{"id":1823,"date":"2017-07-06T09:00:36","date_gmt":"2017-07-06T08:00:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1823"},"modified":"2017-07-07T22:54:27","modified_gmt":"2017-07-07T21:54:27","slug":"1823","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2017\/07\/06\/1823\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Storbritanniens historiska \u00e5r<\/span><\/strong><\/p>\n

\"Momentum-Members-Rally-In-Support-Of-Jeremy-Corbyn\"Klassfr\u00e5gornas \u00e5terkomst i politiken ans\u00e5gs av det \u201dpolitiska kommentariatet\u201d som en om\u00f6jlighet. D\u00e4rf\u00f6r inv\u00e4ntades Corbyns avg\u00e5ng efter vad som skulle bli ett katastrofval f\u00f6r Labour. Men det om\u00f6jliga blev pl\u00f6tsligt m\u00f6jligt. Den konservativa premi\u00e4rministern Theresa May f\u00f6rlorade sin majoritet och kommer sannolikt inte sitta kvar vid makten n\u00e4r sommaren \u00e4r slut. Corbyns framg\u00e5ng \u00e4r dock i grund och botten ett resultat av arbetarklassens politiska uppvaknande efter 40 \u00e5r av nyliberalism.<\/b><\/span><\/p>\n

\u201dHstorien r\u00f6r sig ofta i spr\u00e5ng och i sicksack\u201d, menade marxisten Friedrich Engels. Sedan Theresa May i april, mindre \u00e4n ett \u00e5r efter Brexitomr\u00f6stningen, utlyste val har det skett en dramatisk politisk utveckling i Storbritannien. Det som skulle bli h\u00f6gerns triumft\u00e5g inf\u00f6r Brexit-f\u00f6rhandlingarna f\u00f6rvandlades ist\u00e4llet till ett fantastiskt val f\u00f6r Labour lett av v\u00e4nsterns Jeremy Corbyn. F\u00f6r de som varit aktiva p\u00e5 v\u00e4nsterkanten och haft fingret p\u00e5 arbetarklassens puls, var ett politiskt skifte synbart, \u00e4ven om f\u00e5 trodde att valresultatet skulle bli fullt s\u00e5 framg\u00e5ngsrikt.\u00a0<\/span><\/p>\n

Ett genomg\u00e5ende tema f\u00f6r detta \u00e5r har varit att den konservativa eliten gravt missbed\u00f6mt det politiska l\u00e4get n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6kt anv\u00e4nda sig av val f\u00f6r att hantera problem inom sitt eget parti. Brexitomr\u00f6stningen var ett uttryck f\u00f6r en gammal maktkamp inom Torypartiet mellan tv\u00e5 olika falanger. F\u00f6rutom fr\u00e5gan om EU-medlemskap \u00e4r de politiska skillnaderna dem emellan relativt sm\u00e5. David Cameron, den d\u00e5varande premi\u00e4rministern som \u00e4ven var f\u00f6r Remain, utgick fr\u00e5n att hans sida enkelt skulle vinna omr\u00f6stningen och d\u00e4rmed st\u00e4rka sin egen position i partiet. S\u00e5 blev det inte.<\/span><\/p>\n

M\u00e5nga av de som r\u00f6stade f\u00f6r Brexit gjorde det som en protest mot den r\u00e5dande politiska ordningen. Resultatet blev d\u00e4rmed en katastrofal chock f\u00f6r det politiska etablissemanget, d\u00e5 f\u00e5 hade trott att Brexit var en m\u00f6jlighet. Cameron fick avg\u00e5 och ersattes av Theresa May. Torypartiet hade dock \u00e4ven efter Brexit egen majoritet i parlamentet, och ett enormt \u00f6vertag gentemot Labour. Det som delade de konservativa var fr\u00e5gan om vilken sorts Brexit-strategi som skulle g\u00e4lla i f\u00f6rhandlingarna. May valde d\u00e5 att utlysa nyval f\u00f6r att st\u00e4rka sin position inom partiet och f\u00e5 igenom en \u201chard Brexit\u201d d\u00e4r Storbritannien exempelvis helt l\u00e4mnar EUs gemensamma marknad och inf\u00f6r en strikt gr\u00e4nskontroll, samtidigt som hon hoppades p\u00e5 att bli den som skulle krossa Labour. Hon ans\u00e5g att Corbyn skulle bli en enkel motst\u00e5ndare d\u00e5 h\u00f6gerfalangen i Labour konstant motarbetade honom, och den etablerade politiska visdomen var att v\u00e4nstern inte skulle kunna vinna stora v\u00e4ljargrupper. Valutg\u00e5ngen blev dock en helt annan. \u00c4ven om Labour inte blev st\u00f6rsta parti s\u00e5 var det den st\u00f6rsta \u00f6kning under ett val som partiet upplevt sedan 1945 och Torypartiet f\u00f6rlorade sin majoritet i parlamentet.<\/span><\/p>\n

