{"id":2198,"date":"2019-01-03T12:16:41","date_gmt":"2019-01-03T11:16:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2198"},"modified":"2019-01-03T12:31:48","modified_gmt":"2019-01-03T11:31:48","slug":"2198","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2019\/01\/03\/2198\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Ur nr 3-4\/2018:<\/strong><\/em><\/p>\n

Hugo Blanco \u2013 peruansk bondeledare<\/strong><\/h1>\n

\"\"Texter av den peruanske bondeledaren Hugo Blanco, skrivna vid olika tillf\u00e4llen, fr\u00e5n 1960-talet till 2000-talet, har samlats i en bok som nu \u00e4r tillg\u00e4nglig p\u00e5 engelska; \u201dWe the Indians.\u201d Boken \u00e4r utgiven av Merlin Press i sammarbete med Resistance Books och International Institute for Reasearch and Education (IIRE). R\u00f6da Rummet presenterar h\u00e4r ett utdrag ur det f\u00f6rsta kapitlet d\u00e4r han beskriver arbetet under 60-talets f\u00f6rsta \u00e5r med att p\u00e5 lokalniv\u00e5 organisera Perus b\u00f6nder i kamp mot det f\u00f6rtryckande och exploaterande haciendasystemet. Peter Wid\u00e9n har skrivit inledning, \u00f6versatt Hugo Blancos text, samt skrivit efterordet.
\n<\/strong><\/p>\n

Inledning<\/strong><\/h2>\n

S\u00e5 hur s\u00e5g haciendasystemet ut? Blanco beskriver det p\u00e5 ett talande s\u00e4tt i bokens b\u00f6rjan. Vi g\u00f6r h\u00e4r en enkel summering f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r vad den bonde-organisering som beskrivs nedan hade att konfrontera. Det Spanien som inledde koloniseringen p\u00e5 1500-talet var ett land under utveckling fr\u00e5n feodalism till kapitalism. Det system man kom att introducera i Latinamerika var en blandning. Inom mineralutvinningen handlade det om kapitalistisk produktion med slaveriliknande f\u00f6rh\u00e5llanden. Inom jordbruket kan man se feodala drag, utan att det f\u00f6r den skull var ett traditionellt feodalt samh\u00e4lle fullt ut. Innan den europeiska koloniseringen hade inget privat \u00e4gande av jord f\u00f6rekommit.
\nGods \u00e4gda av spanska kolonisat\u00f6rer, d\u00e4r indianerna utgjorde arbetskraften som n\u00e4rmast livegna, genomgick olika stadier men det resulterade i det haciendasystem som kom att finnas \u00e4nda fram till 1960-talet.<\/p>\n

Gods\u00e4garen arrenderade ut delar av sin jord till de underlydande. Dessa var tvungna att arbeta ocks\u00e5 p\u00e5 godsets jord. Det kunde r\u00f6ra sig om fyra dagar i veckan. Till detta kom en rad plikter liknande de som r\u00e5dde i ett traditionellt feodalt system: att arbeta inom godsets hush\u00e5ll en vecka i m\u00e5naden. (som s\u00e5 kallad pongo), att delta i godsets transporter till staden och att delta i arbetet med godsets infrastruktur (v\u00e4gar, diken etc.). Godset kunde ocks\u00e5 tvinga b\u00f6nderna att k\u00f6pa dess produkter och att s\u00e4lja sina egna till godset \u2013 till f\u00f6r godset f\u00f6rdelaktiga priser.
\nOvanp\u00e5 dessa reglerade plikter kom gods\u00e4garens vardagliga f\u00f6rtryck. L\u00e5t oss direkt citera Hugo Blanco:<\/p>\n

\u201dHan var godsets domare. Han kunde inr\u00e4tta f\u00e4ngelser och h\u00e5lla arbetarna f\u00e4ngslade. Han kunde g\u00e5 in i b\u00f6ndernas hem och ta vilka produkter han \u00f6nskade. Han kunde ut\u00f6va fysiska bestraffningar. Han v\u00e5ldtog de kvinnor han hade lust till. Det var obligatoriskt att kalla honom pap\u00e1 och ta av hatten n\u00e4r man talade till honom.\u201d<\/em><\/p>\n

Detta system hade allts\u00e5 inte \u00e4ndrats i grunden n\u00e4r den spanska kolonialismen ersattes av latinamerikanska republiker i b\u00f6rjan av 1800-talet. Men en mer modern kapitalism kom att i delar av landet modifiera systemet. Utmed Stilla havskusten kom exempelvis exploateringen att ta sig uttryck i form av penningbetalning fr\u00e5n arrendatorernas sida. N\u00e4r stora multinationella bolag kom in i bilden st\u00e4rktes denna tendens. Dessa f\u00f6retag str\u00e4vade efter att vr\u00e4ka b\u00f6nderna fr\u00e5n deras mark och ist\u00e4llet bedriva verksamheten med l\u00f6nearbetare. I andra l\u00e4nder som Brasilien kom detta att leda till att haciendorna ersattes med latifundier och l\u00f6nearbetare i st\u00e4llet f\u00f6r arrendeb\u00f6nder, vilket ocks\u00e5 var fallet i vissa delar av Peru.<\/p>\n

