{"id":186,"date":"2007-03-13T11:19:40","date_gmt":"2007-03-13T10:19:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=186"},"modified":"2010-09-30T09:39:19","modified_gmt":"2010-09-30T08:39:19","slug":"opium-for-folket-marxism-och-religion","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2007\/03\/13\/opium-for-folket-marxism-och-religion\/","title":{"rendered":"Opium f\u00f6r folket – marxism och religion"},"content":{"rendered":"

Den marxistiska synen p\u00e5 religion har blivit gravt f\u00f6renklad n\u00e4r den i det mest typiska fallet definieras med den slitna frasen \u201dett opium f\u00f6r folket\u201d Michel L\u00f6wy utmanar h\u00e4r denna vantolkning och presenterar en betydligt mer nyanserad syn p\u00e5 marxism och religion.<\/strong><\/p>\n

\u00c4r religionen fortfarande, som Marx och Engels s\u00e5g det p\u00e5 1800-talet ett b\u00e5lverk best\u00e5ende av reaktion, upplysningsfientlighet och konservatism? I stor utstr\u00e4ckning \u00e4r svaret p\u00e5 fr\u00e5gan ja. Deras syns\u00e4tt g\u00e5r fortfarande att till\u00e4mpa p\u00e5 m\u00e5nga katolska institutioner, p\u00e5 fundamentalistiska str\u00f6mningar inom de tre dominerande v\u00e4rldsreligionerna (kristendom, judendom och islam), p\u00e5 de flesta evangeliska grupper (och deras uttryck i form av den\u201delektroniska kyrkan\u201d) och ocks\u00e5 p\u00e5 majoriteten av de nya religi\u00f6sa sekter \u2013 av vilka n\u00e5gra, som exempelvis den \u00f6k\u00e4nda Moon-sekten, inte \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n en smart kombination av finansiella manipulationer, avancerad hj\u00e4rntv\u00e4tt och fanatisk antikommunism<\/p>\n

BEFRIELSETEOLOGI<\/strong><\/p>\n

Framv\u00e4xten av revolution\u00e4r kristendom och befrielseteologi i Latinamerika (och p\u00e5 andra st\u00e4llen) \u00f6ppnar en ny historisk m\u00f6jlighet och st\u00e4ller nya sp\u00e4nnande, fr\u00e5gor som inte kan besvaras utan en f\u00f6rnyelse av den marxistiska analysen av religionen, vilket \u00e4r \u00e4mnet f\u00f6r denna artikel. Det v\u00e4lk\u00e4nda uttrycket att religionen \u00e4r \u201dett opium f\u00f6r folket\u201d betraktas som sj\u00e4lva navet i den marxistiska uppfattningen om det religi\u00f6sa fenomenet (det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l dess anh\u00e4ngare som dess kritiker). I vilken utstr\u00e4ckning \u00e4r det en adekvat sypunkt?<\/p>\n

F\u00f6rst och fr\u00e4mst m\u00e5st man betona att detta st\u00e4llningstagande inte \u00e4r specifikt marxistiskt. Samma formulering kan \u00e5terfinnas i olika sammanhang, i skrifter av de tyska filosoferna Kant, Herder, Feuerbach, Bruno Bauer, Moses Hess och Heinrich Heine. Till exempel anv\u00e4nde Heine det redan i sin ess\u00e4 om Ludwig B\u00f6rne (1840) p\u00e5 ett relativt positivt (om \u00e4n ironiskt) s\u00e4tt:<\/p>\n

\u201dV\u00e4lkomnad \u00e4r en religion som i det lidande folkets bittra kalk h\u00e4ller n\u00e5gra s\u00f6ta droppar spirituellt opium, n\u00e5gra droppar k\u00e4rlek, hopp och trohet.\u201d Moses Hess intar i sina ess\u00e4er publicerade i Schweiz 1843 en mer kritisk men fortfarande tvetydig st\u00e4llning: \u201dReligion kan g\u00f6ra att den sm\u00e4rtsamma medvetenheten om slaveriet blir m\u00f6jligt att uth\u00e4rda (\u2026) p\u00e5 samma s\u00e4tt som opium \u00e4r till god hj\u00e4lp mot pl\u00e5gsamma sjukdomar.\u201d<\/p>\n

