{"id":1870,"date":"2017-07-08T08:35:48","date_gmt":"2017-07-08T07:35:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1870"},"modified":"2017-07-08T08:35:48","modified_gmt":"2017-07-08T07:35:48","slug":"1870","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2017\/07\/08\/1870\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Anti-Standing <\/b><\/span>\u2013 om postmarxism, prekariatbegreppet och klass<\/b><\/span><\/p>\n

Prekariatet har genom den brittiske sociologen Guy Standing blivit ett begrepp som anv\u00e4nds allm\u00e4nt i politisk debatt. Men hur b\u00f6r vi \u2013 utifr\u00e5n ett marxistiskt klassperspektiv \u2013 f\u00f6rst\u00e5 det? <\/b><\/p>\n

<\/b>Kla<\/span><\/span><\/span><\/span>ss \u00e4r v\u00e4nsterns och arbetarr\u00f6relsens mest centrala begrepp, \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det ett begrepp som det r\u00e5der stor oenighet kring. Inte blir klarheten st\u00f6rre av att det idag verkar r\u00e5da inflation p\u00e5 framst\u00e4llningar av hur klassamh\u00e4llet har omst\u00f6pts eller till och med f\u00f6rsvunnit. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6rslagen p\u00e5 <\/span><\/span>hur klassamh\u00e4llet ska f\u00f6rst\u00e5s \u00e4r allts\u00e5 m\u00e5nga. Vissa menar att man kan s\u00e4tta likhetstecken mellan klass och utbildning, andra att klass prim\u00e4rt kan f\u00f6rst\u00e5s genom livsstil och konsumtionsm\u00f6nster. Andra menar att klasstrukturen idag har f\u00f6r\u00e4ndrats och omstrukturerats i grunden och att den drivande klassen i den s\u00e5 kallade postindustriella kapitalismen skulle vara en kreativ klass av entrepren\u00f6rer<\/span> och konstn\u00e4rer som frodas i v\u00e4rldsmetropolerna. En av de p\u00e5 senare tid mer uppm\u00e4rksammade beskrivningar av en ny klasstruktur st\u00e5r Guy Standing f\u00f6r i \u00a0Prekariatet: den nya farliga klassen fr\u00e5n 2013. Han menar att klassamh\u00e4llet har st\u00f6pts om i grunden och nu formeras runt ett \u201dprekariat\u201d med os\u00e4kra anst\u00e4llningsvillkor. Tanken med denna analys \u00e4r att den stora skiljelinjen i samh\u00e4llet idag g\u00e5r mellan de som har os\u00e4kra anst\u00e4llningssituationer och de som har trygga. De i os\u00e4kra situationer utg\u00f6r enligt honom ett prekariat som inte sl\u00e4pps in i den trygghet som exempelvis det \u201dgamla\u201d priviligierade proletariatet \u00e5tnjuter.<\/p>\n