S\u00e5 s\u00e5g situationen ut n\u00e4r Hugo Blanco 1960 b\u00f6rjade sitt arbete med att organisera arrendeb\u00f6nderna.Hugo f\u00f6ddes 1934 i Cusco. Under 50-talet studerade han agronomi i Argentina. Det var d\u00e4r han ansl\u00f6t sig till den trotskistiska r\u00f6relsen
\n(en riktning inom socialismen, uppkallad efter en av dess ledande gestalter Leon Trotskij, som kritiserade den byr\u00e5kratiska urartningen i Stalins Sovjet och de moskvaledda kommunistpartiernas str\u00e4van att begr\u00e4nsa
\nkampen till samarbete med \u201dprogressiva\u201d borgerliga riktningar). Han hoppade av studierna d\u00e5 han upplevde att de enbart skulle leda till en yrkeskarri\u00e4r p\u00e5 fel sida i klasskampen. Han arbetade d\u00e4refter ett tag p\u00e5 fabrik i Argentina och \u00e5terv\u00e4nde sedan till Peru. <<<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"Kampen f\u00f6r jord – Utdrag ur \u201dWe the Indians\u201d<\/h1>\n

Fackf\u00f6reningskamp<\/strong>.<\/p>\n

Denna fr\u00e5ga skulle kunna uppta en hel bok s\u00e5 jag ska h\u00e4r endast summera. Peru \u00e4r uppdelat i regioner som best\u00e5r av olika provinser som sin tur \u00e4r uppdelade i olika distrikt.
\nB\u00f6nderna i La Convencion v\u00e4nde sig till Cuscos Regionala Arbeterefederation (FDTC) f\u00f6r att f\u00e5 r\u00e5d.<\/p>\n

N\u00e4r jag 1958 anl\u00e4nde till La Convenci\u00f3n, fanns d\u00e4r \u00e5tta fackf\u00f6reningar. Dessa \u00e5tta, och kanske n\u00e5gra till, bildade B\u00f6ndernas provinsfederation f\u00f6r La Convencion och Lares (FEPCACYL).
\nDen var direkt ansluten till Perus Bondekonfederation (CCP) som redan funnits i mer \u00e4n tio \u00e5r.
\nTill f\u00f6ljd av bonder\u00f6relsens tillv\u00e4xt i regionen bildades Cuscos Regionala Bondefederation (FDCC) som samlade b\u00f6nderna fr\u00e5n byarna och storgodsen och som blev den regionala basen f\u00f6r CCP.<\/p>\n

I La Convencion f\u00f6rekom inga diskussioner om sj\u00e4lva \u00e4gandet av land; kraven kretsade runt hur man kunde minska den del man var tvungen att arbeta f\u00f6r godset och hur man skulle kunna uppn\u00e5 en \u00e5tta timmars arbetsdag. Efter att ha f\u00f6rberett listor med krav och efter l\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och juridiska processer n\u00e5dde fackf\u00f6reningarna mer eller mindre sina m\u00e5l. Men n\u00e5gra jord\u00e4gare v\u00e4grade helt enkelt att diskutera med fackf\u00f6reningarna och fortsatte att st\u00e4mma och f\u00e4ngsla bondeledarna. S\u00e5 var fallet med godset \u201dChaupimayo\u201d, \u00e4gt av en Alfredo Romainville. P\u00e5 detta gods b\u00f6rjade jag arbeta som \u201dallegado\u201d (underarrendator). I Aranjuez l\u00e4t jord\u00e4garen m\u00f6rda fackf\u00f6reningens generalsekreterare Erasmo Zuniga.<\/p>\n

I den situationen uppstod tv\u00e5 riktningar i den fackliga federationen. En av dessa, ledd av Kommunistpartiet som i sin tur kontrollerade FDTC, f\u00f6rordade prim\u00e4rt lagliga aktioner och accepterade motvilligt mobiliseringar. Den andra, i vilken jag som trotskist deltog, menade att det var efterstr\u00e4vansv\u00e4rt att anv\u00e4nda lagliga metoder, men i takt med att b\u00f6nderna f\u00f6rstod metodens begr\u00e4nsningar argumenterade vi ocks\u00e5 alltmer f\u00f6r mobiliseringar. Konflikten mellan riktningarna permanentades, ibland hade den ena \u00f6vertaget ibland den andra, ibland var riktningarna lika starka. Strejker och m\u00f6ten genomf\u00f6rdes. Huvudkravet var frihet \u00e5t f\u00e4ngslade ledare. De f\u00e4ngslade \u2013 och andra kamrater \u2013 genomf\u00f6rde hungerstrejker. Eftersom federationen var den enda folkr\u00f6relsen i omr\u00e5det kom den \u00e4ven att organisera marknadsf\u00f6rs\u00e4ljare och byggnadsarbetare.<\/p>\n

