{"id":2222,"date":"2019-01-03T19:22:53","date_gmt":"2019-01-03T18:22:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2222"},"modified":"2019-03-01T01:17:15","modified_gmt":"2019-03-01T00:17:15","slug":"2222","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2019\/01\/03\/2222\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Ur nr 3-4\/2018:<\/strong><\/em><\/p>\n

Er\u00f6vra flaskhalsarna<\/strong><\/h1>\n

Inom logistikindustrin, fr\u00e5n hamnarbetare till lastbilschauff\u00f6rer till utk\u00f6rare, \u00e4r tid avg\u00f6rande. Arbetarnas m\u00f6jlighet att kontrollera den tiden ger dem potentiellt ett enormt inflytande i den globala ekonomin. Chris Browne fr\u00e5n Pluto Books samtalar med n\u00e5gra viktiga forskare och organisat\u00f6rer p\u00e5 omr\u00e5det.<\/strong><\/p>\n

Dagens globala ekonomi \u00e4r beroende av ett j\u00e4mnt fl\u00f6de av varor, produkter och r\u00e5varor \u00f6ver hela v\u00e4rlden. F\u00f6retag som Amazon har blivit s\u00e5 j\u00e4ttelika att de nu levererar 400 paket per sekund. Men allt detta h\u00e4nger p\u00e5 miljontals arbetares arbete i hamnar, lager och logistikcenter. Om den internationella leverant\u00f6rskedjan bryts s\u00e5 kommer kapitalismen att sluta att fungera.
\n\"\"Denna \u201dlogistikrevolution\u201d har b\u00e5de \u00f6ppnat nya fronter och unika utmaningar f\u00f6r organiseringen av arbetare. Om arbetarr\u00f6relsen och v\u00e4nstern vill dra f\u00f6rdel av det, m\u00e5ste de inse b\u00e5de dess globala inneb\u00f6rd och verkligheten p\u00e5 verkstadsgolvet.<\/p>\n

 <\/p>\n

CB (Chris Browne):<\/strong> Vad \u00e4r logistikindustri? Och vad menar vi n\u00e4r vi talar om logistikarbetare?<\/p>\n

JAW (Jake Alimahomed-Wilson):<\/strong> Om du best\u00e4ller n\u00e5got fr\u00e5n Amazon och det levereras till din d\u00f6rr, s\u00e5 \u00e4r det en hel kedja av arbetare inom logistiksektorn i hela v\u00e4rlden som flyttar varan.
\nMed b\u00f6rjan i produktionen placeras den av arbetarna d\u00e4r p\u00e5 en lastpall i en container, och det finns idag sex miljoner containers runtom i v\u00e4rlden. \"\"Containern lyfts p\u00e5 en lastbil och transporteras till en hamn. Hamnarbetarna lastar ombord varorna p\u00e5 ett enormt containerfartyg, som sj\u00f6m\u00e4n \u2013 en annan grupp av logistikarbetare \u2013 tar till en annan hamn. D\u00e4r kommer hamnarbetare att lasta av varorna och antingen lastbilschauff\u00f6rer eller j\u00e4rnv\u00e4gsarbetare \u2013 b\u00e5da logistikarbetare \u2013 flyttar varorna till ett distributionscentrum eller lager, d\u00e4r en annan grupp logistikarbetare jobbar.
\nLogistiksektorn ha blivit en mycket viktig del i den moderna globala \u201djust-in-time\u201d-ekonomin. Tidsaspekten \u00e4r en avg\u00f6rande del av dagens kapitalism.<\/p>\n

