![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/06\/Sp\u00e5rvagnsinteri\u00f6r.jpg\")
<\/a><\/p>\nYtligt sett kan det uppfattas som att coronapandemin drabbar s\u00e5v\u00e4l fattig som rik. Men i hur st\u00e4mmer det med den faktiska verkligheten? Och vad \u00e4r bakgrunden till den r\u00e5dande situationen? Roya Hakimnia och St\u00e5le Holgersen f\u00f6rs\u00f6ker att med hj\u00e4lp av marxistiska verktyg ge en f\u00f6rst\u00e5else.<\/h2>\n
<\/p>\n
\u201dLivet f\u00f6r en enskild m\u00e4nsklig varelse \u00e4r mer v\u00e4rt \u00e4n v\u00e4rldens rikaste mans alla tillg\u00e5ngar.\u201d <\/em>
\n\u2013 Dr. Ernesto \u201dChe\u201d Guevara.<\/em><\/p><\/blockquote>\nI takt med att covid-19 och dess medf\u00f6ljande ekonomisk kris sprider sig \u00f6ver v\u00e4rlden, f\u00e5r allt fler m\u00e4nniskor upp \u00f6gonen f\u00f6r att detta handlar om klassf\u00f6rh\u00e5llanden. Under loppet av nio veckor den h\u00e4r v\u00e5ren f\u00f6rlorade 38 miljoner amerikaner sina jobb. P\u00e5 exakt samma tid tj\u00e4nade v\u00e4rldens rikaste man Jeff Bezos 334 miljarder kronor \u2013 vilket \u00e4r n\u00e4stan en tredjedel av den svenska statsbudgeten.<\/p>\n
Allt fler s\u00e4ger ocks\u00e5 att krisen handlar om klasskamp. Eftersom denna kris utspelar sig med h\u00e4lsan i blickpunkten \u00e4r det flera marxister som diskuterar den som kapitalet mot livet.1 Vi h\u00e5ller helt med. I denna text ska vi se n\u00e4rmare p\u00e5 vad detta kan betyda.<\/p>\n
Med utg\u00e5ngspunkt i h\u00e4lsa och klass ska vi studera coronakrisen utifr\u00e5n tre i sig r\u00e4tt olika perspektiv<\/p>\n
1. Orsaker. F\u00f6rst betraktar vi djurens v\u00e4rld, d\u00e4r vi hittar reservoarer av virus som fortplantar sig med kapitalets hj\u00e4lp runt om i hela v\u00e4rlden.<\/p>\n
2. Effekter. Sedan g\u00e5r vi till m\u00e4nniskorna: vilka drabbas?<\/p>\n
3. Hantering och l\u00f6sningar. Utifr\u00e5n det tredje perspektivet kommenterar vi hur krisen tacklas under det r\u00e5dande systemet.<\/p>\n
Vi ska se att klass l\u00f6per som en r\u00f6d tr\u00e5d genom alla punkter. Vad det betyder och har f\u00f6r implikationer, diskuterar vi i slutsatsen.<\/p>\n
N\u00e5gra ord om klass<\/strong>
\nH\u00e4lsa har alltid varit n\u00e4ra relaterad till klass, men med covid-19 har (o)h\u00e4lsa tydligt hamnat mitt i klasskampen. N\u00e4r en pandemi f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen utl\u00f6ser en internationell ekonomisk kris, st\u00e4ller det f\u00f6rst\u00e5s krav p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l grundl\u00e4ggande marxistisk analys som f\u00f6rm\u00e5ga till uppdateringar.<\/p>\nMarxismens klassanalys n\u00f6jer sig som bekant inte med att penetrera samh\u00e4llets yta utan tar sitt avstamp i det ekonomiska livet och pekar p\u00e5 att n\u00e5gra (som \u00e4ger f\u00f6retag) anst\u00e4ller n\u00e5gra andra (som inte \u00e4ger) och genom exploatering och dominans skapas tv\u00e5 huvudklasser: arbetarklass och kapitalistklass. Det \u00e4r just i denna relation som vi hittar nyckeln till skapandet av merv\u00e4rde, profit och tillv\u00e4xt. Det \u00e4r genom sitt \u00e4garskap som kapitalistklassen kan ackumulera kapital.2 Detta f\u00f6r marxister grundl\u00e4ggande syns\u00e4tt f\u00e5r dock inte landa i abstrakta och kontextl\u00f6sa analyser av \u201darbetare\u201d och \u201dkapitalister\u201d, eller i en fetischering av den manliga arbetaren p\u00e5 fabriken. Risken i s\u00e5 fall \u00e4r att man missar den klasskamp som utspelar sig mitt framf\u00f6r v\u00e5ra \u00f6gon.<\/p>\n
I skarp kontrast till marxismen, vill liberaler helst inte prata om klass \u00f6verhuvudtaget. N\u00e4r det inte \u00e4r kris f\u00e5r vi besked om att alla gynnas av tillv\u00e4xt. Och n\u00e4r det \u00e4r kris upplyses vi om att alla sitter i samma b\u00e5t \u2013 nu m\u00e5ste vi samla oss bakom regeringen i denna sv\u00e5ra tid.<\/p>\n
Men om liberaler \u00e4nd\u00e5 pratar klass \u00e4r det socioekonomiska grupper som g\u00e4ller, grupper som man bara \u201dr\u00e5kar\u201d tillh\u00f6ra, utifr\u00e5n hur mycket pengar och resurser man \u201dr\u00e5kar\u201d ha. Detta kan kallas stratifierings-approach. N\u00e5got som \u00e4r sn\u00e4ppet mer progressivt \u00e4r att prata om yrkeskategorier. H\u00e4r hoppar socialdemokrater g\u00e4rna p\u00e5 t\u00e5get, ofta inspirerade av Max Weber diskuterar man hur n\u00e5gra grupper med resurser kan exkludera andra \u2013 till exempel att l\u00e4kare h\u00e5ller uppe sina l\u00f6ner och h\u00f6ga status, genom att L\u00e4karf\u00f6rbundet aktivt arbetar f\u00f6r att antalet utbildade l\u00e4kare ska h\u00e5llas nere.3<\/p>\n