N\u00e4r l\u00e4rarna organiserade sig, planlade en tre dagars strejk och bad om v\u00e5rt st\u00f6d s\u00e5 gav vi dem det. Men under strejkens andra dag blev l\u00e4rarna s\u00e5 ber\u00f6rda av att se bondekvinnorna i strejkvaktskedjan i h\u00e4llande regn s\u00e5 dom bad oss att bl\u00e5sa av v\u00e5r solidaritetsstrejk. Eftersom v\u00e5r strejk var en sympatistrejk gick vi med p\u00e5 detta, trots att bondekvinnorna argt deklarerade att de var vana att arbeta i regn och att de g\u00e4rna gjorde det i en strejk eftersom det var ett s\u00e4tt att visa solidaritet. Efter detta var det vanligt att folk fr\u00e5n stadens medelklass h\u00e4lsade en l\u00e4rare med orden: \u201dHej bonde\u201d eftersom det var vanligt att folk fr\u00e5n detta social skikt tog parti f\u00f6r det jord\u00e4gande herrskapet som de g\u00e4rna beskrev som sina v\u00e4nner, till skillnad fr\u00e5n \u201dde ohyfsade indianerna som inte visade respekt\u201d. Idag finns lyckligtvis inte dessa mots\u00e4ttningar mellan stad och land. Idag d\u00f6r vi alla av hunger tack vare nyliberalismen och alla inser att vi som fattiga m\u00e5ste st\u00e5 enade.<\/p>\n

Strejker<\/strong>
\nStrejker innebar inte bara att vi lade ner arbetet med jorden. Det innebar att vi paralyserade all kommersiell och industriell aktivitet och f\u00f6rhindrade all fordonstrafik i omr\u00e5det. Det kunde r\u00f6ra sej om en eller flera dagar. Innan strejken b\u00f6rjade s\u00e5 uts\u00e5g federationen som proklamerade strejken en kommitt\u00e9 som skulle hantera den. P\u00e5 detta m\u00f6te uts\u00e5gs de omr\u00e5den som varje lokal fackf\u00f6rening skulle verka i.
\nMan skulle inte agera i sitt eget omr\u00e5de och detta av tv\u00e5 sk\u00e4l. Dels var det sv\u00e5rt att beordra aff\u00e4rsinnehavaren som kanske \u00e4r din v\u00e4n att st\u00e4nga butiken. Dels kunde man i sitt eget omr\u00e5de l\u00e4tt bli igenk\u00e4nd och motst\u00e5ndare kunde rapportera till polisen.
\nP\u00e5 varje plats valdes en strejkkommitt\u00e9 som stod i kontakt med den centrala kommitt\u00e9n. F\u00f6r att byta information f\u00f6rflyttade man sig till fots; det fanns inga mobiltelefoner p\u00e5 den h\u00e4r tiden!
\nDe lokala m\u00f6tena f\u00f6ljdes upp med ett centralt. I ett fall exproprierade vi jord tillh\u00f6rande ett gods och delade ut det till b\u00f6nder. B\u00f6nderna bodde i en by kallad Santa Maria d\u00e4r d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av erosion med jordskred f\u00f6rekommit. Den aktuelle gods\u00e4garen kr\u00e4vde \u00f6verpris s\u00e5 vi konfiskerade och den nya byn d\u00f6ptes till Nya Santa Maria. De officiella myndigheterna fungerade inte under strejken. De st\u00e4ngde sina kontor. B\u00f6ndernas organisation blev den enda \u201dmyndigheten\u201d.<\/p>\n

Vr\u00e4kningar<\/strong>
\nViktigt i kampen var v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt gentemot vr\u00e4kningar. Det mest anm\u00e4rkningsv\u00e4rda fallet g\u00e4llde kamrat Vega Caboy fr\u00e5n Aranjuez som f\u00f6rlorat sitt fall i domstolsf\u00f6rhandlingarna. Vi fick federationen att besluta om en massiv n\u00e4rvaro p\u00e5 egendomen dagen f\u00f6r vr\u00e4kningen och v\u00e5rt beslut blev allm\u00e4nt k\u00e4nt. Det ledde till att polisen inte ville infinna sig om inte en domare var n\u00e4rvarande. Gods\u00e4garen kunde inte hitta en domare som kunde f\u00f6lja med dem, en var sjuk och en annan ute p\u00e5 resa. En tredje menade att hans v\u00e4nskap med gods\u00e4garen gjorde honom j\u00e4vig. Resultatet blev att vi f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen fick h\u00f6ra en gods\u00e4gare yttra de ord som vanligtvis var en bondes: \u201dF\u00f6r mig finns ingen r\u00e4ttvisa i det h\u00e4r landet!\u201d Han beslutade att bonden f\u00f6r en summa pengar kunde ta \u00f6ver egendomen.<\/p>\n

