{"id":1631,"date":"2016-10-27T21:09:24","date_gmt":"2016-10-27T20:09:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1631"},"modified":"2016-10-27T21:28:24","modified_gmt":"2016-10-27T20:28:24","slug":"1631","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2016\/10\/27\/1631\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Arbetarkampens nya landskap<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Vart \u00e4r den amerikanska ekonomin p\u00e5 v\u00e4g? Snart kommer varenda fabriksarbetare att k\u00f6ra taxi \u00e5t Uber <\/i>och lastbilarna blir sj\u00e4lvk\u00f6rande \u2013 i alla fall om man ska tro vad ekonomimedia skriver. I den h\u00e4r intervjun ger fackf\u00f6reningsaktivisten <\/span><\/span>Kim Moody<\/i><\/span><\/span>, en av grundarna av tidskriften <\/span><\/span>Labor Notes <\/i><\/span><\/span>och f\u00f6rfattare till ett flertal b\u00f6cker om den amerikanske arbetsmarknaden, en annan bild av utvecklingen.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Chris Brooks:<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> Det skrivs en hel del om den s\u00e5 kallade \u201dgig-ekonomin\u201d d\u00e4r arbetarna passerar genom en rad olika anst\u00e4llningar \u00e5t olika app-baserade f\u00f6retag som Uber, TaskRabbit (f\u00f6r hush\u00e5llstj\u00e4nster som st\u00e4d- och flytthj\u00e4lp) och Mechanical Turk (onlinetj\u00e4nster som bildkategorisering etc). \u00c4r detta verkligen framtidens arbeten?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Kim Moody:<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> En sak man b\u00f6r l\u00e4gga m\u00e4rke till \u00e4r att, f\u00f6rutom n\u00e5gra f\u00f6retag som Uber, s\u00e5 \u00e4r de flesta inte arbetsgivare. De \u00e4r digitala plattformar d\u00e4r man kan hitta jobb. Det \u00e4r inte apparna som best\u00e4mmer arbetstider och l\u00f6n, inte ens vilken teknik som anv\u00e4nds i arbetet. Det \u00e4r fortfarande arbetsgivarna som styr och st\u00e4ller. Om arbetsvillkoren f\u00f6rs\u00e4mras s\u00e5 beror det inte p\u00e5 att folk nu hittar jobben med digitala metoder ist\u00e4llet f\u00f6r via annonser i tidningarna. \"detroit-chassis-uaw\"<\/a>Och i diskussionerna om gig-ekonomin s\u00e5 utg\u00e5r man fr\u00e5n att det pl\u00f6tslig \u00e4r en hel massa m\u00e4nniskor som har flera jobb. Men i sj\u00e4lva verket s\u00e5 har andelen av arbetsstyrkan som har mer \u00e4n ett jobb inte \u00e4ndrats mycket de senaste 40 \u00e5ren. Flertalet av dem \u00e4r m\u00e4nniskor som har ett vanligt heltidsarbete och som ocks\u00e5 har en bisyssla, n\u00e5got som verkligen inte \u00e4r ett nytt fenomen. Det finns gott om folk med mer \u00e4n ett jobb, men det har det alltid gjort.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Man pratar ocks\u00e5 om \u00f6kningen av s\u00e5 kallade \u201degenanst\u00e4llda\u201d. G\u00e5r vi verkligen mot en ekonomi d\u00e4r 40 procent av arbetarna kommer att vara frilansande?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen att 40 procent av arbetsstyrkan kommer att best\u00e5 av frilansande arbetare \u00e4r ren science fiction. Det finns tv\u00e5 typer av egenanst\u00e4llda. Den st\u00f6rsta andelen \u00e4r personer som inte driver egna f\u00f6retag, kontraktsinhyrd personal i st\u00f6rre f\u00f6retag under begr\u00e4nsad tid. Deras antal minskar sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka. Den andra gruppen \u00e4r sm\u00e5f\u00f6retagare som driver en liten verksamhet. Deras antal har \u00f6kat en del men de utg\u00f6r fortfarande bara fyra procent av arbetskraften.