Dessa nya f\u00f6rst\u00e5elser av klass kan f\u00f6rst\u00e5s i f\u00f6rh\u00e5llande till den trend som kallas postmarxism. Postmarxismen beskrivs av G\u00f6ran Therborn i hans bok From marxism to post-marxism? (2008) som en tradition som historiskt springer fr\u00e5n en marxistisk bakgrund men som nu \u00f6vergett denna och ist\u00e4llet st\u00e5r p\u00e5 ett nytt fundament. F\u00f6rutom det marxistiska arvet, verkar det vara n\u00e5gon form av kritik mot det r\u00e5dande som f\u00f6r samman dessa id\u00e9er. Kritiken kan dock grunda sig p\u00e5 lite vad som helst, ofta inte p\u00e5 klassanalyser. Klass kan inkluderas men d\u00e5 utan att klass ses i termer av konflikt. Therborn menar att postmarxismen antingen utg\u00e5r fr\u00e5n en f\u00f6rest\u00e4llning om kamp utan klasser eller om klasser utan kamp. Konflikt byts ut mot antagonism. Antagonism kan formeras runt vilka fr\u00e5gor som helst, till exempel oj\u00e4mlikhet, utbildningsniv\u00e5, hudf\u00e4rg, konsumtionsm\u00f6nster, kulturpreferenser etc. Att antagonismen mellan olika grupper kan uppst\u00e5 kring lite vad som helst beror p\u00e5 att utg\u00e5ngspunkten i det postmarxistiska perspektivet tenderar att vara att det inte finns objektiva strukturella konflikter i samh\u00e4llet, ist\u00e4llet \u00e4r det en id\u00e9ernas kamp som avg\u00f6r vilka mots\u00e4ttningar som \u00e4r viktiga. De fr\u00e5gor som lyckas vinna gensvar f\u00f6r en politisk mobilisering blir ocks\u00e5 de fr\u00e5gor som \u00e4r politiskt centrala. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man komma till slutsatsen att klass i en marxistisk tappning inte kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 dagens samh\u00e4lle eftersom individer i samh\u00e4llet inte definierar sig som, eller formerar sig runt, klass p\u00e5 det viset.<\/p>\n

Om vi f\u00f6rst\u00e5r postmarxismen utifr\u00e5n dessa grunder kan vi se att de nya klassanalyserna f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5nga n\u00e5gon form av trend av nya mots\u00e4ttningar i samh\u00e4llet som politisk kamp kan formeras runt.<\/p>\n

Eftersom den typ av f\u00f6r\u00e4ndring som kanske f\u00e5tt st\u00f6rst uppm\u00e4rksamhet \u00e4r den \u00f6kade otryggheten i samh\u00e4llet, och eftersom Guy Standing \u00e4r det namn som f\u00e5tt st\u00f6rst uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r sitt f\u00f6rs\u00f6k att beskriva dessa f\u00f6r\u00e4ndringar som uppkomsten av ett nytt klassystem, kommer jag att \u00e4gna lite mer utrymme \u00e5t dessa fr\u00e5gor och \u00e5t detta teoretiska perspektiv<\/p>\n

Fundamentet i det nya klassystemet \u00e4r enligt Standing m\u00f6jligheten till trygghet. Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att det idag finns en rad nya klasser d\u00e4r prekariatet st\u00e5r l\u00e4ngst ner och \u00e4r den klass som v\u00e4xer mest. Prekariatets klassk\u00e4nnetecken \u00e4r bristen p\u00e5 trygghet genom arbetet samt bristande yrkesidentifikation. Klassdefinitionen utg\u00e5r allts\u00e5 fr\u00e5n dess empiriska inneh\u00e5ll samt fr\u00e5n en subjektiv upplevelse av identifikation. Det \u00e4r en analys som utg\u00e5r fr\u00e5n att klass \u00e4r n\u00e5got den enskilde besitter, en viss egenskap, samt n\u00e5got individen upplever.\"Sk\u00e4rmklipp7\" Denna typ av f\u00f6rst\u00e5else av klass \u00e4r inte helt ovanlig, det kan handla om att klass f\u00f6rst\u00e5s utifr\u00e5n l\u00f6neniv\u00e5, utbildningsniv\u00e5, om man arbetar med kroppen eller har ett kontorsarbete, eller, som i detta fall, om man erfar trygghet. S\u00e5dan inneh\u00e5llsbaserad f\u00f6rst\u00e5else av klass kan, som Magnus H\u00f6rnqvist h\u00e4vdar i sin bok Klass (2016), n\u00e4rmast betecknas som en analys av samh\u00e4lleliga ytfenomen. Uttryck i samh\u00e4llet som st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndras men som inte f\u00f6r\u00e4ndrar de grundl\u00e4ggande samh\u00e4lleliga strukturerna.<\/p>\n