I Chaupimayo skickades en grupp polism\u00e4n (som inte var fr\u00e5n trakten) ut f\u00f6r att verkst\u00e4lla tre vr\u00e4kningar. Det handlade om tre bondeledare som ocks\u00e5 hade en arresteringsorder mot sig. I det f\u00f6rsta fallet b\u00f6rjade poliserna att ta ut bondens m\u00f6bler ur huset. Men n\u00e4r de bar ut dem genom d\u00f6rren stod hans kamrater och bar tillbaka dem genom f\u00f6nstret. Slutligen gav polism\u00e4nnen upp och noterade i protokollet att vr\u00e4kningen var om\u00f6jlig att genomf\u00f6ra.
\n\"\"N\u00e4r de i n\u00e4sta by skulle genomf\u00f6ra vr\u00e4kning nummer tv\u00e5 v\u00e4ntade husinnehavaren med en k\u00e4pp i sin hand. N\u00e4r de meddelade henne att de skulle genomf\u00f6ra vr\u00e4kningen svarade hon p\u00e5 quechua att huset hade byggts av henne och hennes man, inte av n\u00e5gra polism\u00e4n. De f\u00f6rklarade att domaren hade beordrat vr\u00e4kningen p\u00e5 grund av gods\u00e4garen Romainvilles krav. Hon svarade att varken domaren eller Romainville hade byggt huset. De f\u00f6rklarade att detta var vad lagen sade, men hon svarade att hon inte kunde l\u00e4sa och inte k\u00e4nde till lagar, men det hon visste var att hon skulle sl\u00e5 in skallen p\u00e5 den som f\u00f6rs\u00f6kte tr\u00e4nga sig in. Poliserna f\u00f6rde \u00e4ven detta till protokollet och drog sig tillbaka. Varf\u00f6r flyttade de inte undan henne med ett par slag med gev\u00e4rskolvarna? D\u00e4rf\u00f6r att de var omringade av andra b\u00f6nder. Varf\u00f6r sk\u00f6t dom inte? De var l\u00e5ngt fr\u00e5n huvudv\u00e4gen och v\u00e4gen gick genom skogiga omr\u00e5den d\u00e4r d\u00e5liga saker skulle kunna h\u00e4nda de som skjutit mot b\u00f6nder. Det skulle kunnat bli sv\u00e5rt f\u00f6r dom att komma i s\u00e4kerhet.<\/p>\n

Ett annat fall g\u00e4llde vr\u00e4kningen av sekreteraren i en f\u00f6rening med tolv medlemmar p\u00e5 godset Phaqchaq Grande. Organiserade marknadss\u00e4ljare fr\u00e5n Quillabamba anl\u00e4nde i stort antal f\u00f6r att f\u00f6rhindra vr\u00e4kningen. Polism\u00e4nnen visste att de inte bara hade emot sig ett antal marknadsf\u00f6rs\u00e4ljare utan den organiserade bonder\u00f6relsen i omr\u00e5det.
\nSom ett resultat av dessa h\u00e4ndelser upph\u00f6rde domarna med att beordra vr\u00e4kningar. De visste att det enda som kom ut av vr\u00e4kningsf\u00f6rs\u00f6ken var att de blev utskrattade. Detta \u00e4r ytterligare ett fall d\u00e4r en lag i de fattigas intresse instiftats genom de rikas parlament. Den framtida jordreformen skulle ocks\u00e5 komma att instiftas p\u00e5 detta s\u00e4tt.<\/p>\n

Strejk=Jordreform<\/strong>
\nDet var genom bondestrejker som jordreformen blev verklighet i Peru. I fallet Chaupimayo deklarerades detta uttryckligen och medvetet. P\u00e5 andra st\u00e4llen var det underf\u00f6rst\u00e5tt eller till och med omedvetet, men hur som helst \u00f6ppnades d\u00f6rrarna f\u00f6r en ny v\u00e4rld f\u00f6r b\u00f6nderna, en v\u00e4rld av frihet fr\u00e5n den servilitet de f\u00e5tt leva i, arbetande ihop profiter \u00e5t herreklassen. Efter att sett m\u00f6jligheten av en ljusare framtid f\u00f6ref\u00f6ll det allt mindre troligt att jordens arbetare skulle g\u00f6ra retr\u00e4tt och \u00e5ter backa in i m\u00f6rkret.<\/p>\n

Det b\u00f6rjade med att fyra fackf\u00f6reningar strejkade, en av dem var f\u00f6reningen i Chaupomayo. Det gick till s\u00e5 att b\u00f6nderna v\u00e4grade arbeta p\u00e5 godsets marker, men fortsatte sitt arbete p\u00e5 den jord de arrenderade. N\u00e4r en strejk utbryter p\u00e5 en fabrik eller ett kontor inneb\u00e4r det en uppoffring f\u00f6r de strejkande eftersom de g\u00e5r miste om l\u00f6nen. Dessa bondestrejker var tv\u00e4rtom l\u00f6nsamma f\u00f6r arrendatorerna eftersom de slapp sina plikter p\u00e5 godset och f\u00f6r att de kunde koncentrera sig p\u00e5 sin egen produktion. Naturligtvis m\u00e5ste man som i varje strejk kalkylera med vilken grad av f\u00f6rtryck man skulle kunna uts\u00e4ttas f\u00f6r. I v\u00e5rt fall handlade det om att v\u00e5ra ledare f\u00e4ngslades. I takt med att kampen f\u00f6rdjupades och spreds blev repressionen allt v\u00e4rre med tortyr, mord och massakrer. Vid ett tillf\u00e4lle eskorterade polis strejkbrytare. Vi kastade sten p\u00e5 dem, men poliserna gjorde inget eftersom de, vilket vi p\u00e5pekat tidigare, visste att hemresan var l\u00e5ng och kunde bli farlig.<\/p>\n