 <\/p>\n

KFH (Katy Fox-Hodess):<\/strong> Logistik uppstod faktiskt som en milit\u00e4rvetenskap, och det var f\u00f6rst efter Andra v\u00e4rldskriget som folk inom aff\u00e4rsv\u00e4rlden b\u00f6rjade se logistik som n\u00e5got som kan ge konkurrensf\u00f6rdelar. Efterhand, i synnerhet sedan 1980-talet, blev logistik den absolut viktigaste faktorn f\u00f6r att f\u00e5 konkurrensf\u00f6rdelar f\u00f6r multinationella f\u00f6retag vars verksamhet \u00e4r h\u00e5rt knuten till internationell handel.
\nDet \u00e4r d\u00e4rifr\u00e5n makten kommer: internationell handel som vi k\u00e4nner den idag skulle inte kunna existera utan logistikindustrin. F\u00f6re 1960-talet, och i m\u00e5nga dela av v\u00e4rlden senare \u00e4n det, var s\u00e4ttet att flytta varor s\u00e5 helt annorlunda. Varor tillverkades p\u00e5 ett enda st\u00e4lle, paketerades p\u00e5 en rad olika s\u00e4tt, transporterades till hamnar p\u00e5 flera olika s\u00e4tt, packades om p\u00e5 varje del av v\u00e4gen.
\nDet n\u00e5gra storf\u00f6retag r\u00e4knade ut var att de genom att inf\u00f6ra vissa teknologiska uppfinningar \u2013 i synnerhet containers \u2013 kunde f\u00e5 processen att bli mycket, mycket smidigare.
\nGlobala logistikplatser \u00e4r beroende av det Jake kallade \u201djust-in-time\u201d, d\u00e4r varorna i idealfallet n\u00e4stan inte tillbringar n\u00e5gon tid alls i lager. I grund och botten \u00e4r det som \u00e4r k\u00e4llan till den h\u00e4r typen av konkurrensf\u00f6rdelar. Tid \u00e4r det som kan ge arbetare i denna industri en hel del potentiell makt. Om de kan st\u00f6ra en industri som \u00e4r helt beroende av att flytta saker snabbt s\u00e5 kan det leda till det enorma f\u00f6rluster f\u00f6r arbetsgivarna.<\/p>\n

KM (Kim Moody):<\/strong> Jag visades nyligen runt i omr\u00e5det kring Chicago d\u00e4r dessa enorma lager och mellanstationer finns. Alla \u00e4r helt nya. Logistiken har kommit att organiseras kring dessa enorma \u201dkluster\u201d. De \u00e4r lokaliserade kring storstadsomr\u00e5den och alla utnyttjar det man kan kalla den \u201dindustriella reservarm\u00e9n\u201d \u2013 till st\u00f6rsta delen f\u00e4rgade arbetare som rekryterats till dessa lager under de senaste 10-15 \u00e5ren. Enligt officiella ber\u00e4kningar att det finns omkring 160.000 personer i detta kluster i Chicago-omr\u00e5det . Det \u00e4r i sj\u00e4lva verket en underskattning eftersom man inte r\u00e4knar med andra arbetare som j\u00e4rnv\u00e4gs- eller IT-arbetare, som \u00f6kar siffran till omkring tv\u00e5hundratusen
\nDet man gjort \u00e4r att \u00e5terskapa det som f\u00f6retagsv\u00e4rlden i USA f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst\u00f6ra f\u00f6r 30 \u00e5r sedan n\u00e4r man flyttade tillverkningen fr\u00e5n st\u00e4der som Detroit eller Gary eller Pittsburgh. De f\u00f6rs\u00f6kte bli av med de h\u00e4r j\u00e4ttelika ansamlingarna av kroppsarbetare, i synnerhet fackligt organiserade och f\u00e4rgade arbetare. Nu har man ist\u00e4llet, f\u00f6r att transportera varor \u2013 l\u00e4ngs mycket mer utspridda produktionskedjor \u00e4n tidigare \u2013 \u00e5terskapat dessa enorma anhopningar av l\u00e5gl\u00f6nearbetare.
\nDessa kluster \u00e4r flaskhalsar i en mycket konkret mening. Om man stoppar en liten andel av den aktivitet som \u00e4ger rum p\u00e5 dessa st\u00e4llen, stoppar man fl\u00f6det av varor \u00f6ver hela linjen och blockerar hela ekonomin.
\nProblemet \u00e4r att \u00e4ven om det p\u00e5g\u00e5r organiseringsaktivitet, s\u00e5 har fackf\u00f6reningarna inte riktigt l\u00e4rt sig att fungera tillsammans.<\/p>\n

