{"id":2214,"date":"2019-01-03T19:03:51","date_gmt":"2019-01-03T18:03:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2214"},"modified":"2019-01-03T19:03:51","modified_gmt":"2019-01-03T18:03:51","slug":"2214","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2019\/01\/03\/2214\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Ur nr 3-4\/2018:<\/em><\/strong><\/p>\n

Arbetarmakt och vanmakt<\/strong><\/h1>\n

Transportindustrins struktur \u00e4r likartad i hela det moderna kapitalistiska systemet, men villkoren f\u00f6r dess arbetsstyrka \u00e4r olika i olika l\u00e4nder. Samtalet i Er\u00f6vra flaskhalsarna bygger i stor utstr\u00e4ckning p\u00e5 erfarenheter av amerikanska f\u00f6rh\u00e5llanden. Lars Henriksson reflekterar \u00f6ver l\u00e4get i Sverige och kopplar fr\u00e5gan till de aktuella f\u00f6rs\u00f6ken att inskr\u00e4nka strejkr\u00e4tten.<\/strong><\/p>\n

\"\"N\u00e5gon g\u00e5ng i b\u00f6rjan av 90-talet f\u00f6rde jag en debatt med n\u00e5gra n\u00e4ringslivskonsulter i G\u00f6teborgs Posten. De hade skrivit en n\u00e4rmast religi\u00f6st okritisk artikel om det fantastiska med Toyotas s\u00e4tt att bygga bilar och deras metod, mager produktion. Mitt svar handlade om att detta s\u00e4tt att organisera produktionen alls inte var n\u00e5got som skulle befria oss fr\u00e5n taylorismens ekorrhjul och engagera hela arbetaren utan tv\u00e4rtom, var en taylorism p\u00e5 stereoider, en hyperexpolatering som bara blivit m\u00f6jlig att inf\u00f6ra i Japan p\u00e5 fackf\u00f6reningarnas kn\u00e4ckta ryggar och som nu h\u00f6ll p\u00e5 att spridas \u00f6ver v\u00e4rlden efter att facken i USA h\u00f6ll p\u00e5 att g\u00e5 samma v\u00e4g.
\nJag minns att jag avslutade det med en oro \u00f6ver att detta system nu predikades med ett s\u00e5dant sj\u00e4lvf\u00f6rtroende fr\u00e5n f\u00f6retagen eftersom det skulle kr\u00e4va en kraftig maktf\u00f6rskjutning p\u00e5 arbetsplatserna \u00e4ven h\u00e4r. Det tidiga 90-talets mager produktion \u201d\u00f6versattes\u201d snart i Sverige till lean production och har nu, som lean kort och gott, invaderat snart sagt alla arbetslivets omr\u00e5den, fr\u00e5n banker till sjukv\u00e5rd. Det betyder inte att svenska fackf\u00f6reningar \u00e4r kn\u00e4ckta, l\u00e5ngt d\u00e4rifr\u00e5n. Den fackliga organisationsgraden har visserligen fallit, fr\u00e5n 81 procent \u00e5r 2000 till 69 procents organisationsgrad 2017 men runt 90 procent av l\u00f6ntagarna t\u00e4cks alltj\u00e4mt av kollektivavtal.
\n\u00c4nd\u00e5 har m\u00e5nga av de f\u00f6r\u00e4ndringar som arbetsgivarna hoppades p\u00e5 i b\u00f6rjan av 90-talet intr\u00e4ffat.