N\u00e4r strejken i Chaupamay hade p\u00e5g\u00e5tt i nio m\u00e5nader kallade vi till ett m\u00f6te d\u00e4r f\u00f6ljande sades:<\/p>\n

– Tills idag har vi kr\u00e4vt att land\u00e4garen ska tala med oss och fram till nu har han inte velat g\u00f6ra det. Fr\u00e5n och med idag \u00e4r det vi som inte vill prata med honom, \u00e4ven om han skulle vilja. Idag slutar strejken och jordreformen p\u00e5b\u00f6rjas. Fr\u00e5n och med idag tillh\u00f6r jorden de som brukar den. Arrendatorer och underarrendatorer \u00e4r \u00e4gare av jorden de arbetar p\u00e5! Jord eller D\u00f6d!<\/p>\n

Detta uttalande st\u00f6ddes entusiastiskt och antogs enh\u00e4lligt. Vi f\u00f6rstod att spridningen av strejken till alla gods inte bara var en plikt utifr\u00e5n solidaritet utan ocks\u00e5 en n\u00f6dv\u00e4ndighet om v\u00e5r egen lilla jordreform skulle kunna konsolideras. Det f\u00f6rsta vi sade var att federationen m\u00e5ste planera en solidaritetsstrejk med folket i byn Pasco som blivit offer f\u00f6r en massaker. Den \u201dlegalistiska str\u00f6mningen\u201d, som f\u00f6respr\u00e5kade legala aktioner hellre \u00e4n mobiliseringar, kunde inte formulera n\u00e5gra motargument. Ett par dagar tidigare hade de inte kallat till strejk utan enbart till ett solidaritetsm\u00f6te.<\/p>\n

Vid denna tid hade antalet fackf\u00f6reningar v\u00e4xt avsev\u00e4rt och d\u00e4rmed ocks\u00e5 federationens styrka. N\u00e5gra veckor senare lyckades den \u201dlegalistiska str\u00f6mningen\u201d f\u00e5 strejken avslutad. Detta genom att anv\u00e4nda faran f\u00f6r repression som argument. Men n\u00e5gra gods\u00e4gare v\u00e4grade att \u00f6verhuvudtaget erk\u00e4nna strejken och kr\u00e4vde nu att b\u00f6nderna skulle arbeta igen den tid de inte lagt p\u00e5 godset. Vi lyckades dock f\u00e5 st\u00f6d i federationen f\u00f6r att strejken p\u00e5 dessa gods skulle forts\u00e4tta. I takt med att federationen v\u00e4xte numer\u00e4rt, \u00f6kade ocks\u00e5 dess militans genom att folk blev mer och mer medvetna om sin styrka. De nya medlemmarna, speciellt b\u00f6nderna fr\u00e5n dalarna i Lares och Oqhobamba, var de mest kampvilliga.<\/p>\n

V\u00e5r advokat, Estenio Pacheco, som f\u00f6rstod vad som h\u00f6ll p\u00e5 att h\u00e4nda, lade fram f\u00f6rslag p\u00e5 en ny inriktning. Han f\u00f6reslog att vi inte l\u00e4ngre skulle f\u00f6rhandla med gods\u00e4garna p\u00e5 det s\u00e4tt som vi gjort tidigare. Vi skulle inte l\u00e4gga fram begr\u00e4nsade, mer l\u00e4tt accepterade, krav. I st\u00e4llet skulle vi f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 ig\u00e5ng strejker genom att l\u00e4gga fram f\u00f6r gods\u00e4garna ot\u00e4nkbara och oacceptabla krav. Inf\u00f6r dessas v\u00e4gran att acceptera kraven f\u00f6rsvinner f\u00f6rhandlingar fr\u00e5n dagordningen, och fackf\u00f6reningen proklamerar strejk fram till att motst\u00e5ndaren ger med sig. N\u00e4r federationen blev allt starkare och fick mer \u00e4n hundra f\u00f6reningar som medlemmar deklarerade de nya f\u00f6reningarna vid grundandet att de inte l\u00e4ngre skulle arbeta f\u00f6r herrarna. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt framstod de som mer radikala \u00e4n de \u00e4ldre f\u00f6reningarna vars framg\u00e5ngar nu uppfattades som obetydliga.<\/p>\n

