{"id":2347,"date":"2019-06-17T20:38:54","date_gmt":"2019-06-17T19:38:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2347"},"modified":"2019-06-17T20:38:54","modified_gmt":"2019-06-17T19:38:54","slug":"2347","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2019\/06\/17\/2347\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Ur nr 1-2\/2019<\/em><\/strong><\/h4>\n

V\u00e4rldssystemet, arbetet och den politiska makten<\/strong><\/h1>\n

Varje samtida politisk teori m\u00e5ste p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt f\u00f6rh\u00e5lla sig till \"\"kapitalismen som ett system med global omfattning \u2013 om inte annat genom analysens avgr\u00e4nsningar. F\u00f6r Immanuel Wallerstein \u00e4r det sj\u00e4lva den globala r\u00e4ckvidden som \u00e4r analysens utg\u00e5ngspunkt. Carl Casseg\u00e5rd beskriver teorin om V\u00e4rldssystemet och dess historiska och id\u00e9m\u00e4ssiga sammanhang i R\u00f6da rummets serie \u00f6ver samtida marxistiska teoretiker och aktivister.<\/strong><\/h3>\n

Immanuel Wallerstein \u00e4r en av dagens mest k\u00e4nda marxistiska t\u00e4nkare, men kanske \u00e4r det som v\u00e4rldssystemteoretiker snarare \u00e4n som marxist han \u00e4r k\u00e4nd. Bland marxister betraktas han inte s\u00e5 s\u00e4llan som heterodox och har ofta hamnat i debatt genom sin \u00f6ppenhet f\u00f6r ickemarxistiska influenser. Han \u00e4r f\u00f6dd 1930 och var verksam som sociolog och Afrikaforskare innan han publicerade sitt magnum opus, The Modern World System, vars f\u00f6rsta band kom 1974. Med detta lanserades vad som snart blev k\u00e4nt som v\u00e4rldssystemteori, en inriktning som han byggde upp med kollegor som bland andra Giovanni Arrighi, Samir Amin, Janet Abu-Lughod, och Beverly Silver. En grundtanke i denna teoribildning \u00e4r att inga skeenden kan f\u00f6rst\u00e5s isolerade fr\u00e5n sin kontext och att denna kontext alltid m\u00e5ste inkludera v\u00e4rldssystemet som s\u00e5dant, den st\u00f6rsta enheten f\u00f6r ekonomiska utbyten. V\u00e4rldssystemteorin f\u00f6rkastar d\u00e4rmed tendensen inom marxistisk forskning och ekonomihistoria i stort att ta nationalstaten f\u00f6r given som analysenhet: det g\u00e5r helt enkelt inte att f\u00f6rst\u00e5 ett lands ekonomiska utveckling enbart genom att fokusera p\u00e5 inhemska faktorer.
\nThe Modern World System, som idag vuxit till ett verk i fyra band, beskriver och analyserar hur det kapitalistiska v\u00e4rldssystemet genom kolonisation, krig och handel utvecklats och spridit sig \u00f6ver jorden fr\u00e5n sent 1400-tal fram till 1900-talet. Detta v\u00e4rldssystem \u00e4r enligt Wallerstein kapitalistiskt eftersom det bygger p\u00e5 en st\u00e4ndigt fortg\u00e5ende ackumulation f\u00f6r ackumulationens egen skull. Det utg\u00f6r ett system eftersom det k\u00e4nnetecknas av intern arbetsdelning och \u00f6msesidigt beroende mellan delarna. En systematisk oj\u00e4mlikhet \u00e4r inbyggd i systemet genom att de mest profitabla ekonomiska processerna samlas i dess k\u00e4rna medan de minst vinstgivande samlas i periferin. Att detta g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e4rs mot den \u201dmoderniseringsteori\u201d som l\u00e4nge var dominerande inom utvecklingsforskningen, enligt vilken alla l\u00e4nder skulle utvecklas ekonomiskt genom att imitera v\u00e4stv\u00e4rlden och \u00f6ppna upp sina marknader, \u00e4r knappast n\u00e5got som beh\u00f6ver p\u00e5pekas.<\/p>\n

Kapitalism och marknad<\/strong>
\nGenom att lyfta fram tv\u00e5 intellektuella r\u00f6tter till v\u00e4rldssystemteorin som jag menar f\u00f6rtj\u00e4nar mer uppm\u00e4rksamhet \u00e4n de f\u00e5tt ska jag nu f\u00f6rs\u00f6ka belysa det samtidigt originella och kontroversiella hos Wallerstein. Till att b\u00f6rja med handlar det om att Wallerstein trots sin marxistiska bakgrund till stora delar inspirerats mer av den franske historikern \"\"Braudel \u00e4n av Marx n\u00e4r han har utvecklat sin f\u00f6rst\u00e5else av kapitalismen. Braudel bidrog i sitt banbrytande verk Medelhavet och medelhavsv\u00e4rlden p\u00e5 Filip II:s tid (1949) till ett nytt s\u00e4tt att studera f\u00f6r\u00e4ndring \u00f6ver tid, framf\u00f6r allt genom att uppm\u00e4rksamma l\u00e5ngvariga, n\u00e4stan or\u00f6rliga strukturer. F\u00f6r Wallerstein \u00e4r v\u00e4rldssystemet just vad Braudel kallar en struktur med \u201dl\u00e5ng varaktighet\u201d. Att Braudel br\u00f6t med den inom historieforskningen f\u00f6rh\u00e4rskande nationalstatsramen l\u00e5g \u00e4ven det v\u00e4l i linje med Wallersteins holistiska angreppss\u00e4tt.