Detta \u00e4r ocks\u00e5 viktigt, men som vi ska se, otillr\u00e4ckligt. Marxister har l\u00e4nge p\u00e5pekat att exploatering \u00e4r av ondo och att arbetare ska kunna \u00e4ga och kontrollera allt v\u00e4rde de skapar. Detta \u00e4r lika viktigt i dag som n\u00e5gonsin. Men vi m\u00e5ste ocks\u00e5 \u2013 inte minst i dagens situation \u2013 se klass i ett bredare perspektiv.<\/p>\n
1) Kapitalet bakom viruset: Viral Vichy<\/strong>
\nN\u00e4r artikeln skrivs, nuddar de svenska siffrorna 4000 d\u00f6da i covid-19. I hela v\u00e4rlden r\u00f6r det sig just nu om 340 000 d\u00f6da m\u00e4nniskor. Men n\u00e4r \u201dnaturen\u201d d\u00f6dar, s\u00e5 kommer den aldrig ensam, den kommer med ett samh\u00e4llssystem. D\u00f6den \u00e4r lika samh\u00e4llelig som livet vi levt. Sjukdomar och h\u00e4lsa, m\u00e5ste unders\u00f6kas politiskt. Virussjukdomar \u00e4r inga naturkatastrofer, de b\u00e4r tydliga sp\u00e5r av kapitalackumulation.<\/p>\nCovid -19 visar inte bara p\u00e5 vikten av en socialmedicinsk analys utan ocks\u00e5 av ett ekologiskt perspektiv. Vi beh\u00f6ver tala om en ekosocialmedicin.<\/p>\n
FN sl\u00e5r fast att de dominerande orsakerna till nya sjukdomar fr\u00e4mst kommer fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i markanv\u00e4ndning (31%), jordbruksindustri (15%), internationell handel och resor (11%), medicinsk industri (11%), krig och sv\u00e4lt (7%) och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar (6%). \u00c4tandet av bushmeat, vilket ges en oproportionerlig stor del av uppm\u00e4rksamheten, st\u00e5r f\u00f6r blygsamma tre procent.4<\/p>\n
Den industriella djurh\u00e5llningen \u00f6kar m\u00e5ngfaldigt risken f\u00f6r att sjukdomar ska spilla \u00f6ver fr\u00e5n vilda djur till m\u00e4nniskan via boskapen. N\u00e4r djur h\u00e5lls som boskap, minskar den genetiska diversiteten, vilket skapar s\u00e5 kallade monokulturer som \u00e4r enkla f\u00f6r patogener att penetrera. Djuren har vidare d\u00e5ligt immunf\u00f6rsvar p\u00e5 grund av h\u00f6ga stressniv\u00e5er. Den snabba oms\u00e4ttningen av djuren och tiden till slakt, selekterar de mest robusta patogenerna. Och en \u00f6veranv\u00e4ndning av antibiotika i djurindustrin har skapat resistenta bakterier och minskat v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att bek\u00e4mpa infektioner.5 Men vad och vem driver dessa f\u00f6r\u00e4ndringar? Som marxister m\u00e5ste vi g\u00e5 till strukturerna, till makt och \u00e4gande. Den kommersiella djurh\u00e5llningen drivs av behovet av profit i ett system som grundar sig p\u00e5 tillv\u00e4xt. Det samma g\u00e4ller f\u00f6r \u00f6kad avskogning, markanv\u00e4ndning och global handel. Det \u00e4r inte grisarna sj\u00e4lva som samlat sig i megast\u00e4der och l\u00e4rt sig flyga tv\u00e4rs \u00f6ver jorden.6 Med marxistiska historikern Peter Linebaughs ord: mikroparasiterna m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s tillsammans med makroparasiterna (samh\u00e4llet och ekonomin).7<\/p>\n
N\u00e4stan alla fall av nya patogener f\u00f6reg\u00e5s av en f\u00f6r\u00e4ndrad ekonomisk geografi, skriver den marxistiske evolutionsbiologen Rob Wallace: allt fr\u00e5n Ebola och HIV, och influensa till covid-19. M\u00e5nga uppst\u00e5r just vid gr\u00e4nserna f\u00f6r den kapitalistiska produktionens utvidgning. Den h\u00e4r g\u00e5ngen var det inte direkt boskapsindustrin som orsakade pandemin. Sp\u00e5ren leder till vildmatsindustrin. Men, bortom orientalistiska bilder av kineser som \u00e4ter konstiga djur, \u00e4r vildmatsindustrin i Kina, formaliserad och lever sida vid sida med den konventionella matindustrin. Marknaden i Wuhan, \u00e4r den st\u00f6rsta i omr\u00e5det. N\u00e4r Kinas jordbruk intensifierades och liberaliserades p\u00e5 1990- talet drevs de sm\u00e5skaliga jordbruken till att nischa in sig p\u00e5 att s\u00e4lja vilda djur som lyxmatvaror. Detta uppmuntrades offentligt av den kapitalistiska kinesiska staten. De stora jordbruksf\u00f6retagens beslagtagande av mark driver ocks\u00e5 b\u00f6nderna allt n\u00e4rmare vildmarken och d\u00e4rmed n\u00e4rmare patogenerna hos vilda djur.8 En \u201dabsolut geografi\u201d tittar bara p\u00e5 var utbrotten \u00e4ger rum. Men som marxister m\u00e5ste vi f\u00f6lja pengarna och makten och se p\u00e5 den \u201drelationella geografin\u201d som str\u00e4cker sig mot st\u00e4der som New York, London och Hongkong: kapitalets centrum.9 Till exempel har b\u00e5de Goldman Sachs och Deutsche Bank investerat tungt i djurindustrin n\u00e4ra Wuhan.10 Regimer runt om i hela v\u00e4rlden, desamma som nu f\u00f6rklarar krig mot viruset, har i varje steg st\u00f6ttat patogenens m\u00f6jligheter att uppst\u00e5 och f\u00f6ras vidare. Rob Wallace kallar det Viral-Vichy, en regim som samarbetar med ett virus.11<\/p>\n
