{"id":1565,"date":"2016-05-12T00:27:35","date_gmt":"2016-05-11T23:27:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1565"},"modified":"2016-05-12T00:29:45","modified_gmt":"2016-05-11T23:29:45","slug":"standigt-inloggad-standigt-loggad","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2016\/05\/12\/standigt-inloggad-standigt-loggad\/","title":{"rendered":"St\u00e4ndigt inloggad, st\u00e4ndigt loggad"},"content":{"rendered":"

\"Ny<\/a><\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

<\/h3>\n

I Storbritannien f\u00e5r mer \u00e4n tre miljoner l\u00f6ntagare sin regelbundna inkomst fr\u00e5n arbete som \u00e4r helt organiserat via olika internetplattformar, drivna av f\u00f6retag som <\/span>Uber, Upwork <\/i><\/span>och <\/span>Taskrabbit<\/i><\/span>. Det r\u00f6r sig inte om ett fenomen i marginalen i specifika branscher, menar <\/span>Ursula Huws<\/i><\/span>: \u201dDet som sker \u00e4r att flera olika trender som sakta byggts upp \u00f6ver flera decennier nu konvergerar och p\u00e5skyndar uppkomsten och spridningen av en ny modell f\u00f6r arbetsordning. Det handlar om en storskalig omstrukturering av arbete ino<\/span><\/span><\/span><\/span>m en rad olika sektorer.\u201d<\/span><\/span><\/span><\/span><\/h3>\n

Det \u00e4r ett v\u00e4lbekant m\u00f6nster. F\u00f6rst kommer en ekonomisk kris. D\u00e4refter f\u00f6ljer en enorm omstrukturering av kapitalet \u2013 och med denna, en omstrukturering av arbetet \u2013 som st\u00e4ller alla tidigare g\u00e4llande f\u00f6rh\u00e5llanden i tvivelsm\u00e5l. Gamla industrier, f\u00f6retag och arbeten f\u00f6rsvinner och nya uppkommer med hj\u00e4lp av nya teknologier. N\u00e4r m\u00e4nniskor k\u00e4mpar f\u00f6r att beskriva de seismiska omv\u00e4lvningarna i det ekonomiska och sociala landskapet s\u00e5 stiger en spr\u00e5klig dimma som f\u00f6rdunklar dragen i detta nya landskap, och g\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ken att analysera och kartl\u00e4gga blir till suddiga ansatser.<\/h4>\n

Terminologisk kamp<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Den h\u00e4r g\u00e5ngen var teknikutopisterna tidigt ute bland kommentatorerna och erbj\u00f6d uttryck som \u201ddelningsekonomi\u201d och \u201dpeer-to-peer n\u00e4tverk\u201d f\u00f6r att frammana en vision av en ny positiv utveckling som, h\u00e4vdar de, ger en f\u00f6raning om hur ett post-kapitalistiskt samh\u00e4lle byggt p\u00e5 samarbete kan se ut. Det \u00e4r ett samh\u00e4lle d\u00e4r internet ger m\u00f6jlighet till delning av tj\u00e4nster mellan de som beh\u00f6ver dem och de som tillhandah\u00e5ller dem, utan n\u00e5gon kapitalistisk mellanhand. Enligt deras spekulationer kan vi med 3-D skrivarteknik till och med skippa fabrikerna och l\u00e5ta varor produceras precis n\u00e4r de beh\u00f6vs.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen att m\u00e4nniskor gladeligen och oegenyttigt erbjuder sina tj\u00e4nster till fullst\u00e4ndiga fr\u00e4mlingar plockas upp i en annan form av diskurs d\u00e4r \u201dmassans kunskaper\u201d med hj\u00e4lp av \u201dcrowdsource\u201d eller \u201ccloudsource\u201d utm\u00e5las som l\u00f6sningar p\u00e5 allehanda sv\u00e5rhanterliga problem.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Kanske ska man fokusera p\u00e5 ordet \u201dsource\u201d som v\u00e4cker associationer till den f\u00f6retagskultur som slog rot p\u00e5 1990-talet d\u00e4r \u201doutsourcing\u201d (och alla dess varianter: global sourcing, insourcing, eller backsourcing) var aff\u00e4rsverksamhetens kodord.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

