{"id":2670,"date":"2020-12-19T11:29:28","date_gmt":"2020-12-19T10:29:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2670"},"modified":"2020-12-20T19:41:56","modified_gmt":"2020-12-20T18:41:56","slug":"ett-forskningsprogram-i-arbetarrorelsens-tjanst","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2020\/12\/19\/ett-forskningsprogram-i-arbetarrorelsens-tjanst\/","title":{"rendered":"Ett forskningsprogram i arbetarr\u00f6relsens tj\u00e4nst"},"content":{"rendered":"

\"\"Om m\u00e4nniskor skapar sin egen historia s\u00e5 \u00e4r det under omst\u00e4ndigheter som de sj\u00e4lva inte valt. Politisk ekonomi analyserar dessa omst\u00e4ndigheter och d\u00e4rmed m\u00f6jligheterna till samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring som de b\u00e4r p\u00e5 i varje given period. S\u00e5dana analyser var l\u00e4nge en intellektuell angel\u00e4genhet i den socialistiska arbetarr\u00f6relsen. Anwar Shaikhs bidrag till en marxistisk ekonomisk teori \u2013 utvecklad i k\u00f6lvattnet av 68-r\u00f6relsen fram till den innevarande konjunkturen efter finanskrisen \u2013 sticker ut eftersom det \u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 ett empiriskt grundat forskningsprogram med strategisk relevans f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen. I den femte delen av R\u00f6da rummets serie \u00f6ver samtida marxistiska aktivister och teoretiker introducerar David Zachariah Anwar Shaikhs t\u00e4nkande.<\/strong><\/p>\n

Under l\u00e5ng tid var fr\u00e5gan om den politiska ekonomins egenskaper och dynamik en given och akut utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r den socialistiska arbetarr\u00f6relsens f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6r\u00e4ndra kapitalismen. Redan i den F\u00f6rsta Internationalen debatterades huruvida \u00f6kade l\u00f6nekostnader f\u00f6r kapital\u00e4gare kunde leda till best\u00e5ende f\u00f6rb\u00e4ttringar i arbetarnas levnadsvillkor eller om de bara ledde till prisinflation. Marx fann det n\u00f6dv\u00e4ndigt att ge sig in i denna debatt och gav f\u00f6rel\u00e4sningar d\u00e4r han bland annat populariserade sin teori om merv\u00e4rde tv\u00e5 \u00e5r innan publiceringen av f\u00f6rsta bandet av Kapitalet. N\u00e5gra centrala slutsatser i den analysen byggde p\u00e5 en klassisk teori om ekonomiskt v\u00e4rde grundat i arbetstid, vilka kom att utmanas eftersom de var sv\u00e5rf\u00f6renliga med en annan klassisk teori om marknadskonkurrens som utj\u00e4mnar l\u00f6nsamheten i ekonomin. Klassiskt grundade teorier underminerades ocks\u00e5 i och med spridningen av neoklassiska teorier, d\u00e4r ekonomiskt v\u00e4rde i ideala marknadsekonomier ans\u00e5gs f\u00f6rdelas mellan akt\u00f6rer i relation till den m\u00e4ngd rikedom som de bidrar med genom sitt kapital eller arbete i produktionen.<\/p>\n