HEGEL<\/strong><\/p>\n

Uttrycket d\u00f6k d\u00e4refter upp i Marx\u2019 artikel om den tyske filosofen Hegels verk R\u00e4ttsfilosofi (1844) En noggrann l\u00e4sning av det avsnitt d\u00e4r denna rad ing\u00e5r visar att den \u00e4r mer kvalificerad och mindre ensidig \u00e4n den vanligen ansetts. Fast\u00e4n Marx uppenbarligen var kritisk mot religion s\u00e5 tog han med fenomenets dubbeltydighet i bed\u00f6mningen \u201dReligi\u00f6st ut\u00f6vande \u00e4r ett uttryck f\u00f6r verklig social n\u00f6d men p\u00e5 samma g\u00e5ng en protest mot denna. Religionen \u00e4r de f\u00f6rtryckta varelsernas suckar i en hj\u00e4rtl\u00f6s v\u00e4rld, liksom den ocks\u00e5 \u00e4r anden i en andefattig situation. Den \u00e4r ett opium f\u00f6r folket\u201d Om man l\u00e4ser hela ess\u00e4n s\u00e5 framg\u00e5r det tydligt att Marx\u00b4 utg\u00e5ngspunkt h\u00e4mtat mer fr\u00e5n den v\u00e4nsterinriktade neohegelianismen \u2013 som s\u00e5g religion som alienationen av m\u00e4nsklighetens v\u00e4sen \u2013 \u00e4n fr\u00e5n upplysningsfilosofin, som enkelt avf\u00e4rdade den som en pr\u00e4sterlig konspiration. N\u00e4r Marx skrev ovanst\u00e5ende passage var han faktiskt fortfarande en anh\u00e4ngare till Feuerbach och neohegelian. Hans analys var d\u00e4rf\u00f6r \u201df\u00f6rmarxistisk\u201d, saknade h\u00e4nvisning till klass och var ganska ohistorisk. Men den hade en dialektisk kvalitet i det att den f\u00e5ngade den mots\u00e4gelsefulla karakt\u00e4ren; den religi\u00f6sa \u201dn\u00f6den\u201d \u2013 s\u00e5v\u00e4l som en legitimering av existerande f\u00f6rh\u00e5llanden och som en protest mot desamma.<\/p>\n

Det var f\u00f6rst senare, speciellt i Den tyska ideologin, som det verkliga marxistiska studiet av religionen som en social och historisk realitet inleddes. Det avg\u00f6rande elementet i denna nya metod f\u00f6r att analysera religion \u00e4r att n\u00e4rma sig den som en av m\u00e5nga former av ideologi, det vill s\u00e4ga som kommande fr\u00e5n folkets andliga produktion \u2013 fr\u00e5n producerandet av id\u00e9er, representationer och medvetenhet \u2013 n\u00f6dv\u00e4ndigtvis formade genom den materiella produktionen och med den sammanh\u00e4ngande sociala f\u00f6rh\u00e5llanden. Fast han emellan\u00e5t anv\u00e4nder begreppet \u201dreflexion\u201d \u2013 som kom att leda in flera generationer marxister p\u00e5 ett sterilt sidosp\u00e5r \u2013 \u00e4r nyckelid\u00e9n i boken behovet att f\u00f6rklara ursprunget till utvecklingen av skilda medvetandeformer (religion, etik, filosofi, etcetera), utifr\u00e5n de sociala f\u00f6rh\u00e5llanden \u201dgenom vilka, naturligtvis, hela saken kan bli f\u00f6rst\u00e5dd i sin totalitet (och d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5, den dubbelriktade verkan dessa sidor har p\u00e5 varandra)\u201d<\/p>\n

Efter att tillsammans med Engels ha skrivit Den tyska ideologin s\u00e5 \u00e4gnade Marx mycket lite uppm\u00e4rksamhet \u00e5t religionen som s\u00e5dan, det vill s\u00e4ga som en specifik kulturell och ideologisk v\u00e4rld fylld av inneb\u00f6rder. Man kan emellertid \u2013 i det f\u00f6rsta bandet av Kapitalet \u2013 hitta n\u00e5gra intressanta metodologiska anm\u00e4rkningar, till exempel den v\u00e4lk\u00e4nda fotnot d\u00e4r han besvarar argumentet enligt vilket politikens betydelse, och religionen p\u00e5 medeltiden, skulle visa att den materialistiska tolkningen av historien \u00e4r inadekvat:<\/p>\n

\u201dMedeltiden kunde lika litet leva av katolicism, som antiken av politik. De respektive ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6rklarar, i praktiken, varf\u00f6r katolicismen respektive politiken spelade den dominerande rollen\u201d<\/p>\n