N\u00e4r termer som crowdsourcing anv\u00e4nds i dessa sammanhang s\u00e5 syftar det i sj\u00e4lva verket inte p\u00e5 en frivillig g\u00e5voekonomi utan p\u00e5 en ekonomi d\u00e4r olika plattformar p\u00e5 n\u00e4tet anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00e5 omedelbar tillg\u00e5ng till en global pool av arbetare. I uttryck som \u201dflytande arbetskraft\u201d och \u201cworkforce on demand,\u201d \u00e4r den aspekten \u00e4n mer uppenbar.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

\"Automatrisk<\/a><\/span><\/span><\/span>Ibland beskrivs dock den h\u00e4r st\u00e4ndigt tillg\u00e4ngliga arbetsstyrkan (det m\u00e4nskliga molnet eller m\u00e4ngden) ocks\u00e5 i mer pessimistiska ordalag med uttrycket \u201dartificiell artificiell intelligens\u201d. Man liknar ofta detta osynliga arbete som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r internets funktion med Den Mekaniska Turken, det \u201dautomatiska\u201d schackbr\u00e4de p\u00e5 1800-talet som i sj\u00e4lva verket visade sig d\u00f6lja en m\u00e4nsklig operat\u00f6r.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Vare sig det handlar om att kontrollera riktigheten i Googles rankningar, f\u00f6ra in gatunummer i Google Maps, sortera bort vidriga bilder p\u00e5 sexuellt utnyttjande av barn eller halshuggningar fr\u00e5n sociala medier, eller att matcha erbjudanden med ans\u00f6kningar p\u00e5 jobbs\u00f6k-plattformar, s\u00e5 handlar det om aktiviteter som de flesta anv\u00e4ndare tar f\u00f6r givet att de utf\u00f6rs automatiskt av algoritmer, men som i sj\u00e4lva verket ombes\u00f6rjas av m\u00e4nskliga \u201dklick-arbetare\u201d.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Optimister som prisar kreativiteten och oberoendet som associeras med frilansande klick-arbete kallar det \u201dgig-ekonomi\u201d, medan mer neutrala kommentatorer beskriver en \u201dplattformsekonomi\u201d eller \u201dn\u00e4tverksekonomi\u201d.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Vad vi \u00e4n m\u00e5 kalla det s\u00e5 har de flesta av oss nu samlat p\u00e5 oss tillr\u00e4ckligt med anekdoter eller egna f\u00f6rstahandserfarenheter f\u00f6r att ha en f\u00f6rest\u00e4llning om hur det \u00e4r att vara en del av denna nutida arbetsstyrka-on-demand. Det finns skr\u00e4ckhistorier om hur arbetarna p\u00e5 Amazon Mechanical Turk, om de inte bor i Indien eller USA, bara kan f\u00e5 betalt i presentcheckar \u2013 en \u00e5teruppfinning av den klassiska f\u00f6retagsbutiken. Arbetarna p\u00e5 plattformar som Freelancer eller Elance uppt\u00e4cker att, trots de tydligt f\u00e5r veta att de inte \u00e4r fast anst\u00e4llda, s\u00e5 har deras klienter exklusiv \u00e4gander\u00e4tt till deras intellektuella egendom, \u00e4ven n\u00e4r de inte f\u00e5tt betalt \u2013 l\u00f6nest\u00f6ld i det tjugof\u00f6rsta \u00e5rhundradet. Och det \u00e4r inte ovanligt med ber\u00e4ttelser om hur det anseende som m\u00f6dosamt byggts upp online, under flera m\u00e5nader eller \u00e5r kan spolieras av en illvillig kunds omd\u00f6me.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Nytt arbetsliv <\/span><\/span> <\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Det tycks som om en ny sorts arbetsliv h\u00e5ller p\u00e5 att uppst\u00e5.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Det \u00e4r ett liv d\u00e4r vem du \u00e4r och vad du kan, presenteras f\u00f6r v\u00e4rlden i form av standardiserade check-listor; eventuellt dekorerade med en ins\u00e4ljande egenbeskrivning. Fr\u00e4mlingar med makten att anst\u00e4lla dig kan bed\u00f6ma kvaliteten p\u00e5 ditt arbete med hj\u00e4lp av anv\u00e4ndarbed\u00f6mningar, som kan avspegla v\u00e4linformerat omd\u00f6me, men som lika g\u00e4rna kan vara ett uttryck f\u00f6r d\u00e5lig smak eller en ovilja att betala dig f\u00f6r dina tj\u00e4nster.