{"id":1447,"date":"2015-01-02T22:19:17","date_gmt":"2015-01-02T21:19:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1447"},"modified":"2015-01-03T18:19:09","modified_gmt":"2015-01-03T17:19:09","slug":"venezuela-vart-gar-revolutionen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2015\/01\/02\/venezuela-vart-gar-revolutionen\/","title":{"rendered":"VENEZUELA \u2013 vart g\u00e5r revolutionen?"},"content":{"rendered":"

D<\/strong>et \u00e4r nu snart tv\u00e5 \u00e5r sedan Hugo Ch\u00e1vez avled i cancer. Efter hans d\u00f6d har en rad interna mots\u00e4ttningar kommit upp till ytan. D\u00e4rtill pressas landet av vikande oljepriser och en fientligt inst\u00e4lld borgarklass. Fr\u00e5gan \u00e4r vart revolutionen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r precis ett \u00e5r sedan f\u00f6rlorade den borgerliga oppositionen de lokalval som man ville g\u00f6ra till en folkomr\u00f6stning mot den nationella regeringen. Under hela kampanjen propagerade oppositionens ledare och deras massmedia f\u00f6r att lokalvalen m\u00e5ste bli en misstroendef\u00f6rklaring mot president Nicolas Maduro, men den faktiska utg\u00e5ngen blev \"venzuela2\"<\/a>en annan. Regeringspartiet, PSUV (Venezuelas socialistiska enhetsparti), fick totalt 5 111 000 r\u00f6ster eller 49,7 procent av samtliga r\u00f6ster f\u00f6r sina borgm\u00e4star- och lokala kandidater, som st\u00f6ddes av flera andra politiska organisationer inom den bredare \u201dstora patriotiska fronten\u201d, GPP. Den borgerliga oppositionen samlade 4 435 000 r\u00f6ster, 42,7 procent. De \u00e5terst\u00e5ende \u00e5tta procenten gick till oberoende kandidater. PSUV vann 210 av de totalt 335 borgm\u00e4starposterna, den borgerliga oppositionen, MUD, 53 och \u00f6vriga partier \u00e5tta poster. Med ett valdeltagande p\u00e5 n\u00e4stan 60 procent innebar det ett klart bakslag f\u00f6r borgarna.<\/p>\n

Efter segern i lokalvalen definierade Maduro en strategi i tre delar f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rda landets ekonomiska problem. Den f\u00f6rsta \u00e4r f\u00f6rhandlingar med oppositionsledare och f\u00f6retagsledare f\u00f6r att minska sp\u00e4nningar och l\u00f6sa specifika problem. Den andra handlar om inf\u00f6randet av h\u00e5rda lagar mot smugglare, spekulanter och de som \u00e4gnar sig \u00e5t hamstring. Den tredje \u00e4r fr\u00e5gan om att f\u00f6r\u00e4ndra regeringens kontroll av priser p\u00e5 varor och tj\u00e4nster. Redan i december satte sig presidenten i m\u00f6ten med guvern\u00f6rer och borgm\u00e4stare fr\u00e5n oppositionen f\u00f6r att diskutera specifika problem. I januari antogs en lag om r\u00e4ttvisa kostnader, priser och vinster. Enligt den kan smugglare d\u00f6mas till f\u00e4ngelse i upp till 14 \u00e5r, de som hamstrar varor till 12 \u00e5r och de som bryter mot den statliga priskontrollen till 8-10 \u00e5rs f\u00e4ngelse. Samtidigt devalverades valutan f\u00f6r ink\u00f6p av importerade varor fr\u00e5n 6,3 bolivares per dollar till 11.3 bolivares.<\/p>\n