Marx brydde sig aldrig om att p\u00e5visa de ekonomiska orsakerna till religionens betydelse p\u00e5 medeltiden, men denna passage \u00e4r ganska viktig eftersom den erk\u00e4nner att religion under specifika historiska omst\u00e4ndigheter verkligen kan spela en avg\u00f6rande roll i ett samh\u00e4lles liv. Trots hans allm\u00e4nna brist p\u00e5 intresse f\u00f6r religion s\u00e5 \u00e4gnade Marx uppm\u00e4rksamhet \u00e5t sambandet mellan protestantism och kapitalism. Flera passager i Kapitalet refererar till protestantismens bidrag till den tidiga framv\u00e4xten av kapitalism \u2013 till exempel genom att stimulera exproprieringen av kyrkoegendom och allm\u00e4nna betesmarker.<\/p>\n

PROTESTANTISM<\/strong><\/p>\n

I Grundrisse g\u00f6r Marx \u2013 ett halvt \u00e5rhundrade innan den tyske sociologen Max Webers ber\u00f6mda ess\u00e4 Den protestantiska etiken och kaptalismens v\u00e4sen \u2013 f\u00f6ljande upplysande kommentar till den intima f\u00f6rbindelsen mellan protestantism och kapitalism: \u201dPengarnas kult har sin asketism, sitt sj\u00e4lvf\u00f6rnekande, sin sj\u00e4lvuppoffrande sn\u00e5lhet, sitt f\u00f6rakt f\u00f6r v\u00e4rldsliga och flyktiga n\u00f6jen; jakten p\u00e5 den eviga rikedomen. D\u00e4rav sambandet mellan engelsk puritanism eller holl\u00e4ndsk puritanism och str\u00e4van efter att tj\u00e4na pengar\u201d Parallellen (dock inte direkt liktydighet) med Webers tes \u00e4r sl\u00e5ende \u2013 s\u00e4rskilt eftersom Weber inte kunde ha l\u00e4st denna passage (Grundrisse publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1940)<\/p>\n

\u00c5 andra sidan refererade Marx ofta till kapitalismen som en \u201dvardagens religion\u201d grundad p\u00e5 varans fetischism. Han beskrev kapitalet som \u201den Molok som beh\u00f6ver hela v\u00e4rlden som m\u00f6jligt offer, och kapitalistisk utveckling som en \u201dmonstru\u00f6s\u201d hednisk gud som bara vill dricka nektar fr\u00e5n de d\u00f6das skallar\u201d Hans kritik av politisk ekonomi inneh\u00e5ller ett stort antal referenser till idoldyrkan: \u201dBaal, Molok, Mammon, Den gyllene kalven och naturligtvis \u201dfetischen\u201d i sig.\u201d Men detta spr\u00e5k har snarare en metaforisk \u00e4n substantiell betydelse n\u00e4r det g\u00e4ller religionens sociologi.<\/p>\n

ENGELS<\/strong><\/p>\n

Engels uppvisade ett mycket st\u00f6rre intresse \u00e4n Marx f\u00f6r religi\u00f6sa fenomen och deras historiska roll. Engels huvudsakliga bidrag till marxismens studier av religionen \u00e4r hans analys av sambandet mellan religi\u00f6sa framst\u00e4llningar och klasskamp Ovan och bortom den filsosofiska polemiken om \u201dmaterialism kontra idealism\u201d s\u00e5 var han intresserad av att f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rklara konkreta historiska och sociala former av religion. Kristendomen framstod inte l\u00e4ngre (som hos Feuerbach) som en tidl\u00f6s \u201dessens\u201d, utan som ett kulturellt system som tar sig skilda uttryck i olika historiska perioder: f\u00f6rst som en slavarnas religion, senare som det romerska imperiets statsideologi. D\u00e4refter skr\u00e4ddarsydd till feodalismens hierarki och slutligen anpassad till det borgerliga samh\u00e4llet. Den framst\u00e5r s\u00e5ledes som ett symboliskt f\u00e4lt som slits emellan antagonistiska sociala krafter, till exempel mellan 1700-talets feodala teologi, borgerlig protestantism och de l\u00e4gre klassernas k\u00e4tterska irrl\u00e4ror.<\/p>\n

Ibland glider hans analys mot en smal, instrumentell och utilitaristisk tolkning av religi\u00f6sa r\u00f6relser: \u201dde olika klasserna anv\u00e4nder var och en sin egen passande religion (\u2026) och det g\u00f6r ingen st\u00f6rre skillnad huruvida dessa herrar tror p\u00e5 sina respektive religioner eller inte \u201d Engels verkar inte se de olika formerna av troende som \u201dreligi\u00f6s f\u00f6rkl\u00e4dnad\u201d av klassintressen.<\/p>\n