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Du h\u00e4vdar att begreppen gig-ekonomi och os\u00e4kra anst\u00e4llningar inte f\u00e5ngar den mest bekymmersamma f\u00f6r\u00e4ndringen av arbetsvillkoren; framv\u00e4xten av en ekonomi baserad p\u00e5 rena skitjobb. Kan du s\u00e4ga n\u00e5got vad f\u00f6r\u00e4ndringen inneburit f\u00f6r de arbetande och varf\u00f6r den skett?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det f\u00f6rsta \u00e4r en intensifiering av arbetet. Arbetet har blivit betydligt h\u00e5rdare under de senaste 30 \u00e5ren, och det forts\u00e4tter i samma riktning. Det har skett genom mager (lean) produktion som med minskad m\u00e4ngd arbetskraft producerar mer varor eller tj\u00e4nster och \u00e4r kopplat till just-in time produktion. Mager produktion till\u00e4mpades f\u00f6rst i bilindustrin p\u00e5 1980-talet men finns nu \u00f6verallt – p\u00e5 sjukhus, i skolor, etc.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En annan aspekt \u00e4r elektroniska och biometriska m\u00e4tningar, \u00f6vervakning och kontroll som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r arbetsgivare att hitta s\u00e4tt f\u00f6r att bokstavligen pressa fram mer arbete per minut. En ytterligare aspekt \u00e4r att tiden till raster och pauser har sjunkit drastiskt sedan 80-talet. Vare sig du jobbar heltid eller deltid, i en os\u00e4ker anst\u00e4llning eller inte, s\u00e5 \u00e4r det sannolikt att du har drabbats av en del av detta.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 \u00e4r det de sjunkande inkomsterna. L\u00f6nerna har fallit sedan tidigt p\u00e5 1970-talet. Fler och fler m\u00e4nniskor arbetar i sj\u00e4lva verket f\u00f6r l\u00e4gre l\u00f6n, i reala termer, an vad de gjorde tidigare. Ocks\u00e5 detta p\u00e5verkar alla, \u00e4ven om deltidsarbetande och folk med os\u00e4kra anst\u00e4llningar tenderar att f\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandevis \u00e4nnu mindre betalt \u00e4n de med heltidsanst\u00e4llning. Och ser man p\u00e5 de f\u00f6ruts\u00e4gelser som arbetsmarknadsdepartementet g\u00f6r vad g\u00e4ller vilken typ av nya jobb som kommer att v\u00e4xa snabbast de n\u00e4rmaste decenniet – det handlar allts\u00e5 om miljontals jobb \u2013 s\u00e5 ber\u00e4knas 70 procent vara enkla jobb jobb med l\u00e5ga inkomster. Vi \u00e4r med andra ord inte alls p\u00e5 v\u00e4g mot n\u00e5gon tjusig h\u00f6gteknologisk ekonomi, utan mot ett l\u00e4ge med en l\u00e5gbetald arbetsstyrka som har skitjobb. De bra jobbens tid \u00e4r f\u00f6rbi.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

De app-baserade \u201djust-in-time\u201d jobben har ju blivit v\u00e4ldigt omskrivna i medierna, men man \u00e4gnar betydligt mindre uppm\u00e4rksamhet \u00e5t \u201djust-in-time\u201d i produktionen. Kan du s\u00e4ga n\u00e5got om varf\u00f6r dessa stora logistiska knutpunkter har uppst\u00e5tt och vad de kan ha f\u00f6r betydelse f\u00f6r den fackliga organiseringen?