{"id":1597,"date":"2016-05-12T00:22:23","date_gmt":"2016-05-11T23:22:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1597"},"modified":"2016-05-13T00:22:53","modified_gmt":"2016-05-12T23:22:53","slug":"kommer-kapitalismen-att-aterupprattas","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2016\/05\/12\/kommer-kapitalismen-att-aterupprattas\/","title":{"rendered":"Kommer kapitalismen att \u00e5teruppr\u00e4ttas?"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r Barack Obama den 28 mars landade p\u00e5 kubansk mark var det en historisk h\u00e4ndelse. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan Calvin Coolidge 1928 gjorde en amerikansk president ett statsbes\u00f6k p\u00e5 \u00f6n, ett kvitto p\u00e5 den r\u00e5dande islossningen mellan l\u00e4nderna. Republikanerna i USA:s kongress hindrar dock fortfarande h\u00e4vandet av den handelsblockad som r\u00e5der sedan 1962. Vad kommer att h\u00e4nda nu p\u00e5 Kuba? Fr\u00e5n USA:s sida \u00e4r det inte n\u00e5gra altruistiska avsikter som ligger bakom \u00f6ppningen. Hur kommer det kubanska ledarskapet att tackla stormaktens anstormning? Med teorin om \u00f6verg\u00e5ngssamh\u00e4llen som analysverktyg f\u00f6rs\u00f6ker Peter Wid\u00e9n f\u00e5 grepp om den aktuella processen.<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r naturligtvis en seger f\u00f6r kubansk diplomati att Obama bes\u00f6ker Kuba, frigivandet av de fem spionanklagade kubanerna, att flyg och b\u00e5ttrafik uppr\u00e4ttas mellan Kuba och USA, liksom det faktum att USA:s president vill lyfta blockaden, \u00e4ven om han nu hindras av den republikanska majoriteten i kongressen. Men allt detta utspelas mot bakgrund av Kubas ekonomiska reformer eller \u201duppdateringar\u201d som kubanerna sj\u00e4lva kallar dem. Vad \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att h\u00e4nda? Hur b\u00f6r socialister se p\u00e5 marknadsreformerna? Vad har den h\u00e4rskande klassen i USA och andra imperialistiska stater f\u00f6r m\u00e5ls\u00e4ttningar gentemot Kuba? Vi kommer att f\u00f6rs\u00f6ka svara p\u00e5 en del av dessa fr\u00e5gest\u00e4llningar men l\u00e5t oss b\u00f6rja med n\u00e5gra tankar om de ekonomiska \u201duppdateringarna\u201d.<\/p>\n

Reformerna \u00a0<\/strong>
\nDet r\u00e5der ingen tvekan om att de ekonomiska f\u00f6r\u00e4ndringar som planeras p\u00e5 Kuba och som b\u00f6rjat inf\u00f6ras \u00e4r av betydande karakt\u00e4r. Hundratusentals statliga jobb ska bort och m\u00e5nga har redan avskedats. Tanken \u00e4r att de ska arbeta som privat anst\u00e4llda och som egenf\u00f6retagare. Redan befinner sig cirka 25 procent utanf\u00f6r den statliga sektorn, alla har inte lyckats f\u00e5 jobb. Arbetsl\u00f6sheten \u00e4r uppe i 3,5 procent, 16 procent av de anst\u00e4llda inom h\u00e4lsov\u00e5rden har sagts upp. De sociala utgifterna sj\u00f6nk i relation till BNP fr\u00e5n 37 till 27 procent under perioden 2007-2013. Pensions\u00e5ldern h\u00f6jdes med fem \u00e5r, fr\u00e5n 55 \u00e5r till 60 f\u00f6r kvinnor och fr\u00e5n 60 till 65 f\u00f6r m\u00e4n. Subventionerna till vissa produkter fasas ut. De statliga f\u00f6retagen f\u00e5r r\u00e4tt att sj\u00e4lva f\u00f6rhandla om l\u00f6ner. Fler och fler l\u00f6ner knyts till \u201darbetsprestation\u201d \u2013 ackord och andra prestationsbaserade system. De statliga f\u00f6retagen f\u00e5r ocks\u00e5 r\u00e4tt att sj\u00e4lva disponera 50 procent av vinsten, att s\u00e4lja vad de producerar ut\u00f6ver planen p\u00e5 marknaden och sj\u00e4lva s\u00e4tta priserna p\u00e5 detta \u00f6verskott.\u00a0 Bidrag till \u00e5ldrade medborgare dras in om deras egna familjer tar hand om dem. V\u00e5rdcentraler st\u00e4ngs och v\u00e5rdpersonal s\u00e4gs upp. M\u00e5ls\u00e4ttningen var att 1,8 miljoner personer skulle jobba som egenf\u00f6retagare 2015. Denna m\u00e5ls\u00e4ttning har man dock inte uppn\u00e5tt. I slutet av 2012 hade cirka 365 000 statligt anst\u00e4llda f\u00e5tt l\u00e4mna sina jobb.<\/p>\n