Emellertid ins\u00e5g han, till skillnad fr\u00e5n upplysningsfilosoferna \u2013 tack vare sin klasskampsmetod \u2013 att pr\u00e4sterskapet inte var en socialt homogen enhet: i vissa historiska konjunkturer delade den upp sig sj\u00e4lv efter sin klassammans\u00e4ttning. Under reformationen ser man s\u00e5ledes \u00e5 ena sidan de h\u00f6gre pr\u00e4sterna, den feodala hierarkins toppar och \u00e5 den andra det l\u00e4gre pr\u00e4sterskapet, som f\u00f6rs\u00e5g reformationen respektive den revolution\u00e4ra bonder\u00f6relsen med ideologiskt br\u00e4nsle.<\/p>\n

Genom att han var materialist, ateist och en of\u00f6rsonlig motst\u00e5ndare till religionen, s\u00e5 f\u00e5ngade Engels inte desto mindre, liksom den unge Marx, fenomenets dubbla karakt\u00e4r: dess roll i att legitimera den etablerade ordningen, men ocks\u00e5, beroende p\u00e5 de sociala omst\u00e4ndigheterna, dess kritiska, oppositionella och \u00e4ven revolution\u00e4ra roll. Dessutom behandlade de flesta av hans konkreta studier de upproriska formerna av religionen.<\/p>\n

URSPRUNGLIG KRISTENDOM<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rst och fr\u00e4mst var han intresserad av ursprunglig kristendom, som han definierade som de fattigas, de f\u00f6rd\u00f6mdas, de f\u00f6rf\u00f6ljdas och f\u00f6rtrycktas religion. De f\u00f6rsta kristna kom fr\u00e5n de l\u00e4gre sociala skikten i samh\u00e4llet: slavar, fria folk som ber\u00f6vats sina r\u00e4ttigheter och sm\u00e5b\u00f6nder som handikappats sv\u00e5rt av skulder.<\/p>\n

Han gick till och med s\u00e5 l\u00e5ngt s\u00e5 att han drog en uppseendev\u00e4ckande parallell mellan den ursprungliga kristendomen och den moderna socialismen: a) de tv\u00e5 stora r\u00f6relserna \u00e4r inte skapade av ledare och profeter \u2013 \u00e4ven om ledare och profeter aldrig saknas i dem \u2013 utan de \u00e4r massr\u00f6relser b) b\u00e5da \u00e4r r\u00f6relser f\u00f6r de f\u00f6rtryckta som f\u00f6rf\u00f6ljs av de h\u00e4rskande c) b\u00e5da propagerar f\u00f6r en befrielser fr\u00e5n slaveri och mis\u00e4r. F\u00f6r att f\u00f6rfina sin j\u00e4mf\u00f6relse s\u00e5 citerade Engels n\u00e5got provokativt ett tales\u00e4tt fr\u00e5n den franske historikern Renan: \u201dOm ni vill f\u00e5 en id\u00e9 om vad de f\u00f6rsta kristna samfunden liknade s\u00e5 ta en titt p\u00e5 lokalorganisationerna som var anslutna till den Internationella arbetarassociationen\u201d (Den f\u00f6rsta internationalen).<\/p>\n

Enligt Engels finns parallellen mellan socialism och tidig kristendom n\u00e4rvarande i alla r\u00f6relser som \u00e5rhundradena igenom dr\u00f6mmer om att \u00e5teruppr\u00e4tta den ursprungliga kristna religionen \u2013 fr\u00e5n John Zizka:s taboriter och Thomas M\u00fcnzers anabaptister, till (efter 1830) de franska revolution\u00e4ra kommunisterna och anh\u00e4ngarna till den tyske utopiske kommunisten Wilhelm Weitling Det \u00e5terst\u00e5r emellertid, enligt Engels syns\u00e4tt, en grundl\u00e4ggande skillnad mellan de tv\u00e5 r\u00f6relserna: de ursprungliga kristna f\u00f6rlade befrielsen till livet efter detta, medan socialismen placerar den i den existerande v\u00e4rlden.<\/p>\n

THOMAS M\u00dcNZER<\/strong><\/p>\n

Men \u00e4r den h\u00e4r skillnaden verkligen s\u00e5 entydig? I sin genomg\u00e5ng av de stora bondekrigen tycks den bli mindre klar. Teologen och ledaren f\u00f6r de revolution\u00e4ra b\u00f6nderna och de k\u00e4tterska (anabaptistiska) plebejerna, Thomas M\u00fcnzer, ville att Guds rike, profeternas tusen\u00e5riga rike omedelbart skulle uppr\u00e4ttas p\u00e5 jorden. Enligt Engels innebar Guds rike f\u00f6r M\u00fcnzer ett samh\u00e4lle utan klasskillnader, privategendom och en statsmakt som var oberoende eller frist\u00e5ende gentemot samh\u00e4llsmedlemmarna.<\/p>\n

