{"id":2330,"date":"2019-06-17T10:12:09","date_gmt":"2019-06-17T09:12:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2330"},"modified":"2019-06-22T10:25:45","modified_gmt":"2019-06-22T09:25:45","slug":"2330","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2019\/06\/17\/2330\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Ur nr 1-2\/2019<\/em><\/strong><\/h4>\n

Villkoren f\u00f6r en ekologisk fackf\u00f6reningskamp<\/strong><\/h1>\n

Industriarbetarna m\u00e5ste ta st\u00e4llning f\u00f6r en annan samh\u00e4llsmodell om klimatomst\u00e4llningen ska bli verklighet. Men hur ska det g\u00e5 till n\u00e4r en del av de n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rderna hotar deras jobb? Daniel Tanuro tar upp n\u00e5gra grundl\u00e4ggande aspekter i den processen.<\/strong><\/h3>\n

\"\"Hur kan vi vi f\u00f6rena kampen f\u00f6r social r\u00e4ttvisa med milj\u00f6kampen? Det \u00e4r en problematisk fr\u00e5gest\u00e4llning f\u00f6r fackf\u00f6reningsaktivister. F\u00f6r att undvika en klimatkatastrof \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att minska den ekonomiska verksamhetens omfattning, att g\u00f6ra slut p\u00e5 meningsl\u00f6s och skadlig produktion, att l\u00e4gga ner betydande delar av transportsystemet\u2026 Men vad h\u00e4nder d\u00e5 med syssels\u00e4ttningen? Hur kan man undvika att detta inte leder till \u00f6kad arbetsl\u00f6shet, fattigdom och utsatthet? Under de r\u00e5dande styrkef\u00f6rh\u00e5llandena, inf\u00f6r kapitalismens globala dominans och allomfattande f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rvandla allting till varor p\u00e5 en marknad, tycks dessa utmaningar o\u00f6verstigliga.<\/p>\n

Den Internationella Fackliga Samorganisationen, ITUC, har dragit en radikal slutsats: med vackra fraser om \u201den r\u00e4ttvis omst\u00e4llning\u201d har man valt att st\u00e4lla sig bakom en utveckling mot det som \u00e4r en om\u00f6jlighet, gr\u00f6n kapitalism. Vancouverresolutionen fr\u00e5n 2010 \u00e4r tydlig, dokumentet f\u00f6respr\u00e5kar en omvandling \u201dsom inte riskerar f\u00f6retagens konkurrenskraft och inte inneb\u00e4r osk\u00e4liga belastningar av l\u00e4ndernas statsbudget\u201d(Artikel 5). Det k\u00e4nns som man dr\u00f6mmer; kravet att konkurrenskraften ska respekteras undantar inte ens fossilbr\u00e4nslebranschen, som b\u00e4r huvudansvaret f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna! I sj\u00e4lva verket \u00e4r det helt om\u00f6jligt att f\u00f6rhindra klimatkatastrofen om man inte bryter s\u00f6nder fossilbr\u00e4nslesektorns makt.<\/p>\n

ITUC tycks tro att ett \u201ddemokratiskt styrelseskick\u201d som integrerar \u201den r\u00e4ttvis omst\u00e4llning\u201d kommer \u00f6ppna nya m\u00f6jligheter och skapa massvis av bra, \u201dmeningsfulla gr\u00f6na jobb\u201d. Det \u00e4r rent \u00f6nsket\u00e4nkande. Kapital som investeras i \u201denergiomst\u00e4llningen\u201d beter sig inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt annorlunda \u00e4n det som k\u00e4nnetecknar den h\u00e4nsynsl\u00f6sa kapitalistiska attacken p\u00e5 l\u00f6neniv\u00e5er, arbetsvillkor och fackf\u00f6reningar. Tyskland ligger i frontlinjen b\u00e5de vad g\u00e4ller utvecklandet av f\u00f6rnyelsebar energi och i att utvidga en underklass av fattiga arbetare. I m\u00e5nga l\u00e4nder anv\u00e4nder regeringar ekologisk omst\u00e4llning till att undanr\u00f6ja fackliga styrkepositioner inom ekonomins traditionella sektorer.<\/p>\n