KFH:<\/strong> Mitt f\u00f6rsta jobb efter att jag tog examen p\u00e5 universitetet f\u00f6r 12 \u00e5r sedan var som organisat\u00f6r f\u00f6r Internationella hamn- och lagerarbetarf\u00f6rbundet (ILWU), det m\u00e4ktiga hamn- och lagerarbetarfacket p\u00e5 USA:s v\u00e4stkust, som har en l\u00e5ng och legendarisk historia som ett v\u00e4nsterpolitiskt engagerat fackf\u00f6rbund. Jag arbetade med en organiseringskampanj p\u00e5 lagret vid Blue Diamonds mandelfabrik i Sacramento i Kalifornien. Kalifornien \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta mandelproducent, och den merparten mandlar exporteras via dess hamnar.
\nFackf\u00f6reningen hade av mycket goda sk\u00e4l identifierat det som ett strategiskt m\u00e5l att organisera: de sk\u00f6rdade mandlarna processas och transporteras omedelbart till hamnen f\u00f6r att exporteras, s\u00e5 det borde finnas en hel del styrkepostioner i leveranskedjan. Men trots att det var en tuff kampanj med m\u00e5nga fantastiska arbetaraktivister som la ner \u00e5ratal p\u00e5 den, s\u00e5 blev den i slut\u00e4ndan inte framg\u00e5ngsrik. Orsakerna till det s\u00e4ger oss en hel del om sv\u00e5righeterna att organisera denna sektor.\"\"
\nF\u00f6r det f\u00f6rsta tenderar arbetsstyrkan av lagerarbetare att vara kraftigt dominerade av arbetare fr\u00e5n bemanningsf\u00f6retag eller underleverant\u00f6rer. Arbetarna i Sacramento stod inf\u00f6r enorma utmaningar trots att de befann sig i en \u201dfackf\u00f6reningsstad\u201d med massor av offentliganst\u00e4llda. Det har framf\u00f6r allt att g\u00f6ra med den mycket svaga tillsynen av arbetslagstiftning vi har i USA.
\nF\u00f6retaget stod f\u00f6r dussintals brott mot arbetslagstiftningen med vad som klassas som \u201dotill\u00e5ten behandling av arbetstagare\u201d men fick bara en sm\u00e4ll p\u00e5 handen. Det lyckades bli av med eller bestraffa centrala aktivister och grundligt skr\u00e4mma en arbetsstyrka som redan var splittrad mellan bemanningsanst\u00e4llda och fast anst\u00e4llda.
\nVi m\u00e5ste vara f\u00f6rsiktiga n\u00e4r vi talar om logistikarbetare och den m\u00f6jliga makt som finns d\u00e4r p\u00e5 grund av deras st\u00e4llning i ekonomin. Det finns s\u00e5 m\u00e5nga andra bakgrundsfaktorer som formar m\u00f6jligheterna f\u00f6r logistikarbetare att organisera sig. En del av dessa faktorer \u2013 speciellt statsmaktens roll \u2013 \u00e4r sv\u00e5ra att f\u00e5 bukt med. Och det \u00e4r \u00e4nnu sv\u00e5rare i andra delar av v\u00e4rlden.
\nColombia, till exempel, \u00e4r det farligaste landet i v\u00e4rlden f\u00f6r fackligt aktiva, som \u00e4n idag m\u00f6rdas regelbundet. En \u00f6verv\u00e4ldigande del av hamnarbetarna i Colombia \u00e4r inte fackligt organiserade, trots att de historiskt haft en mycket stark nationell fackf\u00f6rening. Men efter privatiseringen av hamnarna i b\u00f6rjan av 90-talet f\u00f6rsvann fackf\u00f6reningen \u00f6ver en natt.
\nDet har gjorts spridda f\u00f6rs\u00f6k i liten skala att bygga fackf\u00f6reningar. Heroiska anstr\u00e4ngningar \u2013 men om man st\u00e5r inf\u00f6r statligt sanktionerat v\u00e5ld \u00e4r utmaningarna uppenbara.<\/p>\n

JAW:<\/strong> P\u00e5 tal om statligt v\u00e5ld, s\u00e5 skrev jag ett kapitel i Choke Points tillsammans med Spencer Potiker om palestinska lastbilschauff\u00f6rer. Israel f\u00f6rst\u00f6rde den historiska handelshamnen i Palestina. Flygplatsen f\u00f6rst\u00f6rdes. S\u00e5 det enda s\u00e4ttet att transportera varor \u00e4r med lastbil, men det \u00e4r inte n\u00e5gon smidig process med containers. Den begr\u00e4nsas av israeliskt v\u00e5ld och s\u00e4kerhetskontroller. F\u00f6r palestinska lastbilschauff\u00f6rer kan inte klassutsugningen skiljas fr\u00e5n arabfientlig rasism och sionism.<\/p>\n