Men den politiska krisen f\u00f6r h\u00f6gern, b\u00e5de f\u00f6r det konservativa partiet och h\u00f6gerfalangen i Labour, har v\u00e4xt fram under flera \u00e5r i samband med den ekonomiska nedg\u00e5ngen 2008. Den ledde till konstanta nedsk\u00e4rningar, frysta l\u00f6ner och en p\u00e5g\u00e5ende privatisering av sjukv\u00e5rden. Den st\u00f6rsta v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisationen som delar ut matpaket (Trussell trust Food Bank) i England hade \u00e5r 2004 tv\u00e5 filialer, idag har de \u00f6ver 400. Det ger en indikation p\u00e5 samh\u00e4llsutvecklingen, de snabbt \u00f6kade klassklyftorna och en niv\u00e5 av fattigdom som inte setts p\u00e5 l\u00e4nge i v\u00e4stv\u00e4rlden. Ett av Theresa Mays kritiserade tv-framtr\u00e4danden i valkampanjen var d\u00e5 hon p\u00e5 en fr\u00e5ga om varf\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga sjuksk\u00f6terskestudenter \u00e4r beroende av matpaket endast svarade upprepade g\u00e5nger att \u201ckomplexa orsaker\u201d ligger bakom.<\/span><\/p>\n

Det har sj\u00e4lvklart funnits motst\u00e5nd. Underl\u00e4kare befann sig i en intensiv konflikt hela f\u00f6rra \u00e5ret med sjukv\u00e5rdsministern, och l\u00e4rare och tj\u00e4nstem\u00e4n fyllde gatorna under en massiv endags-strejk 2011. Det har ocks\u00e5 funnits ett omfattande antirasistiskt arbete n\u00e4r det g\u00e4ller EU-migranters arbetsvillkor, och f\u00f6r ett humant flyktingmottagande. Corbyn bes\u00f6kte sj\u00e4lv flyktingar i l\u00e4gret i Calais och kr\u00e4vde att de skulle sl\u00e4ppas in i Storbritannien. <\/span><\/p>\n

Klassfr\u00e5gornas \u00e5terkomst <\/b><\/span><\/p>\n

Under valkampanjens g\u00e5ng, och framf\u00f6r allt efter det att Labour lanserade sitt valmanifest blev det f\u00f6r\u00e4ndrade opinionsl\u00e4get allt tydligare. F\u00f6r m\u00e5nga som inte r\u00f6stat alls tidigare eller k\u00e4nt sig pressade att r\u00f6sta p\u00e5 det minst d\u00e5liga men utan n\u00e5gon st\u00f6rre entusiasm, fanns det nu n\u00e5got v\u00e4rt att sl\u00e5ss f\u00f6r. De unga mobiliserades genom Momentum, Corbyns gr\u00e4srotsr\u00f6relse inom Labour, att g\u00e5 ut och knacka d\u00f6rr och vinna v\u00e4ljare till sin politik. Manifestet ville stoppa nedsk\u00e4rningar och privatiseringar, liksom \u00e5terf\u00f6rstatliga j\u00e4rnv\u00e4gen, \u00e5terinf\u00f6ra gratis universitetsutbildning, h\u00f6ja minimil\u00f6nen samt beskatta de rika samtidigt som det f\u00f6respr\u00e5kade en Brexit som satte jobben f\u00f6rst. Corbyn sj\u00e4lv har sagt att han ins\u00e5g hur n\u00e5got hade f\u00f6r\u00e4ndrats n\u00e4r han h\u00f6rde publiken skandera \u201cCor-byn\u201d n\u00e4r han inbj\u00f6ds tala p\u00e5 en musikfestival p\u00e5 en enorm arena i Merseyside. \"momentum-syria\"Att manifestet fick stort st\u00f6d visade sig tydligt. N\u00e4r valet utannonserades i april hade Labour runt 20 procent st\u00f6d i opinionsunders\u00f6kningarna, men fick 40 % i valet den 9:e juni. Tory hade runt 45 % vid valkampanjens b\u00f6rjan men fick i slut\u00e4ndan 42,4. H\u00f6gern vann dock en del r\u00f6ster p\u00e5 grund av att UKIP kollapsade (partiet gick fr\u00e5n 8 % i april till 1,8 i valet). Alla partier utom Tory och Labour backade j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rra valet och Labour gick fram\u00e5t 9,5 % j\u00e4mf\u00f6rt med valresultatet 2015. UKIP, som fick 12,6 i f\u00f6rra valet, fick se majoriteten av sina r\u00f6ster f\u00f6rsvinna till de konservativa, men runt en femtedel gick till Labour. Helt centralt f\u00f6r Labours framg\u00e5ng var att valet engagerade rekordm\u00e5nga med det h\u00f6gsta valdeltagandet p\u00e5 25 \u00e5r (strax under 70 %), och Labour var i majoritet bland alla \u00e5ldersgrupper under 50 \u00e5r.<\/span><\/p>\n