Engels var emellertid fortfarande frestad att reducera religion till list: han talade om M\u00fcnzers kristliga \u201dfraseologi\u201d och hans bibliska \u201dsm\u00f6rja\u201d. Det tycks som att M\u00fcnzers specifikt religi\u00f6sa dimension, dess andliga och moraliska kraft, dess autentiskt upplevda mystiska djup har undsluppit honom. Engels d\u00f6ljer dock inte sin beundran f\u00f6r den tyska kiliastiska1 profeten, vars id\u00e9er han beskriver som \u201dkvasikommunistiska\u201d och \u201dreligi\u00f6st revolution\u00e4ra\u201d: de \u00e4r mindre en syntes av \u00e4ldre plebejiska krav \u00e4n \u201dett briljant f\u00f6regripande\u201d av framtida prolet\u00e4ra frig\u00f6rande m\u00e5l. Denna religionens f\u00f6regripande och utopiska dimension \u2013 som inte b\u00f6r f\u00f6rklaras med hj\u00e4lp av \u201d\u00e5terspeglingsteori\u201d \u2013 utforskas inte vidare av Engels utan det kommer att g\u00f6ras av Ernst Bloch (vilket vi skall behandla senare).<\/p>\n

Den sista revolution\u00e4ra r\u00f6relsen under religionens ban\u00e9r var, enligt Engels, den engelska puritanska r\u00f6relsen under 1600-talet. Om religion och inte materialism formade den revolutionens ideologi s\u00e5 beror det p\u00e5 denna materialisms politiskt reaktion\u00e4ra karakt\u00e4r i England, vilken representerades av Hobbes och andra anh\u00e4ngare av kunglig absolutism. I motsats till denna konservativa materialism och deism2 s\u00e5 sk\u00e4nkte de protestantiska sekterna sina religi\u00f6sa baner och sina k\u00e4mpar till kriget mot den kungliga \u00e4tten Stuart.<\/p>\n

Den h\u00e4r analysen \u00e4r verkligen intressant: den bryter med den linj\u00e4ra historiesynen som \u00e4rvts fr\u00e5n upplysningen, Engels medger att kampen mellan materialism och religion inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis m\u00e5ste motsvara kriget mellan revolution och kontrarevolution, framsteg och tillbakag\u00e5ng, frihet och despotism, f\u00f6rtryckta och h\u00e4rskande klasser. I just detta fall \u00e4r relationen precis den motsatta: revolution\u00e4r religion mot absolutistisk materialism.<\/p>\n

EUROPEISK ARBETARR\u00d6RELSE<\/strong><\/p>\n

Engels var \u00f6vertygad om att efter den franska revolutionen kunde religionen inte l\u00e4ngre fungera som en revolution\u00e4r ideologi och han blev \u00f6verraskad n\u00e4r franska och tyska kommunister som Cabet och Weitling kunde p\u00e5st\u00e5 att \u201dkristendom \u00e4r kommunism\u201d. Han kunde inte f\u00f6rutse. befrielseteologin, men tack vare sin analys av religi\u00f6sa fenomen utifr\u00e5n klasskampens perspektiv kunde han utveckla f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den protest som finns potentiellt i religionen och \u00f6ppnade f\u00f6r ett nytt syns\u00e4tt p\u00e5 sambandet mellan religion och samh\u00e4lle \u2013 skild b\u00e5de fr\u00e5n upplysningsfilosofin (religion som en konspiration) och tysk neohegelianism (religion som alienerat m\u00e4nskligt v\u00e4sen).<\/p>\n

M\u00e5nga marxister inom den europeiska arbetarr\u00f6relsen var radikalt fientliga till religionen men ans\u00e5g att den ateistiska kampen mot religi\u00f6s ideologi m\u00e5ste underordnas klasskampens konkreta behov, vilken kr\u00e4ver enhet mellan arbetare som tror p\u00e5 Gud och de som inte g\u00f6r det. Lenin sj\u00e4lv, som ofta br\u00e4nnm\u00e4rkte religionen som en \u201dmystisk dimma\u201d, insisterade i sin artikel Socialism och religion (1905) att ateism inte borde vara en del av partiprogrammet, d\u00e4rf\u00f6r att \u201denhet inom den f\u00f6rtryckta klassen i dess revolution\u00e4ra kamp f\u00f6r att skapa ett paradis p\u00e5 jorden \u00e4r viktigare f\u00f6r oss \u00e4n en enhetlig prolet\u00e4r syn p\u00e5 paradiset i himmelen.\u201d<\/p>\n

