{"id":1534,"date":"2016-01-02T01:06:28","date_gmt":"2016-01-02T00:06:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1534"},"modified":"2016-01-02T01:08:53","modified_gmt":"2016-01-02T00:08:53","slug":"verka-utan-att-synas-de-policyprofessionellas-roll","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2016\/01\/02\/verka-utan-att-synas-de-policyprofessionellas-roll\/","title":{"rendered":"Verka utan att synas \u2013 de policyprofessionellas roll"},"content":{"rendered":"

\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ett s\u00e4rskilt k\u00e4nnetecken f\u00f6r v\u00e5r tid \u00e4r att en ny grupp av s\u00e5 kallat \"makt-utan-mandat-de-policyprofessionella-i-svensk-politik\"<\/a>policyprofessionella tagit sitt s\u00e4te mitt i politiken: i departement, riksdagskanslier, partier, PR-organ intresseorganisationer och tankesmedjor. Men vad \u00e4r det h\u00e4r f\u00f6r en ny typ av social kategori? Vad \u00e4r specifikt f\u00f6r den? Och hur p\u00e5verkar den politiken och i sin f\u00f6rl\u00e4ngning demokratin? Forskningsstudien Makt utan mandat<\/em> penetrerar fenomenet. Ytterst menar denna artikels f\u00f6rfattare att fenomenet \u00e4r en av flera aspekter p\u00e5 hur den borgerliga\u00a0 demokratin \u00e4r stadd under f\u00f6rtunning.<\/strong><\/p>\n

De senaste decennierna har antalet policyprofessionella, och dess tyngd i den svenska politiken, vuxit lavinartat. Det har f\u00f6ranlett socialantropologen Christina Garsten, statsvetaren Bo Rothstein och sociologen Stefan Svallfors att genomf\u00f6ra en samh\u00e4llsvetenskaplig forskningsstudie av fenomenet. Boken Makt utan mandat<\/em> \u00e4r resultatet av denna forskningsstudie. Metoden som de fr\u00e4mst anv\u00e4nt sig av \u00e4r djupintervjuer av 72 policyprofessionella f\u00f6r att greppa hur denna yrkesk\u00e5r ser ut,
\ndess maktm\u00f6jligheter, sj\u00e4lvbild och framtidsutsikter. Vad \u00e4r d\u00e5 en policyprofessionell? Vad
\ninkluderar det som yrkesgrupp och speciell social kategori? I f\u00f6rsta kapitlet definierar f\u00f6rfattarna begreppet:
\n\u201dDet handlar till exempel om politisk sakkunniga och pressekreterare i regeringskansliet, politiska sekreterare i riksdagen s\u00e5v\u00e4l som i kommuner som landsting, personer som arbetar med samh\u00e4llspolitiska analyser och utredningar inom olika fackf\u00f6rbund och andra intresseorganisationer, personer som arbetar med PR och andra uppdrag p\u00e5 konsultbyr\u00e5er som s\u00e4rskilt har inriktat sig p\u00e5 politikens omr\u00e5de samt personer p\u00e5 s\u00e5 kallade tankesmedjor som \u00e4r n\u00e4ra kopplade till den politiska sf\u00e4ren\u201d.<\/p>\n