En viktig f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r den planerade frizonen i hamnstaden Mariel (Zona Especial de Dessarollo Mariel).\u00a0 En ny lag f\u00f6r utl\u00e4ndska investeringar har ocks\u00e5 antagits. Utl\u00e4ndska investerare beh\u00f6ver inte betala personlig inkomstskatt och inte heller arbetsgivaravgifter. F\u00f6retaget f\u00e5r under \u00e5tta \u00e5r befrielse fr\u00e5n bolagsskatt. De utl\u00e4ndska f\u00f6retagen kan dock inte direktanst\u00e4lla kubansk arbetskraft. Man kommer att f\u00e5 hyra in arbetare fr\u00e5n en statlig agentur och betala till den kubanska staten som sedan betalar ut l\u00f6nerna.\u00a0 Det f\u00f6rsta USA-\u00e4gda f\u00f6retaget som kommer att bedriva direkt produktion p\u00e5 Cuba \u00e4r det Alabama-baserade CleBer LLC som ska tillverka tusen mindre traktorer per \u00e5r i en anl\u00e4ggning inom specialzonen Mariel.
\n\"kuba4\"<\/a>
\nDen kubanska stats\u00e4gda planekonomin uppstod n\u00e4r USA v\u00e4grade raffinera sovjetisk olja och revolution\u00e4rerna beslutade att expropriera de amerikanska f\u00f6retagen. De USA-\u00e4gda sockerplantagerna och andra anl\u00e4ggningar \u00f6verf\u00f6rdes i det kubanska folkets \u00e4go. Den kapitalistklass som kontrollerat \u00f6n socialt, ekonomiskt och politiskt fick se sig \u00f6verk\u00f6rd, d\u00e4rav det hat som delar av USA:s kapitalistklass, liksom de i exil g\u00e5ende kubanska borgarna, ger uttryck f\u00f6r.<\/p>\n

Den kubanska v\u00e4gen <\/strong>proklamerades som socialistisk <\/strong>
\nSovjet och \u00f6stblocket blev revolutionens ekonomiska samarbetspartner. Den revolution\u00e4ra regeringen satte dock sina f\u00f6rhoppningar till den socialistiska revolutionens spridning, fr\u00e4mst p\u00e5 den latinamerikanska kontinenten. Undertecknad var sj\u00e4lv p\u00e5 Kuba 1968 och kan vittna om den optimistiska st\u00e4mning som r\u00e5dde, och hur en \u00f6ppen kritik mot Sovjetunionen, som inte ville st\u00f6da de olika f\u00f6rs\u00f6ken till gerillauppror i Latinamerika, frodades. Mot den sovjetiska s\u00e5 kallade socialismen st\u00e4lldes Che Guevaras teser om att skapa \u201dden nya m\u00e4nniskan\u201d. Socialismen skulle byggas genom att m\u00e4nniskor l\u00e4mnade sn\u00e4v egoism bakom sig f\u00f6r att i st\u00e4llet arbeta f\u00f6r allas v\u00e4lf\u00e4rd. \u201dKommunismen kan inte skapas med kapitalistiskt t\u00e4nkande\u201d var Ches tes. Materiella incitament skulle ers\u00e4ttas med revolution\u00e4r moral.<\/p>\n

\"kuba3\"<\/a>Efter det misslyckade f\u00f6rs\u00f6ket att n\u00e5 en sockersk\u00f6rd p\u00e5 10 miljoner ton slog den kubanska regeringen in p\u00e5 en mer sovjetisk modell i b\u00f6rjan av 70-talet. En realitet var naturligtvis att Kuba verkligen beh\u00f6vde samarbetet med COMECON. (\u00d6stblockets institution f\u00f6r ekonomiskt samarbete). En modern socialism som kan ge ett b\u00e4ttre liv f\u00f6r m\u00e4nniskorna kr\u00e4ver ekonomiskt och tekniskt internationellt samarbete. En isolerad \u00f6 kan inte producera och utveckla allt. Behovet av att uppr\u00e4tth\u00e5lla