2) Covid-19: den stora klassdelaren <\/strong>
\nN\u00e4r covid-19 kom till Europa s\u00e5g det f\u00f6rst ut som att alla drabbades lika. Madonna, med en f\u00f6rm\u00f6genhet p\u00e5 850 miljoner dollar, satt naken i ett badkar i ett viralt klipp och pratade om corona som \u201dthe great equalizer\u201d.12 Magnaten David Geffens \u201dsj\u00e4lvisolerade\u201d sig p\u00e5 sin yacht \u201dRising Sun\u201d, som \u00e4r v\u00e4rd sex miljarder kronor och twittrade: \u201dhoppas alla \u00e4r trygga\u201d.<\/p>\nCovid-19 spreds f\u00f6rvisso f\u00f6rst via relativt privilegierade skidturister i Alperna, och i Brasilien kallades krisen \u201dde rikas sjuka\u201d, eftersom det i en tidig fas var flest rika som drabbades. Bolsonaro, Trump, Trudeau testades och Prins Charles hade sjukdomen. Ingen mindre \u00e4n en brittisk premi\u00e4rminister var till och med n\u00e4ra att d\u00f6. Det \u00e4r f\u00f6rmodligen i ljuset av detta vi m\u00e5ste se Madonnas konstiga video: att m\u00e5nga privilegierade ocks\u00e5 fruktade f\u00f6r sina liv.<\/p>\n
Sedan visade det sig att Covid-19 inbegrep samma klasskarakt\u00e4r som m\u00e5nga tidigare pandemier. I Rio de Janeiro blev det 63 \u00e5r gamla hembitr\u00e4det Cleonice Gon\u00e7alves smittad av sin arbetsgivare som hade varit p\u00e5 semester i Italien. Samma dag som han fick svar p\u00e5 sitt test att han hade covid-19, dog hon.13 I USA drabbas framf\u00f6rallt fattiga afroamerikaner.14<\/p>\n
I Stockholm har Rinkeby-Kista de h\u00f6gsta d\u00f6dstalen och h\u00f6gst antal smittade i hela regionen. Omr\u00e5det har mer \u00e4n fyra g\u00e5nger fler d\u00f6da \u00e4n till exempel Danderyd. N\u00e5gra dagar innan sex svensksomalier avled i covid-19 hade Folkh\u00e4lsomyndigheten slagit fast att vi inte hade n\u00e5gon smittspridning i samh\u00e4llet. \u00d6ver hela v\u00e4rlden \u00e4r det fattiga, folk i f\u00e4ngelse, flyktingar och pappersl\u00f6sa som drabbas h\u00e5rdast.<\/p>\n
Mike Davis ben\u00e4mner det som tv\u00e5 pandemier och tv\u00e5 m\u00e4nskligheter: en m\u00e4nsklighet som \u00e4r m\u00e4tt och har tillg\u00e5ng till sjukv\u00e5rd \u2013 och en annan som \u00e4r hungrig och saknar sjukv\u00e5rd.15 Tv\u00e5 miljarder m\u00e4nniskor i det globala Syd \u00e4r immunsvaga genom st\u00e4ndig hunger och utsatthet f\u00f6r andra infektionssjukdomar. Rent vatten och tv\u00e5l, existerar bara f\u00f6r 15 procent av av befolkningen i l\u00e4nderna s\u00f6der om Sahara. Kenya har 130 IVA platser och 200 sjuksk\u00f6terskor inom intensivv\u00e5rden.16 I Jemen \u00f6kar covid-19 fallen i ett land med en totalt kollapsad sjukv\u00e5rd.17 ILO varnar att 1.6 miljarder arbetare i den informella ekonomin, vilket \u00e4r h\u00e4lften av den globala arbetskraften, befinner sig i direkt fara f\u00f6r att f\u00e5 sitt uppeh\u00e4lle helt raserat. Cirka 50 miljoner m\u00e4nniskor riskerar att dras ner i extrem fattigdom.18 Madonna tvingades radera sitt inl\u00e4gg och Geffen tog bort hela sitt Instagram konto.19 Covid-19 \u00e4r absolut ingen equalizer.<\/p>\n
Forskning om influensavirus, hj\u00e4lper oss f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r covid-19 sl\u00e5r h\u00e5rdast mot (den rasifierade) arbetarklassen. Socioekonomiskt utsatta exponeras f\u00f6r \u00f6kad risk: man arbetar oftare inom kontaktyrken, har inte samma m\u00f6jlighet till social distansering (att arbeta hemifr\u00e5n, ta bilen, man lever i tr\u00e5ngboddhet), att sjukskriva sig kan bli ordentligt dyrt. I n\u00e4sta led handlar det om s\u00e5rbarhet. H\u00e4lsotillst\u00e5ndet \u00e4r allm\u00e4nt s\u00e4mre med fler kroniska sjukdomar i socialt utsatta grupper. D\u00e4rut\u00f6ver drabbas man ytterligare av kriskonsekvenserna s\u00e5som arbetsl\u00f6shet och fattigdom.20 Att det \u00e4r arbetarklassen som r\u00e5kar illa ut medan delar av kapitalistklassen gynnas \u00e4r vanligt vid ekonomiska och ekologiska kriser. N\u00e4r