Det \u00e4r strategiskt viktigt att utveckla ett verkligt fackligt alternativ till den politik av klassamarbete som ledningen inom ITUC st\u00e5r f\u00f6r. Arbetarklassen innehar en avg\u00f6rande position inom industrin och tj\u00e4nstesektorn. En omvandling av ekonomin som bryter med den r\u00e5dande produktivismen kommer vara om\u00f6jlig att genomf\u00f6ra utan dess aktiva deltagande. Men hur f\u00e5r man arbetarna att ta kamp f\u00f6r att f\u00f6rsvara milj\u00f6n? Det \u00e4r det som \u00e4r fr\u00e5gan. Svaret \u00e4r inte enkelt och blir \u00e4n sv\u00e5rare av att styrkef\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6rs\u00e4mras och splittringens gift sprider sig inom arbetarklassen<\/p>\n

Arbetarklassens sj\u00e4lvorganisering<\/strong>
\nVad b\u00f6r g\u00f6ras? Till att b\u00f6rja med m\u00e5ste problemet formuleras korrekt p\u00e5 den teoretiska niv\u00e5n. F\u00f6r h\u00e4r ber\u00f6r vi en grundl\u00e4ggande fr\u00e5ga: kapitalet \u00e4r inte ett ting, utan en social relation av exploatering som h\u00e5ller arbetarna i sitt grepp mer effektivt \u00e4n om de vore kedjade. Vare sig de vill eller inte s\u00e5 tvingar systemet varje arbetare att producera mer \u00e4n vad som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla sina egna behov och tvingar ocks\u00e5 in arbetsprocessen under varuproduktionens alienerade form. Att medverka i produktivismen inneb\u00e4r att man \u201dutarmar de tv\u00e5 k\u00e4llorna ur vilket allt v\u00e4lst\u00e5nd mynnar: Jorden och arbetaren\u201d (Marx). Idag blir denna medverkan allt mer onaturlig eftersom den hotar m\u00e4nsklighetens sj\u00e4lva \u00f6verlevnad. Men under \u201dnormala\u201d f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5tvingas den alla av den kapitalistiska konkurrensen.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi bort fr\u00e5n de \u201dnormala\u201d f\u00f6rh\u00e5llandena, bort fr\u00e5n allas kamp mot alla. Hur d\u00e5? Genom kollektiv organisering, genom att de exploaterade agerar f\u00f6r sin egna krav. \u201dArbetarnas befrielse kommer att vara deras eget verk\u201d. Marx ber\u00f6mda formulering \u00e4r mer giltig \u00e4n n\u00e5gonsin. Inf\u00f6r den ekologiska krisen kan de enorma problemen med arbetarnas underordning och integrering i kapitalets produktivistiska kappl\u00f6pning bara \u00f6verskridas genom sj\u00e4lvorganiserad kamp. Det leder till en praktisk slutsats: varje kollektivt motst\u00e5nd mot nedsk\u00e4rningar, avskedanden och fabriksnedl\u00e4ggelser m\u00e5ste st\u00f6djas, om \u00e4n kritiskt (\u00e4ven n\u00e4r den inte \u00e4r demokratisk, eller n\u00e4r utg\u00e5ngspunkten st\u00e5r i motsatsst\u00e4llning till kampen f\u00f6r att r\u00e4dda milj\u00f6n). F\u00f6r en sak \u00e4r s\u00e4ker, arbetare som besegras i den n\u00e4rliggande kampen mot nedsk\u00e4rningar kommer inte ta steget vidare till ett h\u00f6gre politiskt medvetande som innefattar den ekologiska fr\u00e5gan.<\/p>\n