\nInflytandet fr\u00e5n Braudel handlar ocks\u00e5 om sj\u00e4lva definitionen av kapitalismen. Mot den vanliga uppfattningen om kapitalismen som en fri marknadsekonomi h\u00e4vdar Braudel i sitt stora trebandsverk Civilisationer och kapitalism 1400-1800 (1967-1979) att kapitalism och marknad \u00e4r tv\u00e5 skilda ekonomiska sf\u00e4rer som f\u00f6ljer diametralt olika logik. Marknaden \u00e4r en transparent v\u00e4rld, d\u00e4r varor cirkulerar p\u00e5 marknadsplatser och genom lokal handel mellan m\u00e4nniskor som \u00e4r medvetna om vilka regler och normer som g\u00e4ller och vilka priser som \u00e4r rimliga. Kapitalismen \u00e4r d\u00e4remot en dunkel zon dominerad av finanshus, m\u00e4ktiga k\u00f6pm\u00e4n och multinationella f\u00f6retag med t\u00e4ta band till den politiska makten. Braudel beskriver den som \u201dantimarknadens zon, d\u00e4r de stora rovdjuren str\u00f6var omkring\u201d. H\u00e4r s\u00e4tter man reglerna snarare \u00e4n att f\u00f6lja dem. Det \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r och inte i marknadens v\u00e4rld som de stora profiterna g\u00f6rs.
\nWallerstein tar \u00f6ver Braudels distinktion mellan marknad och kapitalism. Det enda s\u00e4ttet f\u00f6r kapitalismen att s\u00e4kra h\u00f6ga profitniv\u00e5er \u00e4r enligt Wallerstein genom allianser med den politiska makten, som kan utverka privilegier \u00e5t f\u00f6retag och banker och ge dem monopolliknande tillg\u00e5ng till de mest l\u00f6nsamma ekonomiska processerna. Politisk och milit\u00e4r makt \u2013 kanoner och flottor, tullar och handelsavtal \u2013 har spelat avg\u00f6rande roll i att skapa och uppr\u00e4tth\u00e5lla kapitalismen. I motsats till m\u00e5nga ekonomhistoriker, som h\u00e4vdat att det \u00e4r den tydliga separationen mellan ekonomi och politik som m\u00f6jliggjort v\u00e4stv\u00e4rldens ekonomiska utveckling, framh\u00e5ller Wallerstein \u2013 och f\u00e5r h\u00e4r medh\u00e5ll av Braudel \u2013 att det tv\u00e4rtom var de t\u00e4ta banden mellan ekonomiska och politiska akt\u00f6rer som gav v\u00e4stv\u00e4rlden en f\u00f6rdel framf\u00f6r exempelvis Kina, Indien och Mellan\u00f6stern, d\u00e4r det visserligen fanns blomstrande marknadsekonomier och handel men d\u00e4r denna s\u00e4llan underst\u00f6ddes av kejsarmakten.