Den inneh\u00e5llsbaserade klassanalysen kan st\u00e4llas mot en relationell f\u00f6rst\u00e5else av klass, som exempelvis Max Weber och Karl Marx anv\u00e4nder sig av. Klass framst\u00e5r i dessa traditioner inte som n\u00e5got som existerar i den enskildes tillg\u00e5ngar eller f\u00f6ruts\u00e4ttning, utan det \u00e4r f\u00f6rst i relation till andra positioner i den ekonomiska grundstrukturen som klass blir begripligt.<\/p>\n

Utifr\u00e5n en marxistisk klassanalys \u00e4r det relationen mellan \u00e4gare och icke-\u00e4gare av produktionsmedel som utg\u00f6r den grundl\u00e4ggande relationen f\u00f6r klassamh\u00e4llet, alla klasspositioner f\u00f6rh\u00e5ller sig till denna grundl\u00e4ggande relation. Marx utg\u00e5r fr\u00e5n att det \u00e4r en exploaterande relation mellan grupperna, d\u00e4r den \u00e4gande klassen har sin position tack vare den icke-\u00e4gande klassen och dennes arbete. Arbetaren kontrollerar inte sin arbetskraft n\u00e4r den \u00e4r s\u00e5ld, detta g\u00f6r kapitalisten, som d\u00e5 har makt \u00f6ver relationen och dominerar arbetaren. V\u00e4rdet som uppst\u00e5r i produktionsprocessen skapas av arbetaren men tillfaller kapitalisten, arbetaren blir d\u00e4rmed exploaterad. Denna relation pr\u00e4glas inte av skillnader mellan olika individers positioner utan av konflikt mellan olika kollektiv i den kapitalistiska strukturen. Denna konfliktrelation \u00e4r en del av det kapitalistiska samh\u00e4llets grundstruktur, som oavsett f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 ytan \u2013 till exempel att andelen med h\u00f6gre utbildning eller os\u00e4kra anst\u00e4llningskontrakt \u00f6kar – st\u00e5r fast. Det f\u00f6religger naturligtvis skillnader, ibland mycket stora s\u00e5dana, inom den grupp som lever av l\u00f6nearbete. Medelklassen, som utifr\u00e5n det marxistiska perspektivet skiljer sig fr\u00e5n arbetarklassen utifr\u00e5n sin st\u00f6rre kontroll \u00f6ver arbetet, kan ha h\u00f6gre inkomster och st\u00f6rre trygghet \u00e4n arbetarklassen, men inkomsterna kommer i b\u00e5da fallen fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4ljning av den egna arbetskraften.<\/p>\n

Det andra karakt\u00e4rsdraget som Standing menar \u00e4r typiskt f\u00f6r prekariatet \u00e4r bristen p\u00e5 identifikation med det \u201dgamla\u201d proletariatet samt med det egna yrket. H\u00e4r g\u00f6mmer sig allts\u00e5 en subjektiv f\u00f6rest\u00e4llning om klass. Gruppen definieras inte utifr\u00e5n dess faktiska yrkesposition utan ist\u00e4llet utifr\u00e5n hur de sj\u00e4lva ser sig. P\u00e5 denna punkt r\u00f6r sig tanken om prekariatet bort fr\u00e5n en materiell analys av klass. Detta riskerar att leda till en f\u00f6rv\u00e4xling mellan subjektiva f\u00f6rest\u00e4llningar och objektiva f\u00f6rh\u00e5llanden. I en relationell klassanalys ses klass som objektiva strukturella relationer, relationer som inte beh\u00f6ver ha n\u00e5got att g\u00f6ra med den enskildes uppfattning om dessa.<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llning om prekariatet saknar en relationell konfliktanalys och ist\u00e4llet baseras den p\u00e5 skillnader i individers otrygghet. En s\u00e5dan utg\u00e5ngspunkt kan varken f\u00f6rklara vad som orsakar denna otrygghet eller hur den ska kunna omintetg\u00f6ras. Och en kanske \u00e4n mer dramatisk konsekvens \u00e4r att om otryggheten i samh\u00e4llet skulle minska skulle \u00e4ven klassamh\u00e4llet, utifr\u00e5n denna analys, upph\u00f6ra.<\/p>\n