det ekonomiska samarbetet med Sovjetunionen ledde ocks\u00e5 Fidel Castro till det \u00f6desdigra beslutet att acceptera den sovjetledda ockupationen av Tjeckoslovakien 1968 – det Tjeckoslovakien som h\u00f6ll p\u00e5 att utvecklas till en socialistisk demokrati i mitten av Europa. Sovjet och de andra Warzawapaktsl\u00e4nderna anklagade Dubcekregeringen f\u00f6r att vilja inf\u00f6ra kapitalism. Sanningen var att regeringen i Prag ville genomf\u00f6ra marknadsreformer som var l\u00e5ngt mildare \u00e4n de som nu planeras i Havanna. De marknadsreformer som nu genomf\u00f6rs p\u00e5 Kuba har naturligtvis skapat debatt bland socialister v\u00e4rlden \u00f6ver. Det finns de som menar att vi h\u00e4r kan se b\u00f6rjan p\u00e5 en kinesisk eller vietnamesisk utveckling, det vill s\u00e4ga att kapitalismen \u00e5teruppr\u00e4ttas trots att dessa stater fortfarande kallar sig socialistiska och att ett \u201dkommunistiskt parti\u201d sitter vid rodret.\u00a0 Det finns andra, som den argentinska ekonomen Claudio Katz, vilka menar att de p\u00e5 Kuba planerade reformerna \u00e4r helt n\u00f6dv\u00e4ndiga. Ekonomiskt och teknologiskt samarbete \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt och Kuba m\u00e5ste till\u00e5ta privata investeringar.<\/p>\n

De som resonerar som Katz pekar p\u00e5 bolsjevikernas inf\u00f6rande av NEP (Nya Ekonomiska Politiken) 1921 som en historisk parallell. Efter inb\u00f6rdeskriget, d\u00e5 bolsjevikerna genomf\u00f6rt allomfattande nationaliseringar, helt enkelt f\u00f6r att kunna g\u00f6ra n\u00f6dv\u00e4ndiga prioriteringar under kriget (\u201dkrigskommunismen\u201d), till\u00e4ts b\u00f6nderna \u00e5terigen att producera f\u00f6r marknaden och privata f\u00f6retag accepterades, fr\u00e4mst inom distribution och handel. En stor majoritet av partiets medlemmar var f\u00f6r inf\u00f6randet av NEP. Trotskij och andra pekade dock p\u00e5 att \u00e4ven om NEP var n\u00f6dv\u00e4ndig, s\u00e5 skulle politiken leda till att sp\u00e4nningarna \u00f6kade i det sovjetiska samh\u00e4llet. Rika b\u00f6nder och f\u00f6retags\u00e4gare skulle komma att ackumulera kapital och klassmots\u00e4ttningarna komma att sk\u00e4rpas. D\u00e4rf\u00f6r var det n\u00f6dv\u00e4ndigt att st\u00f6dja fattigb\u00f6nder och arbetare och hela tiden st\u00e4rka den socialistiskt planerade delen av ekonomin. Stalin, Bucharin med flera negligerade helt denna aspekt. Bucharin myntade till och med parollen \u201dBerika er!\u201d riktad till kulakerna – ben\u00e4mningen p\u00e5 den v\u00e4lb\u00e4rgade delen av b\u00f6nderna som till och med kunde anst\u00e4lla fattigare b\u00f6nder som arbetskraft. Resultatet blev att de v\u00e4lb\u00e4rgade b\u00f6nderna mot slutet av 20-talet hade n\u00e5tt en s\u00e5dan ekonomisk tyngd att de ekonomiskt kunde strypa st\u00e4derna. Stalin-fraktionen greps d\u00e5 av panik och den besinningsl\u00f6sa tv\u00e5ngskollektiviseringen blev deras svar. En \u201dkollektivisering\u201d uppifr\u00e5n ist\u00e4llet f\u00f6r den gradvisa kollektivisering med fattigb\u00f6nderna som social bas som Trotskij f\u00f6reslagit.<\/p>\n

\u00d6verg\u00e5ngssamh\u00e4llet\u00a0\u00a0\u00a0<\/strong>