\nH\u00e4r kan man j\u00e4mf\u00f6ra med historikern J\u00fcrgen Kocka, som i sin bok Kapitalismens historia (2013) tar upp fr\u00e5gan varf\u00f6r industrikapitalismen utvecklades i V\u00e4steuropa snarare \u00e4n i \u00d6stasien. Kocka h\u00e4vdar att det varken i Europa eller Kina fanns en klar separation mellan ekonomi och stat. En avg\u00f6rande skillnad var dock att det politiska systemet i Europa k\u00e4nnetecknades av fragmentering och mellanstatlig rivalitet. Tv\u00e5nget att konkurrera gjorde att de europeiska h\u00e4rskarna intervenerade l\u00e5ngt mer f\u00f6r att fr\u00e4mja sina ekonomier \u00e4n vad kejsarmakten gjorde i det centraliserade Kina. Det var allts\u00e5 inte differentieringen mellan stat och ekonomi som hj\u00e4lpte kapitalismen i Europa, utan tv\u00e4rtom deras l\u00e5ngtg\u00e5ende symbios. Liksom Braudel betonar allts\u00e5 Kocka just det icke-marknadsm\u00e4ssiga beteendet hos storkapitalisterna som anv\u00e4nder sina band till den politiska makten f\u00f6r att s\u00e4kra en monopolliknande dominans i de mest lukrativa n\u00e4ringarna. Medan marknader var lika v\u00e4lutvecklade i Kina som i Europa var kapitalismen \u2013 i betydelsen ett system f\u00f6r kapitalackumulation underst\u00f6tt av politisk och milit\u00e4r makt \u2013 Europas styrka, vilket f\u00f6rklarar skillnaderna mellan Europa och \u00d6stasien.
\nF\u00f6r Wallerstein existerar marknadsekonomin som en tendens som st\u00e4ndigt hotar att undergr\u00e4va kapitalismen. Tillf\u00e4lligt kan en monopolliknande st\u00e4llning skapas \u00e5t kapitalistiska f\u00f6retag, exempelvis genom nya innovationer, men utan skyddande lagstiftning skulle dessa snabbt imiteras av andra och profiten sjunka. Enligt Wallerstein kan staten i l\u00e4ngden inte skydda monopolen. Detta \u00e4r en bidragande orsak till systemets periodiska v\u00e5gr\u00f6relser, eller hegemoniska cykler \u2013 i vilka det skett en geografisk r\u00f6relse s\u00e5 att f\u00f6rst Holland, sedan Storbritannien och till sist USA stigit fram som systemets dominerande makt. Inte ens i perioder av till synes liberaliserad v\u00e4rldshandel fungerar kapitalismen genom en rent ekonomisk logik. Det som p\u00e5 ytan kan likna frihandel uppr\u00e4tth\u00e5lls enligt Wallerstein i regel bara p\u00e5 toppen av en hegemonisk cykel och varar s\u00e5 l\u00e4nge den dominerande makten \u00e4r stark nog att inte beh\u00f6va frukta konkurrenter. Ett betydelsefullt faktum \u00e4r att slutet p\u00e5 varje hegemonisk cykel, d\u00e5 m\u00f6jligheterna till l\u00f6nsamma investeringar inom produktion och handel blivit alltmer utt\u00f6mda, k\u00e4nnetecknas av en dominans f\u00f6r finanskapitalet. Denna tanke har Giovanni Arrighi utvecklat l\u00e5ngt mer utf\u00f6rligt \u00e4n Wallerstein och ligger till grund f\u00f6r hans inflytelserika verk The Long Twentieth Century: Money, Power and the Origins of Our Times (1994). Braudel p\u00e5pekar att en s\u00e5dan dominans f\u00f6r finanskapitalet \u00e4r ett \u201dh\u00f6sttecken\u201d.<\/p>\n

Den ursprungliga ackumulationen<\/strong>
\nEn annan intellektuell k\u00e4lla som f\u00f6rtj\u00e4nar att uppm\u00e4rksammas \u00e4r Rosa Luxemburgs t\u00e4nkande. Det hos Luxemburg som tydligast pekar fram mot v\u00e4rldssystemteorin \u00e4r hennes iakttagelse i Kapitalackumulationen (1913); att kapitalismen \u00e4r det f\u00f6rsta ekonomiska produktionss\u00e4tt \u201dsom \u00e4r inkapabelt att existera p\u00e5 egen hand, och som beh\u00f6ver andra ekonomiska system som medium och mylla\u201d. Hon menar att Marx analys av hur merv\u00e4rde utvinns ur relationen mellan kapital och arbete beh\u00f6ver kompletteras genom att uppm\u00e4rksamma den s\u00e5 kallade \u201dursprungliga ackumulationen\u201d \u2013 till\u00e4gnandet av tillg\u00e5ngar som producerats utanf\u00f6r den kapitalistiska produktionsprocessen, inte minst genom kolonisation och andra former av markrofferi som inh\u00e4gnadsr\u00f6relsen \u2013 som en systematisk, fortg\u00e5ende del i kapitalismen.