KM:<\/strong> Det g\u00e5r att se vilken roll statligt v\u00e5ld har \u00e4ven i USA. Lagerarbetare f\u00f6r r\u00e4ttvisa (WWJ), som st\u00f6ds av F\u00f6renade elektrikerf\u00f6rbundet, organiserade sig p\u00e5 CenterPoint, en stor ansamling lager utanf\u00f6r Chicago.
\nDe genomf\u00f6rde en lyckad strejk 2013, och lyckades f\u00e5 in flera hundra personer utifr\u00e5n f\u00f6r att st\u00e4nga ner Walmarts lager. Regeringen kallade in antiterroriststyrkan.
\n\u00c4ven p\u00e5 mindre v\u00e5ldsam niv\u00e5 g\u00f6r den amerikanska arbetslagstiftningen saker och ting otroligt sv\u00e5ra. WWJ har arbetat i ett \u00e5rtionde nu och har bara lyckats organisera ett f\u00e5tal lager. Det tenderar att vara mindre lager med en st\u00f6rre andel direktanst\u00e4llda.
\nN\u00e4r man st\u00e5r mot Walmart, f\u00f6r att inte tala om Amazon, handlar det om att cirka 60 procent av de anst\u00e4llda \u00e4r tillf\u00e4llighetsarbetare eller fr\u00e5n bemanningsf\u00f6retag. En del av Walmarts lagerarbetare som jag intervjuade hade arbetat p\u00e5 praktiskt taget varenda lager i omr\u00e5det. Folk flyttar fr\u00e5n det ena till det andra i f\u00f6rhoppning att det ska vara lite mindre d\u00e5ligt \u00e4n det senaste.
\n\"\"Det de fackliga organisat\u00f6rerna egentligen f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra \u00e4r att utveckla k\u00e4rnan till ett ledarskap s\u00e5 att det vid en viss punkt sker en sorts explosiv tillv\u00e4xt. N\u00e4r fackf\u00f6reningar v\u00e4xer s\u00e5 g\u00f6r de det inte lite i taget utan i v\u00e5gor. Och dessa uppsving kommer inte fr\u00e5n ingenstans. De kommer av att folk i \u00e5ratal har f\u00f6rs\u00f6kt saker som inte fungerar, l\u00e4r sig vad som fungerar b\u00e4ttre och s\u00e5 vidare.
\nIbland j\u00e4mf\u00f6r jag det med hotellarbetare d\u00e4r det finns en hel del av samma problem. Arbetsstyrkan domineras av invandrararbetare och av en enorm oms\u00e4ttning, men oms\u00e4ttningen \u00e4ger rum inom samma bransch och geografiska region. S\u00e5 f\u00f6rr eller senare blir dessa arbetare bekanta med hur branschen \u00e4r uppbyggd i deras omr\u00e5de och att det gr\u00e4srotsaktivisterna och organisat\u00f6rerna f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 fram b\u00f6rjar verka vettigt och m\u00f6jligheterna \u00f6ppnar sig f\u00f6r ett uppsving.<\/p>\n

JAW:<\/strong> Logistik inom \u201djust-in-time\u201d-ekonomin \u00e4r ocks\u00e5 ett st\u00e4lle d\u00e4r arbetare kan spela en avg\u00f6rande roll i att st\u00f6da antirasistiska och antikoloniala r\u00f6relser. Katy, kan du ber\u00e4tta om arbetet med ILWU i San Francisco-omr\u00e5det kring kampanjer som \u201dBlock the Boat\u201d [Blockera b\u00e5ten], och andra exempel p\u00e5 solidaritet mellan logistikarbetare och sociala r\u00f6relser?<\/p>\n