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Om globaliseringen ska vara effektiv s\u00e5 r\u00e4cker det inte med l\u00e5ga l\u00f6ner f\u00f6r man m\u00e5ste transportera produkter fr\u00e5n en plats till en annan. Detta fodrade en f\u00f6r\u00e4ndring av det s\u00e4tt p\u00e5 vilket produkter f\u00f6rflyttas, det var \u201dden logistiska revolutionen\u201d. Tiden det tar f\u00f6r en produkt att n\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningsst\u00e4llet \u00e4r en viktig konkurrensfaktor. Precis som produktionen s\u00e5 \u00e4r transporter organiserade enligt \u201djust-in-time\u201d. Varorna r\u00f6r sig snabbare. Men det \u00e4r inte lastbilarnas, t\u00e5gens och flygplanens hastighet som har \u00e4ndrats, utan s\u00e4ttet man hanterar saker. Varorna ligger inte i lager l\u00e5ng tid. De kommer med t\u00e5g och lastas om till lastbilar p\u00e5 n\u00e5gra timmar. De h\u00e4r processerna har i sj\u00e4lva verket inte tagit fart f\u00f6rr\u00e4n under 2 000-talet. F\u00f6r att det ska fungera har industrin skapat stora logistikkluster, v\u00e4ldiga ansamlingar av lager d\u00e4r transporter via t\u00e5g, lastbilar, flygplan och b\u00e5t sammanstr\u00e5lar och kan koordineras p\u00e5 elektronisk. Det hela verkar ju v\u00e4ldigt h\u00f6gteknologiskt men det visar sig att det fortfarande beh\u00f6vs tusentals arbetare f\u00f6r att det ska fungera.\"distribution-center-nick-saltmarsh-cc-by-2-0\"<\/a> I USA finns ett sextiotal s\u00e5dana transportkluster, men tre stycken \u00e4r i s\u00e4rklass, New Yorks och New Jerseys hamn, Los Angeles\/Long Beach och Chicago. Var och en med minst 100 000 anst\u00e4llda, p\u00e5 ett geografiskt litet omr\u00e5de. Hela id\u00e9n med outsourcing p\u00e5 80-talet handlade om att bryta upp den koncentration av arbetare som fanns i Detroit, Pittsburgh, Gary och liknande industricentra. Men ist\u00e4llet har bolagen h\u00e4r skapat andra v\u00e4ldiga ansamlingar av manuell arbetskraft, en utveckling som riskerar att skjuta dem sj\u00e4lva i foten f\u00f6r h\u00e4r finns potential att fackligt organisera stora m\u00e4ngder av l\u00e5gavl\u00f6nade arbetare. Och s\u00e5dana f\u00f6rs\u00f6k p\u00e5g\u00e5r f\u00f6r fullt. De h\u00e4r klustren \u00e4r sammanknutna i just-in-time system, vilket inneb\u00e4r att det finns hundratals, kanske tusentals, mycket s\u00e5rbara punkter i transportsystemet. L\u00e4gger man ner arbetet p\u00e5 ett st\u00e4lle st\u00e4nger man ner verksamheten \u00f6ver stora omr\u00e5den.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I medierna och ocks\u00e5 fr\u00e5n en del presidentkandidater s\u00e5 skyller man f\u00f6rlusten av miljontals jobb i USA p\u00e5 handel och outsourcing. Du \u00e4r skeptisk till det, kan du f\u00f6rklara varf\u00f6r?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Outsourcing inom USA \u2013 vilket \u00e4r vad det framf\u00f6rallt handlar \u2013 kan sl\u00e5 s\u00f6nder den fackliga organiseringen, det kan vara mycket bekymmersamt f\u00f6r de m\u00e4nniskor som blir av med sina jobb, men det minskar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis antalet jobb i USA. Jobben hamnar bara bland andra, l\u00e4gre avl\u00f6nade, grupper.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Utflyttning av produktionen till andra l\u00e4nder \u00e4r en annan sak, men det \u00e4r inte s\u00e5 utbrett som folk f\u00f6rst\u00e4ller sig. Utan tvekan har det p\u00e5verkat vissa branscher som st\u00e5l-, textil och kl\u00e4dindustrin men det ligger inte bakom den minskning av antalet jobb som har skett. Enligt min bed\u00f6mning s\u00e5 har mellan en och tv\u00e5 miljoner jobb f\u00f6rsvunnit p\u00e5 grund av utflyttning och import av konkurrerande varor. Produktionen i tillverkningsindustrin \u00f6kade med 131 procent fr\u00e5n sextiotalet fram till den stora recessionen 2007; mer \u00e4n en f\u00f6rdubbling. Om en massa industri skulle flyttat utomlands s\u00e5 skulle man inte kunnat ha s\u00e5dana tillv\u00e4xtsiffror. S\u00e5 vad har h\u00e4nt med jobben? Jag tror svaret finns i \u00f6verg\u00e5ngen till mager produktion och de teknologiska f\u00f6r\u00e4ndringarna som jag n\u00e4mnt tidigare. Produktiviteten har f\u00f6rdubblats och samtidigt har jobben i tillverkningsindustrin minskat med 50 procent eller mer. Det \u00e4r \u00f6kningen av produktiviteten som f\u00f6rklarar de f\u00f6rsvunna jobben. Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r politikerna att hantera det h\u00e4r f\u00f6r det inneb\u00e4r att man skulle g\u00e5 till attack mot arbetsgivarna, det inneb\u00e4r att s\u00e4ga: <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\u201d– Ni pressar er arbetsstyrka f\u00f6r h\u00e5rt\u201d. Och eftersom dessutom de flesta ekonomer, politiker och experter tycker att produktivitetstillv\u00e4xt \u00e4r en underbar sak s\u00e5 \u00e4r den ju om\u00f6jlig att kritisera.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det verkar finnas en stor villr\u00e5dighet kring den framtida automatiseringen, en del p\u00e5st\u00e5r att f\u00f6rarl\u00f6sa lastbilar snart kommer att ers\u00e4tta miljontals lastbilschauff\u00f6rer\u2026<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Man kan s\u00e4lja gott om b\u00f6cker med s\u00e5dana d\u00e4r popul\u00e4rfuturistiska p\u00e5st\u00e5enden. De p\u00e5minner om 1950-talets skr\u00e4ckvisioner av den automatiserade framtiden. Man gjorde g\u00e4rna f\u00f6ruts\u00e4gelser om att det snart inte skulle finnas n\u00e5gra fabriksarbetare kvar. Och automatiseringen har minskat antalet fabriksarbetare, men fortfarande finns det \u00e5tta, nio miljoner kvar, och det trots all den teknikutveckling som \u00e4r betydligt mer omfattande \u00e4n vad man f\u00f6rest\u00e4llde sig p\u00e5 femtiotalet. Jag har en hel hylla med b\u00f6cker som f\u00f6rutsp\u00e5r \u201darbetets d\u00f6d\u201d. Men vi har miljontals fler arbetare nu \u00e4n tidigare. Problemet \u00e4r att de har s\u00e4mre villkor nu \u00e4n d\u00e5, inte att de inte finns.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Den \u00f6kade konkurrensen mellan f\u00f6retagen har lett till enorma sammanslagningar. Hur har det p\u00e5verkat villkoren f\u00f6r arbetarna?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det var i mitten p\u00e5 1990-talet som denna nya v\u00e5g av sammanslagningar och f\u00f6retagsf\u00f6rv\u00e4rv bef\u00e4stes. Den var i grunden annorlunda \u00e4n de stora sammanslagningarna och f\u00f6retagsf\u00f6rv\u00e4rven p\u00e5 1960-, 70- och 80-talen. D\u00e5 var det mest en trend mot konglomerat \u2013 f\u00f6retag som k\u00f6pte upp all m\u00f6jlig sorts produktion, finanser och allt man kunde l\u00e4gga beslag p\u00e5. En annan beteckning f\u00f6r denna process var differentiering. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Sammanslagningarna p\u00e5 1990-talet och fram\u00e5t har g\u00e5tt i motsatt riktning. Fler f\u00f6retag g\u00f6r sig av med sektorer som \u00e4r ovidkommande i f\u00f6rh\u00e5llande till k\u00e4rnverksamheten. General Electric och General Motors brukade till exempel ha j\u00e4ttelika finansavdelningar, men de gjorde sig av med dem trots att de var p\u00e5litliga inkomstk\u00e4llor. Inom alla de stora industrigrenarna har det skett sammanslagningar som skapar st\u00f6rre arbetsgivare. I en del industrier \u00e4r koncentrationen enorm. Om man tittar p\u00e5 transportsektorn \u00e4r UPS en dominerande arbetsgivare, n\u00e5got man inte alls var f\u00f6r 20 \u00e5r sedan. UPS finns nu p\u00e5 logistikens samtliga