Vilka fr\u00e5gor prioriterade v\u00e4ljarna? I v\u00e4ljarunders\u00f6kningen, publicerad strax efter valet, var Brexit, NHS (sjukv\u00e5rden) och ekonomin de h\u00f6gst rankade fr\u00e5gorna. Men det fanns ocks\u00e5 skillnader beroende p\u00e5 vilket parti de tillfr\u00e5gade t\u00e4nkte r\u00f6sta p\u00e5. F\u00f6r de konservativa och liberala v\u00e4ljarna var Brexit den viktigaste fr\u00e5gan men f\u00f6r Labour var NHS och nedsk\u00e4rningar h\u00f6gst p\u00e5 listan. F\u00f6r Labour-v\u00e4ljare fanns invandring inte med bland de fem h\u00f6gst rankade fr\u00e5gorna. Det \u00e4r ocks\u00e5 talande att det endast bland de konservativa v\u00e4ljarna fanns en st\u00f6rre andel som tror att deras barn i framtiden kommer f\u00e5 det b\u00e4ttre \u00e4n vad de sj\u00e4lva haft det, \u00e4n som inte g\u00f6r det. \u00d6vriga v\u00e4ljare ser en dystrare framtid f\u00f6r sina barn. Valet handlade allts\u00e5 om klassfr\u00e5gor och d\u00e4rmed blev h\u00f6ger-v\u00e4nsterskalan \u00e5terigen tydlig i politiken. En slutsats torde vara att en alternativ framtidsvision b\u00f6r ses som en nyckelfr\u00e5ga f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen. <\/span>\"corbyn<\/span><\/p>\n

Det var ocks\u00e5 ett val d\u00e4r media missade de politiska f\u00f6r\u00e4ndringar som var p\u00e5 v\u00e4g. Stora delar av brittisk media har de senaste tv\u00e5 \u00e5ren spenderat en ansenlig m\u00e4ngd utrymme \u00e5t att attackera Corbyn och \u00e5t att st\u00f6dja Labours interna kuppmakare. Sannolikt har dessa journalister ocks\u00e5 k\u00f6pt h\u00f6gerns tal om att det inte finns politiska alternativ, och att partier m\u00e5ste ligga i mitten f\u00f6r att vinna val. Det \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6r f\u00e5 journalister idag som g\u00f6r ett gediget unders\u00f6kande hantverk, och alltf\u00f6r m\u00e5nga prioriterar ist\u00e4llet att l\u00e4sa opinionsunders\u00f6kningar, pressmeddelanden och lyssna p\u00e5 utvalda fokusgrupper. Allt detta bidrog till att f\u00e5 kunde se, eller tro p\u00e5, en framg\u00e5ng f\u00f6r Corbyn.<\/span><\/p>\n