V\u00e4nstern inom regeringspartiet kritiserade f\u00f6rhandlingarna med oppositionen och f\u00f6retagarna. De framh\u00f6ll att Hugo Ch\u00e1vez aldrig gav sig in i f\u00f6rhandlingar p\u00e5 det s\u00e4ttet f\u00f6r att uppn\u00e5 nationell f\u00f6rsoning. Han valde ist\u00e4llet att mobilisera den fattiga befolkningen f\u00f6r att driva fram f\u00f6r\u00e4ndringar. M\u00e5nga basmedlemmar oroades av det de s\u00e5g som en ny politik med eftergifter till landets kapitalistklass. Maduro f\u00f6rsvarade inriktningen med att det finns en uppsplittring inom oppositionen mellan de som \u2013 trots sitt motst\u00e5nd \u2013 \u00e4r beredda att verka och producera inom ramarna f\u00f6r revolutionen och en mer extrem fraktion.<\/p>\n

GUARIMBA OCH LA SALIDA<\/strong><\/p>\n

Bara n\u00e5gra veckor in p\u00e5 det nya \u00e5ret inledde den mest extrema fraktionen p\u00e5 h\u00f6gerkanten en v\u00e5ldskampanj ben\u00e4mnd La Salida (Utg\u00e5ng). Tv\u00e4rtemot de rapporter som gavs i v\u00e5ra st\u00f6rsta massmedia om \u201dfredliga studentprotester\u201d var det uttalade m\u00e5let f\u00f6r kampanjen att med v\u00e5ld avs\u00e4tta president Maduro och den demokratiskt valda regeringen. F\u00f6r denna fraktion av oppositionen var det den enda \u00e5terst\u00e5ende m\u00f6jligheten efter nederlaget i lokalvalen. De v\u00e5ldsamma protesterna inkluderade attacker p\u00e5 offentliga byggnader, v\u00e5rdcentraler, allm\u00e4nna kommunikationer, byggnader som anv\u00e4nds f\u00f6r regeringens sociala program och v\u00e4nsterpartiernas lokaler samt universitet.
\nI flera delstater angreps elcentralerna, och \u00e4ven detstatliga tevebolaget utsattes f\u00f6r angrepp. Skolor br\u00e4ndes ner och p\u00e5 flera h\u00e5ll rapporterades det om krypskyttar som posterade p\u00e5 hustak besk\u00f6t folk. Till dessa attacker ska l\u00e4ggas en gammal form av protest: Guarimba<\/em>. Det inneb\u00e4r att v\u00e4gblockader s\u00e4tts upp f\u00f6r att skapa maximala avbrott, som stoppar trafiken och f\u00f6rhindrar m\u00e4nniskor att \u00e5ka till sina jobb eller skolor. Flera vittnen har ber\u00e4ttat om hur blockaderna varit bemannade av maskerade m\u00e4n, som kr\u00e4vt tullavgift fr\u00e5n de bilister som velat passera med syftet att skapa en atmosf\u00e4r av r\u00e4dsla. Fr\u00e5n b\u00f6rjan av februari till slutet av april medf\u00f6rde de v\u00e5ldsamma protesterna att 43 m\u00e4nniskor d\u00f6dades och omkring 900 skadades.<\/p>\n

Det \u00e4r viktigt att understryka att protesterna aldrig var n\u00e5gon \u201dmassr\u00f6relse\u201d. Bakom uppmaningarna att med v\u00e5ld avs\u00e4tta den folkvalde presidenten stod en liten grupp extrema politiker p\u00e5 yttersta h\u00f6gerkanten med Leopoldo Lopez och Maria Corina Machado i spetsen. Vid lokalvalen i december 2013 fick Lopez parti sex procent av r\u00f6sterna. Machado fick endast 3,6 procent av r\u00f6sterna 2012, d\u00e5 oppositionen internt skulle utse sin presidentkandidat. \u00c4ven n\u00e4r v\u00e5ldsamheterna h\u00e4rjade som v\u00e4rst var de begr\u00e4nsade till ett relativt litet geografiskt omr\u00e5de \u2013 18 av landets totalt 335 kommuner \u2013 och n\u00e4stan uteslutande i de relativt rikare kommunerna och kommundelarna. F\u00e4rre \u00e4n 2000 personer var direkt aktiva i v\u00e5ldshandlingarna. Vid sidan av de tragiska d\u00f6dsfallen medf\u00f6rde de en omfattande materiell f\u00f6rst\u00f6relse f\u00f6r hundratals miljoner dollar. D\u00e4remot ledde det inte till att regeringen tvingades avg\u00e5. Resultatet blev ist\u00e4llet att den splittring som fanns mellan olika fraktioner inom oppositionen \u00f6kade, vilket innebar en politisk f\u00f6rsvagning av den borgerliga oppositionen \u2013 men det st\u00e4rkte knappast heller regeringen.<\/p>\n