omr\u00e5den \u2013 inte bara leveranser eller ens lastbilstransporter utan ocks\u00e5 flygfrakt. S\u00e5 f\u00f6retag k\u00f6per upp produktionsfaktorer inom omr\u00e5det f\u00f6r deras grundl\u00e4ggande k\u00e4rnverksamheter. \u00c4gandestrukturen har omgrupperats p\u00e5 ett s\u00e4tt som liknar 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft, d\u00e5 fackf\u00f6reningarna, inklusive CIO, organiserade sig p\u00e5 dessa stora f\u00f6retag. Denna koncentration av \u00e4gandet utifr\u00e5n mer renodlade branschlinjer inneb\u00e4r att det nu finns ekonomiskt mer rationella strukturer d\u00e4r fackf\u00f6reningarna kan organisera.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 vi kommer inte l\u00e4ngre att ha en situation d\u00e4r facket strejkar inom en avdelning men f\u00f6retaget har en hel massa andra avdelningar inom andra branscher som fortfarande g\u00f6r vinster?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Just det. Och tillsammans med logistikrevolutionen som jag pratat om tidigare ger det h\u00e4r en bild av det jag som kallat \u201dklasskonflikternas nya landskap\u201d. Vi har att g\u00f6ra med produktionssystem, b\u00e5de av varor och tj\u00e4nster, som \u00e4r mycket t\u00e4tare sammanknutna \u00e4n tidigare, och med f\u00f6retag som \u00e4r st\u00f6rre, mer kapitalintensiva och med en tydligare ekonomisk logik.\"8045825462_d79cfb5186_o-1\"<\/a><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 fackf\u00f6reningarna borde kunna dra f\u00f6rdel av de s\u00e5rbara punkter som \u201djust-in-time\u201d ger upphov till b\u00e5de inom logistiken och produktionen f\u00f6r att t\u00e4mja en del av dessa nya f\u00f6rtagsj\u00e4ttar. Den gamla tanken p\u00e5 industrifackf\u00f6reningar<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>1<\/span><\/span><\/span><\/sup><\/span><\/span> kanske kan f\u00e5 ett nytt liv om \u2013 och det \u00e4r ett stort om \u2013 fackf\u00f6reningarna kan utnyttja denna situation. Min \u00e5sikt \u00e4r att detta m\u00e5ste komma fr\u00e5n arbetarr\u00f6relsens gr\u00e4sr\u00f6tter. Eller fr\u00e5n dom som idag inte \u00e4r organiserade, som den stora massan av lagerarbetare. Det \u00e4r en m\u00f6jlighet som egentligen inte har existerat p\u00e5 \u00f6ver ett halvt sekel. Det \u00e4r f\u00f6rst under de senaste 10-15 \u00e5ren som de stora sammanslagningarna av industrif\u00f6retag och hela logistikrevolutionen blivit till en samverkande process. N\u00e4r arbetarna och fackf\u00f6reningarna inom dessa industrier \u2013 och m\u00e5nga av de industrierna har fackf\u00f6reningar inom vissa sektorer \u2013 betraktar denna situation s\u00e5 \u00e4r det n\u00e5got de inte \u00e4r vana vid \u00e4nnu. Det tar i allm\u00e4nhet en generation f\u00f6r arbetarna att inse vilken kraft de har, och vilka de s\u00e5rbara punkterna \u00e4r. Det var fallet n\u00e4r massproduktionen utvecklades i b\u00f6rjan av 1900-talet. Det tog i det n\u00e4rmaste en generation innan uppsvinget kom p\u00e5 1930-talet.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En annan viktig f\u00f6r\u00e4ndring har varit arbetarklassens demografi. Kan du s\u00e4ga n\u00e5got om vad dessa f\u00f6r\u00e4ndringar inneb\u00e4r?