Neoklassisk ekonomisk teori bygger p\u00e5 en idealiserad beskrivning av marknader med konkurrerande och nyttomaximerande akt\u00f6rer, d\u00e4r ekonomin kan analyseras i ett tillst\u00e5nd d\u00e5 utbud och efterfr\u00e5gan balanserar varandra. Den neoklassiska teorins \u00f6kande dominans hindrade inte alternativa teorier fr\u00e5n att utvecklas utanf\u00f6r akademins gr\u00e4nser. Den strategiska relevansen hos marxistisk politisk ekonomi bekr\u00e4ftades genom massorganiseringen av industriarbetare, expansionen av kolonier, och framv\u00e4xande imperiella konflikter. Influerade av bland annat den socialliberala brittiska ekonomen John Hobsons banbrytande analys av oj\u00e4mlikhet inom en avancerad ekonomi som Storbritannien och dess imperiella expansion, bidrog framf\u00f6rallt Lenin och den tyska politikern Rudolf Hilferding till att ge marxistisk ekonomi en s\u00e4rskild riktning d\u00e4r kapitalismens centra ans\u00e5gs ha \u00f6verg\u00e5tt fr\u00e5n en fas av marknadskonkurrens till en distinkt fas med stora monopol.
\nEfter andra v\u00e4rldskriget bars denna marxistiska id\u00e9tradition vidare i den kapitalistiska v\u00e4rlden av bland annat Paul Sweezy och Samir Amin. Under samma tidsperiod publicerade ocks\u00e5 den italienska ekonomen Pierro Sraffa en nydanande bok som b\u00e5de innebar ett rigor\u00f6st \u00e5teruppr\u00e4ttande av centrala teorier i klassisk politisk ekonomi och en djupg\u00e5ende kritik av neoklassisk teori som inkonsistent. Det var i denna intellektuella kontext som en tjugotv\u00e5\u00e5rig Anwar Shaikh p\u00e5b\u00f6rjade sina studier i ekonomi p\u00e5 Columbia University i USA 1967. Shaikh \u00e4r son till en diplomatfamilj och utbildades f\u00f6rst till ingenj\u00f6r, men genom sina vistelser v\u00e4rlden \u00f6ver blev han upptagen av att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 den oj\u00e4mlikhet han observerade. Det ledde till att han tog upp intresset f\u00f6r ekonomi och kom som student till universitetet under en period av radikalisering kring antikrigs- och medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relser. Han kom i kontakt med olika fraktioner av den amerikanska v\u00e4nsterr\u00f6relsen, samtidigt som han bodde och undervisade i Harlem, New York.<\/p>\n

Marxism, neoklassisk teori och kapitalismens r\u00f6relselagar<\/strong>
\nShaikhs intellektuella resa b\u00f6rjar med en instinktiv skepticism mot den neoklassiska teorins restriktiva antaganden om m\u00e4nskliga akt\u00f6rer i marknadsrelationer. Han \u00e4r med och grundar Union for Radical Political Economics och publicerar tidigt en kritik av ett centralt antagande i neoklassisk teori: beskrivningen av ekonomins produktionsniv\u00e5 som en enkel funktion av m\u00e4ngden arbete och kapital. Shaikh visar att tr\u00e4ffs\u00e4kerheten hos denna vedertagna produktionsmodell \u00e4r en statistisk artefakt som f\u00f6ljer av att l\u00f6neandelen i ekonomier f\u00f6r\u00e4ndras mycket l\u00e5ngsamt \u00f6ver tid. Modellen beskriver d\u00e4rmed inte n\u00e5gra orsakssamband i ekonomin. Hans analys \u00e4r s\u00e5 f\u00f6r\u00f6dande att Robert Solow, en av de ledande ekonomerna vid den tiden, anser det n\u00f6dv\u00e4ndigt att attackera den nydisputerade ekonomen. Shaikh ges dock ingen m\u00f6jlighet att besvara Solows kritiska kommentarer i samma tidskrift.<\/p>\n