\nClaudio Katz har naturligtvis helt r\u00e4tt i att den socialistiska revolutionen inte kan frambesv\u00e4rja ett socialistiskt samh\u00e4lle med omedelbar verkan. Den belgiske marxistiska ekonomen Ernest Mandel p\u00e5pekade ofta att den socialistiska revolutionen m\u00e5ste f\u00f6ljas av ett stadium som han kallade ett \u201d\u00f6verg\u00e5ngssamh\u00e4lle\u201d, ett samh\u00e4lle i skiftet fr\u00e5n kapitalism till socialism. En s\u00e5dan samh\u00e4llsformation menade Mandel inneh\u00e5ller flera produktionss\u00e4tt. Den \u00e4r en \u201dblandekonomi\u201d, men inte vilken blandning som helst.\u00a0 Planen, den socialistiska sektorn, m\u00e5ste dominera om hela samh\u00e4llet ska r\u00f6ra sig i riktning mot alltmer socialism. Det finns andra \u201dblandekonomier\u201d, de svenska socialdemokraterna anv\u00e4nde detta begrepp f\u00f6r att distansera sig mot sovjetisk planekonomi, men ocks\u00e5 mot ren otyglad kapitalism. Och inte bara Sveriges ekonomi, utan m\u00e5nga v\u00e4steuropeiska ekonomier var \u201dblandekonomier\u201d, och d\u00e5 inte bara med en stark traditionell offentlig sektor (sjukv\u00e5rd, skola med mera.) utan ocks\u00e5 med en stor del av n\u00e4ringslivet i statens \u00e4gor: j\u00e4rnv\u00e4g, gruvor, st\u00e5lverk, hamnar, och s\u00e5 vidare. England efter andra v\u00e4rldskriget \u00e4r h\u00e4rvidlag ett typiskt exempel. Men varf\u00f6r var d\u00e5 inte dessa samh\u00e4llen \u201d\u00f6verg\u00e5ngssamh\u00e4llen\u201d i den av Mandel anf\u00f6rda betydelsen? Helt enkelt d\u00e4rf\u00f6r att den nationaliserade delen inte dominerade och ofta var \u00e4ven de f\u00f6rstatligade verksamheterna underkastade marknaden. De producerade f\u00f6r vinst och marknad \u2013 v\u00e4rdelagen styrde ekonomin. Vissa verksamheter i dessa v\u00e4steuropeiska l\u00e4nder var emellertid undandragna marknadens och profitjaktens villkor, exempelvis den svenska sjukv\u00e5rden.\u00a0 Det \u00e4r en av anledningarna till nyliberalernas frenetiska attacker f\u00f6r att privatisera och dra in dessa sektorer i marknadssystemet, f\u00f6r att d\u00e4rmed skapa nya jungfruliga marker f\u00f6r profitjakt.<\/p>\n

Lenin p\u00e5pekade ocks\u00e5 att Sovjetunionen under hans tid var just en blandning av olika produktionss\u00e4tt. Han pekade ut fem olika produktionss\u00e4tt. F\u00f6rst den socialistiska sektorn som var stats\u00e4gd och planerades utifr\u00e5n samh\u00e4llets behov. Den andra var kapitalistisk och bestod av privata f\u00f6retag som fortsatte och att verka (speciellt under NEP) och vars kunskap och teknologi Sovjetunionen beh\u00f6vde men \u00e4nnu inte beh\u00e4rskade. Ett tredje var vad Lenin kallade statskapitalism, f\u00f6retag som \u00e4gdes av staten men som verkade p\u00e5 marknaden som ett vanligt kapitalistiskt f\u00f6retag.\u00a0 Ett fj\u00e4rde var den sm\u00e5borgerliga produktionen, alla sj\u00e4lv\u00e4gande b\u00f6nder och egenf\u00f6retagare. Och dessutom p\u00e5pekade Lenin fanns det fortfarande m\u00e4nniskor som levde i f\u00f6rkapitalistiska samh\u00e4llen, j\u00e4gare, nomadiska rensk\u00f6tare, och s\u00e5 vidare. Den sovjetiska samh\u00e4llsformationen bestod allts\u00e5 av en rad produktionss\u00e4tt. Men skulle denna samh\u00e4llsformation kunna r\u00f6ra sig i riktning mot alltmer socialism m\u00e5ste det socialistiska elementet, produktion f\u00f6r behov, dominera. De kapitalistiska elementen utvecklar naturligtvis sin egen dynamik och s\u00f6ker dominans. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r \u00f6verg\u00e5ngssamh\u00e4llet inte bara en samexistens mellan olika \u00e4garformer. Det \u00e4r ocks\u00e5 en kamp. Om de kapitalistiska elementen kommer att st\u00e4rkas och till slut dominera, d\u00e5 upph\u00f6r samh\u00e4llet att vara ett \u00f6verg\u00e5ngssamh\u00e4lle. Det \u00e4r i detta perspektiv man b\u00f6r se det som h\u00e4nder p\u00e5 Kuba.