Vad Standing, i likhet med en l\u00e5ng rad nya f\u00f6rst\u00e5elser av klass, g\u00f6r \u00e4r att se olika typer av ytf\u00f6r\u00e4ndringar som en f\u00f6rev\u00e4ndning f\u00f6r att klassamh\u00e4llet l\u00f6sts upp eller f\u00f6r\u00e4ndrats radikalt. Men ytan f\u00f6r\u00e4ndras naturligtvis hela tiden. En st\u00f6rre eller mindre andel av befolkningen kan komma att arbete i industrin, l\u00f6neniv\u00e5er kan \u00f6ka eller minska, arbetstiden kan bli kortare, oj\u00e4mlikheten kan \u00f6ka eller minska och otryggheten i samh\u00e4llet lika s\u00e5. Detta \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar som naturligtvis \u00e4r helt centrala f\u00f6r v\u00e5ra liv, men de beh\u00f6ver av n\u00f6dv\u00e4ndighet inte f\u00f6r\u00e4ndra den ekonomiska grundstrukturen.<\/p>\n

Det \u00e4r rimligt att anta att arbetslivet har genomg\u00e5tt f\u00f6r\u00e4ndringar, men detta sker som sagt st\u00e4ndigt. P\u00e5 vilket vis det har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00e4r en empirisk fr\u00e5ga, och om vi ser till empirin s\u00e5 \u00e4r Standings antagande om att v\u00e4rlden \u00f6versk\u00f6ljs av tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar tveksamt. Det antas att den viktigaste orsaken till prekariatets uppkomst och framv\u00e4xt \u00e4r en massiv \u00f6kning av tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar. Detta antagande, som hela tanken om den nya klassen prekariatet vilar p\u00e5, \u00e4r en \u00f6verdrift.<\/p>\n

Sammantaget har andelen tillf\u00e4lligt anst\u00e4llda i OECD-omr\u00e5det fr\u00e5n 1980 till 2012 \u00f6kat med 2,6 procent och utg\u00f6r nu cirka 12 procent av de anst\u00e4llda. Skillnaderna mellan l\u00e4nderna \u00e4r stora, i Turkiet och Danmark har andelen minskat med cirka fem procent medan andelen har \u00f6kat med 12 procent i Frankrike och Holland, i de flesta l\u00e4nder \u00e4r dock f\u00f6r\u00e4ndringarna sm\u00e5. Sverige sticker ut med en \u00f6kning fr\u00e5n cirka 12 procent under det tidiga 1990-talet till 16-17 procent idag. Om man ser till OECD:s m\u00e5tt som m\u00e4ter medlemsl\u00e4ndernas regleringar av tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar kan man se att detta i flera l\u00e4nder ligger p\u00e5 samma niv\u00e5 som p\u00e5 1980-talet, i andra har regleringen st\u00e4rkts n\u00e5got. Den allm\u00e4nna trenden verkar dock vara att g\u00f6ra det l\u00e4ttare att anst\u00e4lla p\u00e5 visstidskontrakt, skillnaderna \u00e4r \u00f6verlag sm\u00e5. Bilden av att v\u00e4rlden \u00f6versk\u00f6ljs av tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar st\u00e4mmer med andra ord inte.<\/p>\n