F\u00f6r att fullborda jordreformen i v\u00e5rt omr\u00e5de f\u00f6reslog nu v\u00e5r str\u00f6mning att vi skulle presentera ett s\u00e4rskilt dokument med v\u00e5ra krav. Vi t\u00e4nkte p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: med tanke p\u00e5 att vi nu organiserar ett stort antal fackf\u00f6reningar, och att vi kan f\u00e5 slut p\u00e5 livegenskapen under gods\u00e4garna, l\u00e5t oss planera att gemensamt k\u00f6pa jorden! Jord\u00e4garna hade tack vare \u201dlagen om bergsland\u201d betalat 10 cent per hektar, en lag f\u00f6r att uppmuntra uppodling. Det var dock inte gods\u00e4garna som odlade denna jord. Det var vi. Men trots detta f\u00f6reslog dokumentet att vi skulle betala dem tio g\u00e5nger mer, en sol per hektar. Om de inte gick med p\u00e5 detta skulle vi proklamera strejk. Detta antogs av federationen. Men ledaren f\u00f6r den \u201dlegalistiska str\u00f6mningen\u201d, som var medlem i FDTC:s styrelse, gick tillsammans med sina juridiska r\u00e5dgivare emot beslutet. De ville inte ens h\u00f6ra talas om v\u00e5rt dokument. De erbj\u00f6d att deras juridiska r\u00e5dgivare nu gratis skulle ta fram ett \u201df\u00f6rnuftigt\u201d dokument. Vi hade kommit \u00f6verens om ett h\u00f6gt bidrag fr\u00e5n varje f\u00f6rening f\u00f6r att bekosta propaganda som kunde f\u00f6rklara v\u00e5ra krav f\u00f6r stadsbefolkningen i landet. Vi anv\u00e4nde dessa pengar f\u00f6r att skicka en delegation till Lima. Som ofta h\u00e4nder erbj\u00f6ds delegationen olika f\u00f6rdelaktiga l\u00f6sningar fr\u00e5n myndigheternas sida, vilket bara ledde till att diskussionerna f\u00f6rl\u00e4ngdes.<\/p>\n

Kampen f\u00f6r jord spreds till andra regioner i landet. Redan vid den tid n\u00e4r jag var tvungen att g\u00f6mma mig och verka underjordiskt blev jag vald som sekreterare f\u00f6r jordreform i FDCC. Som s\u00e5dan undertecknade jag ett dekret f\u00f6r jordreform skriven p\u00e5 det s\u00e4tt som kr\u00e4vs av en lag. Denna text distribuerades som en pamflett i hela regionen och fungerade som en uppmaning till militant aktion. Perez\u00b4Godoys* regering f\u00f6rstod att b\u00f6ndernas r\u00f6relse inte kunde stoppas och st\u00e4lld inf\u00f6r den jordreform som spred sig i regionen la den fram sin egen \u201dLag om Jordreform\u201d. Den g\u00e4llde enbart Lares och La Convencion och s\u00e5g naturligtvis till att f\u00f6rsvara alla m\u00f6jliga f\u00f6rdelar f\u00f6r gods\u00e4garna. Det g\u00e4llde till exempel hur mycket land gods\u00e4garna skulle vara garanterade efter jordreformen och hur mycket de skulle f\u00e5 betalt. Efter att lagen antagits f\u00f6ll den i gl\u00f6mska och till\u00e4mpades generellt sett inte. P\u00e5 ett gods, Potrero, genomf\u00f6rdes den dock, detta p\u00e5 gods\u00e4garens beg\u00e4ran. Men b\u00f6nderna var inte beredda att v\u00e4nta utan deklarerade generalstrejk i v\u00e4ntan p\u00e5 att lagen skulle verkst\u00e4llas. <<<\/p>\n

*Ricardo P\u00e9rez Godoy, general i peruanska arm\u00e9n, ledde den milit\u00e4rjunta som st\u00f6rtade Manuel Prados regering. Godoy regerade mellan 18 juli 1962 och 2 mars 1963.<\/p>\n

Efterord
\nHugo Blancos kamp ur ett historiskt perspektiv<\/strong><\/h2>\n

Den kamp som Hugo Blanco h\u00e4r beskriver rullade vidare och tog sig dramatiska uttryck. Vi ska h\u00e4r ge en skissartad beskrivning av denna och ocks\u00e5 peka p\u00e5 n\u00e5gra viktiga specifika drag i Hugo Blancos syn p\u00e5 kampen. Det g\u00e4ller hans syn p\u00e5 relationen mellan organisationen och den f\u00f6rtryckta klass som organisationen vill representera. Det g\u00e4ller synen p\u00e5 klassmotst\u00e5ndaren och det g\u00e4ller synen p\u00e5 de personer som befolkar den repressiva apparat (polis, arm\u00e9, med mera) med vars hj\u00e4lp klassf\u00f6rtrycket uppr\u00e4tth\u00e5lls. Det \u00e4r v\u00e5r \u00f6vertygelse att vi i v\u00e5r kamp idag har mycket att l\u00e4ra oss av Hugos filosofi.<\/p>\n

I takt med gods\u00e4garnas allt mer v\u00e5ldsamma upptr\u00e4dande kom fr\u00e5gan om sj\u00e4lvf\u00f6rsvar att st\u00e4llas p\u00e5 dagordningen. N\u00e4r bondeaktivister hotades till livet och ocks\u00e5 d\u00f6dades besl\u00f6t Hugo och hans kamrater sig f\u00f6r att bev\u00e4pning var n\u00f6dv\u00e4ndigt. Enklare handeldvapen inf\u00f6rskaffades och i f\u00f6rs\u00f6ken att avv\u00e4pna poliser kom det ocks\u00e5 till eldstrider. Vid ett par tillf\u00e4llen ledde detta till att skador och ocks\u00e5 d\u00f6dsfall p\u00e5 b\u00e5da sidor. Efter en tid \u00f6vermannades bondegerillan, aktivisterna f\u00e4ngslades och \u00e5klagaren kom att yrka p\u00e5 d\u00f6dsstraff f\u00f6r Hugo Blanco.<\/p>\n