\n\"kuba1\"<\/a>
\nDen \u201drevolution\u00e4ra offensiven\u201d i slutet av 60-talet, n\u00e4r sm\u00e5f\u00f6retag och butiker f\u00f6rstatligades och Kubas ekonomi massivt socialiserades, kan i backspegeln ses som ett misstag. Staten tog p\u00e5 sig en administrativ roll som accelererade byr\u00e5kratisering och tungroddhet, men samtidigt m\u00e5ste man ha i minne att detta skedde i en epok d\u00e5 man trodde att enskilda f\u00f6retagare kunde utg\u00f6ra en bas f\u00f6r kontrarevolutionen (invasionen vid Grisbukten skedde iapril 1961), n\u00e4r kontrarevolution\u00e4ra grupper var aktiva med bland annat spr\u00e4ngattentat. Totalsocialiseringen, kombinerat med att Kuba p\u00e5 70-talet alltmer kopierade den sovjetiska planeringsmodellen, \u00e4r en viktig f\u00f6rklaring till de byr\u00e5kratiska problemen och den ekonomiska stagnationen. \u00c5r 1968 levde tron p\u00e5 snabba revolution\u00e4ra genombrott i Latinamerika, uppr\u00e4ttandet av v\u00e4nsterregimer som skulle kunna bryta Kubas isolering. Detta, kombinerat med Che Guevaras vision om den nya m\u00e4nniskan, om att bygga socialismen med ett folk som t\u00e4nkte solidariskt och oegennyttigt, gjorde ocks\u00e5 socialiseringsoffensiven till en logisk del i kampen. Vad hade h\u00e4nt om Kuba hade fortsatt att till\u00e5ta en st\u00f6rre privat sektor? Vi kan naturligtvis inte ge ett s\u00e4kert svar. Hade denna privata sektor kunnat v\u00e4xa och kombinerat med imperialismens tryck underminerat det socialistiska uppbygget? Eller hade den socialistiska sektorn baserad p\u00e5 massornas st\u00f6d kunnat dominera och accelererat den socialistiska utvecklingen. Skulle den kubanska regeringen i ett tidigare skede kunnat ta initiativ f\u00f6r att ge utl\u00e4ndska f\u00f6retag koncessioner och d\u00e4rmed f\u00e5 tillg\u00e5ng till teknologiskt kunnande och produkter?\u00a0 Vad vi kan se \u00e4r att den kubanska ledningen nu definitivt ser det som n\u00f6dv\u00e4ndigt att acceptera en marknadsstyrd del av ekonomin och att man ocks\u00e5 ser en n\u00f6dv\u00e4ndighet av utl\u00e4ndskt kapital. Det \u00e4r naturligtvis s\u00e5 att socialismen kr\u00e4ver internationellt utbyte. N\u00e4r Sovjetblocket rasade samman minskade den kubanska BNP:n med 35 procent. Kuba m\u00e5ste idag s\u00f6ka utbyte med den kapitalistiska v\u00e4rlden.<\/p>\n

\u00d6verg\u00e5ng bakl\u00e4nges<\/strong>
\nVi kan allts\u00e5 se ett \u00f6verg\u00e5ngssamh\u00e4lle med en betydande del av ekonomin utanf\u00f6r den socialistiska sektorn v\u00e4xa fram. Det kubanska ledarskapet f\u00f6rs\u00e4krar att den socialistiska sektorn ska forts\u00e4tta att dominera och best\u00e4mma samh\u00e4llsutvecklingen. Det \u00e4r bra och vi har ingen anledning att misst\u00e4nka att de menar n\u00e5got annat. Men samtidigt \u00e4r det s\u00e5 som Trotskij p\u00e5pekade vad g\u00e4llde NEP att ett \u00f6verg\u00e5ngssamh\u00e4lle inte bara \u00e4r en samexistens mellan produktionss\u00e4tt utan ocks\u00e5 en kamp mellan dem. Och h\u00e4r m\u00e5ste vi p\u00e5peka en oerh\u00f6rt viktig faktor g\u00e4llande det som nu sker p\u00e5 Kuba. N\u00e4r Mandel skissade \u00f6verg\u00e5ngssamh\u00e4llets problematik utgick han fr\u00e5n det logiska fallet att en