\"\"Shaikhs tidiga arbete forts\u00e4tter p\u00e5 det sp\u00e5r som l\u00e4ggs i hans avhandling fr\u00e5n 1973: Att rekonstruera och utveckla Marx ekonomiska teorier p\u00e5 en mer rigor\u00f6s grund med hj\u00e4lp av moderna teoretiska verktyg. P\u00e5 The New School of Social Research i New York undervisar han om de ekonomiska teorierna och gr\u00e4ver vidare i Marx ekonomiska manuskript med hj\u00e4lp av bland annat av Roman Rosdolskys Kapitalets tillkomsthistoria Shaikhs arbete t\u00e4cker en imponerande bredd av \u00e4mnen som kan besk\u00e5das i hans tusensidiga magnum opus, Capitalism: Competition, Conflict, Crises<\/em>. Men det som verkligen utm\u00e4rker hans arbete bland samtida marxistiska ekonomer \u00e4r ambitionen att utifr\u00e5n Marx ekonomiska teorier utveckla ett livskraftigt forskningsprogram om kapitalismens r\u00f6relselagar.
\nMed andra ord n\u00f6jer sig inte Shaikh med att finna data som bara bekr\u00e4ftar associationer mellan kapitalism och oj\u00e4mlikhet. Han f\u00f6rs\u00f6ker ist\u00e4llet h\u00e4rleda kausala mekanismer som ger upphov till de empiriska utvecklingsm\u00f6nster vi observerar i avancerade kapitalistiska marknadsekonomier. Han \u00e4gnar mycket tid \u00e5t att noggrant l\u00e4sa \u201cklassikerna\u201d, men \u00e4r inte upptagen med att producera \u00e4nnu en tolkning av Ricardo eller Marx. Ist\u00e4llet anv\u00e4nder Shaikh m\u00e4ngder av ekonomisk data f\u00f6r att utv\u00e4rdera och utveckla marxistiska teorier utifr\u00e5n den klassiska ekonomins syn p\u00e5 marknadskonkurrens. Han anser att samtida marxister inte uppskattar den utr\u00e4ckning som Marx teorier bygger vidare p\u00e5 den klassiska ekonomins insikter utifr\u00e5n empirisk data. Marxistisk politisk ekonomi har degenererat som ett strategiskt relevant forskningsprogram om r\u00f6relselagar och har ist\u00e4llet reducerats till en upptagenhet med en handfull begrepp fr\u00e5n Marx, s\u00e5 som \u201cexploatering\u201d eller \u201calienation\u201d.
\nShaikh ser emellertid inte bara ortodox neoklassisk ekonomi \u2013 med dess idealiserade antaganden om akt\u00f6rer, marknader, med mera \u2013 som en br\u00e4cklig grund f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 verkliga kapitalistiska ekonomier. Han anser \u00e4ven att mycket av heterodox och marxistisk ekonomisk teori bygger p\u00e5 en komplement\u00e4r men d\u00e5ligt underbyggd grund, n\u00e4mligen teorin om monopolkapital. Den utg\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningen att i en tidigare historisk fas av laissez-faire kapitalism r\u00e5dde en ideal konkurrens \u2013 inte olik den som antas i neoklassisk teori \u2013 men att spelets regler f\u00f6r\u00e4ndrades av storf\u00f6retag och m\u00e4ktiga kapital\u00e4gare. Genom att s\u00e4tta konkurrensen ur spel kan de intj\u00e4na extra h\u00f6ga profitniv\u00e5er. B\u00e5de Hilferding och den polske ekonomen Micha\u0142 Kalecki var inflytesrika i denna tradition. Teorier om monopolkapital beskriver inte bara dynamiken inom avancerade ekonomier, utan ocks\u00e5 hur denna dynamik leder till ett oj\u00e4mnt utbyte med utvecklingsl\u00e4nder. Men Shaikh visar att kapitalkoncentration inte s\u00e4tter marknadskonkurrens ur spel: b\u00e5de priser och profiter regleras generellt i linje med de mekanismer som beskrevs av klassisk politisk ekonomi fr\u00e5n Smith och Ricardo till Marx. Kapitalkoncentration \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ett index f\u00f6r monopolgrad utan kan \u00e4ven vara en effekt av intensifierad konkurrens d\u00e4r f\u00f6retag investerar allt st\u00f6rre produktiva tillg\u00e5ngar f\u00f6r att kunna s\u00e4nka produktionskostnader och sl\u00e5 ut konkurrenter.<\/p>\n