KFH:<\/strong> I m\u00e5nga delar av v\u00e4rlden har hamnarbetare haft en tendens att vara politiskt radikala och med ett engagemang som str\u00e4cker sig utanf\u00f6r arbetsplatsen. ILWU har en s\u00e5dan historia som g\u00e5r tillbaka till fackf\u00f6reningens grundande efter generalstrejken i San Francisco p\u00e5 1930-talet. De v\u00e4grade lasta vapen till det fascistiska Japan, och v\u00e4grade sedan lasta vapen under Vietnamkriget, och visade p\u00e5 samma s\u00e4tt st\u00f6d f\u00f6r anti-apartheidr\u00f6relsen i Sydafrika. Idag \u00e4r de engagerade i alla m\u00f6jliga sorters arbete f\u00f6r rasm\u00e4ssig r\u00e4ttvisa i USA, och p\u00e5 senare tid \u201dBlock the Boat\u201d till st\u00f6d f\u00f6r Palestina.
\nI Grekland har hamnarbetare k\u00e4mpat mot privatisering av hamnarna. De kunde ha tagit st\u00e5ndpunkten att \u201ddet kvittar om hamnen \u00e4r offentlig eller privat, det vi bryr oss om \u00e4r v\u00e5ra arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden\u201d Ist\u00e4llet byggde de en stark allians som grundade sig p\u00e5 principen att hamnarna skulle vara offentliga. Att de \u00e4r en del av landets v\u00e4lst\u00e5nd. Som en del av detta arbete har de varit starkt indragna i den antifascistiska organiseringen i Pireus och till st\u00f6d f\u00f6r invandrare och flyktingar.
\nJag vill ocks\u00e5 ge ett exempel som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r det mest imponerande fall jag har studerat: de chilenska hamnarbetarna, som 2013 och 2014 organiserade m\u00e5nadsl\u00e5nga strejker som t\u00e4ckte n\u00e4stan alla hamnar i landet. Allm\u00e4nt sett \u00e4r villkoren f\u00f6r organisering av arbetare i det globala Syd mycket sv\u00e5rare, \u00e4nd\u00e5 ser vi dessa fantastiska exempel p\u00e5 hur arbetare inte bara tar de enorma riskerna att organisera sig, utan ocks\u00e5 lyckas.
\nI Chile har faktiskt inte hamnarbetarna n\u00e5got nationellt fack. De har en sorts nationellt n\u00e4tverk som organiseras l\u00e4ngs anarkosyndikalistiska principer om \u00f6msesidig hj\u00e4lp. De har en mycket klar f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sin strategiska roll i den chilenska ekonomin, att hamnarna \u00e4r flaskhalsar. De \u00e4r otroligt strategiska i sitt t\u00e4nkande om hur och n\u00e4r de ska f\u00f6ra kampen. S\u00e5 de har strejkat i januari, som \u00e4r sk\u00f6rdes\u00e4song f\u00f6r frukt och gr\u00f6nsaker (en stor industri i Chile). De var otroligt strategiska i att f\u00f6rs\u00e4kra sig om kontrollen av de centrala kopparexporterande hamnarna \u2013 \u00e4ven det en enorm del av den nationella ekonomin. Och de antog principen att hamnar i strejk inte skulle acceptera omdirigerat gods fr\u00e5n varandra.
\nN\u00e4r de inledde denna kamp f\u00f6rs\u00f6kte de f\u00e5 igenom grundl\u00e4ggande vardagskrav \u00e5t medlemmarna, men de var ocks\u00e5 mycket mer framsynta. Ledarna ber\u00e4ttade f\u00f6r mig att strejkens viktigaste bidrag var att den tvingade den chilenska regeringen att inleda kollektivavtalsf\u00f6rhandlingar mellan tre parter, arbetarna, f\u00f6retaget och regeringen, p\u00e5 nationell niv\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Chile sedan f\u00f6re diktaturen.
\nEtt av Pinochetdiktaturens viktigaste s\u00e4tt att kn\u00e4cka fackf\u00f6reningarna var genom att flytta kollektivavtalsf\u00f6rhandlingarna fr\u00e5n bransch- till f\u00f6retagsniv\u00e5. Det finns f\u00f6r n\u00e4rvarande ingen grund i chilensk lag om f\u00f6rhandlingar p\u00e5 branschniv\u00e5, men genom att organisera sig p\u00e5 ett s\u00e5 kraftfullt, strategiskt s\u00e4tt, kunde de \u00e5teruppr\u00e4tta detta. Och det gjorde de delvis genom att bygga verkligt starka allianser med studentr\u00f6relsen, med l\u00e4rare, med andra fackligt organiserade arbetare, och med hj\u00e4lp av internationellt st\u00f6d fr\u00e5n hamnarbetare utanf\u00f6r landet.<\/p>\n

