![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/democracy-in-chains3-216x300.jpg\")
Under senare delen av 1980-talet och b\u00f6rjan av 1990-talet f\u00f6rsk\u00f6ts Sverige h\u00e4ftigt i nyliberal riktning. Men vad var det egentligen som h\u00e4nde? Och hur ska vi f\u00f6rs<\/strong>t\u00e5 bakgrunden till denna process? Kerstin Eldh bringar ljus \u00f6ver ett avg\u00f6rande v\u00e4gval i svensk politisk historia.<\/strong><\/p>\nVad \u00e4r det med Nancy MacLeans bok om nyliberalen James Buchanan, Democracy in Chains<\/em>, som s\u00e5 oroar nyliberaler? F\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan tog Mattias Svensson heder och \u00e4ra av f\u00f6rfattaren i Aftonbladet. \u00c4nd\u00e5 hittade jag bara fyra svenska texter om hennes bok, d\u00e4ribland Svenssons egen och en fr\u00e5n Timbro, n\u00e4r jag googlade p\u00e5 den. Varf\u00f6r d\u00e5 denna starka reaktion? \u00c4r nyliberaler r\u00e4dda f\u00f6r att boken avsl\u00f6jar n\u00e5got som de inte vill ska komma upp i ljuset? I USA har nyliberaler anklagat MacLean f\u00f6r ovetenskapligt konspirationst\u00e4nkande och till och med kr\u00e4vt att hon borde avs\u00e4ttas fr\u00e5n sin professorsstol, trots att hon bel\u00f6nats med flera priser f\u00f6r sin bok.<\/p>\n Nyliberalernas reaktion p\u00e5 Democracy in Chains p\u00e5minner om Stefan F\u00f6lsters reaktion p\u00e5 Per Molanders rapport om New Public Management – Dags f\u00f6r ompr\u00f6vning<\/em> (2017:1) – som l\u00e4mnades till ESO (Expertgruppen f\u00f6r studier i offentlig ekonomi<\/em>).1 F\u00f6lster beskyllde rapporten f\u00f6r att vara konspirationsteoretisk. \u201dVi skulle aldrig ha sl\u00e4ppt fram en s\u00e5dan h\u00e4r rapport p\u00e5 90-talet\u201d, sa F\u00f6lster, som satt i ESO-styrelsen p\u00e5 den tiden.<\/p>\n Lindbeck och Buchanan<\/strong> I ledaren med titeln L\u00e4rdomar av en jubilar<\/em> i Ekonomisk Debatts temanummer st\u00e5r det:<\/p>\n Det vi finner s\u00e4rskilt intressant \u00e4r hur Lindbeckkommissionen lyfte blicken fr\u00e5n det som diskuterades i den politiska debatten och st\u00e4llde fr\u00e5gan hur den ekonomiska politikens regelverk hade p\u00e5verkat en rad ekonomisk-politiska misslyckanden under flera decennier i Sverige. Med detta syns\u00e4tt, som f\u00f6r \u00f6vrigt i h\u00f6g grad har lanserats av den nyss avlidne ekonomipristagaren James Buchanan, \u00e4r det inte minst reglerna f\u00f6r politiskt beslutsfattande som p\u00e5verkar politikens utfall och, d\u00e4rmed, hur ekonomin fungerar \u2026<\/em><\/p>\n I en artikel av Birgitta Swedenborg i temanumret skriver hon<\/p>\n \u2026 den teoretiska grunden i kommissionens bet\u00e4nkande f\u00f6r att fokusera p\u00e5 \u201dkonstitutionen\u201d f\u00f6r ekonomisk politik och inte bara den ekonomiska politiken i sig\u2026<\/em><\/p>\n Det som Lindbeck fokuserade p\u00e5 var \u201dreglerna f\u00f6r politiskt beslutsfattande\u201d eller \u201dkonstitutionen f\u00f6r ekonomisk politik\u201d, skriver nyliberalerna. Det handlar allts\u00e5 om de mer djupg\u00e5ende strukturerna f\u00f6r hur samh\u00e4llet fungerar, villkoren som g\u00f6r att allt flyter p\u00e5 utan att s\u00e4rskilda beslut m\u00e5ste tas i varje enskild fr\u00e5ga.