\nArbetstider har anpassats till den flexibilitet som just in time-systemen kr\u00e4ver, s\u00e5v\u00e4l efter konjunkturcykler som dagsvariationer i produktionen. Bemanningsf\u00f6retag, tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar och andra os\u00e4kra jobb har blivit normala inslag p\u00e5 svenska arbetsplatser och i stor utstr\u00e4ckning har dessa f\u00f6r\u00e4ndringar varit avtalade och accepterade av de fackliga organisationerna. N\u00e4r det g\u00e4ller de mer informella maktrelationerna \u2013 om det \u00e4r normalt att s\u00e4ga emot sina \u00f6verordnade eller bara lyda och lida inf\u00f6r rationaliseringar och \u00f6kade krav, hur auktorit\u00e4rt chefer kan upptr\u00e4da utan att beh\u00f6va vara r\u00e4dda f\u00f6r motreaktioner, vad f\u00f6retagen respektive vi anst\u00e4llda tycker \u00e4r rimligt att kr\u00e4va eller s\u00e4ga nej till \u2013 allts\u00e5 hur den dagliga klasskampen p\u00e5 arbetsplatserna ser ut, \u00e4r naturligtvis sv\u00e5rt att m\u00e4ta. Det \u00e4r heller inget som media skriver om, inte ens fackf\u00f6reningspressen. Mycket tyder dock p\u00e5 att det \u00e4ven h\u00e4r skett en stor f\u00f6rskjutning till f\u00f6retagens f\u00f6rdel n\u00e4r de v\u00e4xlat in permanent arbetsl\u00f6shet och formella f\u00f6r\u00e4ndringarna i \u00e4ndrade maktf\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 golvet. En liten indikation \u00e4r att antalet avtalsstridiga, s\u00e5 kallade \u201dvilda\u201d, strejker, som sker trots g\u00e4llande avtal. Perioden 1970-1990 \u00e4gde det i snitt varje \u00e5r rum 119 s\u00e5dana strejker. Efter 1991 har snittet legat p\u00e5 under fyra per \u00e5r.(1<\/strong>) Olika rapporter och avhandlingar har ocks\u00e5 visat att oron \u00f6ver att f\u00e5 beh\u00e5lla jobbet \u00e4r utbredd och p\u00e5verkar klimatet p\u00e5 arbetsplatserna.(2<\/strong>) Trots formellt bibeh\u00e5llen styrka har allts\u00e5 fackf\u00f6reningarna retirerat kraftigt i Sverige s\u00e5 som jag fruktade i b\u00f6rjan av 90-talet, om \u00e4n inte till japansk niv\u00e5.<\/p>\n

Transportarbetarnas makt<\/strong>
\nTransporter har alltid varit centrala i den kapitalistiska ekonomin. Som Kim Moody framh\u00e5ller har detta f\u00f6rst\u00e4rkts genom globalisering och just in time-system; lageranl\u00e4ggningar, godsterminaler och hamnar \u00e4r nav som denna transportekonomi snurrar kring. \u00c4ven i Sverige v\u00e4xer olika s\u00e5 kallade logistiknav fram runt hamnar, flygplatser och motorv\u00e4gsknutpunkter d\u00e4r stora grossister, \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare och transportf\u00f6retag har sina snabbt omsatta lager och omlastningsplatser, p\u00e5drivna b\u00e5de av f\u00f6retagens egna just in time-satsningar och \u00f6kande n\u00e4thandel. Den fackliga situationen i Sverige skiljer sig dramatiskt fr\u00e5n den i USA, naturligtvis \u00e4ven i transportbranschen d\u00e4r fr\u00e4mst Handels, Transport och Seko organiserar arbetarna. Ocks\u00e5 i de framv\u00e4xande transportnaven \u00e4r organisationsgraden h\u00f6g med internationella m\u00e5tt \u00e4ven om den v\u00e4xande n\u00e4rvaron av bemanningsf\u00f6retag och os\u00e4kra jobb g\u00f6r den l\u00e4gre \u00e4n p\u00e5 m\u00e5nga andra st\u00e4llen. Hur detta ser ut i siffror \u00e4r oklart men \u00e4ven om transportsektorn i Sverige \u00e4r utsatt f\u00f6r press genom l\u00e5gavl\u00f6nade chauff\u00f6rer fr\u00e5n andra EU-l\u00e4nder \u00e4r den \u2013 till skillnad fr\u00e5n tillverkningsindustrin \u2013 i det stora hela om\u00f6jlig att flytta till l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder. I dagens lagerl\u00f6sa produktion fortplantar sig st\u00f6rningar i dessa nav snabbt genom hela ekonomin och os\u00e4kerhet n\u00e4r det g\u00e4ller transporter \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte acceptabla i f\u00f6retagens riskbed\u00f6mningar. Risken f\u00f6r att de anst\u00e4llda ska s\u00e4tta sig p\u00e5 tv\u00e4ren p\u00e5 olika s\u00e4tt beh\u00f6ver s\u00e4ttas till noll i f\u00f6retagens kalkyler. Det ger de anst\u00e4llda i transportbranschen en potentiell makt och det blir s\u00e4rskilt viktigt f\u00f6r kapitalet att h\u00e5lla just dem i schack. I Sverige har detta inte utgjort n\u00e5got st\u00f6rre problem, antalet st\u00f6rningar p\u00e5 grund av arbetskonflikter har varit f\u00f6rsumbart under 2000-talet, inte bara inom logistiksektorn utan i den privata sektorn i sin helhet. Med ett undantag: konflikterna i G\u00f6teborgs Hamn mellan Hamnarbetarf\u00f6rbundets avdelning 4 och det multinationella hamnf\u00f6retaget APM Terminals.
