{"id":1865,"date":"2017-07-08T08:11:25","date_gmt":"2017-07-08T07:11:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1865"},"modified":"2017-07-08T08:11:25","modified_gmt":"2017-07-08T07:11:25","slug":"1865","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2017\/07\/08\/1865\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

\"bild187\"Sent p\u00e5 jorden<\/b><\/span><\/p>\n

I en avhandling om klimatfr\u00e5gan har Rikard Warlenius borrat i begrepp som klimatskuld, ekologisk skuld och ekologiskt oj\u00e4mnt utbyte. Sebastian Svenberg har l\u00e4st den.<\/b><\/p>\n

Klimathotets allvar handlar inte bara om riskerna med ett f\u00f6r\u00e4ndrat klimat p\u00e5 jorden utan ocks\u00e5 om konsekvenserna av historiskt oj\u00e4mlika villkor globalt. F\u00f6r de rika staterna och m\u00e5nga av de st\u00f6rsta f\u00f6retagen utg\u00f6r medvetenheten om s\u00e5dan oj\u00e4mlikhet ett hot mot business-as-usual. \u00c4ven om hanteringen av klimatfr\u00e5gan har ackompanjerats av h\u00f6gtidsord om f\u00f6r\u00e4ndring, s\u00e5 har m\u00e5nga av de m\u00e4ktiga akt\u00f6rernas strategier handlat lite om f\u00f6r\u00e4ndring, och mer om att f\u00f6rs\u00e4kra sig om stabila villkor f\u00f6r produktion och kapitalfl\u00f6den. Mot detta st\u00e5r bland annat den uppenbara or\u00e4ttf\u00e4rdigheten som utgjort normaltillst\u00e5ndet i den globala ekonomin<\/p>\n

Asymmetries: Conceptualizing Environmental Inequalities as Ecological Debt and Ecologically Unequal Exchange<\/em> \u00e4r Rikard Warlenius avhandling i \u00e4mnet Humanekologi. Avhandlingen utg\u00f6rs av en<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> flerdimensionell och h\u00f6gst angel\u00e4gen studie med vilken Warlenius hj\u00e4lpt till att precisera och utveckla begrepp som klimatskuld, ekologisk skuld och ekologiskt oj\u00e4mnt utbyte. I en tid n\u00e4r medvetandet om klimatproblematiken n\u00e4rmast\"Rikard-Warlenius-foto-lilian-tikkanen-672x372\" verkar degenerera s\u00e5 \u00e4r Warlenius avhandling ett s\u00e4tt f\u00f6rdjupa s\u00e5v\u00e4l den samh\u00e4llsvetenskapliga f\u00f6rst\u00e5elsen som den offentliga debatten. Studien har ocks\u00e5 uttryckligen ett m\u00e5l att st\u00e4rka den globala r\u00f6relsen f\u00f6r klimatr\u00e4ttvisa. S\u00e5som dessa begrepp h\u00f6r hemma just i en r\u00f6relsekontext g\u00f6r Warlenius dem d\u00e4rmed r\u00e4ttvisa genom att inte bara uppm\u00e4rksamma dess ursprung utan ocks\u00e5 genom att formulera sj\u00e4lva syftet med h\u00e4nvisning till r\u00f6relsens anv\u00e4ndning och utveckling av begreppen. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Rikard Warlenius passar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt in i beteckningen r\u00f6relseintellektuell. N\u00e4r han fr\u00e5n 2006 och fram\u00e5t b\u00f6rjade skriva artiklar om klimatfr\u00e5gan i tidningen Arbetaren, och efterhand ocks\u00e5 sl\u00e4ppte b\u00f6ckerna Utsl\u00e4pp och r\u00e4ttvisa och senare V\u00e4gen till K\u00f6penhamn, s\u00e5 blev han till en av de sj\u00e4lvklara referenserna och inspirat\u00f6rerna i en d\u00e5 framv\u00e4xande klimatr\u00f6relse. Sj\u00e4lv minns jag, som aktiv i n\u00e4tverket Klimax, hur vi inf\u00f6r K\u00f6penhamnsm\u00f6tet po\u00e4ngterade att FNs klimatf\u00f6rhandlingar var en otillr\u00e4cklig och kanske ocks\u00e5 falsk l\u00f6sning p\u00e5 klimatfr\u00e5gan. I Warlenius slutsatser om det misslyckade K\u00f6penhamnsm\u00f6tet po\u00e4ngterade han att det bara var genom mobiliseringen i sociala r\u00f6relser som klimathotets allvar p\u00e5 riktigt kunde bem\u00f6tas. Eventuella f\u00f6rhoppningar om framsteg genom f\u00f6rhandlingar hade kommit p\u00e5 skam. Idag befinner vi oss i en liknande situation, n\u00e4r inte ens det otillr\u00e4ckliga Parisavtalet st\u00e5r p\u00e5 stabil grund. I en epilog till avhandlingens kappa skriver Warlenius ocks\u00e5 om hur Donald Trump som USAs president egentligen bara ytterligare p\u00e5minner oss om att f\u00f6r\u00e4ndringen m\u00e5ste komma underifr\u00e5n.<\/p>\n