Otrygghet kan komma fr\u00e5n annat h\u00e5ll \u00e4n bara tillf\u00e4lliga kontrakt. Den kan komma fr\u00e5n arbetsl\u00f6shetsniv\u00e5er och ers\u00e4ttning vid arbetsl\u00f6shet. Om vi ser till Sverige och v\u00e4ger samman de olika aspekterna s\u00e5 kan vi se att arbetsl\u00f6sheten har \u00f6kat fr\u00e5n 1,5 – 3 procent under 1980-talet till att idag ligga stabilt p\u00e5 mellan 6,5 – 9 procent. Ers\u00e4ttning vid arbetsl\u00f6shet har blivit sv\u00e5rare att f\u00e5, den ges under kortare tid och ers\u00e4ttningsniv\u00e5n \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6rut. Om vi adderar dessa f\u00f6r\u00e4ndringar kan vi s\u00e4ga att ja, den strukturella otryggheten verkar ha \u00f6kat, i alla fall i Sverige. Mycket pekar dock p\u00e5 att Sverige sticker ut och \u00e4r det land som har genomg\u00e5tt bland de st\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ndringarna i OECD-omr\u00e5det.<\/p>\n

Om klass f\u00f6rst\u00e5s som en relation som \u00e4r grundad i samh\u00e4llets ekonomiska struktur, d\u00e5 ser vi snabbt att dessa f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 intet s\u00e4tt har f\u00f6r\u00e4ndrat den f\u00f6r kapitalismen grundl\u00e4ggande relationen mellan \u00e4gare och icke-\u00e4gare av produktionsmedlen. Hur ska vi f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringarna i Sverige? Jo, snarare \u00e4n att se dessa som ett uttryck f\u00f6r en grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndring kan vi f\u00f6rst\u00e5 dem i relation till klassamh\u00e4llet och hur de f\u00f6r\u00e4ndrar det s\u00e4tt p\u00e5 vilket de grundl\u00e4ggande klassrelationerna kommer till uttryck p\u00e5 ett ytligt plan.<\/p>\n

L\u00e5t oss g\u00e5 tillbaka till f\u00f6rst\u00e5elsen av klass som en relation till den ekonomiska grundstrukturen. I denna relation finns det en medelklass som p\u00e5 grund av attraktiva f\u00e4rdigheter, utbildning och\/eller st\u00f6rre makt \u00f6ver arbetet kan tillskansa sig en b\u00e4ttre position i den grundl\u00e4ggande relationen. \u00c4ven om b\u00e5de arbetarklassen och medelklassen lever av sitt arbete har arbetarklassen mindre makt att p\u00e5verka sin situation, eftersom deras arbetskraft \u00e4r l\u00e4ttare att ers\u00e4tta och eftersom deras makt \u00f6ver arbetet \u00e4r mindre. Detta kan dock skilja sig \u00e5t inom olika segment av arbetarklassen, framf\u00f6rallt beroende p\u00e5 arbetsmarknadsl\u00e4ge.<\/p>\n

Den \u00f6kade otryggheten \u00e4r inte isolerad till de i arbetarklassen men det \u00e4r den grupp som lider st\u00f6rst risk att drabbas av den. Arbetarklassen l\u00f6per en st\u00f6rre risk att bli arbetsl\u00f6sa och att vara i en tillf\u00e4llig anst\u00e4llning \u00e4n medelklassen. Den f\u00f6r\u00e4ndrade a-kassan drabbar den grupp som \u00e4r i en os\u00e4ker situation h\u00e5rdast eftersom det \u00e4r de som kommer beh\u00f6va nyttja en s\u00e5dan oftare, men \u00e4ven de i medelklassen drabbas av en st\u00f6rre otrygghet d\u00e5 l\u00f6netappet, p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndringar i a-kassan, blir st\u00f6rre nu \u00e4n tidigare vid arbetsl\u00f6shet.<\/p>\n