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Du vet inte fr\u00e5n den ena veckan till den andra, eller ens timme f\u00f6r timme, om du har ett arbete eller inte – s\u00e5 ha alltid din smartphone till hands, var beredd att trycka p\u00e5 \u201daccept\u201d \u00f6gonblickligen. Du \u00e4r, i korthet, st\u00e4ndigt inloggad.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Eftersom ditt arbete i stor utstr\u00e4ckning sker online s\u00e5 registreras varje aktivitet. S\u00e5ledes generar du oupph\u00f6rligt de data som g\u00f6r det m\u00f6jligt att \u00f6vervaka dig allt noggrannare, med alltmer preciserade prestationsindikatorer, som reducerar det individuella r\u00f6relseutrymmet ytterligare. <\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Du blir del av en atomiserad arbetsstyrka d\u00e4r individerna \u00e4r alltmer utbytbara. Deras arbete \u00e4r s\u00f6nderdelat i standardiserade enheter, de \u00e4r st\u00e4ndigt inloggade p\u00e5 n\u00e4tet och de blir loggade, i betydelsen att deras arbete kontinuerligt registreras f\u00f6r framtida analys.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Det h\u00e4r kan ju l\u00e5ta \u00f6verdrivet dystopiskt. Man kan h\u00e4vda att den h\u00e4r typen av arbete, som nu alltmer sk\u00f6ts via onlineplattformar i alla tider har varit os\u00e4kra. Har det n\u00e5gonsin varit f\u00f6rknippat med s\u00e4kra anst\u00e4llningsvillkor att k\u00f6ra taxi eller att redigera text p\u00e5 frilansbasis? Att st\u00e4da eller att utr\u00e4tta \u00e4renden, har knappast r\u00e4knats som riktiga jobb.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Plattformsekonomi<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Ett s\u00e4tt att se p\u00e5 den senaste exponentiella tillv\u00e4xten av onlineplattformar f\u00f6r att leverera tj\u00e4nster \u00e4r att se det som en formalisering av den informella ekonomin, med den \u00f6versk\u00e5dlighet som f\u00f6ljer med en \u00f6ppen marknad som ers\u00e4tter det gamla s\u00e4ttet att f\u00f6rmedla arbete fr\u00e5n mun till mun. Och som ocks\u00e5 ers\u00e4tter det svarta utbytet, kontanter i handen, med sp\u00e5rbara betalningar via internet, som \u00e5tminstone \u00f6ppnar f\u00f6r m\u00f6jligheten att beskatta dem och f\u00f6r mer r\u00e4ttvisa l\u00f6nevillkor.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Vilket \u00e4r en bra sak, h\u00e4vdar somliga. Inte minst f\u00f6r m\u00e4nniskor som tidigare varit utest\u00e4ngda fr\u00e5n s\u00e5dana arbeten p\u00e5 grund av k\u00f6n, etnicitet eller handikapp. Har teknikutopisterna r\u00e4tt?<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Men om man betraktar organiseringen av arbetet via online-plattformar enbart som n\u00e5got som p\u00e5verkar den informella arbetsmarknaden s\u00e5 ignorerar man en bredare verklighet. Det som sker \u00e4r att flera olika trender som sakta byggts upp \u00f6ver flera decennier nu konvergerar och p\u00e5skyndar uppkomsten och spridningen av en ny modell f\u00f6r arbetsordning som sp\u00e4nner \u00f6ver en rad olika sektorer. Den dyker upp i s\u00e5v\u00e4l offentlig som privat sektor; i manuellt och intellektuellt arbete och i kontorsarbete; den innefattar b\u00e5de l\u00e5g- och h\u00f6gkvalificerade jobb, oavsett om de t\u00e4cks av avtalsenligt anst\u00e4llningsskydd eller inte. Det loggade arbetet \u00e4r den nya normen.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