<\/p>\n V\u00e4nstern och \u201dreglerna f\u00f6r politiskt beslutsfattande\u201d<\/strong> Men MacLeans bok handlar inte om att Buchanan skulle ha \u00e4gnat sig \u00e5t konspirationer. Den handlar snarare om hur han utvecklade en slags manual f\u00f6r hur ett nyliberalt systemskifte b\u00f6r genomf\u00f6ras Det som sl\u00e5r en vid l\u00e4sningen av boken \u00e4r likheten mellan den strategi som nyliberaler i Sverige har anv\u00e4nt och den strategi som Buchanan utformade f\u00f6r att en politik som majoriteten av v\u00e4ljarna \u00e4r emot skulle kunna genomf\u00f6ras.<\/p>\n MacLeans uppt\u00e4ckt<\/strong> N\u00e4r MacLean l\u00e4ste om detta st\u00f6tte hon p\u00e5 James Buchanans namn som hon d\u00e5 inte k\u00e4nde till. Mannen som l\u00e5g bakom id\u00e9n om skolpeng i Virginia hade nyss d\u00f6tt och hon fick som f\u00f6rsta forskare tillg\u00e5ng till hans osorterade arkiv p\u00e5 George Masonuniversitetet n\u00e4ra Washington D.C.<\/p>\n Direkt st\u00f6tte MacLean p\u00e5 en h\u00f6g hemliga brev fr\u00e5n en av USAs rikaste personer, Charles Koch, om miljontals dollar som denne gav Buchanans universitet. Charles Koch har tillsammans med sin bror David varit initiativtagare till en rad nyliberala projekt, d\u00e4ribland Teaparty-r\u00f6relsen och Cato Institute. Ju mer MacLean l\u00e4ste desto mer f\u00f6rstod hon att Buchanan haft en betydelse som var mycket st\u00f6rre \u00e4n f\u00f6rslaget att inf\u00f6ra skolpeng i Virginia.<\/p>\n Buchanan och den heliga \u00e4gander\u00e4tten<\/strong> James Buchanan<\/p><\/div>\n Genom att sm\u00e4lta samman tesen att \u00e4gander\u00e4tt st\u00e5r \u00f6ver alla andra r\u00e4ttigheter med von Hayeks och von Mises\u2019 nyliberalism blev Buchanan initiativtagare till en teori som han kallade Public Choice vilket gav honom Nobelpriset i ekonomi (som, det kan p\u00e5pekas, inte finansieras av arvet efter Nobel, utan med den svenska statens pengar). Hans teori handlar om politiskt beslutsfattande och kopplar samman konstitutionella fr\u00e5gor med ekonomi. Den utg\u00e5r fr\u00e5n en marknadsekonomisk modell f\u00f6r att analysera politiskt agerande i demokratier. Den grundl\u00e4ggande premissen \u00e4r att politiskt majoritetsstyre underminerar den fria marknadens effektivitet. Utifr\u00e5n det f\u00f6rs rigor\u00f6sa, formella och ofta matematiska resonemang. Akt\u00f6rerna ses som rationella och styrda av egenintresse. V\u00e4ljarmajoritetens egenintresse leder till en ben\u00e4genhet att beskatta rika minoriteter. L\u00f6sningen f\u00f6r de rika ligger i att formulera en konstitution som skyddar deras intressen. Buchanans recept f\u00f6r det nyliberala systemskiftet var en \u201drevolution i konstitutionen\u201d, som byggde o\u00e5terkalleliga hinder i syfte att att begr\u00e4nsa demokratins inflytande.