FALLANDE OLJEPRIS <\/strong><\/p>\n

Den borgerliga oppositionen har utan att lyckas f\u00f6rs\u00f6kt anknyta till det ber\u00e4ttigade folkliga missn\u00f6jet med utbredd varubrist, en inflation p\u00e5 \u00f6ver 60 procent och omfattande korruption inom de statliga myndigheterna. Till viss del kan det f\u00f6rklaras av att regeringen har f\u00f6rs\u00f6kt m\u00f6ta problemen med \u00e5terkommande h\u00f6jningar av minimil\u00f6nen och distribution av basvaror via statliga kanaler. Inf\u00f6r den snart f\u00f6rest\u00e5ende julhelgen h\u00e5ller regeringen exempelvis speciella julmarknader d\u00e4r mat och andra varor s\u00e4ljs till kraftigt s\u00e4nkta priser, s\u00e5 kallade \u201dr\u00e4ttvisa priser\u201d. Ett speciellt st\u00f6dprogram har samtidigt \u00e5terupptagits, som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r hush\u00e5llen att k\u00f6pa vitvaror och andra hush\u00e5llsinventarier till priser som ligger upp till 60 procent under aktuellt marknadspris. De sociala reformprogrammen med fokus p\u00e5 skola, v\u00e5rd, omsorg och bostadsbyggande har dessutom fortsatt.<\/p>\n

