{"id":2362,"date":"2019-06-17T22:02:24","date_gmt":"2019-06-17T21:02:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2362"},"modified":"2020-12-20T11:24:54","modified_gmt":"2020-12-20T10:24:54","slug":"2362","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2019\/06\/17\/2362\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Ur nr 1-2\/2019<\/strong><\/em><\/h4>\n

Venezuela<\/strong><\/h1>\n

Vad blev det av \u201dsocialismen f\u00f6r 21:a \u00e5rhundradet\u201d?<\/strong><\/h2>\n

\"\"Oavsett hur den n\u00e4rmaste framtiden kommer att gestalta sig i Venezuela, om den sittande Maduroregimen faller eller kan h\u00e5lla sig kvar vid makten, \u00e4r det uppenbart att det socialistiska projekt som lanserades av Hugo Chavez nu n\u00e5tt v\u00e4gs \u00e4nde. I detta l\u00e4ge \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att vi socialister f\u00f6rs\u00f6ker att till\u00e4gna oss en f\u00f6rst\u00e5else om varf\u00f6r det gick som det gick. Rolf Bergkvists artikel i detta nummer av R\u00f6da rummet \u00e4r ett led i den str\u00e4van.<\/strong><\/h3>\n

Det finns m\u00e5nga sk\u00e4l att kritiskt f\u00f6lja och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 de senaste \u00e5rens utveckling i Venezuela. Ett \u00e4r den positiva roll landet tidigare haft som exempel p\u00e5 en annan, alternativ politik. Under ett helt decennium \u2013 2003 till 2013 \u2013 kom Latinamerika att framst\u00e5 som ett positivt, praktiskt exempel p\u00e5 att en s\u00e5dan politik faktiskt \u00e4r fullt m\u00f6jlig. Det var d\u00e4r, i Brasilianska Porto Alegre, de alternativa v\u00e4rldsforumen b\u00f6rjade h\u00e5llas. I samma stad lanserades en lokal form av \u201ddeltagande demokrati\u201d. I mitten av \u00e5rtiondet avvisades det frihandelsavtal f\u00f6r hela den amerikanska kontinenten som USA:s storbolag f\u00f6rs\u00f6kte tvinga fram. Nya, regionala initiativ utanf\u00f6r USA-imperialismens kontroll lanserades: ALBA, Telesur, Bancosur. Och det var p\u00e5 det v\u00e4rldsociala forumet i Porto Alegre 2005 som Venezuelas d\u00e5varande president, Hugo Chavez, deklarerade att den \u201dBolivarianska revolution\u201d han initierat nu var en socialistisk revolution. Men inte en \u201csocialism\u201d av Sovjetunionens eller \u00f6steuropeisk typ utan en ny sorts socialism, \u201ddet 21:a \u00e5rhundradets socialism\u201d \u2013 med latinamerikanska k\u00e4nnetecken och anpassad till framv\u00e4xande sociala krafter.<\/p>\n

Det nya socialistiska Venezuela skulle, enligt Ch\u00e1vez, bli m\u00f6jligt genom en gradvis \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n kapitalismen genom byggande av folklig makt underifr\u00e5n. Grundid\u00e9n var att sj\u00e4lvst\u00e4ndig makt baserad p\u00e5 solidaritet, arbetares sj\u00e4lvstyre och kooperation bit f\u00f6r bit skulle ta \u00f6ver funktionerna fr\u00e5n den kapitalistiska statsapparaten tills denna slutligen blev \u00f6verfl\u00f6dig. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen efter Berlinmurens fall f\u00f6rklarade en vald statschef att det enda alternativet till den nyliberala politiken och USA-imperialismen var socialism, s\u00e5 vad har d\u00e5 de senaste 20 \u00e5rens faktiska klasskamp gett f\u00f6r resultat?<\/p>\n

Det gr\u00f6na guldet<\/strong>
\nVenezuela \u00e4r ett land som lever av sin oljeproduktion. Det \u00e4r inkomsterna fr\u00e5n exporten av oljan som utg\u00f6r basen f\u00f6r ekonomin. Det betyder att priset p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r den ekonomiska utvecklingen. N\u00e4r Hugo Chavez tilltr\u00e4dde som president i b\u00f6rjan av 1999 fick Venezuela 8,50 dollar per fat olja som exporterades. Det var d\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5n p\u00e5 tolv \u00e5r. Fram till 2003 kan man inte p\u00e5st\u00e5 att n\u00e5gra sociala reformer genomf\u00f6rdes, men sedan b\u00f6rjade priset stiga. Vid sin h\u00f6jdpunkt \u2013 strax f\u00f6re den internationella finanskrisen 2008-2009 \u2013 l\u00e5g snittpriset p\u00e5 ett fat olja mellan 125 och 130 dollar. Och dagsproduktionen l\u00e5g runt tre miljoner fat per dag.
\n\u00c5r 2013 kom det kraftiga prisfallet; fr\u00e5n omkring 100 dollar per fat i b\u00f6rjan av \u00e5ret till, som l\u00e4gst, 24 dollar. \u00c4ven om priset steg n\u00e5got de f\u00f6ljande \u00e5ren var det l\u00e5ngt under rekord\u00e5rens niv\u00e5, vilket f\u00f6r Venezuela f\u00f6rde med sig en kris som bara har f\u00f6rv\u00e4rrats. Den har ingen motsvarighet i Latinamerika. V\u00e4nsterekonomen Manuel Sutherland ber\u00e4knar att landets ekonomi har minskat med 50 procent de senaste \u00e5ren. Per inv\u00e5nare har produktionen av varor och tj\u00e4nster minskat med 60 procent. Det \u00e4r bara i l\u00e4nder som befinner sig i krig som s\u00e5dana siffror brukar f\u00f6rekomma. Sutherland ber\u00e4knar att reall\u00f6nerna minskat med h\u00e4pnadsv\u00e4ckande 95 procent sedan 2013.<\/p>\n