\nEnligt Marx spelade denna ursprungliga ackumulation en avg\u00f6rande roll f\u00f6r kapitalismens uppkomst, inte minst genom att m\u00e4nniskor som ber\u00f6vats tillg\u00e5ngen till produktionsmedel tvingades att s\u00e4lja sin arbetskraft f\u00f6r sitt uppeh\u00e4lle. F\u00f6r Luxemburg var processen inte enbart knuten till kapitalismens uppkomsthistoria, utan en del av dess normala funktionss\u00e4tt. Detta f\u00f6rklarade imperialismen och stormaktsrivaliteten i hennes tid, och betydde enligt henne ocks\u00e5 att kapitalismens dagar var r\u00e4knade: i takt med att den kapitalistiska ekonomin tr\u00e4nger undan sina rivaler undergr\u00e4ver den ocks\u00e5 sig sj\u00e4lv.
\nHos m\u00e5nga marxister finns idag ett nyvaknat intresse f\u00f6r den ursprungliga ackumulationen. Ett v\u00e4lk\u00e4nt exempel \u00e4r David Harvey, som anv\u00e4nder termen \u201dackumulering genom ber\u00f6vande\u201d f\u00f6r att betona att det handlar om en fortg\u00e5ende process som rentav tilltagit under senare decennier. Den tydligaste skillnaden i f\u00f6rh\u00e5llande till Luxemburg \u00e4r att han betonar m\u00e5ngfalden av icke-kapitalistiskt skapade tillg\u00e5ngar (det vill s\u00e4ga tillg\u00e5ngar som inte producerats genom l\u00f6nearbete) som genom politiska, r\u00e4ttsliga och milit\u00e4ra maktmedel \u00f6verf\u00f6rs i kapitalistiska h\u00e4nder. Det kan handla om omvandlingen av naturresurser och kunskap till varor p\u00e5 en marknad, v\u00e4lf\u00e4rdsprivatiseringar eller l\u00e4nsandet av pensionsfonder. En gemensam n\u00e4mnare hos de t\u00e4nkare som idag betonar den ursprungliga ackumulationens fortg\u00e5ende roll \u00e4r att de menar att denna process vunnit mark i takt med v\u00e4ndningen mot en nyliberal ekonomi under senare decennier. \"\"Kapitalismen, h\u00e4vdar man, h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rlora kraften att \u00e5terskapa sig genom det merv\u00e4rde som skapas i l\u00f6nearbetet. Som Harvey understryker inneb\u00e4r det att motst\u00e5ndet mot kapitalismen m\u00e5ste f\u00f6ras p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt: f\u00f6rutom den traditionella arbetarr\u00f6relsens kamp f\u00f6r l\u00f6nearbetarnas intressen beh\u00f6vs \u00e4ven en kamp mot ackumulation genom ber\u00f6vande.
\nLuxemburgs tanke att kapital inte bara ackumuleras genom l\u00f6nearbetarrelationen \u00e4r central i v\u00e4rldssystemanalysen. Som Wallerstein p\u00e5pekar st\u00e4mmer det inte att kapitalismen efterstr\u00e4var en fullst\u00e4ndig \u201dproletarisering\u201d (omvandling till l\u00f6nearbete) av arbetskraften. Den f\u00f6rlitar sig g\u00e4rna p\u00e5 obetalt hush\u00e5llsarbete, liksom p\u00e5 andra oavl\u00f6nade eller irregulj\u00e4ra arbetsformer. Livegenskap och slaveri har historiskt sett fungerat utm\u00e4rkt inom ramen f\u00f6r ett kapitalistiskt v\u00e4rldssystem. S\u00e5v\u00e4l den \u00f6steuropeiska livegenskapen, vilken f\u00f6rst\u00e4rktes med jordbruksexporten till V\u00e4steuropa, som bomullsslaveriet i Amerika \u00e4r tydliga exempel. S\u00e5 l\u00e4nge kapital kan ackumuleras spelar det inte n\u00e5gon st\u00f6rre roll om det sker genom utsugningen av l\u00f6nearbete eller inte.