arbetarregering tar \u00f6ver i ett kapitalistiskt land, socialiserar de tunga delarna och f\u00f6rs\u00f6ker utifr\u00e5n detta bygga socialismen. Arbetarklassen blir den sociala bas som kan driva p\u00e5 denna utveckling, radikalisera politiken och \u00f6ka den socialistiska sektorns omfattning. I Kubas fall g\u00e5r man bakl\u00e4nges; fr\u00e5n en n\u00e4rmast totalsocialiserad ekonomi (f\u00f6rutom bondekooperativ) till en modell med en stor del av tj\u00e4nstesektorn privatiserad och med infl\u00f6de av utl\u00e4ndskt kapital \u00e4ven i den materiella produktionen. Skillnaden gentemot 1968, d\u00e5 det kubanska samh\u00e4llet var genomsyrat av revolution\u00e4r entusiasm, \u00e4r fundamental. Idag \u00e4r stora delar av befolkningen efter mer \u00e4n 50 \u00e5rs blockad, varubrist och byr\u00e5kratisk administration uttr\u00f6ttad. L\u00e4gg d\u00e4rtill den fruktansv\u00e4rda ekonomiska period det kubanska folket fick genomlida efter sovjetblockets sammanbrott d\u00e5 det tidigare handelsrelationerna p\u00e5 kort tid br\u00f6t samman. 1968 var den socialistiska staten i ett betydligt b\u00e4ttre l\u00e4ge f\u00f6r att kunna hantera existensen av en privat minoritetssektor, den stora majoriteten skulle varit ett aktivt v\u00e4rn f\u00f6r den socialistiska sektorns dominans och tillv\u00e4xt. Men idag ska man g\u00e5 bakl\u00e4nges. Det \u00e4r staten som tar initiativ f\u00f6r att folk ska l\u00e4mna den socialistiska sektorn och bli egenf\u00f6retagare. Det \u00e4r staten som inte bara accepterar kapitalistiska f\u00f6retag som i 20-talets Sovjet, det \u00e4r den kubanska staten som bjuder in dem fr\u00e5n utlandet. Samtidigt vet vi att den kapitalistiska sektorn inte bara sn\u00e4llt kommer att verka p\u00e5 en av regeringen \u00f6nskad niv\u00e5. Kapitalism \u00e4r dynamisk. Vi kommer att f\u00e5 se kamp mellan produktionss\u00e4tten. Regeringen s\u00e4ger att den socialistiska sektorn ska dominera \u2013 bra, men det r\u00e4cker inte, det handlar inte om ett fixerat tillst\u00e5nd. Den privata sektorn kommer dessutom att ha ett mycket aktivt st\u00f6d fr\u00e5n imperialismen. USA:s m\u00e5l \u00e4r nu som tidigare utpl\u00e5ning av det socialistiska exemplet.<\/p>\n

Vilka inhemska krafter kommer att verka f\u00f6r kapitalismens dominans? Dels kommer den privata sektorn att generera kapitalistiska str\u00e4vanden; kubanska kapitalister, precis som kinesiska, kommer att stiga fram \u2013 och dessutom med utl\u00e4ndskt kapitalistiskt st\u00f6d. Hur \u00e4r det inom sj\u00e4lva statsapparaten? Den kubanska regeringen har sj\u00e4lv inte gjort n\u00e5gon hemlighet av att den kubanska administrationen lider av byr\u00e5kratiseringsproblematik. Vi kommer med all sannolikhet att f\u00e5 se att en del av administrationen lierar sig med marknadens akt\u00f6rer.\u00a0 Vi kommer att se olika sociala intressen st\u00e5 mot varandra. Dessa sociala intressen kommer att s\u00f6ka politiska former f\u00f6r att h\u00e4vda sig. Finns det bara ett parti kommer kampen att st\u00e5 inom det partiet, med stor risk f\u00f6r att kampen avg\u00f6rs utanf\u00f6r folklig kontroll. Den l\u00f6sning som tj\u00e4nar arbetarklassens och socialismens sak \u00e4r full frihet f\u00f6r alla politiska riktningar att framf\u00f6ra sin linje. Det kubanska enpartisystemet m\u00e5ste avskaffas.<\/p>\n