Policyprofessionell som social kategori<\/strong>
\nI andra kapitlet f\u00f6rs\u00f6ker man att fril\u00e4gga vad som \u00e4r specifikt f\u00f6r denna sociala kategori. H\u00e4r p\u00e5visas det att de \u00e4r relativt unga. Median\u00e5ldern ligger p\u00e5 knappt fyrtio \u00e5r. Man uppskattar att antalet r\u00f6r sig om cirka 2000-2500 personer, och om de personer som \u00e4r
\nanst\u00e4llda av n\u00e4ringslivet f\u00f6r att lobba mot politiken tas med (n\u00e5got som inte g\u00f6rs i denna studie) handlar det om ungef\u00e4r 3500 personer. N\u00e4stan alla \u00e4r universitetsutbildade, h\u00e4lften av dem har en universitetsexamen p\u00e5 minst masterniv\u00e5 De har i genomsnitt en betydligt h\u00f6gre utbildning \u00e4n riksdagsledam\u00f6terna, \u00e4ven om tre fj\u00e4rdedelar av dessa ocks\u00e5 studerat vid universitetet. Deras vanligaste huvud\u00e4mne \u00e4r statsvetenskap f\u00f6ljt av nationalekonomi. N\u00e4stan h\u00e4lften av dem som har universitetsutbildning har den fr\u00e5n Stockholm eller Uppsala. Deras genomsnittliga l\u00f6n ligger betydligt l\u00e4gre \u00e4n riksdagsledam\u00f6ternas, \u00e4ven om sp\u00e4nnvidden mellan olika anst\u00e4llningar \u00e4r betydande. De b\u00e4st betalda policyprofessionella ligger p\u00e5 en niv\u00e5 liknande en minister eller partiledare.
\nK\u00f6nsf\u00f6rdelningen \u00e4r ganska j\u00e4mn. Flera av organisationstyperna har i det n\u00e4rmaste en 50\/50 f\u00f6rdelning mellan m\u00e4n och kvinnor. PR-byr\u00e5erna och tankesmedjorna har dock en betydande \u00f6vervikt av m\u00e4n. De policyprofessionella \u00e4r en r\u00f6rlig yrkeskategori. N\u00e4r data till Makt utan mandat inh\u00e4mtades v\u00e5ren 2012 var mediananst\u00e4llnings\u00e5ret 2010. Endast en av tio inom kategorin har n\u00e5gon g\u00e5ng haft ett uppdrag som politisk f\u00f6rtroendevald. Det \u00e4r ovanligt att man kommer fr\u00e5n familjer d\u00e4r n\u00e5gon har eller haft politiken som yrke eller varit fritidspolitiker. S\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen om en \u201dpolitisk adel\u201d d\u00e4r makt skulle g\u00e5 i arv vederl\u00e4ggs. \u00c5r 2009 gjordes det en studie som omfattade 18 OECD-l\u00e4nder om hur m\u00e5nga policyprofessionella det gick per minister i regeringskanslierna. H\u00e4r visade det sig att Sverige med siffran 6 befann sig klart under det genomsnittliga medeltalet. Italien toppade med siffran 35 och l\u00e4ngst ner var Danmark med 0,5 anst\u00e4llda.
\nBokens avsnitt som \u00f6verblickar forskningsl\u00e4get visar att det inte tidigare gjorts n\u00e5gon enhetlig studie av de policyprofessionellas roll inom svensk politik, s\u00e5 Makt utan mandat \u00e4r lite av ett pilotprojekt. D\u00e4remot har det genomf\u00f6rts en hel del studier inom vissa andra l\u00e4nder och sj\u00e4lva begreppet \u201dpolicyprofessionell\u201d formulerades 1978 av den amerikanske statsvetaren Hugh Heclo. Bokens f\u00f6ljande kapitel tar upp vad de policyprofessionella egentligen sysslar med i sitt arbete och dess syn p\u00e5 sin verksamhet. D\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljer ett textparti d\u00e4r det utifr\u00e5n en antropologisk ansats st\u00e4lls fr\u00e5gan om man kan se denna grupp som en ny politisk \u201dstam\u201d i det svenska politiska landskapet med sina egna koder, ritualer, terminologi myter och n\u00e4tverk?. Fr\u00e5gan besvaras jakande.<\/p>\n

Partiernas medlemstapp<\/strong>
\nI det avsnitt vilket jag upplever som bokens mest intressanta del reses fr\u00e5gan vad denna grupps st\u00e4llning inneb\u00e4r f\u00f6r maktf\u00f6rh\u00e5llandena i svensk politik avseende andra kategorier:
\npartiernas medlemmar, de folkvalda, de opolitiska tj\u00e4nstem\u00e4nnen samt massmedia. De policyprofessionella som social kategori har vuxit till i betydelse, samtidigt som de svenska partiernas medlemsantal sjunkit drastiskt och de tv\u00e5 senaste\u00a0decennierna halverats. Idag tillh\u00f6r knappt tre procent av medborgarna n\u00e5got politiskt parti. En historisk orsak till partiernas kr\u00e4ftg\u00e5ng i medlemsnumer\u00e4r \u00e4r att antalet f\u00f6rtroendeposter radikalt minskat \u2013 genom kommunreformerna 1952 och 1970, varvid antalet kommuner skars ner fr\u00e5n totalt 2500 till 290, men dessa reformer ligger nu ganska l\u00e5ngt bort i tiden.<\/p>\n