<\/p>\n Konceptet pr\u00f6vades f\u00f6rst av Pinochets junta, d\u00e4r Buchanans f\u00f6re detta elev Jos\u00e9 Pi\u00f1era2 ingick, vilket gav Chile en ny konstitution. Buchanan bes\u00f6kte Chile och gav Pinochetregimen r\u00e5det att skriva den nya konstitutionen s\u00e5 att det skulle bli sv\u00e5rt, ja helst om\u00f6jligt, att rulla tillbaka f\u00f6r\u00e4ndringarna \u2013 och det verkar ha lyckats. Trots f\u00f6rs\u00f6k har det inte g\u00e5tt att g\u00f6ra n\u00e5gra genomgripande f\u00f6r\u00e4ndringar i denna. Nu kr\u00e4ver dagens demonstranter att den byts ut.<\/p>\n I Sverige var det inte konstitutionen, det vill s\u00e4ga grundlagarna som drabbades av djupg\u00e5ende nyliberala f\u00f6r\u00e4ndringar av \u201dreglerna f\u00f6r politiskt beslutsfattande\u201d, utan kommunallagen. Trots att den har en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r hur Sverige styrs, klassas den inte som grundlag. Det var d\u00e4rf\u00f6r betydligt enklare att \u00e4ndra kommunallagen \u00e4n grundlagarna som kr\u00e4ver tv\u00e5 omr\u00f6stningar med riksdagsval mellan. Effekterna blev genomgripande.<\/p>\n Fem \u00e5r efter att Assar Lindbecks kommitt\u00e9 gett Buchanan Nobelpriset antogs en kommunallag som ledde till en grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndring av hela samh\u00e4llet. Denna nya kommunallag antogs strax efter valet 1991, men trots dess l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6ljder n\u00e4mndes den inte i varken i valdebatten eller i samh\u00e4llsdebatten i \u00f6vrigt. Det var regeringen Bildt som inf\u00f6rde den men den var f\u00f6rberedd av Ingvar Carlssons regering.<\/p>\n Skattereform f\u00f6rst\u00e4rker kommunallagen<\/strong> Strategin v\u00e4xer fram<\/strong> Detta fick Buchanan att inse att det inte gick att \u00f6ppet argumentera f\u00f6r nedmonterad v\u00e4lf\u00e4rd utan att det m\u00e5ste ske enligt en viss strategi. Det g\u00e4llde att ta sm\u00e5 steg, som vart och ett \u00e4ndrade reglerna, samtidigt som de f\u00f6rst\u00e4rkte varandra. Buchanans id\u00e9er utgjorde en strategi f\u00f6r en omfattande omvandling som kunde ske under radarn f\u00f6r vanligt folk men \u00e4nd\u00e5 lagligt. Planen gick ut p\u00e5 att agera p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den samtidigt, s\u00e5 att andra \u00e4n nyliberalerna inte skulle m\u00e4rka n\u00e5got f\u00f6rr\u00e4n det var f\u00f6r sent.<\/p>\n Efter Buchanans Nobelpris 1986 ser vi en m\u00e4ngd f\u00f6r\u00e4ndringar i nyliberal riktning i Sverige, f\u00f6r\u00e4ndringar som sammantaget ledde till ett systemskifte utan att det diskuterades. F\u00f6rutom den nya kommunallagen och skattereformen, som ledde till nersk\u00e4rningar av v\u00e4lf\u00e4rden och privatiseringar, kommunaliserades skolan och det inf\u00f6rdes individuella l\u00f6ner och New Public Managements marknadst\u00e4nkande vann insteg p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den inom offentlig sektor. Beslut togs att g\u00e5 med i EU, liksom ett principbeslut om att f\u00f6r\u00e4ndra pensionssystemet. Nedsk\u00e4rningarna inom v\u00e4lf\u00e4rden ledde till att m\u00e5nga avskedades och arbetsl\u00f6sheten steg till niv\u00e5er som inte existerat sedan 1930-talet.