\nDenna strid har b\u00e5de sina s\u00e4rskilda och allm\u00e4nna orsaker. Hamnar \u00e4r speciella \u00e4ven f\u00f6r transportsektorn, de \u00e4r v\u00e4ldiga anl\u00e4ggningar som ligger d\u00e4r de ligger och som varit logistiknav sedan l\u00e5ngt innan n\u00e5gon kom p\u00e5 ordet. Sj\u00f6farten \u00e4r dessutom till sin natur obehagligt of\u00f6ruts\u00e4gbar f\u00f6r f\u00f6retagen \u2013 mot v\u00e4drets nycker p\u00e5 v\u00e4rldens oceaner st\u00e5r sig \u00e4ven den mest sofistikerade logistikplanering sl\u00e4tt. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas \u00f6kande extremv\u00e4der medf\u00f6r dessutom fler f\u00f6rsenade b\u00e5tar med risk f\u00f6r stockningar eller brister i produktionskedjorna.\"\"
\nOrganiserade hamnarbetare har p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen kunnat anv\u00e4nda denna k\u00e4nsliga position f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra sina villkor i det ofta farliga jobbet. Genom arbetets internationella natur har \u00e4ven den tradition av solidaritet \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna som omn\u00e4mns i intervjun vuxit fram och utg\u00f6r ytterligare ett vapen i arbetarnas h\u00e4nder. Det g\u00f6r f\u00f6retagen \u00e4nnu mer beroende av hamnarbetarnas goda vilja och f\u00f6rm\u00e5ga att rycka in i krisl\u00e4gen. P\u00e5 s\u00e5 vis har de anst\u00e4lldas f\u00f6rhandlingsposition st\u00e4rkts vilket passar allt s\u00e4mre in i en v\u00e4rld d\u00e4r kapitalet vant sig vid att kunna diktera villkoren utan h\u00e4nsyn till fackliga eller sociala krav.<\/p>\n

Begr\u00e4nsning av strejkr\u00e4tten<\/strong>
\nDet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ingen \u00f6verraskning att konflikten i G\u00f6teborg och Hamnarbetarf\u00f6rbundet st\u00e5tt i centrum i det p\u00e5g\u00e5ende angreppet p\u00e5 arbetsr\u00e4tten. Med h\u00e4nvisning till l\u00e4get i G\u00f6teborgs Hamn tillsatte inledde den svenska regeringen v\u00e5ren 2017 en utredning som skulle f\u00f6resl\u00e5 lagstiftning som hindrade fackf\u00f6reningar att strejka mot arbetsgivare som redan tecknat kollektivavtal med en annan fackf\u00f6rening. N\u00e4r inneh\u00e5llet b\u00f6rjade l\u00e4cka ut fick utredningen massiv kritik fr\u00e5n de allra flesta fackf\u00f6rbund. Men den 5 juni 2018 f\u00f6r\u00e4ndrades situationen helt. D\u00e5 tog LO, TCO, SACO och Svenskt N\u00e4ringsliv sj\u00e4lva \u00f6ver stafettpinnen och lade fram ett eget f\u00f6rslag som regeringen omedelbart plockade upp och gjorde till sitt. I grunden var detta samma f\u00f6rslag som utredningen presenterade n\u00e5gra dagar senare, p\u00e5 n\u00e5gra punkter till och med v\u00e4rre.