Svag konservativ regering<\/b><\/span><\/p>\n

Den r\u00e5dande situationen f\u00f6r Torypartiet \u00e4r fortsatt mycket instabil, ironiskt nog med tanke p\u00e5 att Mays valkampanj i stort bestod av att upprepa mantrat att hennes ledarskap var \u201cstarkt och stabilt\u201d. I ett f\u00f6rs\u00f6k att skapa en parlamentarisk majoritet har May nu inlett f\u00f6rhandlingar om en koalition mellan Tories och Democratic Unionist Party (DUP), det unionistiska och nationalkonservativa partiet i Nordirland. DUP \u00e4r b\u00e5de emot abort och homosexuellas r\u00e4tt att f\u00e5 gifta sig. Partiet \u00e4r ocks\u00e5 en part i konflikten p\u00e5 Nordirland och har varit med om att bilda paramilit\u00e4ra grupper som legat bakom hundratals mord i Nordirland. Att v\u00e4nda sig till dessa har kritiserats av m\u00e5nga, \u00e4ven inom Tory, som en desperat politisk handling. Det \u00e4r oklart hur den konservativa regeringen ska lyckas bem\u00f6ta de fr\u00e5gor som kom upp under valkampanjen med ett s\u00e5 pass reaktion\u00e4rt st\u00f6dparti. Om de lyckas skapa en koalition som h\u00e5ller ens \u00f6ver sommaren anses av m\u00e5nga analytiker som os\u00e4kert, i synnerhet om Corbyn och Labourpartiet lyckas h\u00e5lla kvar det politiska samtalet vid fr\u00e5gor om oj\u00e4mlikhet och v\u00e4lf\u00e4rd. <\/span><\/p>\n

Corbyns valkampanj medf\u00f6rde att den politiska diskussionen breddats, och att politiska fr\u00e5gor diskuteras ur nya perspektiv. N\u00e4r terrorattacken i Manchester skedde befarade m\u00e5nga att det skulle medf\u00f6ra en h\u00f6gervridning av hela valkampanjen och att Theresa May skulle kunna vinna r\u00f6ster p\u00e5 att propagera f\u00f6r h\u00e5rdare tag, \u00f6vervakning och repression. Ist\u00e4llet kom den efterf\u00f6ljande diskussionen, tack vare Corbyn, att handla om att kriget mot terrorismen m\u00e5ste ompr\u00f6vas samt att de stora nedsk\u00e4rningar som gjorts inom offentlig sektor \u00e4ven drabbat polisen. Efter den katastrofala branden i Grenfell har en stor debatt v\u00e4xt fram som b\u00e5de kritiserar de nedsk\u00e4rningar av Londons brandk\u00e5r som gjordes under den konservative borgm\u00e4staren Boris Johnson, och de drastiska f\u00f6rs\u00e4mringar i bostadsstandard som drabbat arbetarklassomr\u00e5den. Grenfellkatastrofen kan bli droppen som f\u00e5r b\u00e4garen att rinna \u00f6ver, med ett l\u00e5ngt politiskt och r\u00e4ttsligt efterspel. Corbyn har utm\u00e4rkt sig i kampanjen d\u00e5 han talar om arbetarklassen med respekt och v\u00e4rme, och med en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur sv\u00e5rt det har blivit f\u00f6r m\u00e5nga att f\u00e5 ekonomin att g\u00e5 ihop. Arbetarklassen omskrivs inte till bidragsberoende personer i utanf\u00f6rskap, utan som m\u00e4nniskor utnyttjade av ett grymt och or\u00e4ttvist system. Ist\u00e4llet f\u00f6r att var och en ska vara sin egen olyckas smed fokuseras debatten p\u00e5 strukturella problem. <\/span><\/p>\n

Nyliberalismens kris<\/b><\/span><\/p>\n

B\u00e5de Brexit och det allm\u00e4nna valet m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s mot bakgrund av den st\u00f6rre politiska utveckling som skett globalt och i Storbritannien. Med Thatchers tilltr\u00e4de 1979 och Reagan 1981 har nyliberalismen varit den dominerande politiska ideologin under n\u00e4rmare 40 \u00e5r, med privatisering och avreglering som ledord. Denna utveckling har varit s\u00e4rskilt stark i Storbritannien. Kulmen var finanskrisen 2008 d\u00e5 massiva summor av offentliga medel anv\u00e4ndes f\u00f6r att r\u00e4dda banker som byggt upp en spekulationsekonomi. Nyliberalismen borde rimligtvis vara helt diskrediterat som politiskt system, men ett decennium senare \u00e4r det i princip samma politik som r\u00e5der, till stor del f\u00f6r att inget tydligt v\u00e4nsteralternativ f\u00e5tt ett genomslag f\u00f6rr\u00e4n nu. <\/span><\/p>\n

Snarare har missn\u00f6jet kanaliserats h\u00f6gerut, och i Brexitomr\u00f6stningen anv\u00e4nde h\u00f6gern migranter och flyktingar som slagtr\u00e4 i debatten, n\u00e5got som var extra framtr\u00e4dande i Leave-kampanjen. Samtidigt har rasistisk politik l\u00e4nge f\u00f6rts fram och legitimerats av den brittiska regeringen, och \u00e4r inte n\u00e5got unikt som sprungit upp i protest mot EU. <\/span><\/p>\n