\"\"I sina analyser av den ekonomiska utvecklingen har Sutherland visat att mycket av de v\u00e4xande oljeint\u00e4kterna \u2013 f\u00f6rutom att finansiera sociala reformer \u2013 gick till en kraftigt \u00f6kad import. \u00c5r 2003 uppgick importkostnaden till 14 miljarder dollar. 2012 var samma siffra 78 miljarder dollar. Av denna senare summa \u201dantogs\u201d 60 procent g\u00e5 till investeringar, men detta reflekterades aldrig i n\u00e5gon \u00f6kad inhemsk produktion av kapital- och konsumtionsvaror. Snarare minskade produktionen i Venezuela \u2013 den v\u00e4xande inhemska konsumtionen t\u00e4cktes helt av import\u00f6kningen och allt mer av utl\u00e4ndska l\u00e5n. Men en hel del av denna \u201dimport\u201d har helt klart ocks\u00e5 best\u00e5tt i att korrumperade statstj\u00e4nstem\u00e4n \u2013 i samarbete med privata (ofta helt fiktiva) f\u00f6retag \u2013 kanaliserat stora summor ut ur landet. Kapitalflykten fr\u00e5n Venezuela har varit den mest omfattande i v\u00e4rlden. \u00c5r 2018 ber\u00e4knades f\u00f6rm\u00f6gna venezolaner ha \u00f6ver 400 miljarder dollar placerade p\u00e5 privata konton i utl\u00e4ndska banker.<\/p>\n

Imperialismens blockad: 40 000 d\u00f6da<\/strong>
\nI v\u00e5ra traditionella medier framst\u00e4lls den djupa krisen enbart som ett resultat av den nuvarande regeringens politik. Det \u00e4r en framst\u00e4llning som inte \u00e4r sann. Utan att f\u00f6rsvara eller bortf\u00f6rklara de felaktiga politiska beslut som tagits \u2013 och oftast har sin grund i byr\u00e5krati och korruption \u2013 finns det ytterligare en faktor som aldrig n\u00e4mns: den omfattande blockad landet utsatts f\u00f6r. USA, Kanada och EU har under 2019 forts\u00e4tt att trappa upp det ekonomiska kriget mot Venezuela. I slutet av januari tillk\u00e4nnagav USAs regering att det statliga oljebolagets PDVSAs alla tillg\u00e5ngar i USA blockeras och att alla inv\u00e5nare i USA f\u00f6rbjuds att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt handla med det venezolanska bolaget. Enligt USAs nationella s\u00e4kerhetsr\u00e5dgivare, John Bolton, kommer \u00e5tg\u00e4rden att medf\u00f6ra en f\u00f6rlust p\u00e5 elva miljarder dollar av exportint\u00e4kter under 2019, och att tillg\u00e5ngar f\u00f6r sju miljarder blir l\u00e5sta. Om Venezuela vill s\u00e4lja olja till USA ska betalningar s\u00e4ttas in p\u00e5 bankkonton som den USA-st\u00f6dda oppositionen har kontroll \u00f6ver. Det betyder att det raffinaderi, Citgo, som PDVSA har i USA, nu kontrolleras av oppositionen. Den utvidgade finansblockaden \"\"medf\u00f6rde att Venezuelas oljeproduktion i mars sj\u00f6nk till 736 000 fat per dag \u2013 h\u00e4lften av det som producerades i mars f\u00f6rra \u00e5ret. och inte ens en tredjedel av de tre miljoner fat per dag som producerades f\u00f6r 10 \u00e5r sedan.<\/p>\n