Men allt detta f\u00f6ruts\u00e4tter int\u00e4kter och de har minskat under det g\u00e5ngna \u00e5ret. \u00d6ver 95 procent av Venezuelas exportint\u00e4kter kommer fr\u00e5n oljef\u00f6rs\u00e4ljningen. Den ska finansiera betalning av statsobligationer, skulder till utl\u00e4ndska bolag och de sociala reformprogrammen inom v\u00e4lf\u00e4rdssektorn. Det betyder att priset p\u00e5 den internationella oljemarknaden har avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r regeringens budget. Priset f\u00f6r Venezuelas olja f\u00f6ll fr\u00e5n 99 dollar per fat i juni till 69 dollar sista veckan i november. Det dramatiska fallet har inneburit en minskad int\u00e4kt med 30 procent under 2014 och en kraftigt fallande utlandsreserv. I mitten av november hade den krympt till 19,4 miljarder dollar \u2013 den l\u00e4gsta niv\u00e5n p\u00e5 elva \u00e5r. Det finns lite olika ber\u00e4kningar av exakt hur h\u00f6gt oljepris Venezuela skulle beh\u00f6va f\u00f6r att finansiera sina sociala reformprogram, subventionera livsmedel till de fattigaste, betala r\u00e4ntor och avbetalningar p\u00e5 statsskulden och forts\u00e4tta erbjuda billig olja till grannl\u00e4nder genom det regionala handelsavtalet, PetroCarib. Finansbolaget Credit Suisse Group ber\u00e4knar att Venezuela beh\u00f6ver ett oljepris p\u00e5 minst 97 dollar per fat f\u00f6r att klara statsbudgeten med nuvarande utgifter. Regeringen har offentligt argumenterat f\u00f6r att oljepriset borde ligga runt 100 dollar per fat. I andra ber\u00e4kningar anges siffran till 120 dollar per fat. Det \u00e4r allts\u00e5 betydligt \u00f6ver den nuvarande niv\u00e5n, som dessutom faller vecka f\u00f6r vecka.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 upp oljepriset har Venezuelas utrikesminister, Rafael Ramirez, under h\u00f6sten rest runt till flera oljeexporterande l\u00e4nder f\u00f6r att skapa enighet om en minskad oljeutvinning. Vid ett m\u00f6te 25 november f\u00f6rs\u00f6kte Ramirez \u00f6vertyga representanter f\u00f6r Mexiko, Ryssland och Saudiarabien om att utvinningen m\u00e5ste sk\u00e4ras ned med tv\u00e5 miljoner fat per dag \u2013 utan n\u00e5got resultat. Vid sitt m\u00f6te tv\u00e5 dagar senare i Wien besl\u00f6t de oljeexporterande l\u00e4ndernas organisation, OPEC, att inte minska utvinningen utan bibeh\u00e5lla den p\u00e5 30 miljoner fat per dag. Venezuelas president, Nicol\u00e1s Maduro, f\u00f6rklarade efter OPECs beslut att budgetens utgifter f\u00f6r sociala program och f\u00f6rsvaret inte kommer att sk\u00e4ras ned. \u201dOm det skulle vara n\u00f6dv\u00e4ndigt att sk\u00e4ra ned n\u00e5got i budgeten, kommer vi att sk\u00e4ra ned lyxkostnader, v\u00e5ra egna l\u00f6ner, men inte en bolivar av det som g\u00e5r till utbildning, husbyggande och sociala program. \u201dUtrikesminister Ramirez lovade vid ett m\u00f6te med de l\u00e4nder som ing\u00e5r i PetroCarib-programmet att Venezuela kommer att st\u00e5 fast vid sina tidigare utf\u00e4stelser. PetroCarib \u00e4r ett handelsprogram, som gynnar fattiga l\u00e4nder i Centralamerika och Karibien. Det inneb\u00e4r att l\u00e4nderna betalar 40 procent av oljepriset vid leverans och att de \u00e5terst\u00e5ende 60 procenten omvandlas till ett l\u00e5ngsiktigt l\u00e5n som betalas av under 25 \u00e5r med en \u00e5rsr\u00e4nta av en procent.
\nI PetroCarib ing\u00e5r f\u00f6rutom Venezuela 18 centralamerikanska- och karibiska l\u00e4nder.<\/p>\n

Till detta ska l\u00e4ggas att Venezuela forts\u00e4tter \u00f6ka sitt beroende av Kina (och, i mindre utstr\u00e4ckning, Ryssland). Den 18 november informerade president Maduro att landet f\u00e5tt ett nytt l\u00e5n fr\u00e5n Kina p\u00e5 fyra miljarder dollar som l\u00e4ggs till valutareserven. 2008 skapades en speciell Kinafond d\u00e4r l\u00e5n fr\u00e5n landet placerades, som nu ber\u00e4knas uppg\u00e5 till 50 miljarder dollar f\u00f6r investeringar i statliga projekt. Som betalning f\u00f6r l\u00e5nen skeppar Venezuela \u00f6ver en halv miljon fat r\u00e5olja varje dag till Kina. Den leveransen f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka till en miljon fat per dag 2016. Enligt spekulationer i aff\u00e4rstidningarna kan en snabbt krympande utlandsreserv \u00e4ven tvinga det statliga oljebolaget PDVSA att s\u00e4lja sitt dotterbolag i USA, Citgo Petroleum Corp, f\u00f6r tio miljarder dollar.<\/p>\n