<\/p>\n Att underminera f\u00f6rtroendet f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rden<\/strong> Den smarte Reinfeldt till\u00e4mpade ocks\u00e5 \u201ds\u00f6ndra och h\u00e4rska\u201d-strategin. Genom att pension\u00e4rerna inte fick n\u00e5got \u201djobbskatteavdrag\u201d skapades en stor grupp som kr\u00e4vde skattes\u00e4nkningar f\u00f6r egen del. N\u00e4r pension\u00e4rerna f\u00e5tt s\u00e4nkningarna genomf\u00f6rdes ett nytt skatteavdrag f\u00f6r dem som jobbade och proceduren upprepades. Skattes\u00e4nkningarna medf\u00f6rde l\u00e4gre inkomster f\u00f6r stat och kommuner. Med skattes\u00e4nkningarna och kravet p\u00e5 \u201den budget i balans\u201d (som Buchanan ocks\u00e5 tyckte var viktigt) blev utrymmet f\u00f6r v\u00e4lst\u00e5ndssatsningar \u00e4nnu mindre, vilket motiverade stegvisa nersk\u00e4rningar f\u00f6r exempelvis skolor och sjukv\u00e5rd, som d\u00e4rmed fungerade s\u00e4mre och gjorde privata l\u00f6sningar mer attraktiva.<\/p>\n Buchanans t\u00e4nkande var strategiskt. D\u00e5 MacLean i sin bok f\u00f6ljer hur denna strategi v\u00e4xte fram anklagar nyliberaler henne f\u00f6r konspiratoriskt t\u00e4nkande. Men att p\u00e5st\u00e5 att nyliberalismen har en politisk strategi kan inte j\u00e4mst\u00e4llas med konspirationst\u00e4nkande. Att ha en strategi \u00e4r naturligt f\u00f6r en politisk r\u00f6relse. N\u00e4r en s\u00e5dan arbetas fram \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att f\u00f6rst\u00e5 vad motst\u00e5ndarna har f\u00f6r planer och hur de agerar. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r v\u00e4nstern inte l\u00e5ta sig vilseledas av att nyliberalerna kallar boken Democracy in Chains f\u00f6r konspiratorisk utan sj\u00e4lv l\u00e4sa och avg\u00f6ra om den k\u00e4nner igen strategin. Och framf\u00f6r allt m\u00e5ste vi diskutera vilket samh\u00e4lle vi vill ha och vilken strategi vi tror \u00e4r l\u00e4mplig. Den strategin och m\u00e5let f\u00f6r den, b\u00f6r vi till skillnad fr\u00e5n nyliberalerna inte behandla som en aff\u00e4rshemlighet, utan diskussionen b\u00f6r f\u00f6ras \u00f6ppet. <<<\/p>\n 1 Per Molander var p\u00e5 1990-tlaet huvudsekreterare f\u00f6r kommissionen som leddes av Assar Lindbeck.<\/em> Artikelf\u00f6rfattare<\/strong> R\u00f6tterna till det svenska systemskiftet Under senare delen av 1980-talet och b\u00f6rjan av 1990-talet f\u00f6rsk\u00f6ts Sverige h\u00e4ftigt i nyliberal riktning. Men vad var det egentligen som h\u00e4nde? Och hur ska vi f\u00f6rst\u00e5 bakgrunden till denna process? Kerstin Eldh bringar ljus … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nI den svenska v\u00e4nstern \u00e4r det tyst om Buchanan, trots att han haft ett stort inflytande \u00f6ver hur nyliberaler utformat svensk politik, efter det att han fick det s\u00e5 kallade Nobelpriset i ekonomi 1986. Ordf\u00f6rande i den kommitt\u00e9 som uts\u00e5g honom till pristagare var dirigenten f\u00f6r det svenska nyliberala systemskiftet, Assar Lindbeck.