eurokrisen slog emot Grekland 2010 drabbades miljoner m\u00e4nniskor av fattigdom och lidande, samtidigt som bostadspriserna i London steg eftersom landets rika beh\u00f6vde n\u00e5gonstans \u201dsafe\u201d att investera. Vid jordb\u00e4vningar d\u00f6r folk prim\u00e4rt av att byggnaderna rasar samman och men ocks\u00e5 p\u00e5 grund av brist p\u00e5 rent vatten och mat samt sjukdomar. Efter jordb\u00e4vningen i Guatemala 1976, d\u00e4r 23.000 m\u00e4nniskor dog och 1,5 miljoner blev heml\u00f6sa, framstod det s\u00e5 tydligt att problemen var lika mycket sociala och politiska som naturliga, att lokala \u00f6verlevande b\u00f6rjade referera till h\u00e4ndelsen som klassb\u00e4vning.21 M\u00e5nga kapitalister kan sj\u00e4lvfallet ocks\u00e5 f\u00f6rlora mycket under en kris; s\u00e5v\u00e4l f\u00f6retag som investeringar kan f\u00f6rsvinna. Men krisen sl\u00e5r kvalitativt annorlunda emot en arbetarklass som riskerar b\u00e5de jobb och liv.<\/p>\n
3) Behandlingen och krishantering: ekonomin och sjukv\u00e5rden <\/strong>
\nKrishantering genomsyras alltid av en viss klasskarakt\u00e4r. Ska staten r\u00e4dda bankerna, \u00e4garna, sm\u00e5 eller stora f\u00f6retag, eller vanligt folk och v\u00e5rden? B\u00f6r storf\u00f6retagens \u00e4gare sj\u00e4lva skjuta till kapital? Eller b\u00f6r staten, som i Spanien nyligen, nationalisera sjukhusen?<\/p>\nUnder 2008 \u00e5rs kris kunde alla se att det var den galna casino-kapitalismen sj\u00e4lv som orsakat krisen. Nu st\u00e5r dock varenda kapitalist som ett oskyldigt barn och menar sig vara offer f\u00f6r en naturkatastrof. Att ekonomin var pr\u00e4glad av en m\u00e4ngd tecken p\u00e5 en kommande kris \u00e4ven f\u00f6re sammanbrottet verkar alla ha gl\u00f6mt: allt \u00e4r virusets fel.<\/p>\n
Den generella trenden efter coronakrisen har s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt varit att r\u00e4dda bankerna och f\u00f6retags\u00e4garna, snarare \u00e4n sj\u00e4lva f\u00f6retagen eller jobben.22 I Sverige har \u00e4gare f\u00e5tt krisst\u00f6d samtidigt som de kunnat ge miljarder till aktie\u00e4garna (som till exempel SKF23). Danmark \u00e5 andra sidan best\u00e4mde sig f\u00f6r att inte ge krishj\u00e4lp till bolag baserade i skatteparadis (\u00e4ven om det kan visa sig vara sv\u00e5rt att genomf\u00f6ra detta).24<\/p>\n
Debatten handlar allts\u00e5 om n\u00e5got s\u00e5 absurt som huruvida kapitalister kan f\u00e5 pengar fr\u00e5n staten samtidigt som de delar ut stora bonusar eller placerar pengarna i skatteparadis. Samtidigt f\u00e5r m\u00e4nniskor som tillh\u00f6r riskgrupper men utan m\u00f6jlighet till hemmakontor, ingen ers\u00e4ttning och tvingas arbeta. N\u00e4r detta skrivs, utreder regeringen fortfarande en s\u00e5dan sjukpenning.25 Arbetare tvingas v\u00e4lja mellan sina liv eller l\u00f6ner, samtidigt som kapitalister badar i st\u00f6d utan motkompensation.
\nMed r\u00e4ddningspaketen \u00f6kar ocks\u00e5 statens skulder. N\u00e4r dessa en dag ska betalas \u00e4r det stor risk att ocks\u00e5 detta l\u00e4ggs p\u00e5 arbetarklassens axlar.<\/p>\nCoronakrisen b\u00e4r ocks\u00e5 med sig ett fenomen inom krishantering som vi knappast sett tidigare: hur l\u00f6ser vi den omedelbara h\u00e4lsokrisen? Samtidigt som ekonomin ska r\u00e4ddas ska \u00e4ven liv r\u00e4ddas. Ska vi s\u00e4tta hela kapitalismen p\u00e5 \u201dhold\u201d f\u00f6r att f\u00e5 smittan att stanna av?<\/p>\n
I England steg Boris Johnson upp fr\u00e5n sin sjukhuss\u00e4ng och uppmanade alla som inte kunde arbeta hemifr\u00e5n att \u00e5terv\u00e4nda till jobbet. Detta betyder, som Owen Jones p\u00e5pekade, att fabriksarbetare, men inte chefer; st\u00e4dare, men inte revisorer, m\u00e5ste \u00e5ka till jobbet, ofta med kollektivtrafik och med risk f\u00f6r livet.26 Samma grupper som ocks\u00e5 redan \u00e4r mer s\u00e5rbara med fler kroniska sjukdomar.<\/p>\n
En annan kanske mera ov\u00e4ntad h\u00e4lsoeffekt av lock-down har varit att det i Japan i april registrerades 20 procent f\u00e4rre sj\u00e4lvmord j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5ret innan, p\u00e5 grund av mindre jobb och skola, mindre pendling och mera tid med familj!27<\/p>\n