Rosa Luxemburg delade denna strategi men hon utvecklade ett annorlunda och originellt syns\u00e4tt. Trots att hon sj\u00e4lv var en st\u00e5ndaktig ateist attackerade hon mindre religionen som s\u00e5dan \u00e4n kyrkans reaktion\u00e4ra politik j\u00e4mf\u00f6rt med dess egen tradition. I en ess\u00e4 som hon skrev 1905 (Kyrkan och socialism) p\u00e5stod hon att moderna socialister \u00e4r mer trogna kristendomens ursprungliga principer \u00e4n dagens konservativa pr\u00e4sterskap. Eftersom socialisterna sl\u00e5ss f\u00f6r ett samh\u00e4lle med j\u00e4mlikhet, frihet och broderskap skulle pr\u00e4sterna, om de \u00e4rligt verkligen ville f\u00f6rverkliga den kristna dogmen \u201d\u00e4lska din n\u00e4sta s\u00e5 som du \u00e4lskar dig sj\u00e4lv\u201d, v\u00e4lkomna den socialistiska r\u00f6relsen. N\u00e4r pr\u00e4sterna st\u00f6der de rika och de som exploaterar och f\u00f6rtrycker de fattiga, befinner de sig i \u00f6ppen konflikt med kristna dogmer: de tj\u00e4nar inte Kristus utan kalven gjord av guld.<\/p>\n

Kristendomens f\u00f6rsta apostlar var passionerade kommunister och kyrkans f\u00e4der (som Basil den store och John Chrysostom) f\u00f6rkastade social or\u00e4ttvisa. Idag har denna sak tagits upp av den socialistiska r\u00f6relsen som till de fattiga f\u00f6r fram budskapet om broderskap och j\u00e4mlikhet och som uppmanar folket att skapa ett jordiskt rike med frihet och k\u00e4rlek till din n\u00e4sta. Ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6ra en filosofisk kamp i materialismens namn f\u00f6rs\u00f6kte Rosa Luxemburg r\u00e4dda kristendomens traditionella sociala dimension till arbetarr\u00f6relsen.<\/p>\n

ERNST BLOCH<\/strong><\/p>\n

Ernst Bloch \u00e4r den f\u00f6rste marxist som radikalt f\u00f6r\u00e4ndrade den teoretiska ramen \u2013 utan att \u00f6verge det marxistiska och revolution\u00e4ra perspektivet. P\u00e5 ett s\u00e4tt som liknar Engels skiljde han p\u00e5 tv\u00e5 socialt sett motsatta str\u00f6mningar: \u00e5 ena sidan den officiella kyrkans teokratiska religion, opium f\u00f6r folket, en mystifierande apparat i tj\u00e4nst hos de m\u00e4ktiga; \u00e5 andra sidan den underjordiska, subversiva och k\u00e4tterska religionen hos albigenserna, hussiterna Joachim de Flore, Thomas M\u00fcnzer, Frans von Baader, Wilhelm Weitling och Leo Tolstoj. Till skillnad fr\u00e5n Engels v\u00e4grade Bloch se religionen som en \u201dt\u00e4ckmantel\u201d f\u00f6r klassintressen: han kritiserade uttryckligen det syns\u00e4ttet. I dess upproriska och rebelliska former utg\u00f6r religionen en av de mest uppseendev\u00e4ckande formerna av utopisk medvetenhet, ett av de rikaste uttrycken f\u00f6r hoppets princip.<\/p>\n

D\u00e5 han utg\u00e5r fr\u00e5n dessa filosofiska antaganden utvecklar Bloch en k\u00e4ttersk tolkning av bibeln \u2013 b\u00e5de gamla och nya testamentet \u2013 genom att dra fram de fattigas bibel vilken br\u00e4nnm\u00e4rker faraonerna och uppmanar envar att v\u00e4lja antingen Caesar eller Kristus. Religi\u00f6s ateist \u2013 enligt honom kan endast en ateist vara en god kristen och vice versa – och revolutionens teolog som han var, skapade Bloch inte endast en marxistisk l\u00e4sning av milleniarismen (i vilken han f\u00f6ljde Engels) utan ocks\u00e5 \u2013 och det var nytt \u2013 en millenaristisk3 tolkning av marxismen genom vilken den socialistiska kampen f\u00f6r ett frihetens rike uppfattas som det direkta arvet efter de tidigare eskatologiska4 och kollektivistiska k\u00e4tterierna.<\/p>\n