\"GoHome(1)\"Bland de mest flagranta exemplen finns den kampanj som Theresa May genomf\u00f6rde 2013, d\u00e5 som inrikesminister, n\u00e4r hon l\u00e4t lastbilar k\u00f6ra genom London med budskapet \u201cGo Home or Face Arrest\u201d f\u00f6r att avskr\u00e4cka migranter fr\u00e5n att forts\u00e4tta vistas illegalt i Storbritannien.<\/span><\/p>\n

En viktig f\u00f6rklaring till varf\u00f6r inget v\u00e4nsteralternativ f\u00e5ngat upp missn\u00f6jet g\u00e5r att finna i den utveckling som socialdemokratin genomg\u00e5tt under samma period. P\u00e5verkade av den nyliberala utvecklingen kom n\u00e4stan samtliga socialdemokratiska partier att r\u00f6ra sig mot mitten under 90- och 00-talet med politiska f\u00f6rslag om bland annat mer marknadsanpassning. Detta fick sitt tydligaste uttryck i den s\u00e5 kallade tredje v\u00e4gens politik d\u00e4r Tony Blair och New Labour var v\u00e4gledande i att socialdemokratin allt mer kom att se medelklassen som sin viktigaste v\u00e4ljarbas och omformade sin politik till att gynna denna grupp.<\/span><\/p>\n

Det skedde en omfattande politisk koncentration runt den politiska mitten och medelklassens intressen, med f\u00f6ljden att de politiska alternativen liknade varandra mer och mer. N\u00e4r den tidigare s\u00e5 inflytelserika socialdemokratin allt mer b\u00f6rjade \u00f6verge arbetarklassen som politisk bas kom \u00e4ven de politiska skiljelinjerna att allt mindre pr\u00e4glas av en h\u00f6ger-v\u00e4nsterdimension. Trots den f\u00f6rtroendef\u00f6rlust som finanskrisen och dess f\u00f6ljder innebar f\u00f6r nyliberalismen har socialdemokratin f\u00e5tt minskat inflytande, just f\u00f6r att de ocks\u00e5 varit formade av en nyliberal politik som de inte kunnat eller velat skilja sig fr\u00e5n.<\/span><\/p>\n

\u00c4ven Brexit ska till stor del f\u00f6rst\u00e5s som en \u00f6nskan om ett alternativ till den r\u00e5dande politiska ordningen. Det var dock ett val d\u00e4r de mest inflytelserika delarna av b\u00e5de Tories och Labour f\u00f6rordade Remain, men d\u00e4r oerh\u00f6rt m\u00e5nga av de som f\u00f6rlorat p\u00e5 den nyliberala politiken, de som kan kallas f\u00f6r globaliseringens f\u00f6rlorare, valde att r\u00f6sta f\u00f6r att l\u00e4mna EU. Det f\u00f6rklarar ocks\u00e5 det stora st\u00f6d som UKIP fick under denna period. Med Corbyn kom dock Labour att erbjuda ett tydligt v\u00e4nsteralternativ till Tories h\u00f6gerpolitik och det \u00e4r talande att UKIP s\u00e5 gott som uppl\u00f6sts n\u00e4r skillnaden mellan de tv\u00e5 stora partierna \u00f6kat.<\/span><\/p>\n

V\u00e4nsterns m\u00f6jlighet<\/b><\/span><\/p>\n

Utvecklingen i Storbritannien borde vara en oerh\u00f6rd inspiration f\u00f6r andra socialdemokratiska partier om att en annan politik inte bara \u00e4r m\u00f6jlig, utan \u00e4ven framg\u00e5ngsrik. I ett svenskt sammanhang visar det att om v\u00e4nstern och arbetarr\u00f6relsen skulle artikulera och verkligen k\u00e4mpa underifr\u00e5n f\u00f6r ett politiskt skifte, kommer SD undermineras och politiken skifta fokus fr\u00e5n invandring till klassfr\u00e5gor. <\/span><\/p>\n