Snaran har d\u00e4refter fortsatt att dras \u00e5t. Sanktioner riktades 11 mars mot Evrofinance Mosnarbank, en Rysk-Venezolansk aff\u00e4rsbank. Enligt Reuters unders\u00f6kte USA samtidigt m\u00f6jligheten att inf\u00f6ra sanktioner som stoppar Visa, Mastercard och andra finansf\u00f6retag fr\u00e5n att utf\u00f6ra betalningar i Venezuela. N\u00e5gon vecka senare f\u00f6rbj\u00f6ds alla kontakter med den statliga sociala utvecklingsbanken, BANDES, och fyra andra banker som \u00e4gs av BANDES.
\nSanktionerna har ocks\u00e5 tvingat tv\u00e5 rederier \u2013 USA-\u00e4gda McQuilling Partners och tyska Bernhard Schulte Shipmanagement \u2013 med fyra respektive 15 oljetankers att avsluta sina transporter av venezuelansk olja. \u00c4ven Trafigura, ett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta fraktbolag, har under v\u00e5ren slutat skeppa olja fr\u00e5n Venezuela till Indien. De stora transnationella bankerna, bolag och regeringarna i EU har f\u00f6ljt USAs beslut och l\u00e5st banktillg\u00e5ngar Venezuela har utomlands. Ett av m\u00e5nga exempel \u00e4r den portugisiska banken Novo Banco som under v\u00e5ren fryst 1,7 miljarder dollar, pengar som skulle ha anv\u00e4nts till import av mediciner och livsmedel.<\/p>\n

Detta f\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s allvarliga konsekvenser f\u00f6r den dagliga \u00f6verlevnaden. Det Washingtonbaserade Center for Economic and Policy Research (CEPR) publicerade i slutet av april en rapport, f\u00f6rfattad av ekonomerna Mark Weisbrot och Jeffrey Sachs, om konsekvenserna av den imperialistiska blockaden mot Venezuela. Den legala grunden lades av president Barack Obama 2015, med en exekutiv order som betecknade Venezuela som ett \u201dovanligt och extraordin\u00e4rt hot\u201d mot USAs nationella s\u00e4kerhet. En tydlig upptrappning kom i augusti 2017 d\u00e5 Venezuelas regering och det statliga oljebolaget PDVSA skars av fr\u00e5n den internationella finansmarknaden. \u00c5tg\u00e4rderna medf\u00f6rde, enligt ekonomernas ber\u00e4kning, ett bortfall p\u00e5 sex miljarder dollar de f\u00f6ljande m\u00e5naderna och var den viktigaste orsaken till den hyperinflation som startade i slutet av 2017 och fortsatt fram till b\u00f6rjan av 2019. (en \u201dhyperinflation\u201d definieras som mer \u00e4n 50 procents pris\u00f6kning per m\u00e5nad). Sanktionerna trappades upp \u00e4nnu mer efter Juan Guaido\u2019s sj\u00e4lvutn\u00e4mning till \u201dinterimspresident\u201d. USAs regering inf\u00f6rde d\u00e5 ett oljeembargo som s\u00e4nkte Venezuelas oljeexport till USA fr\u00e5n ett genomsnitt av 586 000 fat per dag till inga fat alls i mars. Det motsvarar ett bortfall p\u00e5 ytterligare 6,8 miljarder dollar i exportint\u00e4kter.<\/p>\n

Weisbrot och Sachs p\u00e5pekar att ut\u00f6ver de omedelbara effekterna med minskade exportinkomster \u00e4r en bieffekt att finanstransaktioner f\u00f6r import av mat och mediciner f\u00f6rsv\u00e5ras. Risken att drabbas av USAs sanktioner har f\u00f6ranlett att ett v\u00e4xande antal banker v\u00e4grar befatta sig med finanstransaktioner som involverar Venezuelas regering eller statliga f\u00f6retag.
\nMed en rad olika studier som grundval ber\u00e4knar rapporten att sanktionerna lett till 40 000 d\u00f6da under 2017-2018 och att ytterligare 300 000 m\u00e4nniskor riskerar att d\u00f6 p\u00e5 grund av brist p\u00e5 mediciner. Sanktionerna har \u00e4ven bidragit till att importen av livsmedel minskat fr\u00e5n ett v\u00e4rde av 11,2 miljarder dollar 2013 till 2,46 miljarder dollar under 2018. D\u00e5 vi fr\u00e5n olika solidaritetsorganisationer idag kr\u00e4ver att USAs, EUs och de stora bankernas blockad m\u00e5ste upph\u00f6ra handlar det bokstavligen om att f\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4dda m\u00e4nniskoliv.<\/p>\n