Naturligtvis uppm\u00e4rksammade Bloch, liksom Marx i sitt ber\u00f6mda arbete fr\u00e5n 1844, det religi\u00f6sa fenomenets dubbla karakt\u00e4r, s\u00e5v\u00e4l dess f\u00f6rtryckande sida som dess upproriska potential. Den f\u00f6rsta kr\u00e4ver att man anv\u00e4nder vad han kallar \u201dmarxismens kalla sida\u201d: den obevekliga materialistiska analysen av ideologier och avgudadyrkan.<\/p>\n

Den andra kr\u00e4ver \u201dmarxismens varma sida\u201d vilken f\u00f6rs\u00f6ker r\u00e4dda religionens utopiska \u00f6verskott, dess kritiska och f\u00f6regripande kraft. Bortom all \u201ddialog\u201d dr\u00f6mde Bloch om en autentisk f\u00f6rening mellan kristendom och revolution, liknande den som kom till st\u00e5nd under 1500-talets bondekrig.<\/p>\n

FRANKFURTSKOLAN<\/strong><\/p>\n

Blochs synpunkter delades i viss utstr\u00e4ckning av medlemmar tillh\u00f6rande den radikala tyska kretsen som blev k\u00e4nd som Frankfurtskolan. Max Horkheimer beaktade att \u201dreligionen \u00e4r en samling av \u00f6nskningar, nostalgi och anklagelser hos otaliga generationer.\u201d Erich Fromm anv\u00e4nde marxism och psykoanalys i sin bok Kristusdogmen (1930) f\u00f6r att belysa det messianska, plebejiska, egalit\u00e4ra och antiauktorit\u00e4ra draget hos den ursprungliga kristendomen. Och Walter Benjamin f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5 ett unikt och originellt s\u00e4tt f\u00f6rena teologi och marxism, judisk messianism och historisk materialism, klasskamp och frig\u00f6relse.<\/p>\n

Lucien Goldmans bok Den g\u00f6mda guden (1955) \u00e4r ett annat nyskapande f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rnya den marxistiska analysen av religionen. Fast\u00e4n han hade andra utg\u00e5ngspunkter \u00e4n Bloch, var han ocks\u00e5 intresserad av att r\u00e4dda den religi\u00f6sa traditionens moraliska och m\u00e4nskliga v\u00e4rde. Bokens mest \u00f6verraskande och originella del \u00e4r f\u00f6rs\u00f6ket att j\u00e4mf\u00f6ra \u2013 utan att l\u00e5ta den ena uppg\u00e5 i den andra \u2013 religi\u00f6s och marxistisk tro: b\u00e5da har gemensamt f\u00f6rkastandet av den \u00e4kta individualism (rationalistisk eller empirisk).och tron p\u00e5 \u00f6verindividuella v\u00e4rden: Gud inom religionen, det humana samh\u00e4llet inom socialismen. I b\u00e5da fallen baseras tron p\u00e5 en insats \u2013 i ena fallet utg\u00f6r insatsen Guds existens och i det andra utg\u00f6rs den av m\u00e4nsklighetens frig\u00f6relse, vilken f\u00f6ruts\u00e4tter risktagande, faran f\u00f6r misslyckande och hoppet om seger. B\u00e5da f\u00f6ruts\u00e4tter en grundl\u00e4ggande tro som inte kan p\u00e5visas med hj\u00e4lp av empiriska bed\u00f6mningar.<\/p>\n

Det som skiljer dem \u00e4r naturligtvis det religi\u00f6sa \u00f6verskridandets metahistoriska karakt\u00e4r: \u201dDen marxistiska tron \u00e4r en tro p\u00e5 den historiska framtiden som m\u00e4nskligheten sj\u00e4lv skapar eller snarare som vi sj\u00e4lva m\u00e5ste skapa genom egna handlingar, en \u201dinsats\u201d p\u00e5 att v\u00e5ra handlingar skall lyckas. Det \u00f6verskridande som den h\u00e4r tron f\u00f6respr\u00e5kar \u00e4r varken \u00f6vernaturlig eller \u00f6verhistorisk utan \u00f6verindividuell, varken mer eller mindre.\u201d Utan att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt vilja \u201df\u00f6rkristliga marxismen\u201d introducerade Lucien Goldmann genom begreppet tro ett nytt s\u00e4tt att se p\u00e5 den motstridiga relationen mellan religi\u00f6s tro och marxistisk ateism.<\/p>\n