L\u00f6nsamhet och kriser<\/strong>
\nDen r\u00f6da tr\u00e5den genom Shaikhs arbete \u00e4r att l\u00f6nsamhet \u00e4r den centrala variabeln i kapitalismens r\u00f6relselagar. Jakten p\u00e5 l\u00f6nsamma investeringar bland konkurrerande kapital\u00e4gare st\u00e5r i centrum f\u00f6r systemets dynamik och ger upphov till best\u00e5ende utvecklingsm\u00f6nster som ingen enskild akt\u00f6r r\u00e5r \u00f6ver, eller ens kan \u00f6verblicka fullt ut. I marknadskonkurrensen tenderar kostnadseffektiva f\u00f6retag att sl\u00e5 ut ineffektiva konkurrenter. Inom nationellt organiserade ekonomier tvingas oftast statliga institutioner hantera de oj\u00e4mlika socioekonomiska effekter som f\u00f6ljer av denna process. Men oj\u00e4mlikheten som uppst\u00e5r mellan nationellt organiserade ekonomier f\u00f6rdjupas eftersom de generellt saknar koordinerande institutioner. Det \u201coj\u00e4mna utbytet\u201d mellan ekonomier som \u00e4r sammanl\u00e4nkade genom v\u00e4rldsmarknader \u00e4r enligt Shaikh en konsekvens av kapitalistisk konkurrens. Det \u00e4r allts\u00e5 konkurrerande kapital \u2013 och inte monopolkapital \u2013 som ger upphov till best\u00e5ende bytesunderskott b\u00e5de f\u00f6r till exempel Grekland i relation till Tyskland och f\u00f6r en avancerad ekonomi som USA i relation till Kina.<\/p>\n

Kapitalistisk utveckling k\u00e4nnetecknas inte bara av tillv\u00e4xt och best\u00e5ende oj\u00e4mlikheter utan ocks\u00e5 av kriser och l\u00e5ngvariga depressioner. Shaikh menar att de storskaliga depressioner vi sett i historien \u2013 perioderna 1873\u20131894, 1929\u20131939, 1969\u20131982 samt 2007\u2013
\nnutid p\u00e5 global skala \u2013 har drivits fram genom underliggande trender i l\u00f6nsamheten hos produktiva tillg\u00e5ngar. Detta klassiska perspektiv skiljer sig fr\u00e5n de heterodoxa och marxistiska kristeorier d\u00e4r effektiv efterfr\u00e5gan p\u00e5 varor utg\u00f6r den prim\u00e4ra kausala variabeln, ett sp\u00e5r man kan hitta fr\u00e5n Hobson och Luxemburg fram till dagens post-keynesianer. Om produktionskapaciteten stiger medan l\u00f6nearbetarnas andel av inkomsterna krymper, s\u00e5 m\u00e5ste kapital\u00e4garna st\u00e5 f\u00f6r en stigande efterfr\u00e5gan p\u00e5 varor. Men om rika sparar en st\u00f6rre andel av sina inkomster \u00e4n fattiga s\u00e5 leder denna oj\u00e4mlika utveckling till outnyttjad produktionskapacitet och ekonomisk stagnation.<\/p>\n

Analysen fr\u00e5n andra bandet av Kapitalet visar dock att l\u00f6nearbetarnas krympande konsumtionsandel inte kan utg\u00f6ra en fundamental begr\u00e4nsning, eftersom skillnaden mellan k\u00f6pkraft och varor mycket v\u00e4l kan t\u00e4ckas upp av kapital\u00e4garnas efterfr\u00e5gan \u2013 p\u00e5 lyxb\u00e5tar, betj\u00e4nter, exklusiva hus, nya maskiner och anl\u00e4ggningar, med mera. Investeringar i kapitalvaror utg\u00f6r inte bara en central komponent i den totala efterfr\u00e5gan utan ut\u00f6kar ocks\u00e5 produktionskapaciteten. Men vad begr\u00e4nsar kapital\u00e4garnas ben\u00e4genhet att investera om inte just l\u00f6nsamheten hos produktiva tillg\u00e5ngar? N\u00e4r den avkastningen \u00e4r l\u00e5g i f\u00f6rh\u00e5llande till avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar finns det f\u00e5 incitament till stora investeringar i kapitalvaror. Enligt detta perspektiv \u00e4r den ekonomiska utvecklingen varken ledd av utbud eller efterfr\u00e5gan. Ist\u00e4llet \u00e4r det l\u00f6nsamheten som reglerar dem b\u00e5da.<\/p>\n