Hugo menade att denna \u201dgerilla\u201d skiljde sig fr\u00e5n m\u00e5nga av de gerillar\u00f6relser som kom att bildas i Latinamerika under 60- och 70-talet. V\u00e5r gerilla, menade Hugo, var enbart bonder\u00f6relsens v\u00e4pnade gren, med syfte att f\u00f6rhindra v\u00e5ld mot de k\u00e4mpande b\u00f6nderna. Den var inte bildad av ett parti som talade om f\u00f6r b\u00f6nderna vad de skulle g\u00f6ra, vilket han exemplifierar. I ett fall n\u00e4r man intar en fientlig gods\u00e4gares \u00e4gor f\u00f6resl\u00e5r Hugo att man ska g\u00e5 in i herrg\u00e5rden och ta anv\u00e4ndbar materiell. B\u00f6nderna mots\u00e4tter sig det och menar att man d\u00e5 kommer att bli anklagade f\u00f6r att vara tjuvar. Hugo argumenterar emot och menar att den klasskamp som nu rasar kr\u00e4ver dessa \u00e5tg\u00e4rder. Men Hugo b\u00f6jer sig f\u00f6r b\u00f6ndernas beslut. Den v\u00e4pnade gruppen \u00e4r b\u00f6ndernas verktyg. Det \u00e4r dom som best\u00e4mmer.<\/p>\n

\"\"Hans attityd gentemot de enskilda poliserna och soldaterna \u00e4r ocks\u00e5 pr\u00e4glad av klokhet, klasssolidaritet och humanism. Dessa rekryteras, p\u00e5pekar Hugo, fr\u00e5n samh\u00e4llets fattiga klasser. De behandlas illa av sina \u00f6verordnade och revolution\u00e4rernas attityd b\u00f6r vara pr\u00e4glad av klassolidaritet med dem. Poliser som s\u00e5rats i strid tas om hand, f\u00e5r v\u00e5rd och uppmanas sluta sl\u00e5ss p\u00e5 sina privilegierade officerares och gods\u00e4garnas sida. N\u00e4r Hugo blir f\u00e4ngslad och h\u00e5lls f\u00e5ngen fram till 1969 tvingas myndigheterna flera g\u00e5nger byta ut hans f\u00e5ngvaktare eftersom Hugo vinner deras sympati. Flera poliser och vaktare arresteras p\u00e5 grund av att Hugo vunnit \u00f6ver dem. N\u00e4r r\u00e4tteg\u00e5ngen h\u00e5lls mot honom deltar f\u00e5ngvaktare i sympatiyttringar.<\/p>\n

\u00c4ven hans attityd till personer ur den h\u00e4rskande klassen pr\u00e4glades av klokhet och f\u00f6rm\u00e5ga att agera utan l\u00e5sningar i konkreta situationer. Han ber\u00e4ttar i boken om hur en grupp b\u00f6nder kom till honom och bad om r\u00e5d om hur de skulle st\u00e4lla sig till en gods\u00e4gares erbjudande om att de skulle f\u00e5 k\u00f6pa loss sin jord mot att han fick beh\u00e5lla en del. Hugo tittade p\u00e5 f\u00f6rslaget och fann det helt okej. Han uppmanade b\u00f6nderna att bilda en jordreformskommitt\u00e9 och v\u00e4lja gods\u00e4garen som ordf\u00f6rande. I ett annat fall var det en hel grupp jord\u00e4gare som st\u00f6dde jordreformspolitiken, och som av andra gods\u00e4gare kom att ses som f\u00f6rr\u00e4dare. Han ber\u00e4ttar ocks\u00e5 om en ingenj\u00f6r som f\u00f6rs\u00e5g b\u00f6nderna med spr\u00e4ngmedel och utbildning i spr\u00e4ngteknik s\u00e5 att de kunde f\u00f6rsvara sig mot ett v\u00e4ntat angrepp. Denna \u00f6ppenhet mot personer fr\u00e5n \u201dandra sidan\u201d som erbj\u00f6d hj\u00e4lp ledde dock aldrig till kompromisser i sj\u00e4lva klasskampen. Vi kan se nedan hur han v\u00e4grar att bli en del av Velascoregimens jordreformsprojekt eftersom den var en del i en politik f\u00f6r att modernisera kapitalismen.<\/p>\n