Kuppf\u00f6rs\u00f6ken<\/strong>
\nDen 23 januari trappade USAs regering upp hotet av en milit\u00e4r intervention genom att erk\u00e4nna parlamentets nyvalde talman Juan Guaid\u00f3, som \u201ctillf\u00e4llig\u201d president. Juan Guaid\u00f3, en 35-\u00e5rig ingenj\u00f6r, utbildad p\u00e5 det privata elituniversitetet Universidad Cat\u00f3lica Andr\u00e9s Bello och d\u00e4refter studier p\u00e5 George Washington University i USA samt IESA, Venezuelas motsvarighet till Handelsh\u00f6gskolan, \u00e4r en politisk figur skapad av USA. Han fick sin f\u00f6rsta \u201cpolitiska\u201d skolning som deltagare i en delegation av studentledare som bes\u00f6kte Belgrad i Serbien. Han har varit en av grundarna till det extrema h\u00f6gerpartiet Voluntad Popular (VP), som n\u00e4rmast skulle kunna j\u00e4mf\u00f6ras med Nordiska Motst\u00e5ndsr\u00f6relsen h\u00e4r i Sverige. Att han aldrig st\u00e4llt upp i n\u00e5got presidentval har inte bekymrat varken USA eller EU. F\u00f6r s\u00e4kerhets skull har han helt enkelt utn\u00e4mnt sig sj\u00e4lv till den \u201cinterimspresident\u201d som ska bilda en \u201c\u00f6verg\u00e5ngsregering\u201d och utlysa \u201cnyval\u201d. Eftersom han inte har n\u00e5gon kontroll \u00f6ver landets territorium, vilket brukar vara ett villkor f\u00f6r att en regering ska erk\u00e4nnas av andra l\u00e4nder, uppmanade han landets milit\u00e4r att med v\u00e5ld avs\u00e4tta den valde presidenten, Nicolas Maduro. Han tackade samtidigt USAs regering och utl\u00e4ndska finansbolag f\u00f6r den n\u00e4rmast totala ekonomiska blockad som de organiserat de senaste tv\u00e5 \u00e5ren. Donald Trumps \u201cerk\u00e4nnande\u201d av den icke-valda, \u201ctillf\u00e4llige\u201d presidenten, f\u00f6ljdes omedelbart upp av en rad latinamerikanska h\u00f6gerregeringar (Brasilien, Colombia, Argentina, Peru, Chile) Hela f\u00f6rs\u00f6ket till statskupp har uppenbart f\u00f6rberetts p\u00e5 m\u00f6ten under december och januari med dessa regimer. D\u00e4rtill har \u00e4ven Kanada erk\u00e4nt Guaido.<\/p>\n

30 april ledde Guaido ett totalt misslyckat kuppf\u00f6rs\u00f6k. Tillsammans med en mindre grupp soldater framtr\u00e4dde han utanf\u00f6r flygbasen Carlota och hotade att med hj\u00e4lp av arm\u00e9n marschera till presidentpalatset i Miraflores. F\u00f6rsvarsministern, liksom hela den milit\u00e4ra ledningen, valde ist\u00e4llet att offentligt uttala sin lojalitet till \u2013 om inte presidenten \u2013 nationen och konstitutionen. N\u00e4r kuppfiaskot blev uppenbart \u00f6vergick Guaido till att v\u00e4dja om ett milit\u00e4rt ingripande fr\u00e5n USA.<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av den norska regeringen har det h\u00e5llits f\u00f6rhandlingar under maj mellan representanter f\u00f6r oppositionen och regeringen. De avslutades 29 maj utan n\u00e5gon \u00f6verenskommelse. Den sj\u00e4lvutn\u00e4mnde \u201cinterimspresidenten\u201d Juan Guaido h\u00e4vdade i ett uttalande \u2013 tydligen uppmanad av USAs vicepresident Mike Pence \u2013 att en \u00f6verenskommelse m\u00e5ste inkludera Maduros avg\u00e5ng, formerandet av en \u201c\u00f6verg\u00e5ngsregering\u201d och nya presidentval. Regeringen har redan fr\u00e5n b\u00f6rjan avvisat detta som icke f\u00f6rhandlingsbart. Oppositionen upprepade \u00e4ven sin v\u00e4djan till milit\u00e4ren att avs\u00e4tta Maduro.<\/p>\n

USAs milit\u00e4ra ledning har f\u00f6r tillf\u00e4llet f\u00f6rh\u00e5llit sig kallsinnigt till ett direkt milit\u00e4rt ingripande i Venezuela. M\u00f6jligt ligger de negativa erfarenheterna fr\u00e5n krigen i Afghanistan, Irak och Libyen bakom den avvaktande h\u00e5llningen. Kanske spelade det \u00e4ven in att Brasiliens h\u00f6gerpresident tidigt backade ur d\u00e5 det blev tydligt att Guaido vid sitt n\u00e4stan teatrala kuppf\u00f6rs\u00f6k i april saknade st\u00f6d inom Venezuelas krigsmakt. Men det betyder inte att risken f\u00f6r milit\u00e4r konflikt \u00e4r utesluten. Dagen innan f\u00f6rhandlingarna i Oslo avslutades antog parlamentet \u2013 d\u00e4r oppositionen har majoritet \u2013 en motion om att st\u00f6dja Venezuelas intr\u00e4de i Inter-American Treaty of Reciprocal Assistance (TIAR) en \u00f6msesidig f\u00f6rsvarspakt som innefattar 16 l\u00e4nder i regionen. Det medlemskapet skulle kunna fungera som ett framtida juridiskt fikonl\u00f6v f\u00f6r en milit\u00e4r intervention fr\u00e5n USA. Alla m\u00f6jligheter ligger fortfarande p\u00e5 bordet, som president Donald Trump deklarerat.<\/p>\n