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det p\u00e5verkar inte bara fackf\u00f6reningarna utan ocks\u00e5 amerikansk politik i allm\u00e4nhet. En uppenbar f\u00f6r\u00e4ndring som har \u00e4gt rum ungef\u00e4r fr\u00e5n 1980-talet fram tills nu, och som kommer att forts\u00e4tta, \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen av hela befolkningens, men speciellt arbetarklassens, ras- och etniska sammans\u00e4ttning. Om man till exempel tittar p\u00e5 det som Bureau of Labor Statistics kallar yrken f\u00f6r \u201dtransporter och f\u00f6rflyttning av material\u201d, s\u00e5 var ungef\u00e4r 15 procent av dessa arbetare antingen afroamerikaner eller av latinamerikansk eller asiatisk h\u00e4rkomst p\u00e5 80-talet. Idag \u00e4r de 40 procent. F\u00e4rgade arbetare utg\u00f6r nu en mycket st\u00f6rre del av arbetsstyrkan, mycket p\u00e5 grund av invandring. Den st\u00f6rsta tillv\u00e4xten \u00e4r givetvis bland latinamerikanska arbetare. F\u00e4rgade arbetare utg\u00f6r nu mellan 30 och 40 procent av fackf\u00f6reningarnas medlemmar.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det verkar som om h\u00f6gern f\u00f6rs\u00f6ker utnyttja landets f\u00f6r\u00e4ndrade demografi.<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r ett uppenbart fenomen \u00f6verallt i v\u00e4stv\u00e4rlden. Det \u00e4r mycket l\u00e4ttare att skylla bristen p\u00e5 jobb, bost\u00e4der eller \u00f6verfulla skolor p\u00e5 invandrarna \u00e4n att rikta energierna mot de verkliga makthavarna. S\u00e5 en hel del m\u00e4nniskor anammar dessa kontraproduktiva tankeg\u00e5ngar; att deras problem kan l\u00f6sas genom att st\u00e4nga gr\u00e4nser, skicka tillbaka m\u00e4nniskor eller h\u00e5lla muslimer borta. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Vi har m\u00f6jlighet att f\u00e5 en enormt annorlunda arbetarr\u00f6relse. Den kommer att skilja sig fr\u00e5n allt som vi n\u00e5gonsin har sett i USA, eller f\u00f6r den delen n\u00e5gonstans \u00f6verhuvudtaget. Om vi f\u00e5r en m\u00e5ngkulturell, multietnisk r\u00f6relse som \u00e4r st\u00f6rre och v\u00e4xer samt utnyttjar de nya f\u00f6ruts\u00e4ttningar som jag just beskrivit.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En vanlig taktik som f\u00f6retagen utnyttjar \u00e4r att st\u00e4lla arbetare mot varandra, hela omr\u00e5den i landet som saknar fackf\u00f6reningar mot omr\u00e5den med utbredd facklig organisering. Jag t\u00e4nker p\u00e5 Boeing och South Carolina. Boeing fick det st\u00f6rsta underst\u00f6d som n\u00e5got f\u00f6retag n\u00e5gonsin f\u00e5tt i USA. Och \u00e4nd\u00e5 flyttade de alla jobb till South Carolina d\u00e4r de ocks\u00e5 erh\u00f6ll enorma bidrag. Hur stort hinder har of\u00f6rm\u00e5gan att organisera S\u00f6dern varit f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Ett enorm hinder. Det b\u00f6rjade redan i slutet av Andra v\u00e4rldskriget, m\u00e4ngden f\u00f6r\u00e4dlade varor som producerades i S\u00f6dern bara fortsatte att \u00f6ka fram till 1980-talet. Den forts\u00e4tter att \u00f6ka n\u00e5got, men \u00f6kningen har nu mer eller mindre planat ut. Jag har en del teorier varf\u00f6r. Om man till exempel tittar p\u00e5 bildelsindustrin, s\u00e5 har den omorganiserats dramatiskt under de senaste 10-15 \u00e5ren, en av de mest dramatiska omorganiseringar av en industrigren som jag sett. Vi har mycket f\u00e4rre f\u00f6retag, och de som finns kvar har blivit st\u00f6rre. De flesta av dem finns i Mellanv\u00e4stern och inte i S\u00f6dern. En v\u00e4ldigt stor andel av dem finns i sj\u00e4lva verket i Michigan. De \u00e4r givetvis utan fackf\u00f6reningar. S\u00e5 jag s\u00e4ger inte att S\u00f6dern \u00e4r oviktig. Man kan inte effektivt bek\u00e4mpa arbetsgivarna i tillverkningsindustrin f\u00f6rr\u00e4n S\u00f6dern \u00e4r fackligt organiserad. De h\u00e4r stora f\u00f6retagen st\u00e4ller verkligen arbetare mot varandra. Men med tanke p\u00e5 dessa industriers nya strukturer och logistikrevolutionen g\u00e5r det att sl\u00e5 tillbaka.