\nHela denna process riktades officiellt mot konflikten i G\u00f6teborgs hamn, eller r\u00e4ttare sagt mot en av parterna d\u00e4r, Svenska Hamnarbetarf\u00f6rbundets avdelning 4, trots att det var motparten APM Terminals, som drivit fram konflikten och \u00e4ven st\u00e5tt f\u00f6r det absolut \u00f6verv\u00e4gande antalet f\u00f6rlorade arbetsdagar genom en l\u00e5ng lockout. \u00c4ven om de fackliga ledningarna inte verkar ha f\u00f6rst\u00e5tt vidden av sitt f\u00f6rslag utan envisas med att beskriva det som ett \u201dkirurgiskt ingrepp\u201d mot Hamn riskerar det att f\u00e5 stora konsekvenser f\u00f6r alla fackf\u00f6reningars m\u00f6jlighet att stoppa avtalsshopping och i f\u00f6rl\u00e4ngningen \u00f6ppnar det f\u00f6r arbetsgivarstyrda, gula fack. \u00c4nnu en maktf\u00f6rskjutning till f\u00f6retagens f\u00f6rdel.
\nDet ligger l\u00e5ngsiktiga planer bakom detta lagf\u00f6rslag. Kravet p\u00e5 strejkf\u00f6rbud p\u00e5 arbetsplatser med existerande kollektivavtal \u00e5terfinns sedan gammalt p\u00e5 Svenskt N\u00e4ringslivs \u00f6nskelista tillsammans med en rad andra inskr\u00e4nkningar i fackens r\u00e4ttigheter. Att angripa Hamn \u00e4r ett taktiskt s\u00e4tt att f\u00e5 igenom f\u00f6rs\u00e4mringarna. Svenska Hamnarbetarf\u00f6rbundet som st\u00e5tt utanf\u00f6r LO sedan det bildades 1972 \u00e4r n\u00e5got f\u00f6r svenska f\u00f6rh\u00e5llanden s\u00e5 ovanligt som en stridbar och medlemsstyrd fackf\u00f6rening. Genom sin nyckelposition och sammanh\u00e5llning har de kunnat leva vidare utanf\u00f6r LO och i realiteten fungera som en avtalsslutande fackf\u00f6rening i ett antal hamnar trots att de formellt inte haft n\u00e5got avtal \u2013 n\u00e5got som blir allt mer oacceptabelt f\u00f6r kapitalet, dels p\u00e5 grund av transporternas utveckling men ocks\u00e5 f\u00f6r att existensen av en stridbar arbetargrupp allt mer sticker ut i en period d\u00e4r maktf\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6rskjutits till kapitalets f\u00f6rdel.
\nDen position Hamnarbetarf\u00f6rbundet sitter i m\u00e5 vara strategisk men ocks\u00e5 utsatt. Trots den starka positionen, eller delvis just p\u00e5 grund av den, beh\u00f6ver s\u00e5dana grupper allierade och st\u00f6djepunkter. Ett kollektiv i en s\u00e5dan st\u00e4llning kan k\u00e4nna sig s\u00e4kert men varje arbetargrupp som idag sticker ut hakan och tar strid kan r\u00e4kna med att hamna i medial och politisk motvind. Handlar det om en strid i en ekonomisk flaskhals v\u00e4xer vinden snabbt till orkanstyrka som Hamn4:ans konflikt med APMT visat. Hamn har p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt visat att de f\u00f6rst\u00e5tt detta genom att under m\u00e5nga \u00e5r visa solidaritet av olika slag med m\u00e5nga andra strider, fackliga s\u00e5v\u00e4l som sociala. F\u00f6r LO:s f\u00f6rbundsledningar \u00e4r Hamns brott \u2013 att v\u00e4gra foga sig i beslut om centralisering och ombudsmannav\u00e4lde \u2013 of\u00f6rl\u00e5tliga och de har aldrig f\u00e5tt n\u00e5gon solidaritet tillbaka.