Enpartisystemet<\/strong>
\nDet kubanska enpartisystemet har en bakgrund som liknar det sovjetiska. I Sovjetunionen inf\u00f6rdes enpartisystemet f\u00f6r att s\u00e4kra samh\u00e4llet mot kontrarevolution i en krissituation. Inb\u00f6rdeskriget hade f\u00f6r\u00f6tt landet, stora delar av industrin var i spillror, en stor del av de mest h\u00e4ngivna arbetarna hade gett sina liv i kampen. Massn\u00f6d och umb\u00e4randen hade gjort den beslutsamma revolution\u00e4ra delen av arbetarklassen till en minoritet. I det l\u00e4get inf\u00f6rdes denna minoritets diktatur som en tempor\u00e4r skydds\u00e5tg\u00e4rd \u2013 vi vet hur det gick. I skyddet av detta maktmonopol v\u00e4xte en privilegierad byr\u00e5krati fram som till slut likviderade alla rester av prolet\u00e4r demokrati. De som lett oktoberrevolutionen leddes till sina egna avr\u00e4ttningsplatser. Den stalinistiska kontrarevolutionen segrade. Lenins garde f\u00f6rintades med nackskott och framf\u00f6r exekutionsplutoner.<\/p>\n

P\u00e5 Kuba besegrade landsbygdsgerillan, st\u00f6dd p\u00e5 masskamp i st\u00e4derna, den korrupta och tyranniska Batistaregimen. Samtidigt gick det korrupta partisystemet i graven. Den direkta dialogen mellan det revolution\u00e4ra ledarskapet och massorna ersatte partisystemet. Och naturligtvis fanns hela tiden oron f\u00f6r att ett inf\u00f6rande av ett fritt partiv\u00e4sende skulle anv\u00e4ndas av den enormt m\u00e4ktige grannen i norr f\u00f6r att st\u00f6rta revolutionen. Kuba har beh\u00e5llit enpartisystemet med samma motiv som bolsjevikerna: att skydda revolutionen fr\u00e5n kontrarevolution. Men utvecklingen blev en annan p\u00e5 Kuba. Ingen kubansk Stalin har st\u00f6dd p\u00e5 en privilegierad byr\u00e5krati tr\u00e4tt fram och likviderat det castroistiska ledarskapet. Det kubanska ledarskapet har trots vacklan och misstag f\u00f6rsvarat den socialistiska staten och under oerh\u00f6rt knappa omst\u00e4ndigheter skapat en humanit\u00e4r stormakt. Satsningen p\u00e5 skola och sjukv\u00e5rd \u00e4r ingen tom fras, vilket land med de grundresurserna kan visa p\u00e5 n\u00e5got liknande? Och detta avspeglar regimens klasskarakt\u00e4r. Det \u00e4r inte en f\u00f6rstelnad byr\u00e5krati utan en regim som utg\u00e5r fr\u00e5n massornas behov. Det kubanska internationella engagemanget \u00e4r enast\u00e5ende. Agerandet vid naturkatastrofer och vid epidemiska utbrott, som ebolaepidemierna, talar f\u00f6r sig sj\u00e4lvt.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr finns det \u00e4ven folk inom v\u00e4nstern som inte f\u00f6rm\u00e5r att se detta och h\u00e5lla st\u00e5nd mot den rasande kontrarevolution\u00e4ra propagandan. N\u00e4r Hans Linde, utrikespolitisk talesperson f\u00f6r v\u00e4nsterpartiet,\u00a0 intervjuades i Aktuellt med anledning av Obamas bes\u00f6k p\u00e5 Kuba kunde han inte ens distansera sig fr\u00e5n liberalernas Birgitta Olssons rabiata angrepp p\u00e5 Kuba. P\u00e5 fr\u00e5gan om det kunde komma ut n\u00e5got positivt fr\u00e5n Obamas bes\u00f6k p\u00e5 Kuba svarade Linde att \u201ddet skulle kunna leda till amerikanska studenter skulle kunna f\u00e5 