Humanekologin, som emancipatorisk vetenskap, har sin styrka i systemperspektivet. Eftersom Warlenius har en tv\u00e4rvetenskaplig ansats uppst\u00e5r dock ett visst problem med att placera och granska inneh\u00e5llet i de olika begreppen och perspektiven, just d\u00e4rf\u00f6r att de h\u00e4mtas fr\u00e5n skilda vetenskapliga traditioner. Warlenius har ett uttalat syfte som sticker ut i akademiska sammanhang. Han vill bidra med \u00f6kad kunskap till klimatr\u00f6relsens kamp.<\/p>\n

Milj\u00f6r\u00e4ttvisa<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r milj\u00f6r\u00e4ttvisa v\u00e4xte fram i slutet av 1980-talet, blev detta ett begrepp som i sin maktorientering utgjorde en kontrast till diskursen om h\u00e5llbar utveckling, vilken vann \u00f6kad geh\u00f6r under samma tid. Med maktaspekterna som grund fick senare begreppet klimatr\u00e4ttvisa spridning, inte minst till f\u00f6ljd av den globala r\u00e4ttviser\u00f6relsens kulmen kring millennieskiftet. Denna utveckling och begreppens anv\u00e4ndning i en s\u00e5dan r\u00f6relsekontext, utg\u00f6r en f\u00f6rsta av tre grundpelare f\u00f6r avhandlingen.<\/p>\n

En andra central punkt och f\u00f6r studien viktigt bidrag, \u00e4r ett begrepp som Warlenius sj\u00e4lv introducerar, n\u00e4mligen \u201dcarbon sink appropriation\u201d. Med risk f\u00f6r att h\u00e4r f\u00f6resl\u00e5 en \u00f6vers\u00e4ttning i strid med f\u00f6rfattarens egen s\u00e5 skulle man kunna kalla det appropriering av utsl\u00e4ppsutrymme, (appropiering; ungef\u00e4r \u201datt l\u00e4gga beslag p\u00e5\u201d). Utsl\u00e4ppsutrymmet \u00e4r den m\u00e4ngd utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser som \u00e4r m\u00f6jligt under en viss period, utan att samtidigt skapa en fullst\u00e4ndig instabilitet i klimatsystemet. Detta \u00e4r d\u00e4rmed en typ av kontinuerlig appropriering av jordens absorbering av koldioxid \u2013 ocks\u00e5 kallat dess kols\u00e4nkor. Som bekant har en stor del av detta utsl\u00e4ppsutrymme redan anv\u00e4nts och vad som d\u00e5 skett \u00e4r att dessa approprierats och tagits i bruk p\u00e5 ett oj\u00e4mlikt s\u00e4tt. Huruvida vi antar detta som en oj\u00e4mlik f\u00f6rdelning mellan nord och syd, centrum och periferi, mellan fattiga och rika l\u00e4nder eller mellan samh\u00e4llsklasser, \u00e4r egentligen en \u00f6ppen fr\u00e5ga i f\u00f6rh\u00e5llande till begreppet. Historiskt sett \u00e4r det fr\u00e5gan om en oj\u00e4mlik f\u00f6rdelning av jordens f\u00f6rm\u00e5ga till hantering av v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp.<\/p>\n

Oj\u00e4mna utbyten<\/strong><\/p>\n

En tredje viktig position hos Warlenius \u00e4r en marxistiskt orienterad teori om oj\u00e4mna utbyten. I sin behandling av denna fr\u00e5ga kritiserar och bygger Warlenius vidare p\u00e5 John Bellamy Fosters och Paul Burketts teorier, tillsammans med v\u00e4rldssystemteorier hos bland annat Immanuel Wallerstein och Alf Hornborg. Han anv\u00e4nder sig \u00e4ven av en historisk-geografisk materialism med utg\u00e5ngspunkt i Rosa Luxemburg och David Harvey. Syftet \u00e4r att utveckla en position som f\u00f6renar ekonomiskt oj\u00e4mnt utbyte med mera spatialt orienterad kritisk teori. Resultatet av denna teoretiska utmejsling utg\u00f6r en grund f\u00f6r den mer praktiska sammanf\u00f6ringen av skuldbegreppet som en fr\u00e5ga om historiskt approprierade tillg\u00e5ngar och det oj\u00e4mna utbytet som ett skeende och en fr\u00e5ga om fl\u00f6den. \"posters1_eng\"Ett viktigt bidrag fr\u00e5n avhandlingen ligger ocks\u00e5 just i detta senare \u2013 n\u00e4mligen att g\u00f6ra sammankopplingen mellan ekologisk skuld och ekologiskt oj\u00e4mnt utbyte. Genom att begreppsligg\u00f6ra approprieringen av utsl\u00e4ppsutrymme, skapar Warlenius ocks\u00e5 en viktig l\u00e4nk mellan begreppet klimatskuld som en del av den historiskt skapade ekologiska skulden och de kontinuerliga utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser som en del av det ekologiskt oj\u00e4mna utbytet. Han sammanf\u00f6r utsl\u00e4ppsutrymmet som en fr\u00e5ga om tillg\u00e5ngar med oj\u00e4mnt utbyte som en fr\u00e5ga om fl\u00f6den. Warlenius definition av ekologiskt oj\u00e4mnt utbyte \u00e4r i linje med detta netto\u00f6verf\u00f6ringen av naturresurser, produkter, avfall och utsl\u00e4ppsutrymme, medan ekologisk skuld \u00e4r den kumulativa tillg\u00e5ngen som resulterar fr\u00e5n dess historiska nettofl\u00f6den.<\/p>\n