Covid-19 har ocks\u00e5 bjudit p\u00e5 en del \u00f6verraskningar, som att m\u00e5nga politiker och ledarskribenter \u00e4ven p\u00e5 h\u00f6gerkanten har velat st\u00e4nga ner sina l\u00e4nder och d\u00e4rmed p\u00e5f\u00f6ra massiva ekonomiska kostnader f\u00f6r f\u00f6retag och samh\u00e4llet. Vad som inte har varit lika f\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r att representanter f\u00f6r kapitalistklassen har varit de de fr\u00e4msta p\u00e5drivarna f\u00f6r att \u00f6ppna upp igen. Som i Brasilien d\u00e4r Bolsonaro v\u00e4grar st\u00e4nga ner \u201df\u00f6r att r\u00e4dda arbetsplatser\u201d, och liknande argument har man h\u00f6rt fr\u00e5n kapitalets representanter fr\u00e5n USA till Sverige.28 Klasskonflikten kunde inte blivit tydligare n\u00e4r f\u00f6retag, som till exempel i den amerikanska k\u00f6ttindustrin, forts\u00e4tter h\u00e5lla \u00f6ppet \u00e4ven efter samh\u00e4llets \u201dlockdown\u201d f\u00f6r att s\u00e4kra sin profit, trots att flera arbetare d\u00f6tt i massiva covidutbrott i k\u00f6ttfabrikerna.29 Karant\u00e4nen har i sin tur slagit h\u00e5rdast mot arbetarklassens barn n\u00e4r skolor st\u00e4ngts och fall av v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer har \u00f6kat drastiskt.<\/p>\n
I Sverige har stat och arbetsgivare tonat ned materialbrist och resursbrist och ist\u00e4llet gett sken av vetenskaplighet bakom minskade krav p\u00e5 personlig skyddsutrustning. Den kanske st\u00f6rsta skandalen handlar just om klass, n\u00e4r SKR, Sveriges kommuner och regioner, en arbetsgivarorganisation, ut\u00f6var p\u00e5tryckningar p\u00e5 Arbetsmilj\u00f6verket att minska kraven p\u00e5 munskydd f\u00f6r \u00e4ldreomsorgens arbetare.30 I USA och Tyskland har vi sett hur (tidvis bev\u00e4pnade) h\u00f6gerradikala demonstranter har protesterat mot nedst\u00e4ngningen. Medan v\u00e4nstern och arbetarr\u00f6relsen \u00f6ver hela v\u00e4rlden generellt har argumenterat f\u00f6r att st\u00e4nga ner oviktiga jobb och prioritera liv f\u00f6re profit, har den svenska v\u00e4nsterns st\u00e5ndpunkt avvikit genom ett exceptionellt st\u00f6d f\u00f6r regeringen och expertmyndigheterna. Vi har inte utrymme f\u00f6r att diskutera den svenska linjen i detalj, men vi anser att det st\u00e5r klart att den har varit otillr\u00e4cklig p\u00e5 flera plan,31 och att en blind tillit till expertis d\u00f6ljer politiska konfliktlinjer som finns \u00e4ven inom medicin och folkh\u00e4lsa.<\/p>\n
En viktig faktor f\u00f6r krisens klasskarakt\u00e4r \u00e4r kapitalistklassens framflyttade positioner inom sjukv\u00e5rden och omsorgen de senaste decennierna. P\u00e5 grund av privatiseringar, New public management och nedsk\u00e4rningar gick sjukv\u00e5rden och omsorgen p\u00e5 kn\u00e4na redan innan coronapandemin. Nio av tio kommuners budgetar gick inte ihop. Bara tv\u00e5 av 21 regioner v\u00e4ntades klara budgeten 2019. P\u00e5 27 \u00e5r har antalet intensivv\u00e5rdsplatser med respirator minskat fr\u00e5n 4300 till under 600.32 \u00d6ver 600 000 svenskar har privata sjukf\u00f6rs\u00e4kringar som de \u00e4ven mitt i en brinnande pandemi kunnat utnyttja.33 De har inte bara f\u00e5tt g\u00e5 f\u00f6re, de har f\u00e5tt v\u00e5rd n\u00e4r alla andra tvingats v\u00e4nta p\u00e5 att pandemin \u00e4r \u00f6ver. Att vi har tv\u00e5 parallella sjukv\u00e5rdssystem har aldrig varit s\u00e5 tydligt: det offentliga tvingas hantera pandemin med 17-timmars pass p\u00e5 intensiven medan de privata v\u00e5rdvalen kan sk\u00f6nhetsoperera.<\/p>\n
De avskaffade beredskapslagren och just-in-time systemet, visade sig vara det sista man \u00f6nskar sig vid en pandemi.<\/p>\n
\u00c4ldreomsorgen \u00e4r ett haveri, d\u00e4r 96 procent av kommunerna planerar att sk\u00e4ra ned i \u00e5r. Var fj\u00e4rde anst\u00e4lld inom \u00e4ldreomsorg \u00e4r tillf\u00e4lligt anst\u00e4lld och var femte timanst\u00e4lld, \u00e4ven Folkh\u00e4lsomyndigheten har uppgett detta som en orsak till smittspridning.34<\/p>\n
En sista aspekt vi vill n\u00e4mna h\u00e4r \u00e4r l\u00e4kemedelsindustrins klasskarakt\u00e4r. \u201dBig pharma\u201d drivs av vinstintresset, och detta har medf\u00f6rt mindre intresse f\u00f6r att utveckla vacciner. \u00c5r 2016 var ett team i USA n\u00e4ra ett genombrott f\u00f6r ett vaccin mot just coronavirus, som hade kunnat fungera \u00e4ven f\u00f6r covid-19. D\u00e5 hade det redan g\u00e5tt 10 \u00e5r sedan coronasjukdomen SARS br\u00f6t ut och minnet hade f\u00f6rbleknat. Ingen ville investera, s\u00e5 vaccinet befinner sig fortfarande i en frys i Texas.35 \u00d6ver 90 procent av forskningen bakom nya l\u00e4kemedel kommer fr\u00e5n statliga medel, men vinsterna tas ut av l\u00e4kemedelsf\u00f6retagen.36 Kapitalistisk medicinproduktion \u00e4r reaktiv, inte proaktiv. Att vara redo f\u00f6r n\u00e4sta pandemi, och f\u00f6r s\u00e4kerhets skull utveckla vacciner att ha i magasin, \u00e4r of\u00f6renligt med kapitalistisk logik.37 Som Eric Cazdyn har p\u00e5pekat, g\u00f6r Big Pharma generellt mera pengar p\u00e5 att hj\u00e4lpa oss n\u00e4r vi \u00e4r (konstant) sjuka, snarare \u00e4n att skapa mediciner som g\u00f6r att vi inte blir sjuka.38<\/p>\n