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Anta till exempel att man driver en facklig kampanj p\u00e5 en fabrik i South Carolina och man vill st\u00e4nga ner produktionen d\u00e4r f\u00f6r att tvinga ledningen att erk\u00e4nna fackf\u00f6reningen. Min gissning \u00e4r att man kan hitta leverant\u00f6rer, oavsett om de befinner sig i S\u00f6dern eller Mellanv\u00e4stern, som \u2013 om de \u00e4r fackligt organiserade eller kan bli det \u2013 kan strejka och st\u00e4nga den fabriken. Med tanke p\u00e5 de sn\u00e4va nya logistiksystemen kan facket sl\u00e5 tillbaka genom att st\u00e4nga ner leverant\u00f6rer eller till och med transportleder, och d\u00e4rmed sv\u00e4lta ut ledningen f\u00f6r fabrikerna i S\u00f6dern och tvinga dem att ge med sig. Det kr\u00e4ver samarbete mellan m\u00e5nga olika fackf\u00f6reningar \u2013 men man m\u00e5ste b\u00f6rja fundera i s\u00e5dana banor om man n\u00e5gonsin ska kunna organisera arbetskraften i S\u00f6dern. <<<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

ur Labor Notes (www.labornotes.org) augusti & september 2016.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Peter Jervelycke Belfrage & G\u00f6ran K\u00e4llqvist.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

1<\/span><\/span><\/span><\/sup><\/span><\/span><\/span> Begreppet \u201dindustrial unionism\u201d syftar p\u00e5 en metod f\u00f6r facklig organisering d\u00e4r alla arbetare i ett f\u00f6retag eller en koncern, eller en i hel industrigren, \u00e4r organiserade i samma fackf\u00f6rening oavsett specifika yrkeskunskaper eller uppgifter. I kontrast till \u201dcrafts unionism\u201d som organiserar arbetare i separata fack efter deras yrkeskunnande och arbetsuppgifter; till exempel svetsare, verktygsmakare, maskinsk\u00f6tare var f\u00f6r sig. Valet av organisationsform var under de fyra f\u00f6rsta decennierna p\u00e5 1900-talet en stor stridsfr\u00e5ga inom den amerikanska fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Kim Moody \u00e4r fackf\u00f6reningsaktivist, f\u00f6rfattare och en av grundarna
\nav tidskriften och n\u00e4tverket f\u00f6r facklig aktivism, Labor Notes. Han
\nhar bland annat skrivit Workers in a Lean World: Unions in the International Economy (Verso, 1997) och U.S. Labor in Trouble and Transition (Verso, 2007<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arbetarkampens nya landskap Vart \u00e4r den amerikanska ekonomin p\u00e5 v\u00e4g? Snart kommer varenda fabriksarbetare att k\u00f6ra taxi \u00e5t Uber och lastbilarna blir sj\u00e4lvk\u00f6rande \u2013 i alla fall om man ska tro vad ekonomimedia skriver. I den h\u00e4r intervjun ger fackf\u00f6reningsaktivisten … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1631","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1631","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1631","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1631"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1631\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1654,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1631\/revisions\/1654"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1631"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1631"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1631"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}