DEN INTERNA DEBATTEN<\/strong><\/p>\n

De ekonomiska problemen och korruptionen har lett till \u00f6ppna mots\u00e4ttningar inom det regerande partiet, PSUV. Mots\u00e4ttningar som senaste halv\u00e5ret kommit till uttryck p\u00e5 alla niv\u00e5er inom partiet. Sedan tidigare har ocks\u00e5 v\u00e4nsterstr\u00f6mningar kritiserat byr\u00e5kratiseringen av organisationen och delar av den ekonomiska politiken. \u00c5r 2012 slutade partiet med att l\u00e5ta basmedlemmarna utse valkandidater genom interna omr\u00f6stningar. Ist\u00e4llet blev det ledningen som uppifr\u00e5n uts\u00e5g kandidaterna. Inf\u00f6r \u00e5rets partikongress, den tredje i ordningen, valdes 537 delegater av medlemmarna i interna val \u2013 medan 361 delegater var guvern\u00f6rer, borgm\u00e4stare eller parlamentariker utsedda uppifr\u00e5n. Redan innan kongressen stod det klart att den heller inte skulle v\u00e4lja n\u00e5gon ny partiledning. Officiellt har partiet 7,6 miljoner registrerade medlemmar, men antalet aktiva medlemmar ligger antagligen i n\u00e4rheten av tre miljoner.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\"venzuela3\"<\/a>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Under sommaren n\u00e5dde mots\u00e4ttningarna ministerniv\u00e5. Dagen efter att han sparkats som planeringsminister, den 18 juni, publicerade Jorge Giordani, en h\u00e5rd kritik av Maduroregeringens politik, som han anklagade f\u00f6r att inlett en ny kurs bort fr\u00e5n den Hugo Ch\u00e1vez stod f\u00f6r. I sin kritik h\u00e4vdade han att f\u00f6retagarsektorer lyckats \u00f6vertyga regeringen att implementera ekonomiska reformer som \u201dunderl\u00e4ttar deras f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5terta oljerikedomarna.\u201d Detta fr\u00e5n en person som sedan Hugo Ch\u00e1vez tilltr\u00e4dde presidentposten 1999 i stort sett permanent varit en av nyckelfigurerna bakom den ekonomiska politik som f\u00f6rts. Den h\u00e5rda kritiken togs emot p\u00e5 olika s\u00e4tt. V\u00e4nsterkritiker p\u00e5pekade att Giordani p\u00e5 toppniv\u00e5 knappast kunnat undg\u00e5 sitt eget ansvar f\u00f6r den faktiska utvecklingen och m\u00e5ste haft k\u00e4nnedom om korruptionen sedan l\u00e5ng tid tillbaka, men man f\u00f6rsvarade samtidigt hans r\u00e4tt att f\u00f6ra fram kritik. Fr\u00e5n en del partiledare f\u00f6rd\u00f6mdes han som f\u00f6rr\u00e4dare och blev suspenderad som medlem. En annan f\u00f6re detta minister och tidigare ledamot av partiets nationella ledning, Hector Navarro, st\u00e4llde sig 24 juni i ett \u00f6ppet brev p\u00e5 webbsidan Aporrea bakom Giordanis kritik och blev \u00e4ven han suspenderad samt kallad till ett m\u00f6te med partiets disciplin\u00e4ra kommitt\u00e9. Navarro publicerade d\u00e5 ett nytt brev med kritik av ledningens syn p\u00e5 intern demokrati och p\u00e5pekade att han enligt partiets stadgar knappast kunde suspenderas f\u00f6r att ha offentliggjort ett kritiskt brev. Det ledde till att bland annat Ana Elisa Osorio, tidigare minister och medlem av partiets ledning, twittrade: \u201dTv\u00e5 av Ch\u00e1vez mest lojala kamrater suspenderade och kallade f\u00f6rr\u00e4dare. N\u00e5got d\u00e5ligt p\u00e5g\u00e5r i PSUV.\u201d En annan tidigare minister, Victor Alv\u00e1rez, f\u00f6rd\u00f6mde suspenderingarna som \u201dren och sk\u00e4r stalinism\u201d. Och det blev v\u00e4rre. Samordnaren f\u00f6r partiets disciplinkommitt\u00e9, Ramon Rodriguez Chacin, f\u00f6rklarade offentligt att \u201dvarje revolution har haft sin Trotskij\u201d. Navarros svar kom med v\u00e4ndande post: \u201dOm enligt Rodriguez Chacin jag \u00e4r Trotskij, betyder det att han antyder att Nicol\u00e1s Maduro \u00e4r Stalin och d\u00e4rmed h\u00e5ller med fienden?\u201d<\/p>\n