\nLiksom Luxemburg styr allts\u00e5 Wallerstein bort fr\u00e5n Marx betoning p\u00e5 l\u00f6nearbetet som centralt f\u00f6r ackumulationen. Till detta bidrar Braudels definition av kapitalismen, som ju handlar mer om m\u00f6jligheten att uppr\u00e4tth\u00e5lla monopol \u00e4n om klassrelationer. Wallerstein g\u00e5r dock ut\u00f6ver Luxemburg och Braudel genom att arbeta fram en tydlig modell f\u00f6r hur kapitalismen under sin expansion \u00e4ven skapar en intern arbetsdelning, d\u00e4r olika klassrelationer och produktionss\u00e4tt samexisterar, och d\u00e4r olika grupper av arbetare \u2013 inklusive slavar, livegna, hemmafruar \u2013 kan spelas ut mot varandra, och d\u00e4r ideologier som rasism och sexism spelar en viktig roll f\u00f6r att legitimera s\u00e4rbehandlingen av grupperna och f\u00f6r att hindra solidaritet fr\u00e5n att uppst\u00e5 mellan dem. Som Wallerstein p\u00e5pekar i Race, Nation, Class (1988, skriven tillsammans med \u00c9tienne Balibar) s\u00e5 reproduceras och bef\u00e4sts kategorier som k\u00f6n och ras eftersom de har en systemuppr\u00e4tth\u00e5llande grund i kapitalismen.<\/p>\n

Arbete och politisk makt<\/strong>
\nAtt Wallerstein tonar ner l\u00f6nearbetets roll i kapitalismen har v\u00e4ckt kritik. Som bekant \u00e4r l\u00f6nearbetet centralt i Marx modell \u00f6ver kapitalismen. F\u00f6rst genom l\u00f6nearbetet skapas betingelserna f\u00f6r kapitalackumulationen, som sker genom att kapitalisten tillskansar sig det genom arbetskraften skapade merv\u00e4rdet. Eftersom l\u00f6nearbetet \u00e4r den enda garanten f\u00f6r en stabil och f\u00f6ruts\u00e4gbar kapitalackumulation utg\u00f6r det ocks\u00e5 normen f\u00f6r det arbete som utf\u00f6rs i kapitalismen. \u00c4ven om obetalda och irregulj\u00e4ra arbetsformer tempor\u00e4rt kan \u00f6ka profiten f\u00f6r vissa kapitalister, kan de aldrig utg\u00f6ra en p\u00e5litlig drivkraft f\u00f6r att generera merv\u00e4rde i kapitalismen som helhet. Profit kan visserligen utvinnas p\u00e5 andra s\u00e4tt \u00e4n genom l\u00f6nearbete, men det enda s\u00e4tt p\u00e5 vilket en stabil, f\u00f6ruts\u00e4gbar kapitalackumulation kan garanteras \u00e4r genom l\u00f6nearbetet. Exempelvis kunde det medeltida k\u00f6pmannakapitalet inte generera en stabil kapitalackumulering. Trots att vinsterna fr\u00e5n handeln kunde vara spektakul\u00e4ra, vanns de p\u00e5 ett osystematiskt s\u00e4tt, genom att de f\u00f6rlitade sig p\u00e5 makt eller lyckosamma omst\u00e4ndigheter.
\nWallersteins svar p\u00e5 denna kritik \u00e4r att maktf\u00f6rh\u00e5llanden inte beh\u00f6ver vara osystematiska. \u00c4ven om han inte f\u00f6rnekar arbetets roll i produktionen av merv\u00e4rde menar han att kapitalackumulationen i v\u00e4rldssystemets k\u00e4rna bygger p\u00e5 en stabil och f\u00f6ruts\u00e4gbar allians mellan kapital och politisk makt. H\u00e4r handlar det visserligen inte om att nytt v\u00e4rde skapas, utan om en process som kan vara tillr\u00e4ckligt systematisk f\u00f6r att ge stabilitet \u00e5t systemet. F\u00f6r Wallerstein kommer allts\u00e5 politisk makt, s\u00e4rskilt i form av staten, in som ett s\u00e4tt att ge stadga \u00e5t ackumulationen. V\u00e4rldssystemet uppr\u00e4tth\u00e5lls inte enbart av ekonomiska, utan ocks\u00e5 av politiska faktorer. Det handlar inte bara om makt i relation till stater och politiker, utan ocks\u00e5 om makt mellan starka och svaga f\u00f6retag, inom produktionskedjor, mellan sektorer i kapitalistklassen som finanskapital och annat kapital, eller mellan regioner i v\u00e4rlden. V\u00e4rde\u00f6verf\u00f6ringen sker inom dessa niv\u00e5er genom en systematisk maktasymmetri som uppr\u00e4tth\u00e5lls genom milit\u00e4r dominans, handelsavtal, tullar och lagstiftning. P\u00e5 s\u00e5 vis anv\u00e4nder Wallerstein Braudels tanke om kapitalets symbios med den politiska makten f\u00f6r att visa att de ackumulationsprocesser Luxemburg pekat p\u00e5 mycket v\u00e4l kan ha systematisk karakt\u00e4r. \u00c4ven om makten inte skapar v\u00e4rde i systemet som helhet har den en nyckelroll i den kapitalackumulation som sker i systemets k\u00e4rna.<\/p>\n

Kritik och debatter<\/strong>