Elbrist eller\u2026<\/strong>
\nBara drygt en m\u00e5nad efter det misslyckade kuppf\u00f6rs\u00f6ket i januari f\u00f6rsattes hela landet i totalt m\u00f6rker. Den 7 mars br\u00f6ts elen i 80 procent av landet. Det var inledningen p\u00e5 den v\u00e4rsta el-krisen p\u00e5 drygt tio \u00e5r. F\u00f6r majoriteten av de st\u00f6rre st\u00e4derna har elavbrott varit ovanliga till i slutet av 2018. Flera mindre st\u00e4der och orter utanf\u00f6r storstadsomr\u00e5dena har d\u00e4remot f\u00e5tt utst\u00e5 elransonering det senaste \u00e5rtiondet. Och \u00e4ven om energiministern, general Motta Dom\u00ednguez, bevisade sin \u201ckompetens\u201d genom att f\u00f6rs\u00e4kra att avbrottet skulle vara avhj\u00e4lpt inom tre timmar, tog det mer \u00e4n 36 timmar innan elen kom tillbaka i den st\u00f6rsta delen av landet. I vissa delar tog det dessutom mer \u00e4n 100 timmar.
\nElsektorn i Venezuela \u00e4r statlig sedan 2007 d\u00e5 sex privata elbolag togs \u00f6ver som en del i ett program f\u00f6r \u00e5ternationalisering av strategiskt viktiga sektorer av samh\u00e4llsekonomin. Motst\u00e5ndet fr\u00e5n de sex bolagsledningarna var kompakt. Ett litet exempel p\u00e5 vad det betytt \u00e4r den l\u00e5nga striden om ett nytt kollektivavtal som \u00e4nnu inte \u00e4r l\u00f6st. Under de f\u00f6rsta 18 m\u00e5naderna efter f\u00f6rstatligandet v\u00e4grade samtliga direkt\u00f6rer i de olika \u2013 fortfarande separata \u2013 f\u00f6retagen att skriva under ett nytt kollektivavtal som skulle ge alla elarbetare samma l\u00f6ner och anst\u00e4llningsvillkor. Det tog 14 m\u00e5nader av kamp fr\u00e5n arbetarnas sida innan de, som en f\u00f6rsta delseger, tvingade det nya gemensamma bolagets verkst\u00e4llande direkt\u00f6r att avg\u00e5. Det kompakta motst\u00e5ndet mot varje f\u00f6r\u00e4ndring som ledningen visat upp har m\u00f6tts med ett massiv kritik fr\u00e5n arbetarna mot missk\u00f6tsel och korruption.<\/p>\n

President Nicolas Maduro f\u00f6rklarade att elavbrottet var resultatet av en cyberattack \u2013 ett \u201cel-krig\u201d \u2013 iscensatt av USAs regering. B\u00e5de datorsystemet vid den stora Guri-dammen och den centrala elektroniska styrenheten i Caracas angreps enligt presidenten. Det \u00e4r m\u00f6jligt att det var s\u00e5. Det kan inte uteslutas.
\nVissa experter har dock \u00f6ppet avvisat regeringens f\u00f6rklaring med h\u00e4nvisning till att datorstyrningen \u00e4r ett intran\u00e4t som saknar n\u00e5gon som helst koppling till internet. Det skulle allts\u00e5 vara om\u00f6jligt att komma \u00e5t datorerna som styr elsystemet \u201cutifr\u00e5n\u201d.
\nEn alternativ f\u00f6rklaring \u00e4r en serie br\u00e4nder i elverken i Guri a Malena och Malena-San Geronimo som br\u00f6t ut p\u00e5 grund av obefintligt underh\u00e5ll av ledningsn\u00e4tet. Arbetarna inom el-sektorn har upprepade g\u00e5nger kritiserat denna brist, men blivit avvisade av regeringsanh\u00e4ngare som \u201cf\u00f6rr\u00e4dare\u201d och till och med blivit bestraffade. Det mest omskrivna fallet \u00e4r fackf\u00f6reningsaktivisten (och anh\u00e4ngare till Hugo Chavez) Elio Palacios, som skarpt kritiserade fr\u00e5nvaron av investeringar och underh\u00e5ll och f\u00f6rutsade risken av ett sammanbrott p\u00e5 eln\u00e4tet. F\u00f6r detta greps och f\u00e4ngslades Palacios anklagad \u2013 av underr\u00e4ttelsetj\u00e4nsten SEBIN \u2013 f\u00f6r att sprida \u201cfalsk information\u201d.
\nDet bristf\u00e4lliga underh\u00e5llet av eln\u00e4tet har tv\u00e5 f\u00f6rklaringar. Dels brist p\u00e5 reservdelar \u2013 p\u00e5 grund av blockaden \u2013 dels brist p\u00e5 kompetens. Det senare handlar inte bara om den ansvarige (milit\u00e4re) ministerns inkompetens. Elarbetarnas fackf\u00f6rening saknar dessutom sedan 2012 kollektivavtal med elbolagen. Detta \u2013 tillsammans med hyperinflationen \u2013 har medf\u00f6rt kraftigt sjunkande reall\u00f6ner. M\u00e5nga av de mest kompetenta teknikerna har de senaste \u00e5ren valt att emigrera. Av de 50 000 anst\u00e4llda, som tidigare arbetade, \u00e5terst\u00e5r idag omkring 30 000. Till en del \u00e4r det de mindre erfarna som blivit kvar.<\/p>\n