Konflikten har fortsatt under h\u00f6sten. N\u00e4r partiets grundorganisationer i slutet av november skulle v\u00e4lja lokala ledare hade k\u00e4nda v\u00e4nsterkritiker uteslutits fr\u00e5n kandidatlistorna. De nya kontroverserna kommer efter att flera chavistiska organisationer deklarerat sin avsikt att ansluta sig till den trotskistiska str\u00f6mningen Marea Socialista, som varit med i PSUV sedan partiets bildande, och jobba f\u00f6r att presentera alternativa l\u00f6sningar p\u00e5 landets ekonomiska problem samt att ta strid mot korruptionen och byr\u00e5kratin. Vid ett m\u00f6te i Caracas besl\u00f6t Marea Socialista \u00e4ven att arbeta f\u00f6r att de disciplin\u00e4ra \u00e5tg\u00e4rderna mot Giordani och Navarro skulle stoppas. Samtidigt har v\u00e4nstern kritiserat den h\u00e4xjakt som vissa PSUV-ledare f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 i g\u00e5ng. Den 12 november gick delstatsguvern\u00f6ren Franciso Ameliach ut offentligt och f\u00f6rklarade att \u201den aktivist som framkallar oenighet b\u00f6r f\u00f6rd\u00f6mas\u201d, f\u00f6ljt av ett telefonnummer och mailadress dit avvikare b\u00f6r anm\u00e4las. Mailadressen har rubriken: \u201dange PSUV infiltrat\u00f6rer\u201d.<\/p>\n

EN MER RADIKAL POLITIK?\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/strong><\/p>\n

\u00c4r det d\u00e5 m\u00f6jligt att f\u00f6ra en annan, mer radikal politik \u00e4n den president Nicol\u00e1s Maduro st\u00e5r f\u00f6r d\u00e4r landets kapitalistklass inbjuds till f\u00f6rhandlingar? Inneb\u00e4r inte den internationella situationen att det enda m\u00f6jliga \u00e4r att verka f\u00f6r radikala, sociala reformer inom ramarna f\u00f6r den reellt existerande kapitalismen? \u00c4r inte \"venzuela1\"<\/a>v\u00e4nsterkritikerna inom exempelvis Marea Socialista en samling orealistiska revolutionsromantiker?<\/p>\n

Kommer inte USA-imperialismen att ingripa milit\u00e4rt om banker, finansbolag och st\u00f6rre handelsbolag \u00f6verf\u00f6rs i hela samh\u00e4llets \u00e4go och st\u00e4lls under en demokratisk kontroll, som v\u00e4nstern f\u00f6respr\u00e5kar? Det som talar f\u00f6r en mer radikal politik \u00e4r den r\u00e5dande regionala situationen. Sk\u00e4let till att USA har sv\u00e5rt att ingripa milit\u00e4rt \u00e4r fr\u00e4mst den politiska v\u00e4nsterinriktningen i Syd- och Mellanamerika: I El Salvador valdes i mars en av 1980-talets mest k\u00e4nda gerillaledare, Salvador S\u00e1nchez Cer\u00e9n , till president, i Nicaragua \u00e4r Sandinistfrontens Daniel Ortega sedan flera \u00e5r president, i Brasilien segrade arbetarpartiets kandidat Dilma Roussef i presidentvalet i oktober, i Uruguay vann samtidigt den breda v\u00e4nsterfronten, Frente Amplio, b\u00e5de parlament- och presidentvalet, i Bolivia segrade Evo Morales, f\u00f6r MAS, p\u00e5 nytt i \u00e5rets presidentval och i Ecuador sitter Rafael Correa som president. Till detta kan l\u00e4ggas Argentinas president Cristina Fernandez, som befinner sig i \u00f6ppen strid med de imperialistiska finansfonderna. Det finns ingen anledning att \u00f6verdriva de h\u00e4r regeringarnas politiska radikalism \u2013 flera av dem f\u00f6r snarast en begr\u00e4nsad borgerlig reformpolitik, som gynnat breda grupper av fattiga m\u00e4nniskor men som samtidigt syftar till att bevara det kapitalistiska systemet \u2013 men det \u00e4r sv\u00e5rt att se att de skulle st\u00f6dja en direkt milit\u00e4r intervention fr\u00e5n USAs sida. D\u00e5 Venezuela den 16 oktober med 181 ja-r\u00f6star (av totalt 193) vann en plats i FNs s\u00e4kerhetsr\u00e5d var det med st\u00f6d fr\u00e5n andra l\u00e4nder i Latinamerika,och trots USAs aktiva f\u00f6rs\u00f6k att stoppa det hela. \u00c4ven de regionala samarbetsorgan som bildats (Unasur, Bancosur, och kanske framf\u00f6r allt Alba) \u00e4r uttryck f\u00f6r att USAs m\u00f6jligheter till milit\u00e4rt ingripande fortfarande \u00e4r begr\u00e4nsade.<\/p>\n