De politiska \"stadshus\"<\/a>partierna har tappat medlemmar \u00e4nda sedan 1960 och s\u00e5ledes fortsatt att g\u00f6ra det i oavbruten takt de senaste 20 \u00e5ren. Fr\u00e5gan \u00e4r om de policyprofessionella idag fungerar likt ett filter mellan medlemmar och f\u00f6rtroendevalda, ett filter som gjort att de traditionella gr\u00e4sr\u00f6tternas inflytande beskurits och d\u00e4rmed varit en orsak till medlemstappet? Bokens
\nintervjuer f\u00f6rmedlar bilden av att s\u00e5 \u00e4r fallet. H\u00e4r refereras till att de policyprofessionella bland annat har en roll som \u201dgrindvakter\u201d vid bed\u00f6mning av vilka propositioner\/motioner
\nsom ska sl\u00e4ppas fram, bevakare av den dagliga partiledningens st\u00e5ndpunkter \u00f6ver vilken politik som ska f\u00f6ras ut, st\u00e5ndpunkter som \u00f6verordnas demokratiska st\u00e4mmo- och
\nkongressbeslut. Eller som en policyprofessionell refererar till hur han brukar agera mot enskilda riksdagsledam\u00f6ter: \u201dOch d\u00e5 s\u00e4ger de: – Men det h\u00e4r tycker kongressen\/
\nst\u00e4mman. – Ja, men allt som kongressen\/st\u00e4mman tycker \u00e4r inte bra, det vet du ocks\u00e5\u201d.
\nEn annan sak i sammanhanget, som boken faktiskt inte tar upp, \u00e4r att partiernas gr\u00e4sr\u00f6tter idag har ringa inflytande \u00f6ver hur politiken paketeras. Den hanteringen har i h\u00f6g grad \u00f6vertagits av PR-byr\u00e5er. I det stora hela kan man sk\u00f6nja en f\u00f6rskjutning mot att vanliga medlemmar reducerats till enkla distribut\u00f6rer av en politik som den h\u00f6gsta ledningen beslutat, policyprofessionella vakat \u00f6ver och reklamfirmor paketerat. Belysande \u00e4r det dessutom att det genom intervjumaterialet tydligg\u00f6rs att de policyprofessionellas viktigaste drivkraft i sitt arbete \u00e4r att k\u00e4nna att de ut\u00f6var politisk makt, makt som de inte uppn\u00e5tt i f\u00f6rsta taget om de g\u00e5tt den g\u00e4ngse partiv\u00e4gen. Eller som en PR-konsult uttrycker det hela: \u201d I en demokratisk organisation skulle det ta ganska l\u00e5ng tid innan jag skulle f\u00e5 m\u00f6jlighet att p\u00e5verka p\u00e5 det s\u00e4ttet som jag har nu, n\u00e4r jag kan komma in utifr\u00e5n och direkt f\u00e5 jobba med deras styrelse, f\u00f6rbundsordf\u00f6rande eller generalsekreterare\u201d.<\/p>\n

Demokratisk f\u00f6rtunning<\/strong>
\nSammantaget ger Makt utan mandat bilden av hur den borgerliga demokratin under senare decennier ur en viktig aspekt f\u00f6rtunnats. En annan s\u00e5dan \u00e4r sj\u00e4lvklart EU-medlemskapet \u2013 30-40 procent av riksdagsbesluten \u00e4r idag en enkel kodifiering av
\nlagstiftning beslutad i Bryssel, en supermaktsarena d\u00e4r beslut stadf\u00e4st f\u00f6r 507 miljoner medborgare i 28 l\u00e4nder. Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 var den i retoriken s\u00e5 omhuldade n\u00e4rhetsprincipen tar v\u00e4gen? \u00d6verhuvudtaget st\u00e4ller den f\u00f6rdjupade globaliseringen \u2013 och d\u00e5 inte minst handelsavtal som str\u00e4cker sig \u00f6ver s\u00e5 m\u00e5nga fler samh\u00e4lleliga f\u00e4lt \u00e4n enbart handel \u2013 fr\u00e5gor om vart den borgerliga demokratin och det r\u00e5dande samh\u00e4llsstyret \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g? Denna demokrati \u00e4r idag satt under press fr\u00e5n flera olika h\u00e5ll. Fr\u00e5gan \u00e4r vad som
\nh\u00e4nder med samh\u00e4llsbygget i stort om den forts\u00e4tter att f\u00f6rtunnas?<\/p>\n

MAKT UTAN MANDAT:<\/em>
\nDE POLICYPROFESSIONELLA I<\/em>
\nSVENSK POLITIK<\/em> \u00e4r skriven av Christina
\nGarsten, professor i socialantropologi, Bo
\nRothstein, professor i statsvetenskap och
\nStefan Svallfors, professor i sociologi.
\nDialogos F\u00f6rlag 2015<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare
\nAnders Karlsson<\/strong> \u00e4r skribent p\u00e5 Internationalen,
\nmedlem i Socialistiska Partiet.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ett s\u00e4rskilt k\u00e4nnetecken f\u00f6r v\u00e5r tid \u00e4r att en ny grupp av s\u00e5 kallat policyprofessionella tagit sitt s\u00e4te mitt i politiken: i departement, riksdagskanslier, partier, PR-organ intresseorganisationer och tankesmedjor. Men vad \u00e4r det h\u00e4r f\u00f6r en ny typ av … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[27],"tags":[],"class_list":["post-1534","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-oK","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1534","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1534"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1534\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1539,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1534\/revisions\/1539"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1534"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1534"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1534"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}