L\u00e5ngsamt och f\u00f6rs\u00e5tligt har det blivit accepterat att du ska ha ett st\u00e4ndigt uppdaterat CV, tillg\u00e4ngligt att bed\u00f6mas, och att vara st\u00e4ndigt beredd att formulera din kompetens i termer anpassade f\u00f6r varje nytt jobb, f\u00f6r varje potentiell befordran, anslagsans\u00f6kan eller f\u00f6r att passa in i en specifik projektgrupp. Det tas f\u00f6r givet att dessa ans\u00f6kningar ska g\u00f6ras online vilket tvingar dig att modifiera dina tidigare erfarenheter s\u00e5 att de g\u00e5r att passa in i standardiserade check-listor och rullgardinsmenyer. \u00c4ven om du har avtalsreglerad 40-timmars arbetsvecka s\u00e5 \u00e4r det nu i princip normalt att du f\u00f6rv\u00e4ntas kolla din epost dygnet runt, var du \u00e4n befinner dig.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

N\u00e4rsomhelst kan ett pling i din smartphone p\u00e5kalla din uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r att ett m\u00f6te blivit inbokat i din kalender eller att en uppgift v\u00e4ntar p\u00e5 att slutf\u00f6ras i din inbox. Gud hj\u00e4lpe dig om du gl\u00f6mt ditt anv\u00e4ndarnamn eller l\u00f6senord n\u00e4r det \u00e4r dags att agera! S\u00e5 mycket l\u00e4ttare d\u00e5 att vara permanent inloggad, oavsett s\u00e4kerhetsriskerna.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Det handlar inte bara om att en form av kommunikation ersatt en annan. Det \u00e4r de yttre tecknen p\u00e5 en storskalig omstrukturering av arbetet: en manifestation av ett underliggande m\u00f6nster d\u00e4r arbetsuppgifter standardiseras f\u00f6r att systematiskt kunna koordineras och \u00f6vervakas. <\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Varje produktionsenhet \u00e4r inv\u00e4vd i en st\u00f6rre hierarki som koordineras elektroniskt. Och var och en av dessa enheter, som pressas att h\u00e5lla nere kostnaderna, f\u00f6rs\u00f6ker minimera dem genom att externalisera s\u00e5 mycket arbete som m\u00f6jligt p\u00e5 sina anv\u00e4ndare eller p\u00e5 en l\u00e4gre niv\u00e5 i hierarkin.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Beh\u00f6ver du en databas med allas uppgifter inlagda? Sl\u00f6sa inte pengar p\u00e5 en anst\u00e4lld som samlar och matar in data. L\u00e5t anv\u00e4ndarna fylla i online-formul\u00e4r med de personuppgifter du beh\u00f6ver. Vill du vara s\u00e4ker p\u00e5 att ett projekt kommer att vara f\u00e4rdigt i tid? L\u00e5t alla som arbetar i projektet f\u00f6ra loggbok \u00f6ver sitt arbete och inf\u00f6r sanktioner om man missar att n\u00e5 uppsatta m\u00e5l.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Varje transaktion kanske ba\"Handy<\/a>ra tar n\u00e5gra minuter, eller till och med sekunder, men multiplicerat genom hela ekonomin s\u00e5 sparar man miljontals dollar i form av icke betalade l\u00f6ner genom att l\u00e5ta alla boka sina egna biljetter, fylla i deklarationsblanketter, ladda upp artiklar, best\u00e4lla matvaror, uppdatera sina profiler och logga sin egen arbetstid \u2013 och den cyberbyr\u00e5kratiska ryggs\u00e4ck av obetalt \u201dkonsumentarbete\u201d som numera ing\u00e5r vardagslivet f\u00f6r var och en sv\u00e4ller \u00e4n mer.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