\nAtt Lindbeck starkt p\u00e5verkades av Buchanan framg\u00e5r av ett temanummer av den nationalekonomiska tidskriften Ekonomisk Debatt<\/em> (nr 4\/2013) f\u00f6r att fira 20-\u00e5rsjubileet av bet\u00e4nkandet Nya villkor f\u00f6r ekonomi och politik (SOU 1993:16). Detta bet\u00e4nkande hade l\u00e4mnats av den s\u00e5 kallade Lindbeckskommissionen, som regeringen Bildt tillsatt. Kommissionen sammanfattade sina f\u00f6rslag i 113 programpunkter.<\/p>\n
\nKonstitutionen, eller som vi ocks\u00e5 s\u00e4ger grundlagarna, har stor betydelse f\u00f6r hur samh\u00e4llet fungerar. Nyliberalernas intresse f\u00f6r \u201dreglerna f\u00f6r politiskt beslutsfattande\u201d har inte lett till ett motsvarande intresse till v\u00e4nster. Vilket inflytande hade Buchanan p\u00e5 Lindbeck? P\u00e5 vilket s\u00e4tt \u00e4ndrade Lindbeck p\u00e5 \u201dreglerna f\u00f6r politiskt beslutsfattande \u201d? Vilka konsekvenser har det f\u00e5tt? Varf\u00f6r studerar inte svensk v\u00e4nster hur nyliberal strategi ser ut f\u00f6r att kunna motarbeta de viktigaste f\u00f6r\u00e4ndringarna? Har nyliberaler ett problemformuleringsprivilegium som g\u00f6r folk r\u00e4dda f\u00f6r att bli anklagade f\u00f6r konspirationst\u00e4nkande om de diskuterar Buchanans strategi? \u00c4r det d\u00e4rf\u00f6r Democracy in Chains inte diskuteras?<\/p>\n
\nMacLean \u00e4r specialiserad p\u00e5 den amerikanska S\u00f6derns historia. I den egenskapen ville hon forska vidare om hur vissa omr\u00e5den i Virginia inf\u00f6rde skolpeng som ett s\u00e4tt att bek\u00e4mpa H\u00f6gsta domstolens beslut att segregationen skulle avvecklas snarast m\u00f6jligt. Skolpengen anv\u00e4ndes under n\u00e5gra \u00e5r kring 1960.<\/p>\n
\nBuchanan hade v\u00e4xt upp i en sydstatsmilj\u00f6 som var starkt pr\u00e4glad av John C Calhoun (vicepresident p\u00e5 1800-talet), vilken bland annat h\u00e4vdade att frihet best\u00e5r i \u00e4garens absoluta r\u00e4tt att anv\u00e4nda sin egendom (inklusive sina slavar) precis som han vill. Enligt Calhoun \u00e4r det f\u00f6rtryck att inkr\u00e4kta p\u00e5 \u00e4gander\u00e4tten, d\u00e5 det inneb\u00e4r att gynna de of\u00f6rtj\u00e4nta massorna p\u00e5 \u00e4garnas bekostnad. Det \u00e4r tankar som str\u00e4cker sig tillbaka till den f\u00f6rste \u00e4gander\u00e4ttsfilosofen, Locke, som var en av upplysningens portalfigurer p\u00e5 1600-talet. Han menade att \u00e4gander\u00e4tten var grunden f\u00f6r samh\u00e4llskontraktet.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/James_Buchanan_by_Atlas_network-300x199.jpg\")
\nRedan innan den nya kommunallagen antagits hade socialdemokraterna och folkpartiet 1990\/1991 genomf\u00f6rt en skattereform som innebar att 85 procent av befolkningen bara skulle betala kommunalskatt som \u00e4r platt och inte g\u00f6r n\u00e5gon skillnad mellan olika inkomstniv\u00e5er. Det innebar en stor skattes\u00e4nkning f\u00f6r skikten av medelklass, samtidigt som \u00e4ven de rikaste erh\u00f6ll l\u00e4ttnader eftersom ingen l\u00e4ngre betalade mer \u00e4n 50 procent i skatt. N\u00e4r skattereformen kombinerades med den nya kommunallagen blev effekterna mer omfattande \u00e4n vad man kunde ana n\u00e4r man s\u00e5g dessa f\u00f6r\u00e4ndringar var f\u00f6r sig.