Men vad \u00e4r det d\u00e5 som best\u00e4mmer vinsterna och avkastningsniv\u00e5n i en ekonomi? Den aggregerade l\u00f6nsamheten i en ekonomi \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan totala profitinkomster och det totala investerade kapitalet och m\u00e4ts exempelvis i procent per \u00e5r. F\u00f6rh\u00e5llandet kan ocks\u00e5 uttryckas som<\/p>\n

L\u00f6nsamhet = <\/em>
\nProfitandel x Output\/Kapital,<\/em><\/p>\n

d\u00e4r Output\/Kapital kan approximeras av kvoten mellan m\u00e4ngden arbetstid i produktionen per \u00e5r och den arbetsm\u00e4ngd som kr\u00e4vs f\u00f6r att reproducera dess produktiva tillg\u00e5ngar. Eftersom profitandelen av den totala inkomsten inte kan \u00f6verstiga ett hundra procent m\u00e5ste kvoten mellan \u201clevande\u201d och \u201cmaterialiserat\u201d arbete utg\u00f6ra den \u00f6vre gr\u00e4nsen f\u00f6r aggregerad l\u00f6nsamhet i ekonomin. Shaikh ger ingen djupg\u00e5ende analys av vad som f\u00e5r denna kvot att variera, men menar att den ger upphov till de \u201cl\u00e5nga v\u00e5gor\u201d av kapitalistiska upp- och nedg\u00e5ngar som brer ut sig \u00f6ver decennier. P\u00e5 s\u00e5 vis g\u00e5r han b\u00e5de i Nikolai Kondratiev och Ernest Mandels fotsp\u00e5r. Jag har p\u00e5 annan plats visat att teknologiska faktorer, demografiska faktorer och investeringsandelen ur profitinkomster inte bara s\u00e4tter niv\u00e5n p\u00e5 kvoten mellan \u201clevande\u201d och \u201cmaterialiserat\u201d arbete. Dessa faktorer best\u00e4mmer ocks\u00e5 den l\u00e5ngsiktiga utvecklingen f\u00f6r den aggregerade l\u00f6nsamheten alldeles oavsett konflikten om f\u00f6rdelningen mellan l\u00f6ner och profiter.1
\n<\/strong>Shaikh ger en mer systematisk analys av hur profitandelen regleras utifr\u00e5n teorin om arbetskraftsreserver i f\u00f6rsta bandet av Kapitalet, som formaliserades av Richard Goodwin, enligt egen beskrivning en \u201dlivsl\u00e5ng men egensinnig marxist\u201d. Profitandelen sjunker n\u00e4r arbetskostnaderna stiger snabbare \u00e4n produktiviteten. En s\u00e5dan process s\u00e4nker d\u00e4rmed l\u00f6nsamheten och g\u00f6r f\u00f6retag mer ben\u00e4gna att s\u00f6ka arbetsbesparande metoder eller att s\u00e4nka takten p\u00e5 \u00e5terinvesteringar. Konsekvensen blir till slut att arbetsl\u00f6sheten stiger, l\u00f6nearbetares f\u00f6rhandlingsstyrka undermineras p\u00e5 arbetsplatser, arbetsintensiteten \u00f6kar och arbetskostnadernas tillv\u00e4xt mattas av tills den understiger produktivitetstillv\u00e4xten. Men vid den tidpunkten b\u00f6rjar en motsatt process ta fart eftersom profitandelen nu stiger. N\u00e4r l\u00f6nsamheten blir tillr\u00e4ckligt h\u00f6g, \u00f6kar takten p\u00e5 \u00e5terinvesteringar vilket expanderar ekonomin och reducerar arbetsl\u00f6sheten tills arbetskostnaderna tar fart igen. Denna cykliska dynamik kring l\u00f6nsamhet och arbetsl\u00f6shet \u00e4r en ofr\u00e5nkomlig del av ekonomins struktur, vilket inneb\u00e4r att klasskonflikter och politiska reformer enbart har f\u00f6rm\u00e5ga att \u00e4ndra dess karakt\u00e4r, inte dess existens. Med andra ord resulterar Shaikhs teori i en rad strategiska konsekvenser f\u00f6r organiseringen av l\u00f6nearbetare.<\/p>\n

