r\u00e5tth\u00e5l. Vi betraktar dem som asgamar p\u00e5 rov.\u201d Med Harry Martinsson fruktade han motorismen och blev \u201dr\u00e4dd f\u00f6r varje m\u00e4nniska som upptr\u00e4der kl\u00e4dd i maskin.\u201d Det var som en hes viskning av n\u00e5got som en g\u00e5ng tillh\u00f6rde den svenska arbetarradikalismen, n\u00e4r han 1961 h\u00f6ll sitt sista f\u00f6rstamajtal p\u00e5 Heden inf\u00f6r n\u00e5got tiotal trogna d\u00e4r m\u00e5ngtusentals f\u00f6rut lyssnat.<\/p>\n

Det \u00e4r i detta n\u00e5got L\u00f6nnroth tycker sig finna ett igenvuxet sp\u00e5r att f\u00f6lja, men inte alltid lyckas leda l\u00e4saren igenom Str\u00f6ms egen buskvegetation. Att sp\u00e5ren av det frihetliga \u00e4r v\u00e4rda att fril\u00e4ggas n\u00e4r de stora v\u00e4lf\u00e4rdssystemens baksidor l\u00e4mnat garden \u00f6ppen f\u00f6r en l\u00e5ng period av borgerliga l\u00f6sningar, \u00e4r rimligt. Men hur sj\u00e4lvf\u00f6rvaltning och j\u00e4mlik gr\u00e4srotsdemokrati ska kombineras med \u00f6vergripande system och l\u00f6sningar, \u00e4r fortfarande ol\u00f6st. H\u00e4r finns emellertid generationer av socialister och revolution\u00e4rer v\u00e4rlden \u00f6ver som f\u00f6rs\u00f6kte ge svar, b\u00e5de i praktik och teori – fr\u00e5n arbetar- och soldatr\u00e5dens dagar efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, \u00f6ver spanska jordbrukskommuner, jugoslavisk arbetarkontroll och latinamerikanska folkkommitt\u00e9er till v\u00e5ra dagars sociala r\u00f6relser och f\u00f6rs\u00f6k till klimatanpassade sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningar. Det \u00e4r reservoarer av erfarenheter att utvinna och utveckla f\u00f6r den nutida arbetar- och folkr\u00f6relse som ska klimatombygga v\u00e5r planet.<\/p>\n

N\u00e4r Str\u00f6m drog sitt sista andetag en sommardag 1962 hade tiden f\u00f6r l\u00e4nge sedan dragit vidare. Det var midsommarafton, rekord\u00e5r och ett v\u00e4lf\u00e4rdsbygge p\u00e5 v\u00e4g mot zenit. Inte m\u00e5nga mindes l\u00e4ngre vad han egentligen hade representerat n\u00e4r svensk arbetarr\u00f6relse trettio \u00e5r tidigare banat sig fram mot makten. Det skulle ta \u00e4nnu ett halvsekel innan n\u00e5gon p\u00e5minde oss.<\/p>\n

 <\/p>\n

EN ARTIKEL AV H\u00c5KAN BLOMQVIST<\/strong><\/div>\n
Artikelf\u00f6rfattaren \u00e4r arbetarhistoriker, verksam vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola, och medlem i Socialistiska partiet<\/div>\n

Johan L\u00f6nnroth: <\/strong>Albin Str\u00f6m och det frihetliga sp\u00e5ret i svensk arbetarr\u00f6relse. <\/strong><\/em>Bokf\u00f6rlaget Korpen, 2014<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dAtt f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5teruppr\u00e4tta Albin Str\u00f6m \u00e4r mitt f\u00f6rsta motiv f\u00f6r att skriva denna bok.\u201d Det f\u00f6rklarar Johan L\u00f6nnroth, tidigare ledande v\u00e4nsterpartist, riksdagsledamot och vice ordf\u00f6rande, i sin biografi \u00f6ver den en g\u00e5ng s\u00e5 framtr\u00e4dande och bullrige v\u00e4nstersocialisten. H\u00e5kan Blomqvist synar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[27,9,1,584],"tags":[],"class_list":["post-1411","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-historia","category-okategoriserade","category-socialdemokrati"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-mL","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1411","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1411"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1411\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1483,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1411\/revisions\/1483"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1411"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1411"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1411"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}