Sendero Luminoso<\/strong>
\nEn organisation som framtr\u00e4dde under 80-talet och som st\u00e5r f\u00f6r en helt annan filosofi \u00e4r ju Sendero Luminoso. (\u201dSendero Luminoso\u201d betyder \u201dDen M\u00e5nbelysta Stigen\u201d och var egentligen namnet p\u00e5 den tidskrift som Perus Kommunistiska Parti gav ut). Sendero Luminoso menade sig ocks\u00e5 representera de fattiga bondemassorna men i deras fall handlade det om partiets diktatur, inte bara gentemot klassmotst\u00e5ndarna utan ocks\u00e5 \u00f6ver bondemassorna och mot alla aktivister som inte underordnade sig organisationen. Hugo ger i sin bok exempel p\u00e5 hur Sendero Luminosa d\u00f6dat arbetarrepresentanter och v\u00e4nsteraktivister som inte lytt organisationens order eller valt en annan strategi \u00e4n den \"\"v\u00e4pnade kampen. Man d\u00f6dar enskilda polism\u00e4n bara f\u00f6r att de \u00e4r poliser. Sendero Luminoso kunde d\u00f6da en progressiv borgm\u00e4stare f\u00f6r att man var f\u00f6r att d\u00f6da alla myndighetspersoner. Hugo menar att det visserligen fanns speciellt unga m\u00e4nniskor som \u00e4rligt ville fr\u00e4mja b\u00f6ndernas sak och som ansl\u00f6t sig till Sendero Luminoso, men att man till slut hamnar i en verksamhet som Hugo inte l\u00e4ngre vill kalla n\u00e5got annat \u00e4n kontrarevolution\u00e4r. En politik av f\u00f6rtryck mot alla andra v\u00e4nsterorganisationer och en politik som p\u00e5 inget s\u00e4tt tj\u00e4nar de utsugna klasserna. Sendero Lumonoso utf\u00e4rdade en d\u00f6dsdom gentemot Hugo Blanco.<\/p>\n

Hugo var ocks\u00e5 kritisk mot den andra stora gerillar\u00f6relsen som framtr\u00e4dde p\u00e5 80-talet; MRTA (Moviemento Revolucionario Tupac Amaru). Han menade att MRTA visserligen inte bek\u00e4mpade folkliga organisationer p\u00e5 det s\u00e4tt som Sendero gjorde, tv\u00e4rtom s\u00e5g MRTA dem som allierade. Men Hugo menad att MRTA trots det handlade som en \u201dsuperman\u201d genom att man s\u00e5g sig sj\u00e4lva som massornas r\u00e4ddare som genom modiga aktioner skulle befria massorna. Hugo f\u00f6rkastar tanken p\u00e5 superhj\u00e4ltar. Enligt honom \u00e4r de enda som kan befria folket folket sj\u00e4lvt.<\/p>\n

Sympatiyttringarna f\u00f6r Hugo, b\u00e5de i Peru och internationellt, f\u00f6rhindrade den planerade d\u00f6dsdomen, och han d\u00f6mdes till 25 \u00e5rs f\u00e4ngelse. N\u00e4r en v\u00e4nsternationalistisk milit\u00e4rkupp ledd av general Velasco tog makten 1968 erbj\u00f6ds Hugo frihet och att delta i den jordreform som regimen ville genomf\u00f6ra. Hugo erk\u00e4nde att milit\u00e4rregimen genomf\u00f6rde flera progressiva f\u00f6r\u00e4ndringar, men menade att det handlade om en borgerlig regim och att reformerna genomf\u00f6rdes \u00f6ver huvudet p\u00e5 b\u00f6nderna och att deras syfte var att skapa en mer modern kapitalism med en bondeklass som s\u00e4ljer och k\u00f6per i en marknadsekonomi. De institutioner som tillsattes var ocks\u00e5, enligt Hugo, byr\u00e5kratiska och inte demokratiskt f\u00f6rankrade bland b\u00f6nderna. Han ville inte bli en kugge i en s\u00e5dan byr\u00e5krati.
\nRegimen tvingades i alla fall frige honom. Han utvisades senare och bosatte sig i Chile. N\u00e4r Pinochets kupp st\u00f6rtade Allendes v\u00e4nsterregim i blod tillh\u00f6rde Hugo en av dem som r\u00e4ddades av den svenska ambassad\u00f6ren Harald Edelstam och Hugo Blanco kom d\u00e4rf\u00f6r att tillbringa flera \u00e5r i Sverige. Han \u00e5terv\u00e4nde senare till Peru och deltog i olika socialistiska partiprojekt och blev ocks\u00e5 vald till parlamentet. Efter en tid i Mexiko bor han \u00e5ter i Peru, arbetar som bonde och \u00e4r aktivist i kampen f\u00f6r ekosocialism. Han \u00e4r dessutom redakt\u00f6r f\u00f6r Lucha Indigena (Urfolkskamp) och deltar i bondefederationen CCP. <<<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ur nr 3-4\/2018: Hugo Blanco \u2013 peruansk bondeledare Texter av den peruanske bondeledaren Hugo Blanco, skrivna vid olika tillf\u00e4llen, fr\u00e5n 1960-talet till 2000-talet, har samlats i en bok som nu \u00e4r tillg\u00e4nglig p\u00e5 engelska; \u201dWe the Indians.\u201d Boken \u00e4r utgiven … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[824,825,823,820,821,828,827,822,605,829,826],"class_list":["post-2198","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-arrende","tag-arrendebonder","tag-haciendasystemet","tag-hugo-blanco","tag-jordreform","tag-lucha-indigena","tag-nosotros-los-indos","tag-peru-jordreform","tag-peter-widen","tag-sendero-luminoso","tag-we-the-indians"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2198","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2198","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2198"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2198\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2206,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2198\/revisions\/2206"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2198"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2198"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2198"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}