Marx och Engels ans\u00e5g att religionens subversiva roll tillh\u00f6rde det f\u00f6rg\u00e5ngna och att den inte l\u00e4ngre hade n\u00e5gon betydelse under den moderna klasskampens epok. Denna f\u00f6ruts\u00e4gelse bekr\u00e4ftades historiskt i mer \u00e4n ett \u00e5rhundrade med n\u00e5gra viktiga undantag (speciellt i Frankrike): 1930-talets kristna socialister, 40-talets arbetarpr\u00e4ster, de kristna fackf\u00f6reningarnas v\u00e4nsterflygel under 50-talet osv.<\/p>\n

Men f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad som har h\u00e4nt i Latinamerika (och i mindre utstr\u00e4ckning ocks\u00e5 p\u00e5 andra kontinenter) runt befrielseteologin m\u00e5ste vi i v\u00e5r analys integrera Blochs och Goldmanns insikter om den judisk-kristna traditionens utopiska potential.<\/p>\n

KVINNOF\u00d6RTRYCK OCH RELIGI\u00d6S TRO<\/strong><\/p>\n

Det som ytterst saknas i dessa \u201dklassiska\u201d marxistiska diskussioner om religionen \u00e4r en diskussion om de religi\u00f6sa doktrinernas och praxis\u00b4 f\u00f6ljder f\u00f6r kvinnor. Patriarkatet, kvinnans oj\u00e4mlika behandling och f\u00f6rnekandet av reproduktiva r\u00e4ttigheter \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande bland de stora religi\u00f6sa samfunden \u2013 s\u00e4rskilt inom judendom, kristendom och islam \u2013 och tar sig extremt f\u00f6rtryckande former bland fundamentalistiska str\u00f6mningar. Faktum \u00e4r att ett av de viktigaste kriterierna f\u00f6r att bed\u00f6ma en religi\u00f6s r\u00f6relses progressiva eller reaktion\u00e4ra karakt\u00e4r \u00e4r dess attityd mot kvinnor och s\u00e4rskilt deras r\u00e4tt att best\u00e4mma \u00f6ver sina egna kroppar: skilsm\u00e4ssa, preventivmedel, abort. En f\u00f6rnyad marxistisk reflektion \u00f6ver religionen under det tjugonde \u00e5rhundradet kr\u00e4ver att vi s\u00e4tter fr\u00e5gan om kvinnans r\u00e4ttigheter i centrum.<\/p>\n

Michael L\u00f6wy<\/strong>
\n\u00d6vers\u00e4ttning: Ingemar Sandstr\u00f6m & Bj\u00f6rn R\u00f6nnblad
\nUr International Viewpoint. Artikeln ursprungligen publicerad i New Socialist<\/p>\n

NOTER:<\/strong><\/p>\n

1. Kiliasm: F\u00f6rest\u00e4llningen om ett framtida tusen\u00e5rigt fridsrike p\u00e5 jorden d\u00e4r ingen \u00e4r varken herre eller dr\u00e4ng. Tanken \u00e4r n\u00e4rmast knuten till Uppenbarelseboken och dess profetia om Kristi regemente i tusen \u00e5r mellan Satans f\u00e4ngslande och den slutliga domen.
\n2. Deism: Uppfattningen att Gud skapat v\u00e4rlden, men sedan inte ingriper utan l\u00e4mnat \u00f6ver sk\u00f6tseln till m\u00e4nniskorna.
\n3. Millenarism: En annan mer allm\u00e4n term f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningar om ett tusen\u00e5rsrike.
\n4. Eskatologi: L\u00e4ran om de yttersta tingen. Den kristna l\u00e4ran om v\u00e4rldens underg\u00e5ng, Jesus \u00e5terkomst och den yttersta domen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den marxistiska synen p\u00e5 religion har blivit gravt f\u00f6renklad n\u00e4r den i det mest typiska fallet definieras med den slitna frasen \u201dett opium f\u00f6r folket\u201d Michel L\u00f6wy utmanar h\u00e4r denna vantolkning och presenterar en betydligt mer nyanserad syn p\u00e5 marxism … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[21,15],"tags":[206,207,205,211,208,210,59,133,212,209,595,84],"class_list":["post-186","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-religion","category-socialism-politik","tag-arbetarrorelse","tag-befrielseteologi","tag-engels","tag-ernst-bloch","tag-hegel","tag-kristendom","tag-marx","tag-marxism","tag-max-weber","tag-protestantism","tag-religion","tag-rosa-luxemburg"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-30","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/186","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=186"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/186\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":275,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/186\/revisions\/275"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=186"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=186"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=186"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}