\nWallersteins id\u00e9er har \u00e4ven lett till en rad debatter. En av dessa har handlat om dateringen av det kapitalistiska v\u00e4rldssystemets b\u00f6rjan. Exempelvis har Janet Abu Lughod pekat p\u00e5 existensen av ett Asien-centretat v\u00e4rldssystem som blomstrade redan under 1200-talet, medan Andre Gunder Frank talat om ett 5000-\u00e5rigt v\u00e4rldssystem. Wallerstein g\u00f6r sig enligt dessa kritiker skyldig till eurocentrism n\u00e4r han s\u00e4tter systemets b\u00f6rjan till just den period d\u00e5 Europa b\u00f6rjar upptr\u00e4da som dess k\u00e4rna. Wallersteins svar har varit att peka p\u00e5 avsaknaden av ett system f\u00f6r \u00e4ndl\u00f6s kapitalackumulation f\u00f6re slutet av1400-talet. Han menar att det dessf\u00f6rinnan inte existerade n\u00e5got kapitalistiskt v\u00e4rldssystem. \u00c4ven om det f\u00f6rekom l\u00e5ngv\u00e4ga handel var denna sporadisk och de regioner som handlade med varandra var knappast beroende av denna handel. Till skillnad fr\u00e5n tidigare l\u00e5ngv\u00e4ga handelsf\u00f6rbindelser utg\u00f6r dagens kapitalistiska v\u00e4rldssystem ett integrerat system med en tydlig hierarki, byggd p\u00e5 systemets interna arbetsdelning.
\nDateringen av dagens kapitalism till slutet av 1400-talet har ocks\u00e5 kritiserats fr\u00e5n motsatt h\u00e5ll av de som hellre vill knyta kapitalismens genombrott till de politiska och industriella revolutioner som vid 1700-talets slut gjorde slut p\u00e5 resterna av det gamla feodala systemet. Wallerstein tillbakavisar denna st\u00e5ndpunkt i tredje bandet av The Modern World-System som diskuterar den franska och den industriella revolutionens betydelse f\u00f6r v\u00e4rldssystemet. Hans provokativa tes \u00e4r att b\u00e5da dessa revolutioners betydelse \u00f6verdrivits och att ingen av dem var avg\u00f6rande f\u00f6r kapitalismens genombrott. Uppfattningen om den franska revolutionen som en \u201dborgerlig revolution\u201d som f\u00f6rde Frankrike fr\u00e5n feodalism till kapitalism \u00e4r oh\u00e5llbar i ljuset av att landet alltsedan 1500-talet redan var del i det kapitalistiska v\u00e4rldssystemet.
\nDen mest k\u00e4nda debatten \u00e4r utan tvekan den med ekonomhistorikern Robert Brenner. Debatten var p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt en repris av den klassiska debatt om \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n feodalism till kapitalism som f\u00f6rts bland marxister fr\u00e4mst under 50-talet. I denna hade Paul Sweezy betonat vikten av det k\u00f6pmannakapital som genererats genom Medelhavshandeln medan Maurice Dobb ist\u00e4llet hade f\u00f6rklarat \u00f6verg\u00e5ngen med h\u00e4nvisning till klassf\u00f6rh\u00e5llandena mellan b\u00f6nder och gods\u00e4gare i England \u2013 en f\u00f6rklaring som i stora drag p\u00e5minde om den som Brenner senare arbetade fram. I Wallersteins \u00f6gon gjorde sig b\u00e5de Dobb och Brenner skyldiga till ett metodologiskt misstag eftersom de tog nationalstatsramen f\u00f6r given som analysenhet och tycktes h\u00e4vda att \u00f6verg\u00e5ngen repeterades i varje land f\u00f6r sig. Brenner kritiserade \u00e5 sin sida Wallerstein f\u00f6r att vara en \u201dSmithiansk marxist\u201d, som i Adam Smiths efterf\u00f6ljd missade klassrelationernas och produktionsprocessernas betydelse medan handel och regional arbetsdelning \u00f6verbetonades. Debatten \u00e4r intressant eftersom den tydligt illustrerar existensen av tv\u00e5 olika str\u00f6mningar inom marxismen: en som betonar arbete och klasskamp, ofta med nationalstaten som implicit analysram, och en annan, mer heterodox, som snarare betonar det utbyte som sker genom handel och kapitalfl\u00f6den inom systemet som helhet.<\/p>\n

V\u00e4rldssystemteorins relevans idag<\/strong>