F\u00f6rutom att kostnaden f\u00f6r arbetet l\u00e4ggs \u00f6ver p\u00e5 andra s\u00e5 skapar de inloggade handlingarna sp\u00e5r som g\u00f6r det m\u00f6jligt att f\u00f6lja varje transaktion, att kartl\u00e4gga varje arbetares prestation. Det l\u00e4gger grunden till att fastst\u00e4lla vad som borde utg\u00f6ra ett \u201dnormalt\u201d arbetsm\u00f6nster f\u00f6r varje specifik yrkesgrupp och detta kan sedan anv\u00e4ndas f\u00f6r att s\u00e4tta upp framtida m\u00e5l.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Det \u00e4r en modell som n\u00e4r den tr\u00e4nger in i olika n\u00e4ringsgrenar och yrken ger upphov till paradoxen att arbetet blir mer formaliserat \u2013 utformat f\u00f6r att m\u00f6ta standardiserade prestationsm\u00e5l, alltifr\u00e5n m\u00e4ngden av publicerat inneh\u00e5ll till antalet s\u00e4ljtillf\u00e4llen eller finkalibrerat f\u00f6r att fungera i komplexa multinationella bolag \u2013 och p\u00e5 samma g\u00e5ng mer otryggt.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Otrygga villkor<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Men kapitalismen beh\u00f6ver f\u00f6rutom standardisering ocks\u00e5 innovationer. Och innovationer \u00e4r en trasslig typ av verksamhet som innefattar experimenterande, utbrott av kreativitet blandat med perioder av misslyckade ansatser. F\u00f6r m\u00e5nga kapitalistiska organisationer \u00e4r ett allt vanligare s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka l\u00f6sa denna paradox att f\u00f6rs\u00f6ka placera den har typen av aktiviteter i en sorts svart l\u00e5da som kringg\u00e4rdas av externa kontrollsystem och som minimerar risktagandet. Utvecklandet av nya produkter och processer \u2013 och \u00e4ven en rad aspekter av ren forskning \u2013 tenderar allt mer att placeras i specialavdelningar eller att helt och h\u00e5llet utlokaliseras och organiseras p\u00e5 projektbasis med tempor\u00e4ra team. Det \u00e4r en modell som l\u00e4nge k\u00e4nnetecknat kreativa verksamheter d\u00e4r arbetare g\u00e5r samman f\u00f6r att producera en viss film, pj\u00e4s eller en skiva, och det har nu spridit sig till spelindustrin, mjukvaruutveckling och m\u00e5nga andra verksamheter.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Det \u00e4r h\u00e4r de otrygga villkoren blir tydliga. \u00c4ven om de verkar ha en anst\u00e4llning s\u00e5 kommer \u00e4ven h\u00f6g-kvalificerade utvecklare ofr\u00e5nkomligt att k\u00e4nna att de aldrig \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n deras senaste projekt.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Varje g\u00e5ng m\u00e5ste de bevisa sitt v\u00e4rde, l\u00e4gga ner extra timmar, visa h\u00e4ngivenhet och genomf\u00f6ra den intrikata balansakten att p\u00e5visa att man \u00e4r en bra lagspelare samtidigt som man framh\u00e4ver sin egen oumb\u00e4rlighet \u2013 allt som \u00f6kar m\u00f6jligheten att man blir utvald till n\u00e4sta projektgrupp. Livet inuti bolaget liknar alltmer livet utanf\u00f6r.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller l\u00e5gbetalda tj\u00e4nstejobb \u00e4r likheterna \u00e4n mer tydliga. Det \u00e4r inte stor skillnad p\u00e5 att vara dygnet-runt tillg\u00e4nglig f\u00f6r ett varuhus, lager, caf\u00e9 eller en hamburgerkedja och sitta och v\u00e4nta p\u00e5 att chefen ska ringa in dig, j\u00e4mf\u00f6rt med att v\u00e4nta p\u00e5 att n\u00e4r n\u00e4sta uppdrag \u00e5t Task Rabbit, Hassle, Handy eller Uber kommer.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

En teoretisk skillnad mellan att vara frilansare och att vara fastanst\u00e4lld \u00e4r att den f\u00f6rra har st\u00f6rre frihet att s\u00e4ga nej till arbete. Men i dagens l\u00e4ge d\u00e4r obetald praktiktj\u00e4nstg\u00f6ring \u00e4r utbrett och ren st\u00f6ld av intellektuell egendom via n\u00e4tet \u00e4r vanligt s\u00e5 \u00e4r det, f\u00f6r dem som inte kan st\u00f6dja sig p\u00e5 v\u00e4lb\u00e4rgade f\u00f6r\u00e4ldrar eller en rik partner, en frihet som alltmer liknar den ber\u00f6mda friheten att sova under broar och tigga p\u00e5 gatorna, som Anatole France myntade. Friheten att v\u00e4lja finns bara n\u00e4r det finns verkliga alternativ att v\u00e4lja mellan.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