KM:<\/strong> I Chicago kunde inte lagerarbetarna anv\u00e4nda direkta aktioner, s\u00e5 ist\u00e4llet er\u00f6vrade de r\u00e4ttigheter med hj\u00e4lp av bredare allianser med sociala r\u00f6relser. Exempelvis bildade WWJ en koalition med l\u00e4rarnas fackf\u00f6rening i Chicago och organisationer som jobbar med bostads- och utbildningsfr\u00e5gor i bostadsomr\u00e5den med svarta och latinamerikanska immigranter. Det var s\u00e5 de er\u00f6vrade r\u00e4ttigheter f\u00f6r deltidsarbetande arbetare fr\u00e5n bemanningsf\u00f6retag, inklusive r\u00e4tt att kr\u00e4va heltidsjobb.
\nN\u00e4r man tittar p\u00e5 de h\u00e4r lagerklustren i USA \u00e4r det viktigt att notera att de till st\u00f6rsta delen ligger i f\u00f6rorterna. F\u00f6rorterna har genomg\u00e5tt en radikal f\u00f6r\u00e4ndring under de senaste 20-30 \u00e5ren \u2013 de \u00e4r inte l\u00e4ngre platser dit den vita medelklassen flyttar \u201dwhite-flight zoner\u201d, om n\u00e5got s\u00e5 \u00e4r de st\u00e4llen dit svarta och latinamerikanska immigranter flyr.
\nN\u00e4r jag fr\u00e5gar lagerarbetare \u201dvilka \u00e4r de viktigaste fr\u00e5gorna\u201d, talar folk om h\u00e5rda arbetsvillkor och st\u00f6ld av l\u00f6ner, men \u00e4ven om diskriminering och sexuella trakasserier.
\nEn organisat\u00f6r fr\u00e5n WWJ beskrev det f\u00f6r mig. Han \u00e4r Latino och v\u00e4xte upp i Joliet, en stad utanf\u00f6r Chicago d\u00e4r en av dessa kluster finns. Han menade att livets p\u00e5frestningar i Joliet och p\u00e5 arbetsplatserna i lagren hade f\u00f6r\u00e4ndrats radikalt, och han har en k\u00e4nsla att det kan vara en explosion p\u00e5 v\u00e4g i f\u00f6rorterna, precis som det brukade vara upplopp i innerst\u00e4derna.<\/p>\n

KFH:<\/strong> Allianser mellan grupper som Kim talar om \u00e4r s\u00e5 viktiga. Hamnarbetarna, till exempel, har en hel del strukturell makt och verkar vara en ganska sj\u00e4lvst\u00e4ndig, oberoende grupp arbetare. Men de \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt starka sj\u00e4lva. Hamnarbetarnas fackf\u00f6reningar i USA och Storbritannien bildades i samband med generalstrejker och var allts\u00e5 definitionsm\u00e4ssigt starkt beroende av de omgivande samh\u00e4llena.
\n\u00d6ver hela v\u00e4rlden ser vi att de av logistikarbetarnas fackf\u00f6reningar som blir isolerade inte har framg\u00e5ng. Arbetsgivarna och staten \u00e4r precis lika medvetna om makten i logistikens flaskhalsar som arbetarna och fackf\u00f6reningarna. Det g\u00f6r dem till m\u00e5ltavlor f\u00f6r antifacklig politik.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

JAW:<\/strong> F\u00f6r ett par dagar sedan tr\u00e4ffade jag Internationella transportarbetarfederationen (ITF). Vi talade om sj\u00f6m\u00e4n och att om alla logistikarbetare \u00e4r halvt osynliga s\u00e5 \u00e4r sj\u00f6folket mest osynliga. Vi har upplevt en massiv \u00f6kning av de internationella sj\u00f6transporterna, men till skillnad fr\u00e5n hamnar eller lager kan vi inte se vad de h\u00e4r arbetarna g\u00f6r. De gigantiska containerfartygen sk\u00f6ts och styrs av en liten grupp arbetare som st\u00e5r inf\u00f6r liknande men \u00e4nd\u00e5 helt unika omst\u00e4ndigheter.
\nDen stora majoriteten sj\u00f6m\u00e4n i v\u00e4rlden kommer fr\u00e5n Filippinerna, f\u00f6ljt av Indien, Kina och Nordeuropa. De \u00e4r ombord p\u00e5 ett fartyg i nio m\u00e5nader \u00e5t g\u00e5ngen p\u00e5 kontrakt, och den stora majoriteten sj\u00f6m\u00e4n har oftast inte fackliga anst\u00e4llningskontrakt och sl\u00e4pps av i en hamn eller blir \u00f6vergivna \u2013 att t\u00e4nka p\u00e5 var de passar in som grupp n\u00e4r vi organiserar leveranskedjan \u00e4r s\u00e5 komplicerad och \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 viktig.<\/p>\n