\nDen kritiken som n\u00e4mnts ovan pekar p\u00e5 svagheter hos Wallerstein \u2013 inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller vilken roll klassrelationer och klasskonflikter ska tillm\u00e4tas i v\u00e4rldssystemets utveckling \u2013 men pekar ocks\u00e5 p\u00e5 ol\u00f6sta fr\u00e5gor inom den marxistiska teoribildningen som s\u00e5dan. Det \u00e4r mot bakgrund av de senare som existensen av s\u00e5 vitt skilda st\u00e5ndpunkter som Wallersteins och Brenners blir begripliga. Till stor del avspeglar debatterna skilda syns\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan kapitalismen som logisk modell \u00e5 ena sidan, vars grunddrag frilagts av Marx och i vilken v\u00e4rdelagen \u00e4r central, och som en komplex historisk verklighet som bara bitvis blev f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r Marx unders\u00f6kningar \u00e5 andra sidan. Fr\u00e5gan blir br\u00e4nnande n\u00e4r vi n\u00e4rmar oss gr\u00e4nserna f\u00f6r den kapitalistiska logiken \u2013 exempelvis i relationen till f\u00f6rkapitalistiska samh\u00e4llen, till stat och politisk makt, till naturen, eller till familj och reproduktion. En klarg\u00f6rande diskussion om detta f\u00f6rs av Nancy Fraser i den nyligen utkomna Capitalism: A Conversation in Critical Theory (2018, skriven tillsammans med Rahel Jaeggi, se \u00e4ven Evelina Johansson Wil\u00e9ns introduktion till Nancy Frasers t\u00e4nkande i f\u00f6rra numret av R\u00f6da rummet). H\u00e4r p\u00e5pekar hon att kapitalismens kriser inte bara handlar om den internt genererade konflikten mellan arbete och kapital, utan ocks\u00e5 om kriser som uppst\u00e5r i relation till reproduktionssf\u00e4ren, naturen och staten. Samtidigt som kapitalismen definierar dessa sf\u00e4rer som en \u201dutsida\u201d som inte skapar v\u00e4rde, \u00e4r den beroende av dem f\u00f6r sina existensbetingelser. Snarare \u00e4n en genuin utsida fungerar de som vad Fraser kallar f\u00f6r en backstage som kapitalismen systematiskt f\u00f6rlitar sig p\u00e5, samtidigt som den undergr\u00e4ver och destabiliserar dem. Fr\u00e5gan \u00e4r i vilken grad de kriser som uppst\u00e5r i relation till denna undanskymda backstage kan f\u00f6rklaras p\u00e5 ett fruktbart s\u00e4tt med den modell som Marx fril\u00e4gger i Kapitalet?
\nV\u00e4rldssystemteorin har tagit itu med dessa fr\u00e5gor p\u00e5 ett tydligare s\u00e4tt \u00e4n m\u00e5nga andra marxistiska str\u00f6mningar. Ett tydligt exempel \u00e4r naturen. Det \u00e4r knappast en slump att en av de mest inflytelserika teorierna om kapitalismens f\u00f6rh\u00e5llande till naturen och klimatet arbetats fram av en v\u00e4rldssystemteoretiker, Jason Moore. Moore f\u00f6rs\u00f6ker i sin bok Capitalism in the Web of Life (2015) visa hur Marx\u2019 v\u00e4rdelag \u00e4r relaterad till det specifika s\u00e4tt som kapitalismen drar nytta av \u201cbillig\u201d natur \u2013 energi, f\u00f6da och r\u00e5material \u2013 f\u00f6r att mildra sina kriser och uppr\u00e4tth\u00e5lla systemets profitniv\u00e5er. Eftersom kapitalismens v\u00e4rdestandard s\u00e4tts av m\u00e4nskligt l\u00f6nearbete framst\u00e5r naturen som gratis, som v\u00e4rd n\u00e5got enbart i den m\u00e5n den bearbetas. Men det betyder inte att kapitalismen inte beh\u00f6ver naturen som bruksv\u00e4rde. F\u00f6rutom utsugning av l\u00f6nearbete vilar systemet ocks\u00e5 p\u00e5 en massiv appropriering av obetalt arbete, \u201dinklusive det obetalda arbete som utf\u00f6rs av utom-m\u00e4nsklig natur\u201d. Till skillnad fr\u00e5n l\u00f6nearbetet ger inte detta arbete direkt upphov till v\u00e4rde, men det bidrar \u00e4nd\u00e5 genom att producera f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r v\u00e4rdeskapandet. Moores argument om approprieringens betydelse f\u00f6r kapitalismen \u00e4r ett direkt eko av Luxemburgs, Harveys och Wallersteins argument att ursprunglig ackumulation hela tiden samexisterar med utsugningen av l\u00f6nearbetet. F\u00f6r Moore \u00e4r dessa tv\u00e5 sp\u00e5r sammanv\u00e4vda, p\u00e5 s\u00e5 vis att naturen ofta approprieras just f\u00f6r att reducera l\u00f6nekostnader, genom billigare f\u00f6da, energi och r\u00e5varor. Kapitalismens beroende av approprieringsprocesser g\u00f6r ocks\u00e5 att den m\u00e5ste vidmakth\u00e5lla och f\u00f6rst\u00e4rka dikotomin mellan natur och samh\u00e4lle, som p\u00e5 s\u00e5 vis blir f\u00f6rh\u00e4rskande i modern kultur. Moores argument att den \u201dbilliga\u201d naturen idag h\u00e5ller p\u00e5 att ta slut och att kapitalismen d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g in i ett kroniskt kristillst\u00e5nd \u00e4r \u00e4ven det ett eko av Luxemburgs teori att kapitalismen, just genom att sprida sig som en l\u00f6peld, undergr\u00e4ver sina egna f\u00f6ruts\u00e4ttningar.