studera p\u00e5 Kuba\u201d. (Linde t\u00e4nkte kanske p\u00e5 exilkubaner i andra generationen, vad vet jag). Problemet med Lindes exempel \u00e4r att studenter fr\u00e5n USA sedan l\u00e4nge f\u00e5tt studera p\u00e5 Kuba. Kuba tar emot ungdomar fr\u00e5n fattiga amerikanska familjer som inte har en chans att f\u00e5 h\u00f6gre utbildning i USA. De f\u00e5r gratis medicinstudier mot l\u00f6fte att de n\u00e4r de \u00e4r utbildade l\u00e4kare \u00e5terv\u00e4nder till sitt hemland (i detta fall USA) och tj\u00e4nar folket d\u00e4r. Kuba s\u00f6ker inga egna f\u00f6rdelar, sysslar inte med \u201dbrain-drain\u201d. Detta g\u00e4ller ungdomar fr\u00e5n all v\u00e4rldens l\u00e4nder. Hans Linde b\u00f6r ta en paus och i lugn och ro fundera p\u00e5 detta exempel. Vad speglar det? Vad s\u00e4ger det om vilka regimer som \u00e4r demokratiska och vilka som inte \u00e4r det?<\/p>\n

Det finns allts\u00e5 en del sk\u00e4l att vara optimist. Den revolution\u00e4ra entusiasmen m\u00e5 inte vara p\u00e5 1968 \u00e5rs niv\u00e5 men det finns oerh\u00f6rt medvetna och bra krafter p\u00e5 Kuba, fr\u00e5n partitoppen till fabriksgolvet, som kommer att f\u00f6rsvara socialismen. Men f\u00f6r att klara den uppgiften m\u00e5ste full organisationsfrihet r\u00e5da. Kampen f\u00f6r revolutionens f\u00f6rsvar gynnas inte av\u00a0 enpartisystemet. Tv\u00e4rtom, bakom slutna d\u00f6rrar kan de krafter som vill underminera revolutionens landvinningar agera. Marknadsreformerna och accepterande av utl\u00e4ndska investeringar kan som Claudio Katz h\u00e4vdar vara n\u00f6dv\u00e4ndiga, men ska det kubanska \u00f6verg\u00e5ngssamh\u00e4llet r\u00f6ra sig mot socialism och inte mot ett \u00e5teruppr\u00e4ttande av kapitalismen kr\u00e4vs full organisationsfrihet.<\/p>\n

Peter Wid\u00e9n<\/b><\/span><\/span> \u00e4r m\u00e5ng\u00e5rig Latinamerikaaktivist, medlem av Socialistiska Partiet. Han har tidigare bland annat skrivit <\/span><\/span>Den syriska katastrofen<\/i><\/span><\/span> i R\u00f6da rummet nr 1-2\/2015.<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r Barack Obama den 28 mars landade p\u00e5 kubansk mark var det en historisk h\u00e4ndelse. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan Calvin Coolidge 1928 gjorde en amerikansk president ett statsbes\u00f6k p\u00e5 \u00f6n, ett kvitto p\u00e5 den r\u00e5dande islossningen mellan l\u00e4nderna. Republikanerna i … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[395,606,607,604,605],"class_list":["post-1597","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-claudio-katz","tag-enpartisystem","tag-hans-linde","tag-kuba","tag-peter-widen"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-pL","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1597","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1597"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1597\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1601,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1597\/revisions\/1601"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1597"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1597"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1597"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}