Vad f\u00f6r slags skuld handlar det om? Vad \u00e4r dess karakt\u00e4r i termer av ansvarsutkr\u00e4vande? Detta utreder Warlenius och noterar att en f\u00f6rsta formulering \u00e4r monet\u00e4r. Den monet\u00e4ra formuleringen utg\u00e5r fr\u00e5n att det oj\u00e4mna resursutbytet ocks\u00e5 byggt upp en ekonomisk skuld som kommer fr\u00e5n historiskt osk\u00e4liga eller uteblivna ers\u00e4ttningar. Det skiljer sig delvis fr\u00e5n en andra slags formulering som utg\u00f6rs av det biofysiska inneh\u00e5llet som empiriskt kan bel\u00e4ggas, eller erk\u00e4nnas, som en typ av skuldb\u00f6rda kopplat till exempelvis \u00f6verfiske, avskogning eller appropriering av utsl\u00e4ppsutrymme. En tredje typ av skuld \u00e4r slutligen den moraliska eller legala \u00f6vertr\u00e4delsen, som exempelvis best\u00e5r i ansvaret f\u00f6r oers\u00e4ttlig f\u00f6rst\u00f6relse av ekologiska allm\u00e4nningar. Skuldb\u00f6rdan \u00e4r i denna senare mening inte p\u00e5 samma s\u00e4tt kvantifierbar utan tar snarare formen av ansvarsutkr\u00e4vande f\u00f6r en historisk of\u00f6rr\u00e4tt.<\/p>\n

I Warlenius utredning av skuldbegreppet po\u00e4ngterar han d\u00e4rmed en skillnad mellan skuld i materiell och moralisk kategori. \u00c4ven om moralisk skuld kan vara effektivt i fr\u00e5ga om erk\u00e4nnandet av f\u00f6rst\u00f6relse och tanken om oers\u00e4ttliga snarare \u00e4n ekonomiskt kalkylerbara v\u00e4rden, s\u00e5 \u00e4r det den ekonomiska skulden som Warlenius fokuserar p\u00e5. Hans s\u00e4tt att trots allt f\u00f6rh\u00e5lla sig materiellt till och r\u00e4kna p\u00e5 oj\u00e4mlikheten verkar ocks\u00e5 ha m\u00e5nga f\u00f6rdelar framf\u00f6r behandlingen av den ekologiska skulden som en slags moralisk of\u00f6rr\u00e4tt. Att han h\u00e4rmed kan bidra till en djupare kunskap, inte bara om klimathotets allvar utan ocks\u00e5 om oj\u00e4mlikheten i materiella fl\u00f6den, \u00e4r kanske ocks\u00e5 den slags medvetenhet som i l\u00e4ngden utg\u00f6r det allvarligaste hotet mot \u201dbusiness-as-usual\u201d. \u00c4ven om det inte \u00e4r Warlenius direkta ambition, s\u00e5 funderar jag dock kring implikationerna av en s\u00e5dan allvarligt menad klimatr\u00e4ttvisa. Om den inte kommer att utkr\u00e4vas via ett politiskt globalt ramverk, s\u00e5som FN, men inte heller inlemmas i handelssystem, s\u00e5 \u00e4r det rimligtvis upp till sociala r\u00f6relser att driva p\u00e5 f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring. Men menar Warlenius att r\u00e4ttviseprincipen kan m\u00f6jligg\u00f6ra b\u00e4ttre \u00f6verenskommelser med hj\u00e4lp av r\u00f6relsers p\u00e5tryckningar? Eller \u00e4r utkr\u00e4vandet av ansvar snarare att betrakta som en formulering av konfliktlinjer om\u00f6jliga att \u00f6verkomma inom dagens institutionella ramverk?<\/p>\n

Sebastian Svenberg <\/strong>\u00e4r doktorand i Sociologi och aktuell som medf\u00f6rfattare i antologin Climate Action in a Globalizing World<\/em>.<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sent p\u00e5 jorden I en avhandling om klimatfr\u00e5gan har Rikard Warlenius borrat i begrepp som klimatskuld, ekologisk skuld och ekologiskt oj\u00e4mnt utbyte. Sebastian Svenberg har l\u00e4st den. Klimathotets allvar handlar inte bara om riskerna med ett f\u00f6r\u00e4ndrat klimat p\u00e5 jorden … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[686,684,422,685],"class_list":["post-1865","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-klimatskuld","tag-miljorattvisa","tag-rikard-warlenius","tag-utslappsutrymme"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1865","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1865","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1865"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1865\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1869,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1865\/revisions\/1869"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1865"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1865"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1865"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}