\nJag avslutar med n\u00e5gra ord om v\u00e4rldssystemteorins syn p\u00e5 politisk makt. \u00c5tminstone sedan Engels\u2019 polemik mot Eugen D\u00fchring har det varit kontroversiellt inom marxismen att analysera makt som en drivkraft bakom kapitalackumulationen. Detta beror delvis p\u00e5 att en s\u00e5dan analys riskerar att r\u00e4ttf\u00e4rdiga ekonomin. Hos Braudel \u00e4r det l\u00e4tt att hitta passager d\u00e4r skildringar av marknader och lokal handel f\u00e5r ett nostalgiskt skimmer. Finns det inte en risk att \u00e4ven v\u00e4rldssystemteorin utm\u00e5lar ekonomin som n\u00e5got vars or\u00e4ttvisor helt skulle f\u00f6rsvinna om den bara befriades fr\u00e5n monopol och maktmissbruk, och f\u00f6rbiser den i s\u00e5 fall inte att problemets k\u00e4rna ligger i relationen mellan arbete och kapital? Wallerstein f\u00f6rnekar dock inte den utsugning som sker i denna relation. Han h\u00e4vdar inte heller att resultatet om monopolen f\u00f6rsvann skulle bli en v\u00e4lfungerande marknadsekonomi. Tv\u00e4rtom menar han att systemet skulle bli instabilt och kaotiskt. Precis som l\u00f6nearbetet beh\u00f6vs ocks\u00e5 de politiska, utomekonomiska p\u00e5tryckningarna och maktf\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r att ge stabilitet \u00e5t kapitalackumulationen. Att avskaffa monopolen skulle inte leda till en r\u00e4ttvis, transparent marknad utan till en renodling av den rent ekonomiska utsugningen och en instabil, kaotisk ekonomi. Detta leder fram till Wallersteins samtidsdiagnos, vilken \u00e4r att vi alltmer n\u00e4rmar oss ett s\u00e5dant tillst\u00e5nd. Med sjunkande profitniv\u00e5er i systemet under det sista halvseklet har instabiliteten och of\u00f6ruts\u00e4gbarheten i systemet \u00f6kat. Men n\u00e4r systemet \u00e4r kaotiskt kan ocks\u00e5 sm\u00e5 h\u00e4ndelser f\u00e5 stora konsekvenser, vilket skapar \u00f6ppningar f\u00f6r politisk handling, inte minst genom sociala r\u00f6relser. <<<\/p>\n

Carl Casseg\u00e5rd \u00e4r professor i sociologi, verksam vid G\u00f6teborgs universitet<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ur nr 1-2\/2019 V\u00e4rldssystemet, arbetet och den politiska makten Varje samtida politisk teori m\u00e5ste p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt f\u00f6rh\u00e5lla sig till kapitalismen som ett system med global omfattning \u2013 om inte annat genom analysens avgr\u00e4nsningar. F\u00f6r Immanuel Wallerstein \u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[935,927,928,930,932,934,931,929,933,926],"class_list":["post-2347","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-andre-gunder-frank","tag-braudel","tag-civilisationer-och-kapitalism-1400-1800","tag-giovanni-arrighi","tag-janet-abu-lughod","tag-robert-brenner","tag-samir-amin","tag-the-modern-world-system","tag-varldssystemteorin","tag-wallerstein"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2347","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2347","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2347"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2347\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2351,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2347\/revisions\/2351"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2347"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2347"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2347"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}