Milit\u00e4rens \u00f6kade roll<\/strong>
\nDen viktigaste anledningen till att den milit\u00e4ra ledningen hittills inte brytt sig om appellerna fr\u00e5n den sj\u00e4lvutn\u00e4mnde presidenten att avs\u00e4tta den valde presidenten grundar sig i materiella intressen. Energiminister Motta \u00e4r inte den ende milit\u00e4ren i regeringen, ett faktum som kan f\u00f6rklara en del av den nuvarande situationen. En fj\u00e4rdedel av alla ministrar \u00e4r milit\u00e4rer, liksom drygt h\u00e4lften av landets guvern\u00f6rer och en del borgm\u00e4stare. \"\"Milit\u00e4ren kontrollerar dessutom importen och distributionen av livsmedel. Den har de senaste \u00e5ren \u00e4ven till\u00e4gnat sig kontrollen \u00f6ver en rad f\u00f6retag, varav oljebolaget PDVSA \u00e4r det viktigaste. Men det handlar ocks\u00e5 om byggbolag, textilf\u00f6retag, en fabrik f\u00f6r sammans\u00e4ttning av bilar, eget TV-bolag och ett bolag som arbetar med utvinning av olja och mineraler (Camimpeg). Det \u00e4r kontrollen av dessa ekonomiska resurser och de f\u00f6rm\u00e5ner de f\u00f6r med sig f\u00f6r h\u00f6gre officerare \u2013 till ett numer\u00e4r av mellan 1000 och 2000 \u2013 som \u00e4r grunden f\u00f6r det milit\u00e4ra st\u00f6det till Maduro. De har p\u00e5 senare \u00e5r befordrats av Maduro i syfte att vinna deras lojalitet. De \u00e4r de som sitter p\u00e5 viktiga politiska positioner, som leder statliga f\u00f6retag och som har m\u00f6jlighet att berika sig legalt eller illegalt. M\u00e5nga av dem har egna f\u00f6retag, restauranter, verkst\u00e4der, butiker… Klassm\u00e4ssigt utg\u00f6r de en del av den fraktion av kapitalistklassen \u2013 \u201dbolibourgeoisien\u201d \u2013 som vuxit fram under de senaste 20 \u00e5ren. Med Maduro kvar som president vet den h\u00e4r delen av borgarklassen vad de har \u2013 med en USA-st\u00f6dd president \u00e4r framtiden mer os\u00e4ker<\/p>\n

Kommunala r\u00e5d<\/strong>
\nAtt framh\u00e5lla en privilegierad officerskast som regeringens enda st\u00f6d \u00e4r inte helt riktigt. Om vi utg\u00e5r fr\u00e5n valsiffrorna de senaste \u00e5ren \u2013 d\u00e4r \u00e4ven kandidater fr\u00e5n oppositionen faktiskt deltagit \u2013 s\u00e5 gissar jag att det aktiva st\u00f6det f\u00f6r den nuvarande regeringen kan ligga n\u00e5gonstans mellan 20 och 30 procent, och d\u00e5 n\u00e4rmare den l\u00e4gre siffran. Det bor trots allt en hel del fattiga m\u00e4nniskor i de \u00f6ver tv\u00e5 miljoner nya bost\u00e4der som byggts. Och, trots att det \u00e4r en otillr\u00e4cklig \u00e5tg\u00e4rd, delas det ut n\u00f6dhj\u00e4lp till fem, kanske sex miljoner m\u00e4nniskor varje vecka. Det \u00e4r inte ot\u00e4nkbart att m\u00e5nga bland dessa fattiga, trots att de tidigare sociala reformerna helt avstannat , st\u00f6djer den nuvarande regeringen inf\u00f6r hotet av en regering som p\u00e5 sitt uttalade program har en utf\u00f6rs\u00e4ljning av deras hem till privata bostadsf\u00f6retag.<\/p>\n