Ett annat sk\u00e4l f\u00f6r en mer radikal politik \u00e4r den faktiska utvecklingen i Venezuela. Maduro har det senaste \u00e5ret helt korrekt anklagat den makthavande klassen f\u00f6r att f\u00f6ra ett ekonomiskt krig mot regeringen och befolkningen i landet. Men f\u00f6r att vinna den typen av \u00f6ppet klasskrig som faktiskt f\u00f6rs \u00e4r det knappast uppmaningar till motst\u00e5ndarsidan att upph\u00f6ra anv\u00e4nda sina ekonomiska resurser f\u00f6r att f\u00e5 genom sina krav som kommer att ge resultat. D\u00e5 PSUV f\u00f6r ganska precis ett \u00e5r sedan vann lokalvalen var det inte genom uppmaningar till social fred. Valet hade f\u00f6reg\u00e5tts av att regeringen i november beordrade ut nationalgardet som verkst\u00e4llde en s\u00e4nkning av de privat\u00e4gda handelskedjornas priser, med h\u00e4nvisning till de p\u00e5slag \u2013 ibland handlade det om rena ockerpriser \u2013 som den privata handeln genomf\u00f6rt. Den handgripliga \u00e5tg\u00e4rden mot handelsm\u00e4nnens \u201dfria\u201d priss\u00e4ttning ledde till att st\u00f6det f\u00f6r regeringen omedelbart st\u00e4rktes \u2013 och till seger i lokalvalen. Enligt en unders\u00f6kning som gjordes st\u00f6ddes denna \u201dekonomiska offensiv\u201d av 70 procent av befolkningen och 62 procent st\u00f6dde \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att begr\u00e4nsa f\u00f6retagens vinstniv\u00e5.<\/p>\n

Det p\u00e5g\u00e5ende klasskriget \u00e4r fortfarande m\u00f6jligt att vinna f\u00f6r arbetarklassen, men bara med en mobilisering som grundar sig i en handgriplig och verklig demokratisering av den ekonomiska basen i landet: en socialisering av de privata f\u00f6retag som aktivt verkar mot revolutionen.<\/p>\n

EN ARTIKEL AV ROLF BERGKVIST<\/strong><\/div>\n
Artikelf\u00f6rfattaren \u00e4r latinamerikak\u00e4nnare och medlem i Socialistiska<\/div>\n
partiet.<\/div>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r nu snart tv\u00e5 \u00e5r sedan Hugo Ch\u00e1vez avled i cancer. Efter hans d\u00f6d har en rad interna mots\u00e4ttningar kommit upp till ytan. D\u00e4rtill pressas landet av vikande oljepriser och en fientligt inst\u00e4lld borgarklass. Fr\u00e5gan \u00e4r vart revolutionen \u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1447","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-nl","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1447","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1447"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1447\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1456,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1447\/revisions\/1456"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1447"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1447"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1447"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}