\n![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/Kommunallag-1-300x167.jpg\")
Den nya kommunallagen tog bort de flesta statliga regleringarna \u00f6ver hur kommunernas verksamhet skulle bedrivas, var besluten skulle fattas och vilken niv\u00e5 samh\u00e4llsservicen skulle leva upp till. Kravet i den gamla kommunallagen att kommunala bolag inte fick g\u00f6ra vinst, utan att deras verksamhet ist\u00e4llet skulle ge medborgarna s\u00e5 billig och bra service som m\u00f6jligt, togs bort i den nya kommunallagen. Samtidigt som kommunerna fick ta \u00f6ver nya ansvarsomr\u00e5den, som skola och \u00e4ldreomsorg, f\u00f6rbj\u00f6ds de ocks\u00e5 att h\u00f6ja skatten. Det gav kommunerna f\u00e5 m\u00f6jligheter annat \u00e4n att avskeda anst\u00e4llda i v\u00e4lf\u00e4rden och s\u00e4lja gemensamt \u00e4gda tillg\u00e5ngar f\u00f6r att klara ekonomin n\u00e4r staten v\u00e4ltrade \u00f6ver kostnader p\u00e5 dem.<\/p>\n
\nMacLean beskriver hur Buchanan byggde sin strategi n\u00e4r han s\u00e5g politiska f\u00f6rslag som skulle st\u00e4rka \u00e4garmakten f\u00f6rlora i en rad demokratiska val. Det g\u00e4llde exempelvis skolpengen i Virginia och n\u00e4r hans v\u00e4lg\u00f6rares bror David Koch st\u00e4llde upp som vicepresidentkandidat f\u00f6r det Libertarianska partiet 1980 och fick mindre \u00e4n en procent av r\u00f6sterna.<\/p>\n
\nBuchanan ins\u00e5g att v\u00e4lf\u00e4rdssystemen var popul\u00e4ra och f\u00f6reslog ett s\u00e4tt att underminera f\u00f6rtroendet genom att gradvis f\u00f6rs\u00e4mra villkoren s\u00e5 att folk inte var redo att f\u00f6rsvara dem n\u00e4r finanskapitalet erbj\u00f6d alternativ. I Sverige ser vi nu exempelvis antalet privata sjukf\u00f6rs\u00e4kringar \u00f6ka n\u00e4r sjukv\u00e5rden och F\u00f6rs\u00e4kringskassan inte levererar.
\nLiksom Buchanan ins\u00e5g de svenska moderaterna att det inte gick att \u00f6ppet argumentera f\u00f6r nedmonterat v\u00e4lst\u00e5nd. Bo Lundgren gick till val 2002 med l\u00f6ftet att kraftigt s\u00e4nka skatterna, vilket ledde till ett misslyckande. Reinfeldt d\u00e4remot talade om hur m\u00e5nga jobb han skulle skapa med \u201djobbskatteavdrag\u201d och s\u00e4nkte skatterna \u00e4nnu mer.<\/p>\n
\n2 Jos\u00e9 Pi\u00f1era (bror till den nuvarande presidenten Sebastian Pi\u00f1era) blev Pinochets socialminister. Han f\u00f6rbj\u00f6d nationella fackf\u00f6reningar och privatiserade skolor och pensioner. Riksdagens pensionsgrupp bes\u00f6kte honom och h\u00e4mtade inspiration.<\/em><\/p>\n
\nKerstin Eldh<\/strong> \u00e4r pensionerad l\u00e4raresom tidigare jobbat \u00f6ver 20 \u00e5r p\u00e5 Kvarnby folkh\u00f6gskola.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"