F\u00f6r Hugo Chavez var kommuner \u2013 och de d\u00e4r ing\u00e5ende kommunala r\u00e5den \u2013 en fundamental byggsten f\u00f6r att organisera en stat av sj\u00e4lvstyrande kommuner och med deltagande demokrati p\u00e5 basniv\u00e5. I st\u00e4derna v\u00e4ljs r\u00e5den i ett geografiskt omr\u00e5de, som omfattar mellan 200 och 400 familjer, p\u00e5 landsbygden kr\u00e4vs minst 20 familjer och i urspungsfolkens samh\u00e4llen tio familjer. R\u00e5den v\u00e4ljs av ett storm\u00f6te \u2013 som \u00e4r h\u00f6gsta beslutande organ \u2013 d\u00e4r alla \u00f6ver 15 \u00e5r f\u00e5r delta. Det v\u00e4ljs f\u00f6r en period av tv\u00e5 \u00e5r, men r\u00e5dsmedlemmarna kan n\u00e4r som helst avs\u00e4ttas av befolkningen i omr\u00e5det. R\u00e5dets uppgift \u00e4r att besluta om konkreta utvecklingsprojekt. De ska hantera bost\u00e4der, sjuk- och h\u00e4lsov\u00e5rd, skolor och tillg\u00e5ng till basservice. Beslut ska tas p\u00e5 storm\u00f6ten d\u00e4r alla kan delta. I modellen har ocks\u00e5 \u2013 \u00e5tminstone tidigare \u2013 ing\u00e5tt att kommunerna ska bli sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande genom f\u00f6retag \u00e4gda och styrda av kommunerna. Enligt regeringen finns det fortfarande 47 000 registrerade kommunala r\u00e5d och 3 000 kommuner. Det \u00e4r inte s\u00e4kert att den \u201cregistrerade\u201d siffran har n\u00e5got att g\u00f6ra med verkligheten. I den n\u00f6dsituation som f\u00f6rv\u00e4rrats de senaste \u00e5ren verkar m\u00e5nga av de kommunala r\u00e5den ha upph\u00f6rt och ersatts av kommitt\u00e9er f\u00f6r utdelning av n\u00f6dhj\u00e4lp. Var fjortonde dag delar de ut ett paket med ris, socker, matolja etc. Men de har ytterst lite med sj\u00e4lstyrande, deltagande, direktdemokratiska r\u00e5d att g\u00f6ra.
\nVid ett av sina sista m\u00f6ten 2012 som president betonade en sj\u00e4lvkritisk (och d\u00f6ende) Hugo Chavez n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en kurs\u00e4ndring. Han kritiserade den l\u00e5ngsamma utvecklingen av kommuner\/kommunala r\u00e5d. Sex \u00e5r efter hans d\u00f6d \u00e4r det uppenbart att en \u201ckurs\u00e4ndring\u201d har \u00e4gt rum. Men en kurs\u00e4ndring \u00e5t h\u00f6ger.<\/p>\n

Utf\u00f6rs\u00e4ljning av naturresurser<\/strong>
\nTrots minskade inkomster fr\u00e5n oljeexporten har Venezuelas regering fortsatt att betala av p\u00e5 landets utlandsskuld. De senaste sex \u00e5ren har 15 miljarder dollar g\u00e5tt till fr\u00e4mst kinesiska banker. F\u00f6r att kunna g\u00f6ra detta har importen av livsmedel, medicin, reservdelar skurits ned, delar av guldreserven s\u00e5lts och stats\u00e4gda tillg\u00e5ngar bel\u00e5nats.<\/p>\n

Samtidigt har regeringen p\u00e5b\u00f6rjat vad som m\u00e5ste beskrivas som en utf\u00f6rs\u00e4ljning av landets naturtillg\u00e5ngar. Det handlar om ett j\u00e4ttelikt omr\u00e5de s\u00f6der om Orinocofloden med stora mineraltillg\u00e5ngar av bland annat guld, diamanter, coltan, med landets rikaste ekosystem skyddat i ett flertal naturreservat. Stora delar av landets vattenreserver ligger d\u00e4rtill i omr\u00e5det, liksom de vattenkraftverk som producerar 65 procent av landets elenergi. Ett dussintal ursprungsfolk lever i omr\u00e5det. Men \u201cOrinocos mineralb\u00e5ge\u201d \u00e4r samtidigt sk\u00f6rt och ekologer och milj\u00f6aktivister har kritiserat planerna p\u00e5 en omfattande exploatering av tillg\u00e5ngarna.<\/p>\n

H\u00e4r finns dock redan gruvor, de flesta av dem illegala. \u00d6ver 150 000 m\u00e4nniskor arbetar i dem och d\u00e4r utvinns 20 procent av allt guld i Latinamerika. Men det Nicolas Maduro vill se har helt andra dimensioner. \u201dEl arco minero de Orinoco\u201d utg\u00f6r en av de \u201dstrategiska utvecklingszoner\u201d som regeringen bildat i syfte att locka till sig utl\u00e4ndska investeringar i joint-venture med statliga bolag. De som investerar inom dessa zoner f\u00e5r enast\u00e5ende f\u00f6rdelar \u2013 inga skatter, fritt vinstuttag, strejkf\u00f6rbud; i omr\u00e5den d\u00e4r venezuelansk lag inte g\u00e4ller. Det \u00e4r allts\u00e5 f\u00f6r att kunna berika sig sj\u00e4lv som milit\u00e4ren f\u00f6rra \u00e5ret bildade aktiebolaget Camimpeg, f\u00f6r att exploatera mineraler, olja och gas.<\/p>\n