\"Skuggor\"<\/a>Inneb\u00e4r det h\u00e4r, som ibland h\u00e4vdas, att alla arbetare ing\u00e5r i ett \u201dprekariat\u201d med gemensamma villkor eller, med ett annat uttryckss\u00e4tt, att de utg\u00f6r en odifferentierad \u201dmultitud\u201d? Svaret \u00e4r nej, otrygghet \u00e4r det normala tillst\u00e5ndet f\u00f6r all arbetskraft under kapitalismen. Det \u00e4r en otrygghet som under gynnsamma villkor h\u00e5lls i schack av starka arbetarorganisationer. Otryggheten i sig binder inte samman arbetare i en gemensam klassidentitet mer \u00e4n vad till exempel hunger eller fattigdom g\u00f6r. N\u00e4r allt st\u00f6rre del av arbetskraften dras in marknadsrelationer s\u00e5 skapas mer differentiering, inte mindre. Vikten av specifika f\u00e4rdigheter och talanger minskar inte, utan den tv\u00e4rtom \u00f6kar. Men arbetsgivarna f\u00e5r m\u00f6jlighet att i detalj f\u00f6rtydliga sina krav p\u00e5 arbetskraften och precisera sin rekrytering, och att skarpare st\u00e4lla potentiellt anst\u00e4llda i konkurrens mot varandra, ofta oberoende av var de befinner sig i v\u00e4rlden. <\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Arbetskraften \u00e4r atomiserad, men i allm\u00e4nhet \u00e4r arbetare bara utbytbara gentemot varandra inom specifika f\u00e4rdighetsomr\u00e5den, specifikt yrkeskunnande. N\u00e4r arbetsmarknaden f\u00f6rvandlas till en formaliserad helt splittrad arena d\u00e4r vissa omr\u00e5den tidigare varit relativt st\u00e4ngda f\u00f6r konkurrens utifr\u00e5n genom r\u00e5dande krav p\u00e5 yrkeskunnande, s\u00e5 uppkommer nya vinnare och f\u00f6rlorare. Det som \u00e4r en katastrof f\u00f6r en frilansande grafisk designer eller en chauff\u00f6r med taxilicens i New York eller London kan vara en livsavg\u00f6rande m\u00f6jlighet f\u00f6r en konststuderande i Pakistan eller Bolivia eller f\u00f6r en nyanl\u00e4nd immigrant vars enda tillg\u00e5ng \u00e4r en bil. Att beteckna dem alla som medlemmar av en och samma klass \u2013 k\u00e4nnetecknad av os\u00e4ker st\u00e4llning p\u00e5 arbetsmarknaden \u2013 kan inte p\u00e5 n\u00e5got magiskt s\u00e4tt ta bort de i h\u00f6gsta grad verkliga skillnaderna i deras materiella intressen.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Externalisering<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Hur ska man som marxist f\u00f6rst\u00e5 den h\u00e4r nya fasen som nu alltmer pr\u00e4glar kapitalismen? Den har helt klart flera olika dimensioner.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 f\u00f6rs helt nya omr\u00e5den av m\u00e4nniskors liv in i kapitalets omloppsbana och m\u00f6jligg\u00f6r skapande av profit ur aktiviteter som tidigare utbyttes kostnadsfritt. Airbnb, SnapGoods, Lyft, eller italienska Gnammo \u00e4r exempel p\u00e5 bolag som drar in m\u00e4nskliga umg\u00e4ngesformer i den kapitalistiska sf\u00e4ren och g\u00f6r det m\u00f6jligt att g\u00f6ra vinst p\u00e5 varje byteshandling \u00e4ven n\u00e4r det inte finns n\u00e5gra anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llanden. <\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

F\u00f6r det andra s\u00e5 utvidgar plattformsekonomin den kapitalistiska sf\u00e4ren till den informella ekonomin och p\u00e5l\u00e4gger den vinstkrav samtidigt som den strukturerar arbetskraften inom sektorn enligt kapitalistisk arbetsdisciplin och tidsregim. Det h\u00e4r sker \u00f6ver hela linjen; inom online-organiserat internetarbete (som Elance, Amazon Mechanical Turk eller Upwork), inom manuellt arbete (till exempel TaskRabbit, Handy eller Zaarly) och ocks\u00e5 inom enkel varuproduktion (d\u00e4r \u00e4r Etsy ett exempel p\u00e5 f\u00f6retag som drar vinning av den processen). <\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