Arbetarkontroll och demokratisk sj\u00e4lvorganisering kan \u00e5stadkomma underverk vad g\u00e4ller politiskt medvetande, \u00e4ven p\u00e5 f\u00f6retagsniv\u00e5. Ett anm\u00e4rkningsv\u00e4rt exempel erbjuder \u201dde \u00f6vertaliga\u201d arbetarna inom glasindustrin i Charleroi i Belgien under \u00e5ren mellan 1975 och 1985. Som en f\u00f6ljd av kampen mot nedl\u00e4ggningen av deras f\u00f6retag genomf\u00f6rde de sin omst\u00e4llningsplan i ett offentligt drivet f\u00f6retag f\u00f6r renovering och isolering av fastigheter (f\u00f6retaget bildades men saboterades senare av politiker och f\u00f6retagsledare).
\nAtt forma ett ekosocialistiskt medvetande
\n\"\"S\u00e5dana exempel \u00e4r emellertid undantag. I allm\u00e4nhet kr\u00e4vs erfarenheter fr\u00e5n, och en inriktning p\u00e5, en bredare niv\u00e5 \u00e4n det enskilda f\u00f6retagets f\u00f6r att ett kollektivt ekosocialistiskt medvetande ska uppst\u00e5. Det \u00e4r p\u00e5 bransch\u00f6verskridande niv\u00e5 som fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen kan st\u00e4lla strukturella krav som inneb\u00e4r en antikapitalistiskt inriktad omst\u00e4llning. N\u00e5gra exempel: utvidga den offentliga sektorn (kostnadsfri kollektivtrafik till exempel), expropriera fossilbr\u00e4nslebranschen (ett oeftergivligt villkor f\u00f6r en snabb \u00f6verg\u00e5ng till f\u00f6rnyelsebara energislag), en radikal arbetstidsf\u00f6rkortning utan s\u00e4nkta l\u00f6neniv\u00e5er (ocks\u00e5 ett n\u00f6dv\u00e4ndigt villkor, f\u00f6r att f\u00f6rena minskad produktion med bibeh\u00e5llen syssels\u00e4ttningsgrad).
\nMen kamp och ett program \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt. En ekologisk, stridbar fackf\u00f6reningsstrategi kr\u00e4ver att vi \u00e4ven ser bortom den bransch\u00f6verskridande niv\u00e5n. Vi m\u00e5ste utforma en strategi f\u00f6r samarbete med andra sociala r\u00f6relser \u2013 bonder\u00f6relser, feminister, milj\u00f6r\u00f6relser, ungdomar. Men det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att den felaktiga f\u00f6rest\u00e4llningen att arbetet \u00e4r k\u00e4llan till allt v\u00e4lst\u00e5nd m\u00e5ste \u00f6verges. I sj\u00e4lva verket f\u00f6ruts\u00e4tter l\u00f6nearbetets exploatering, \u00e5 ena sidan till\u00e4gnandet och exploateringen av de naturresurser som utg\u00f6r arbetets r\u00e5material och \u00e5 andra sidan den patriarkala exploateringen av omsorgsarbetet, vilket huvudsakligen utf\u00f6rs av kvinnor och g\u00f6rs \u201dosynligt\u201d inom ramen f\u00f6r familjen. Mots\u00e4ttningen mellan arbete och kapital \u00e4r s\u00e5ledes inb\u00e4ddad i ett mer \u00f6vergripande antagonistiskt f\u00f6rh\u00e5llande mellan kapital och reproduktion.
\nOm fackf\u00f6reningen kan positionera sig i sj\u00e4lva k\u00e4rnan av denna mots\u00e4ttning s\u00e5 kan den komma ur sitt defensiva l\u00e4ge, skapa allianser med andra sociala r\u00f6relser och tillsammans med dem utveckla ett ekosocialistiskt projekt som talar till den stora folkmajoriteten. Det handlar inte om att \u00e5teruppliva illusionen om en progressiv social f\u00f6r\u00e4ndring som bygger p\u00e5 samlandet av m\u00e4ngder av mikroerfarenheter som antas g\u00f6ra det m\u00f6jligt att undvika en global kraftm\u00e4tning. Tv\u00e4rtom handlar det om att p\u00e5 mer lokal niv\u00e5 f\u00f6rbereda sig f\u00f6r denna kraftm\u00e4tning genom att systematiskt utveckla praktiker f\u00f6r kontroll, sj\u00e4lvorganisering, solidaritet och sj\u00e4lvstyre. Genom detta uppmuntras de f\u00f6rtryckta och exploaterade att ta saken i egna h\u00e4nder, att bli medvetna om sin egen styrka och s\u00e5ledes befr\u00e4mjas ett \u00f6vergripande ekosocialistiskt och feministiskt medvetande som st\u00e4rker fackf\u00f6reningen.<\/p>\n