F\u00f6rra \u00e5ret h\u00f6lls ocks\u00e5 ett m\u00f6te i Caracas d\u00e4r 150 intresserade f\u00f6retag fr\u00e5n 35 l\u00e4nder deltog. Trots f\u00f6rs\u00e4kringar fr\u00e5n regeringen att m\u00f6tet var framg\u00e5ngsrikt har investeringarna \u00e4nnu lyst med sin fr\u00e5nvaro. Den finansiella blockaden \u00e4r naturligtvis en f\u00f6rklaring till detta. Den enda k\u00e4nda investeringen hittills \u00e4r det kanadensiska gruvbolaget Barrick Gold Reserves satsning p\u00e5 en guldgruva. Det ger ocks\u00e5 en tydlig bild av den kurs\u00e4ndring som skett. F\u00f6retagets tillg\u00e5ngar i Venezuela exproprierades faktiskt av Hugo Chavez. F\u00f6r att nu \u201dkomma tillbaks\u201d kr\u00e4vde det multinationella bolaget ers\u00e4ttning f\u00f6r den gruva man blivit av med samt extrakostnader som man p\u00e5stod sig ha haft som en f\u00f6ljd av exproprieringen. Det har Venezuelas regering g\u00e5tt med p\u00e5. Barrick \u00e4r allts\u00e5 d\u00e4rmed det f\u00f6rsta utl\u00e4ndska f\u00f6retag som lovat investera i \u201del arco minero de Orinoco\u201d. Det paradoxala med USA\/EUs blockad \u00e4r att de naturtillg\u00e5ngar som Maduro \u00e4r beredd att s\u00e4lja ut ist\u00e4llet kan komma att s\u00e4ljas till ryskt, kinesiskt och turkiskt kapital.<\/p>\n

En d\u00f6ende revolution<\/strong>
\nDen \u201dbolivarianska revolution\u201d som skulle l\u00e4gga grunden till en socialism f\u00f6r det 21:a \u00e5rhundradet \u00e4r idag d\u00f6d. \u00c4ven om den nuvarande regeringen lyckas sitta kvar med kapital fr\u00e5n \u2013 och ett \u00f6kat beroende av \u2013 Kina och Ryssland har den ingenting med n\u00e5gon socialism att g\u00f6ra.
\nP\u00e5 ett s\u00e4tt bekr\u00e4ftas kanske det Marx och Engels efter Pariskommunens nederlag 1871 konstaterade: arbetarklassen kommer aldrig p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt bara kunna ta \u00f6ver den borgerliga statsapparaten f\u00f6r att bygga ett nytt samh\u00e4lle. De sj\u00e4lvstyrande kommunala r\u00e5d och kommuner som Chavez skisserade i sin \u201dmodell\u201d skulle kanske haft en viktig roll i att bygga ett betydligt mer demokratiskt styrt samh\u00e4lle \u00e4n i den reellt existerande kapitalismen. De borgerliga tj\u00e4nstem\u00e4nnen p\u00e5 viktiga poster inom statsapparaten och regeringspartiet, PSUV, var i allians med de delar av kapitalistklassen, som kom att gynnas av reformpolitiken, och satte effektivt stopp f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ken att utveckla och utvidga demokratin. Resultatet av klasskampen blev ist\u00e4llet en \u00e5terg\u00e5ng till en starkt centraliserad och toppstyrd statsapparat med den privilegierade officersk\u00e5ren som den h\u00e5rda, styrande k\u00e4rnan. <<<\/p>\n

Rolf Bergkvist \u00e4r latinamerikak\u00e4nnare och m\u00e5ng\u00e5rig medarbetare i R\u00f6da rummet.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ur nr 1-2\/2019 Venezuela Vad blev det av \u201dsocialismen f\u00f6r 21:a \u00e5rhundradet\u201d? Oavsett hur den n\u00e4rmaste framtiden kommer att gestalta sig i Venezuela, om den sittande Maduroregimen faller eller kan h\u00e5lla sig kvar vid makten, \u00e4r det uppenbart att det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[7,18,15],"tags":[949,947,141,950,640,548,654,948],"class_list":["post-2362","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-internationellt","category-latinamerika","category-socialism-politik","tag-citgo","tag-guaido","tag-hugo-chavez","tag-imperialistisk-blockad","tag-maduro","tag-pdvsa","tag-socialism-for-21a-arhundradet","tag-voluntad-popular"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2362","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2362","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2362"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2362\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2741,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2362\/revisions\/2741"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2362"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2362"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2362"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}