F\u00f6r det tredje s\u00e5 inneb\u00e4r det en externalisering av investeringskostnaderna. F\u00f6rr var f\u00f6retag som drev hotellkedjor eller taxif\u00f6retag tvungna att investera i fastigheter och bilar \u2013 tillg\u00e5ngar vars v\u00e4rde sj\u00f6nk \u00f6ver tid. Nu kan f\u00f6retag som Uber och Airbnb l\u00e5ta medborgarna st\u00e5 f\u00f6r kostnaderna, inklusive r\u00e4ntor och amorteringar p\u00e5 l\u00e5nen de tvingats ta f\u00f6r att anskaffa sina tillg\u00e5ngar. Samtidigt som de f\u00e5r st\u00e5 f\u00f6r risktagandet blir de allt fastare knutna till det kapitalistiska systemet. <\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Den fj\u00e4rde effekten \u00e4r kanske den mest f\u00f6rs\u00e5tliga eftersom den str\u00e4cker sig bortom de nya plattformarna och in i k\u00e4rnan av den \u201dgamla\u201d ekonomiska ordningen. Genom att den etablerar en ny normativ modell f\u00f6r hur arbete b\u00f6r vara \u2013 standardiserat j\u00e4mf\u00f6rbart, st\u00e4ndigt tillg\u00e4ngligt, permanent registrerat \u2013 s\u00e5 om\u00f6jligg\u00f6r den varje f\u00f6rest\u00e4llning om att arbetet kunde vara organiserat p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. <\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Den nya arbetsordningen ger intensiva mots\u00e4ttningar genom kropp, sinne och vardagsliv p\u00e5 var och en som ing\u00e5r i denna globala arbetsstyrka. De \u00e4r p\u00e5 samma g\u00e5ng i h\u00f6gsta grad splittrade och samtidigt f\u00f6rbundna med varandra. Samtidigt som deras uppgifter \u00e4r h\u00f6gst specialiserade s\u00e5 har de ocks\u00e5 mer gemensamt med andra arbetare \u00e4n n\u00e5gonsin.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

De m\u00e5ste vara b\u00e5de sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och medg\u00f6rliga. B\u00e5de konkurrera och samarbeta. De m\u00e5ste vara st\u00e4ndigt tillg\u00e4ngliga men inte visa tecken p\u00e5 tr\u00f6tthet. De m\u00e5ste kunna visa p\u00e5 sina tidigare erfarenhet och sitt anseende, men bed\u00f6ms \u00e4nd\u00e5 aldrig b\u00e4ttre \u00e4n sitt senaste jobb. <\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Det finns potential b\u00e5de f\u00f6r nya typer av mots\u00e4ttningar s\u00e5v\u00e4l som nya former av solidaritet mellan dem.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Vilka former av medvetande uppst\u00e5r ur de h\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna? Vilken potential finns det f\u00f6r gemensamma krav? Ska vi se tillbaka p\u00e5 perioden fr\u00e5n cirka 1950 till 1980 som en normativ period – d\u00e5 det ju, \u00e5tminstone f\u00f6r k\u00e4rnan av arbetskraften i den utvecklade v\u00e4rlden, var normalt att f\u00f6rv\u00e4nta sig ett fast jobb, h\u00e4lsov\u00e5rd, betald semester och pension?<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Eller \u00e4r det dags att \u00f6verv\u00e4ga helt andra s\u00e4tt att organisera arbetet och v\u00e4lf\u00e4rden? <\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

Ursula Huws<\/strong> \u00e4r professor i Internationella Arbetsstudier vid Working Lives Research Institute p\u00e5 London Metropolitan University. Fr\u00e5n b\u00f6rjan av 2 000-talet har hon analyserat internets p\u00e5verkan p\u00e5 arbetslivet, bland annat i boken The Making of a Cybertariat: Virtual Work in a Real World<\/i>. Hennes senaste bok \u00e4r Labor in the Global Digital Economy: The Cybertariat Comes of Age (<\/i>Monthly Review Press). I R\u00f6da rummet 1\/2006 <\/a>finns hennes artikel VAD JOBBAR DU MED? <\/span><\/span>\u2013 om sammanbrottet f\u00f6r yrkesidentiteten och konstruktionen av reservarm\u00e9n.<\/span><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Storbritannien f\u00e5r mer \u00e4n tre miljoner l\u00f6ntagare sin regelbundna inkomst fr\u00e5n arbete som \u00e4r helt organiserat via olika internetplattformar, drivna av f\u00f6retag som Uber, Upwork och Taskrabbit. Det r\u00f6r sig inte om ett fenomen i marginalen i specifika branscher, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1565","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-pf","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1565","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1565"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1565\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1576,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1565\/revisions\/1576"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1565"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1565"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1565"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}