Krisens enkla och komplexa klasskarakt\u00e4r<\/strong>
\nFr\u00e5n v\u00e5ra tre perspektiv ovan kan vi b\u00f6rja med tv\u00e5 omedelbara observationer, n\u00e4mligen att Coronakrisens klasskarakt\u00e4r \u00e4r komplex och att en avgr\u00e4nsad marxistisk analys om hur en kapitalist exploaterar en arbetare inte \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r f\u00f6rklara allt detta.<\/p>\nN\u00e4r vi ser p\u00e5 vem krisen drabbar \u00e4r det mer \u00f6versiktligt med en statifieringsanalys baserad p\u00e5 inkomst, eller indelning baserad p\u00e5 yrken. \u00c4ven inom arbetarklassen har folk v\u00e4ldigt olika m\u00f6jligheter till social distansering. Arbetarklassen inom \u00e4ldreomsorgen och sjukv\u00e5rden, som inte kan arbeta hemifr\u00e5n, exponeras mer, samtidigt som de har fler sjukdomar i botten. Men \u00e5 andra sidan riskerar de inte att hamna i arbetsl\u00f6shet p\u00e5 samma s\u00e4tt som till exempel restaurang- eller kulturarbetare.
\nVidare formar rasism, migrationsstatus, genus, funktionsvariation och \u00e5lder tydligt utsatthet f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l pandemi som ekonomisk kris, n\u00e5got vi inte har haft utrymme att g\u00e5 in p\u00e5 i denna artikel.<\/p>\nTittar vi p\u00e5 kapitalisterna, ser vi att klass kan vara komplext h\u00e4r ocks\u00e5. De \u00e4r i st\u00e4ndig konkurrens och olika sektorer kan ha olika omedelbara intressen. Det kan g\u00e5 bra f\u00f6r vissa och s\u00e4mre f\u00f6r andra. Kapitalisterna kan ocks\u00e5 delas in i olika grupper, baserad p\u00e5 sektor, storlek, klassfraktioner, organisationsform, etc. Vrider vi det ett varv till, kan ju ocks\u00e5 en sm\u00e5kapitalist som exploaterar fyra arbetare, ha mycket s\u00e4mre h\u00e4lsa \u00e4n en exploaterad l\u00e4kare i Danderyd.<\/p>\n
\u00c4ven statens roll i krishanteringen \u00e4r komplex. Vi m\u00e5ste samtidigt unders\u00f6ka b\u00e5de personliga och strukturella kopplingar mellan kapitalistklassen och staten, och samtidigt se staten som en (icke-neutral) plats f\u00f6r klasskamp. S\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt \u00e4r den generella trenden att staten prim\u00e4rt har r\u00e4ddat f\u00f6retags\u00e4gare och banker.<\/p>\n
En liberal analys som stannar vid stratifiering kan kanske n\u00e4rma sig en \u00f6versikt och skapa indignation \u00f6ver att kriserna drabbar s\u00e5 oj\u00e4mlikt. Men s\u00e5dana diskussioner \u00e4ger ofta rum i ett vakuum, d\u00e4r det varken finns kontext eller en historisk geografi. Det \u00e4r s\u00e5 klart ingen slump att arbetarklassen alltid hamnar under kapitalistklassen, oavsett om man stratifierar efter inkomst, f\u00f6rm\u00f6genhet eller h\u00e4lsa. Marxister vill f\u00f6rst\u00e5s ta ett steg vidare: vilka har orsakat stratifieringen, kriserna och oj\u00e4mlikheten, och vilka \u00e4ger botemedlen?<\/p>\n
Detta \u00e4r komplext. Men att konkludera med att n\u00e5got \u00e4r komplext \u00e4r varken intellektuellt utmanande eller politisk relevant. Om vi tar ett steg tillbaka och ser klass p\u00e5 samh\u00e4llelig niv\u00e5, s\u00e5 kan vi dra en mycket enkel och generell slutsats ur all komplexitet.<\/p>\n
Fr\u00e5gan om \u00e4garskap och profit binder ihop pandemin p\u00e5 alla niv\u00e5er, fr\u00e5n \u00f6kande kapitalintressen i kinesisk jordbruksindustri och uttr\u00e4ngning av sm\u00e5b\u00f6nder till vildmatsproduktion, till sjukv\u00e5rden och omsorgen som alltmer ligger hos privata \u00e4gare efter \u00e5ratal av privatiseringar. Profitmotivet tvingar arbetare att g\u00e5 och jobba \u00e4ven utan skyddsutrustning och \u00e4ven om de \u00e4r sjuka. Jakten p\u00e5 profit ligger bakom s\u00e5v\u00e4l Big Food som Big Pharma som g\u00f6r enorma vinster p\u00e5 v\u00e5r oh\u00e4lsa.39 Detta drivs av en klass, kapitalistklassen. Samma klass som i andra \u00e4nden drabbas minst av sj\u00e4lva pandemin (genom mindre grad av exponering, s\u00e5rbarhet och inte minst genom privata f\u00f6rs\u00e4kringar).<\/p>\n