KM:<\/strong> Jag var nyligen p\u00e5 Labor Notes\u2019 konferens d\u00e4r F\u00f6renade j\u00e4rnv\u00e4gsarbetare talade. De \u00e4r en ovanlig sorts amerikansk fackf\u00f6rening och f\u00f6r arbetslagstiftningen eftersom de har r\u00e4tt att genomf\u00f6ra sympatibojkotter. Det betyder att de till skillnad fr\u00e5n hamnarbetare eller lastbilschauff\u00f6rer kan respektera strejkvakter utan att bli hotade juridiskt. Jag k\u00e4nner till ett fall d\u00e4r de gjorde det p\u00e5 90-talet \u2013 det var en strejk av st\u00e5larbetare i Warren, Ohio och de gick till j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna och sa: \u201dOm vi strejkar, kan ni l\u00e5ta bli att transportera v\u00e5rt st\u00e5l d\u00e5?\u201d, och de gick med p\u00e5 det.
\nS\u00e5, vi m\u00e5ste fundera hur detta ska g\u00e5 till. Ett av problemen, f\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till lagerarbetare, \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att t\u00e5gen inte g\u00e5r till lagren, det finns ett mellanled och det \u00e4r lastbilschauff\u00f6rerna. T\u00e4nk er om det bryter ut en strejk p\u00e5 UPS senare i \u00e5r i USA, vilket inte \u00e4r om\u00f6jligt. Om j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna ansluter sig blir m\u00f6jligheten att det uppst\u00e5r flaskhalsar enorm. <<<\/p>\n

Ur Jacobin magazine,<\/strong> 9 oktober 2018.
\n\u00d6vers\u00e4ttning fr\u00e5n engelska, G\u00f6ran K\u00e4llqvist.<\/strong><\/p>\n

Kim Moody<\/strong> \u00e4r grundare av Labor Notes och f\u00f6rfattare till ett flertal b\u00f6cker om amerikanska arbetarr\u00f6relsen, senast On New Terrain,<\/em> (Haymarket Books 2017) och g\u00e4stforskare vid Centrum f\u00f6r studier av produktion av anlagd milj\u00f6 p\u00e5 universitetet i Westminster.<\/p>\n

Katy Fox-Hodess<\/strong> \u00e4r l\u00e4rare vid universitet i Sheffield, forskar om relationer p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n

Jake Alimahomed-Wilson <\/strong>\u00e4r professor i sociologi p\u00e5 California State University, Long Beach och medredakt\u00f6r f\u00f6r Choke Points: Logistics Workers Disrupting the Global Supply Chain<\/em> (Pluto Press 2018).<\/p>\n

L\u00e4s ocks\u00e5; Arbetarkampens nya landskap<\/strong><\/a> – intervju med Kim Moody ur nr 2\/2016<\/h3>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ur nr 3-4\/2018: Er\u00f6vra flaskhalsarna Inom logistikindustrin, fr\u00e5n hamnarbetare till lastbilschauff\u00f6rer till utk\u00f6rare, \u00e4r tid avg\u00f6rande. Arbetarnas m\u00f6jlighet att kontrollera den tiden ger dem potentiellt ett enormt inflytande i den globala ekonomin. Chris Browne fr\u00e5n Pluto Books samtalar med n\u00e5gra … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[852,856,851,855,847,854,853,850,858,857],"class_list":["post-2222","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-choke-points","tag-container","tag-hamnarbetarna","tag-jake-alimahomed-wilson","tag-just-in-time","tag-katy-fox-hodess","tag-kim-moody","tag-labor-notesf","tag-logistikindustrin","tag-logistikrevolution"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2222","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2222","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2222"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2222\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2315,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2222\/revisions\/2315"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2222"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2222"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2222"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}