D\u00e5 fler riskerar att hamna i tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar och att bli arbetsl\u00f6sa, och d\u00e5 detta f\u00e5r st\u00f6rre ekonomiska konsekvenser \u00e4n tidigare, kan detta sammantaget f\u00f6r\u00e4ndra maktbalansen p\u00e5 arbetsmarknaden. Utifr\u00e5n en relationell klassf\u00f6rst\u00e5else med fokus p\u00e5 konflikten mellan de som lever av att s\u00e4lja sitt arbete och de som lever av att exploatera detta arbete, p\u00e5verkar maktf\u00f6rskjutningen fler \u00e4n de som direkt drabbas av otrygghet. Detta skulle kunna leda till att maktrelationen mellan dessa \u00f6vergripande grupper f\u00f6rskjuts. Den trygghet som medelklassen besitter genom till exempel l\u00e4gre arbetsl\u00f6shetsniv\u00e5 och st\u00f6rre m\u00f6jligheter till fast anst\u00e4llning samt h\u00f6gre l\u00f6ner \u00e4n arbetarklassen, kan vid en ekonomisk kris eller \u00f6kad konkurrens om arbetstillf\u00e4llena snabbt f\u00f6rsvinna.<\/p>\n

De som \u00e4r i en prek\u00e4r st\u00e4llning, befinner sig enligt ett relationellt perspektiv inte i denna situation p\u00e5 grund av de som \u00e4r fast anst\u00e4llda eller deras villkor.\"joblessDet beror inte p\u00e5 en antagonism mellan ett gammalt proletariat och ett nytt prekariat, det beror p\u00e5 en konfliktrelation som \u00e5terfinns i den ekonomiska strukturen.<\/p>\n

Utifr\u00e5n detta perspektiv st\u00e5r problemet att finna i att f\u00f6rs\u00f6rjning har kopplats till f\u00f6rm\u00e5ga att s\u00e4lja sin arbetskraft. Detta sker p\u00e5 en arbetsmarknad som verkar under liknande regler av tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5ga som andra marknadsrelationer. N\u00e4r efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbete understiger utbudet och d\u00e5 konsekvenserna av arbetsl\u00f6shet eller undersyssels\u00e4ttning blir st\u00f6rre \u00e4n tidigare kan maktrelationen mellan de grundl\u00e4ggande positionerna i klassamh\u00e4llet f\u00f6rskjutas till den \u00e4gande klassens f\u00f6rdel.<\/p>\n

Ska vi d\u00e5 f\u00f6rkasta hela tanken om prekariatet? Som en egen klass, definitivt ja. Men prekariatsbegreppet verkar \u00e4nd\u00e5 f\u00e5nga n\u00e5got. Det som vi kan ta med oss \u00e4r beskrivningarna av f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 arbetsmarknaden som lett till st\u00f6rre otrygghet och de konkreta former det tar sig i m\u00e4nniskors vardag. Dessa ytf\u00f6r\u00e4ndringar i samh\u00e4llet kan p\u00e5verka den grundl\u00e4ggande maktrelationen, vilket i f\u00f6rl\u00e4ngningen kan t\u00e4nkas spilla \u00f6ver p\u00e5 grupper som idag anses vara trygga. Att skapa en tryggare arbetsmarknad ligger s\u00e5ledes i alla anst\u00e4lldas intresse.<\/p>\n

Johan Alfonsson<\/strong> \u00e4r doktorand i arbetsvetenskap och skriver en avhandling om os\u00e4kra anst\u00e4llningar och alienation.
\nReferenser<\/u><\/p>\n

H\u00f6rnqvist, M (2016)\u00a0 Klass. Stockholm: Liber<\/p>\n

Standing, G (2013) Prekariatet: den nya farliga klassen. G\u00f6teborg: Daidalos<\/p>\n

Therborn, G (2008)\u00a0 From marxism to post-marxism? London: Verso<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anti-Standing \u2013 om postmarxism, prekariatbegreppet och klass Prekariatet har genom den brittiske sociologen Guy Standing blivit ett begrepp som anv\u00e4nds allm\u00e4nt i politisk debatt. Men hur b\u00f6r vi \u2013 utifr\u00e5n ett marxistiskt klassperspektiv \u2013 f\u00f6rst\u00e5 det? Klass \u00e4r v\u00e4nsterns och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1870","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1870","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1870","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1870"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1870\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1875,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1870\/revisions\/1875"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1870"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1870"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1870"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}