P\u00e5 andra sidan finner vi arbetarklassen som har minst ansvar f\u00f6r krisens orsaker, men som drabbas mest av dess konsekvenser. Trots komplexiteten ovan sk\u00f6njs en generell trend att ju fattigare du \u00e4r, ju s\u00e4mre kommer du ur krisen.<\/p>\n
Att arbetarklassen drabbas relativt olikt av pandemin, och att det ocks\u00e5 finns individuella kapitalister som f\u00f6rlorar, g\u00f6r inte v\u00e5r huvudkonklusion mindre relevant: den klass som orsakar problemen \u00e4r inte den klass som f\u00e5r betala.<\/p>\n
Kostnaden kommer denna g\u00e5ng tydligt ocks\u00e5 med s\u00e4mre h\u00e4lsa, s\u00e4rskilt f\u00f6r de i riskgrupper och de med h\u00f6g biologisk \u00e5lder. Detta \u00e4r kapitalet emot v\u00e5ra liv.<\/p>\n
Fr\u00e5n alla de h\u00e5ll som kapitalistklassen attackerar v\u00e5ra liv, kr\u00e4vs ett ekosocialistisk motst\u00e5nd. V\u00e5rt m\u00e5l m\u00e5ste vara att stoppa pandemier, genom att st\u00f6tta sm\u00e5skaligt jordbruk i samklang med milj\u00f6n och djurens r\u00e4tt, \u00f6vervaka ekologiska nischer, stoppa den globala uppv\u00e4rmningen, och \u00e5terf\u00f6ra h\u00e4lsan och omsorgen under demokratisk kontroll. Vi m\u00e5ste inte minst f\u00f6rstatliga produktion av l\u00e4kemedel och vaccin. H\u00e4lsa och ekologi \u00e4r centrala delar f\u00f6r klasskampen i v\u00e5r tid.<\/p>\n
Men ska vi ha en politik som s\u00e4tter h\u00e4lsan och liv i centrum kommer vi inte undan att konfrontera kapitalet \u2013 och d\u00e4rmed kapitalistklassen. I en h\u00e4lsorapport fr\u00e5n 2008 uppr\u00f6rde V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen (WHO) m\u00e5nga konservativa och liberaler n\u00e4r de slog fast att oj\u00e4mlikhet d\u00f6dar i stor skala. Men enligt den spanska professorn i folkh\u00e4lsa Vincente Navarro \u00e4r det inte oj\u00e4mlikheten som d\u00f6dar: Det \u00e4r m\u00e4nniskorna som producerar, reproducerar och tj\u00e4nar p\u00e5 olikheten som d\u00f6dar andra m\u00e4nniskor.40<\/p>\n
D\u00e5 kan klasskampen b\u00f6rja. <<<\/p>\n
1 The Huffington Post (2020). Billionaires\u2019 Net Worth Rises During Pandemic As Millions Go Unemployed: Report. Av: Sarah Ruiz-Grossman, 22 maj. (Siffran p\u00e5 nya arbetsl\u00f6sa inkluderar inte migrantarbetare och andra som inte kan registrera sig.)
\n2 The Marxist Feminist Collective (2020). On Social Reproduction and the Covid-19 Pandemic. Seven Theses. Spectre Journal, April 3, 2020. Tillg\u00e4nglig p\u00e5 https:\/\/spectrejournal.com\/seven-theses-on-social-reproduction-and-the-covid-19-pandemic\/. F\u00f6r en bredare diskussion om h\u00e4lsa och klass, se till exempel p\u00e5 arbeten till Howard Waitzkin, Vicente Navarro, G\u00f6ran Dahlgren och Friedrich Engels.
\n3 F\u00f6r en analys av hur man kan b\u00f6rja med \u00e4garskap, makt eller medvetenhet f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 klass, se Resnick, Stephen, and Richard Wolff. ”The diversity of class analyses: A critique of Erik Olin Wright and beyond.” Critical Sociology 29.1 (2003): 7-27.
\n4 F\u00f6r diskussioner om skillnader mellan Marxistisk, weberiansk och stratifieringsanalyser, se t.ex. Wright, Erik Olin (2015). Understanding Class. London: Verso; Crompton, Rosemary (2008). Class and stratification. Cambridge: Polity.; Bensa\u00efd, Daniel (2002). Marx for our times: Adventures and misadventures of a critique. London: Verso; Choonara, Joseph (2017) A class act: Erik Olin Wright in perspective. International Socialism. Issue: 154. Tillg\u00e4nglig p\u00e5 https:\/\/isj.org.uk\/a-class-act-erik-olin-wright-in-perspective\/#footnote-10080-49-backlink. Publicerat 5 april 2017.
\n5 United Nations Environment Programme (2016). Unep Frontiers 2016 Report. Tillg\u00e4nglig p\u00e5: https:\/\/environmentlive.unep.org\/media\/docs\/assessments\/UNEP_Frontiers_2016_report_emerging_issues_of_environmental_concern.pdf
\n6 \u00c4ven FN pratar om boskapsrevolutionen som en fara f\u00f6r m\u00e4nniskans h\u00e4lsa, se Unep Frontiers 2016 Report.
\n7 https:\/\/farmingpathogens.wordpress.com\/2009\/04\/28\/the-nafta-flu\/
\n8 Against the Grain (2020) Peter Linebaugh on the Long History of Pandemics. Podcast. 04.08.20. Tillg\u00e4nglig h\u00e4r: https:\/\/kpfa.org\/episode\/against-the-grain-april-8-2020\/
\n9 Wallace, R., Liebman, A., Chavez, L. F., & Wallace, R. (2020). COVID-19 and Circuits of Capital. Monthly Review, 72. Tillg\u00e4nglig p\u00e5 https:\/\/monthlyreview.org\/2020\/05\/01\/covid-19-and-circuits-of-capital\/.