Men den svenska socialdemokratin har m\u00f6tt Corbyns valframg\u00e5ngar med en besv\u00e4rande tystnad. Kontrasten mellan de svenska socialdemokraternas favoritparoll \u201cAlla ska med\u201d (nu \u00e4ven med till\u00e4gget \u201c men ingen ska \u00e5ka sn\u00e5lskjuts\u201d) och brittiska Labours valslogan under Corbyn \u201cFor the many not the few\u201d kunde inte vara st\u00f6rre. \u00a0 Den senare knyter \u00e4ven an till Occupy-r\u00f6relsens slagord \u201cwe are the 99 %\u201c, och en stor andel av Corbyns anh\u00e4ngare kommer ur samma mylla som Occupy-r\u00f6relsen. Konflikt och klassperspektivet har \u00e5terigen tagit plats i den politiska debatten. Valresultatet \u00e4r den definitiva d\u00f6dsst\u00f6ten f\u00f6r Tony Blairs inflytande i Labourpartiet och \u201ctredje v\u00e4gens\u201d politik. H\u00f6gerfalangen med \u201cBlairites\u201d finns visserligen kvar i Labour och kommer s\u00e4kert f\u00f6rs\u00f6ka motverka den p\u00e5g\u00e5ende utvecklingen, men har blivit allt mer marginaliserade. <\/span><\/p>\n

I nul\u00e4get \u00e4r det en fr\u00e5ga om n\u00e4r, och inte om, det blir en Corbynledd regering. D\u00e5 blir l\u00e4get \u00e5terigen ett annat. Den brittiska ekonomin har inte \u00e5terh\u00e4mtat sig fr\u00e5n krisen 2008 och Brexit-f\u00f6rhandlingarna kommer bli tuffa. Den radikala v\u00e4nstern kommer beh\u00f6va utmana den reformistiska impulsen som fokuserar p\u00e5 nationellt intresse och ekonomi som i f\u00f6rl\u00e4ngningen inneb\u00e4r en prioritering av den brittiska kapitalist-klassens intressen. Ett annat viktigt krav kommer vara att f\u00f6rsvaret av EU-migranters r\u00e4tt att stanna i Storbritannien. EU m\u00e5ste bli synligt som den kapitalistiska och odemokratiska institution den \u00e4r, med st\u00e4ngda gr\u00e4nser och skenande oj\u00e4mlikhet.<\/span><\/p>\n

Den utomparlamentariska v\u00e4nstern beh\u00f6ver arbeta f\u00f6r att forts\u00e4tta mobiliseringen p\u00e5 gatorna, att inte l\u00e5ta politiken stanna i slutna rum och parlamentariska ritualer. Om arbetarklassen ska sk\u00f6rda n\u00e5gra segrar och om Corbyn ska kunna \u00f6verleva med en radikal politik p\u00e5 l\u00e5ng sikt, kr\u00e4vs det n\u00e4tverksbyggande underifr\u00e5n p\u00e5 klassbasis. Det \u00e4r vad som kommer g\u00f6ra det m\u00f6jligt att ta n\u00e4sta steg mot en socialistisk samh\u00e4llsomvandling. N\u00e4rmast kommer det ske protester mot hur de boende behandlats f\u00f6re och efter brandkatastrofen i Grenfell, och d\u00e4refter har det kallats till demonstration som kr\u00e4ver Theresa Mays avg\u00e5ng den f\u00f6rsta juli. Vi kan se fram emot en \u201csummer of discontent\u201d. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En artikel av \u00c5sa Hjalmers & Patrik Vulkan<\/strong>
\n\u00c5sa Hjalmers<\/strong> \u00e4r gymnasiel\u00e4rare med m\u00e5ng\u00e5rig erfarenhet som politisk aktivist i England.
\nPatrik Vulkan<\/strong> \u00e4r lektor i sociologi med inriktning mot arbetsmarknad och v\u00e4lf\u00e4rdsstat<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Storbritanniens historiska \u00e5r Klassfr\u00e5gornas \u00e5terkomst i politiken ans\u00e5gs av det \u201dpolitiska kommentariatet\u201d som en om\u00f6jlighet. D\u00e4rf\u00f6r inv\u00e4ntades Corbyns avg\u00e5ng efter vad som skulle bli ett katastrofval f\u00f6r Labour. Men det om\u00f6jliga blev pl\u00f6tsligt m\u00f6jligt. Den konservativa premi\u00e4rministern Theresa May f\u00f6rlorade … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[678,677,679],"class_list":["post-1823","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-corbyn","tag-labour","tag-theresa-may-brexit"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1823","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1823","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1823"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1823\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1833,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1823\/revisions\/1833"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1823"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1823"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1823"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}