\nDe logistiska flaskhalsarna \u2013 d\u00e4ribland hamnarna \u2013 skulle givetvis kunna vara fackliga styrkepunkter som en stridbar arbetarr\u00f6relse kan anv\u00e4nda sig av i hela kollektivets intresse, rent fackligt lika v\u00e4l som i sociala fr\u00e5gor eller varf\u00f6r inte f\u00f6r att s\u00e4tta press p\u00e5 en ekologisk omst\u00e4llning (om nu fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen skulle g\u00f6ra allvar av de h\u00f6gtidliga internationella deklarationerna). Det \u00e4r en f\u00f6r\u00f6dande kritik mot den svenska fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens ledningar att de inte utnyttjat denna svaga punkt hos kapitalet f\u00f6r att g\u00f6ra motst\u00e5nd mot den ensidiga klasskamp som kapitalet bedrivit sedan slutet av 70-talet och som f\u00f6rskjutit maktf\u00f6rh\u00e5llandena i samh\u00e4llet och p\u00e5 arbetsplatserna s\u00e5 mycket. Ist\u00e4llet f\u00f6r att dra nytta av det starka kollektivet i hamnarna och arbetsgivarnas utsatta position i en ekonomi med allt sn\u00e4vare tidsmarginaler har de slutit upp bakom Svenskt N\u00e4ringslivs kampanj f\u00f6r att kv\u00e4sa Hamnarbetarf\u00f6rbundet, till och med n\u00e4r det tydligt drabbar deras egna organisationer b\u00e5de direkt och indirekt. Direkt genom att varje juridisk inskr\u00e4nkning av strejkr\u00e4tten , oavsett hur obetydlig den m\u00e5 f\u00f6refalla, sj\u00e4lvklart f\u00f6rsvagar hela den fackliga r\u00f6relsen. Men ocks\u00e5 p\u00e5 ett mer allm\u00e4nt plan. Att f\u00f6rsvaga Hamn eller vilken stridbar grupp som helst f\u00f6rsvagar hela arbetarklassen. Varje g\u00e5ng n\u00e5gon enskild grupp f\u00f6rsvagas eller tvingas till retr\u00e4tt f\u00f6rs\u00e4mras de genomsnittliga villkoren p\u00e5 arbetsplatserna och vi kan vara s\u00e4kra p\u00e5 att arbetsgivarna kommer att g\u00f6ra allt f\u00f6r att dra sprida varje s\u00e5dan f\u00f6rsvagning. <<<\/p>\n

1.<\/strong> Medlingsinstitutets konfliktstatistik 1965-2017. http:\/\/www.mi.se\/files\/PDF-er\/Om%20konflikter\/konfliktdata%20historiska_NY_NY_NY_NY_2018.pdf 181209
\n2.<\/strong> Se till exempel: L\u00e5stad, Lena, Job insecurity climate. Stockholms universitet 2015. http:\/\/su.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:844327\/FULLTEXT01.pdf 181209<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare
\nLars Henriksson<\/strong> \u00e4r metallarbetare p\u00e5 Volvo personvagnar i G\u00f6teborg. Medlem i Socialistiska Partiets styrelse. Han har bland annat skrivit boken Slutk\u00f6rt<\/em> (Ordfront 2011) samt ett stort antal artiklar i R\u00f6da rummet, Aftonbladet, G\u00f6teborgs Posten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ur nr 3-4\/2018: Arbetarmakt och vanmakt Transportindustrins struktur \u00e4r likartad i hela det moderna kapitalistiska systemet, men villkoren f\u00f6r dess arbetsstyrka \u00e4r olika i olika l\u00e4nder. Samtalet i Er\u00f6vra flaskhalsarna bygger i stor utstr\u00e4ckning p\u00e5 erfarenheter av amerikanska f\u00f6rh\u00e5llanden. Lars … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[843,842,841,844,840,847,128,848,846,845,849],"class_list":["post-2214","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-apm-terminals","tag-begransning-av-strejkratten","tag-goteborgs-hamn","tag-hamn4an","tag-hamnarbetarforbundet","tag-just-in-time","tag-lars-henriksson","tag-lean","tag-lean-production","tag-transportindustrin","tag-transportnav"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2214","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2214","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2214"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2214\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2221,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2214\/revisions\/2221"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2214"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2214"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2214"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}