\n10 https:\/\/farmingpathogens.wordpress.com\/2012\/08\/03\/we-need-a-structural-one-health\/
\n11 COVID-19 and Circuits of Capital, s. 8.
\n12 Wallace, Robert G. (2016). Big farms make big flu: dispatches on infectious disease, agribusiness, and the nature of science. New York: Monthly Review Press
\n13 CNN.com (2020) Coronavirus is ’the great equalizer,’ Madonna tells fans from her bathtub. Av Toyin Owoseje. https:\/\/edition.cnn.com\/2020\/03\/23\/entertainment\/madonna-coronavirus-video-intl-scli\/index.html. Publicerat 23 mars 2020.
\n14 Gotaas Torvik, Yngvild (2020) Fra Madonna Til Rinkeby. Klassekampen, 20 maj, s 18-19.
\n15 https:\/\/www.theguardian.com\/world\/2020\/may\/20\/black-americans-death-rate-covid-19-coronavirus
\n16 Se https:\/\/www.dn.se\/sthlm\/sa-fick-svensksomalierna-skulden-for-sin-egen-dod\/. https:\/\/progressive.international\/blueprint\/34da398a-af05-43bb-9778-c27023932630-la-lutte-finale\/en
\n17 ibid.
\n18 http:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/lakare_utan_granser\/pressreleases\/covid-19-jemen-omedelbara-insatser-kraevs-foer-att-hantera-spridning-i-soedra-jemen-3001375
\n19….
\n20. Klassekampen, Formuene eser ut i krisa onsdag 6 maj, 2020, s. 14-15. Av P\u00e5l Velo.
\n21 https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=N-EZlaHzUhA
\n22 O’Keefe, Phil, Ken Westgate och Ben Wisner (1976) Taking the naturalness out of natural disasters. Nature 260, April 15 1976: 556-567. Se ocks\u00e5 Smith, Neil (2006) There\u2019s No Such Thing as a Natural Disaster. Publicerat p\u00e5 https:\/\/items.ssrc.org\/understanding-katrina\/theres-no-such-thing-as-a-natural-disaster\/. Publicerat 11 juni 2006, tillg\u00e4nglig 26 mars 2020.
\n23 Detta behandlas bra i podcasten Pengar och Politik sitt program \u201dCoronahanteringen avg\u00f6r v\u00e5ra barns framtid\u201d fr\u00e5n maj 2020.
\n24 https:\/\/www.svt.se\/nyheter\/inrikes\/storforetag-ger-miljarder-till-aktieagare-vill-anda-ha-statligt-stod?fbclid=IwAR3oKZC8TA52DpoGCXivOdgBmyeES6peInBej_W0e25caiCgXHtn6cPOBpo
\n25 https:\/\/agendamagasin.no\/debatt\/krisepakkene-gjores-skatteparadisfrie\/ .
\n26 https:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/a\/8mMBew\/alexandra-32-kan-do-om-hon-far-corona–tvingas-ga-till-jobbet?fbclid=IwAR2y5hKrfnudTft1V3OEe5C0tTbL4vJBr_MP3BxXLGWgAPVOk4wtbKCNmTI
\n27 Jones, Owen (2020) Boris Johnson’s message to the working class: good luck out there. https:\/\/www.theguardian.com\/commentisfree\/2020\/may\/12\/boris-johnson-working-class-good-luck. Publicerat 12 maj 2020.
\n28 Gavin Blair (2020) Japan suicides decline as Covid-19 lockdown causes shift in stress factors. https:\/\/www.theguardian.com\/world\/2020\/may\/14\/japan-suicides-fall-sharply-as-covid-19-lockdown-causes-shift-in-stress-factors. Publicerat 14 maj.
\n29 Om Bolsenaro, se https:\/\/www.nrk.no\/urix\/president-bolsonaro-mener-koronakrisen-er-lureri-fra-mediene-1.14958952 Kerstin Hessius, vd f\u00f6r Tredje AP-fonden, sa i en TV debatt redan 22 mars, n\u00e4r det var helt oklart vilken v\u00e4g n\u00e5got skulle ta, att Sverige beh\u00f6vde ett datum f\u00f6r n\u00e4r allt var vid det normala igen.\u201dSTV (2020) Pensionsfonds-vd: Vi m\u00e5ste ha en plan. Svt.se. https:\/\/www.svt.se\/nyheter\/ekonomi\/hur-lange-klarar-den-svenska-ekonomin-trycket-fran-corona-pandemin. Publicerat 22 mars, uppdaterat 23 mars. Av Johan Wickl\u00e9n och Anders Fjellstr\u00f6m.
\n30 https:\/\/www.leftvoice.org\/800-workers-at-a-pork-pl<\/p>\nArtikelf\u00f6rfattare\r\nRoya Hakimnia & St\u00e5le Holgersen<\/strong>\r\nRoya \u00e4r l\u00e4kare och St\u00e5le \u00e4r forskare i \u00e4mnet kulturgeografi.\r\nB\u00e5da \u00e4r medlemmar i V\u00e4nsterpartiet samt \r\nSocialistisk Politik.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u2013 Klassen som skapat krisen \u00e4r inte den som f\u00e5r betala Ytligt sett kan det uppfattas som att coronapandemin drabbar s\u00e5v\u00e4l fattig som rik. Men i hur st\u00e4mmer det med den faktiska verkligheten? Och vad \u00e4r bakgrunden till den r\u00e5dande … Forts\u00e4tt l\u00e4sa