Den h\u00e4r f\u00f6reslagna strategin kommer s\u00e4kerligen av m\u00e5nga ses som verklighetsfr\u00e4mmande med tanke p\u00e5 de r\u00e5dande styrkef\u00f6rh\u00e5llandena. L\u00e5t oss d\u00e5 p\u00e5minna dem f\u00f6ljande: den yta av relativa lugn som r\u00e5der i sociala relationer \u00e4r missledande. Kapitalismen f\u00f6r\u00f6der livet och naturen, i synnerhet den m\u00e4nskliga naturen. Folkflertalet tvingas att utarma sig sj\u00e4lva och naturen i alienerat arbete, alltmer meningsl\u00f6st, alltmer moraliskt of\u00f6rsvarbart och som bara leder till el\u00e4ndiga livsvillkor. Den explosiva brygd som detta ger upphov till kan frig\u00f6ra sin politiska energi \u00e5t v\u00e4nster eller h\u00f6ger.<\/p>\n

De klimatstrejkande ungdomarna vars aktioner de senaste m\u00e5naderna spridit sig till alltfler l\u00e4nder \u00e4r bara ett positivt exempel p\u00e5 den h\u00e4r dynamiken \u2013 som ocks\u00e5 visar sig i r\u00f6relser som Black Lives Matter och kvinnostrejkerna vid 8:e mars. De politiska diskussionerna om produktivism och tillv\u00e4xt som f\u00f6rs bland unga klimataktivister m\u00e5ste spridas i fackliga kretsar. Detsamma g\u00e4ller den energi och mobiliseringsf\u00f6rm\u00e5ga som finns hos dessa aktivister.
\nDet \u00e4r en underdrift att s\u00e4ga att det \u00e4r i fackf\u00f6reningarnas intresse att v\u00e4nstern lyckas frig\u00f6ra den sociala energi som ackumulerats i samh\u00e4llet genom fyrtio \u00e5r av nyliberal politik. Det \u00e4r genom en sammanl\u00e4nkning av kampen f\u00f6r social r\u00e4ttvisa och milj\u00f6m\u00e4ssig r\u00e4ttvisa i ett antikapitalistisk och antiproduktivistiskt perspektiv som de kommer att ha st\u00f6rst m\u00f6jlighet till framg\u00e5ng. <<<\/p>\n

Daniel Tanuro \u00e4r skribent i \u201cLa gauche\u201d, m\u00e5ndstidning f\u00f6r belgiska sektionen av Fj\u00e4rde Internationalen Han har ocks\u00e5 skrivit Green Capitalism: why it can\u2019t work<\/i><\/b>, (Resistance Books, Merlin och IIRE) och Le moment Trump (Demopolis)<\/strong><\/p>\n

Ur International Viewpoint 21\/2 2019
\n\u00d6vers\u00e4ttning: Peter Jervelycke Belfrage<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ur nr 1-2\/2019 Villkoren f\u00f6r en ekologisk fackf\u00f6reningskamp Industriarbetarna m\u00e5ste ta st\u00e4llning f\u00f6r en annan samh\u00e4llsmodell om klimatomst\u00e4llningen ska bli verklighet. Men hur ska det g\u00e5 till n\u00e4r en del av de n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rderna hotar deras jobb? Daniel Tanuro tar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[910,911,97,912],"class_list":["post-2330","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-daniel-tanuro","tag-ekologisk-fackforeningskamp","tag-ekosocilaism","tag-green-capitalism"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2330","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2330","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2330"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2330\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2382,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2330\/revisions\/2382"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2330"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2330"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2330"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}