Politisk strategi och m\u00f6jligheter<\/strong>
\nTill att b\u00f6rja med skiljer sig villkoren f\u00f6r h\u00f6g syssels\u00e4ttning i en kapitalistisk marknadsekonomi enligt Shaikh fr\u00e5n den bristande konsumtionsefterfr\u00e5gan som ofta understryks av keynesianskt influerade ekonomer. Ist\u00e4llet kr\u00e4ver en h\u00f6g syssels\u00e4ttningsniv\u00e5 att a) l\u00f6nsamheten f\u00f6r produktiva tillg\u00e5ngar \u00e4r h\u00f6g i f\u00f6rh\u00e5llande till avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar, samtidigt som b) l\u00f6nekraven inte \u00f6verstiger produktivitetstillv\u00e4xten. Det andra villkoret f\u00f6ruts\u00e4tter antingen en repressiv arbetsmarknad eller en centraliserad och v\u00e4ldisciplinerad fackf\u00f6reningsr\u00f6relse med utbredda solidariska preferenser. Det f\u00f6rsta villkoret beror p\u00e5 fasen av l\u00e5nga v\u00e5gor som l\u00f6nsamhetens utveckling ger upphov till.<\/p>\n

Shaikh menar att krisen i den amerikanska ekonomin 2008 har en bakgrund i den klasskamp ovanifr\u00e5n som framg\u00e5ngsrikt f\u00f6rdes p\u00e5 1980-talet f\u00f6r att restaurera kapitalets l\u00f6nsamhet, vilken hade varit p\u00e5 nedg\u00e5ng sedan 1969. Genom en chockh\u00f6jning av r\u00e4ntorna omstrukturerades ekonomin samtidigt som arbetarorganiseringen f\u00f6rsvagades, s\u00e5 att l\u00f6nsamheten stabiliserades omkring 1982. N\u00e4r r\u00e4ntorna d\u00e4refter successivt s\u00e4nktes b\u00f6rjade den ekonomiska aktiviteten ta fart. Men p\u00e5 grund av de f\u00f6r\u00e4ndrade styrkef\u00f6rh\u00e5llandena mellan arbete och kapital stagnerade l\u00f6nekostnaderna, samtidigt som de l\u00e5ga r\u00e4ntorna m\u00f6jliggjorde privat skulds\u00e4ttning av hush\u00e5ll p\u00e5 historiskt exceptionella niv\u00e5er. Skuldbetalningarnas andel av den disponibla inkomsten v\u00e4xte oavbrutet i tolv \u00e5r innan det finansiella systemet br\u00f6t samman och ekonomin f\u00f6ll in i en ned\u00e5tg\u00e5ende spiral med tynande efterfr\u00e5gan.
\nN\u00e4r offentliga budgetunderskott t\u00e4cker upp f\u00f6r minskad efterfr\u00e5gan stabiliseras situationen och den stigande arbetsl\u00f6sheten bromsas. Post-keynesianska ekonomer har framg\u00e5ngsrikt argumenterat f\u00f6r en expansiv finanspolitik efter finanskrisen, utifr\u00e5n den \u00e5teruppt\u00e4ckta insikten att suver\u00e4na stater inte har interna finansiella begr\u00e4nsningar f\u00f6r att \u00e5stadkomma underskott i sin egen valuta. De menar helt enkelt att stater skulle kunna injicera efterfr\u00e5gan i ekonomier tills de n\u00e5r full syssels\u00e4ttning och att f\u00f6rst d\u00e5 b\u00f6rjar prisinflationen ta fart.
\nI Shaikhs analys skulle en expansiv finanspolitik accelerera den ekonomiska aktiviteten och s\u00e4nka arbetsl\u00f6sheten, men takten \u00e4r fundamentalt begr\u00e4nsad av l\u00f6nsamheten och kapital\u00e4gares investeringsvilja. L\u00e5ngt innan full syssels\u00e4ttning ens kan n\u00e5s uppst\u00e5r n\u00e4mligen flera utmanande koordineringsproblem: I den utstr\u00e4ckning privata investeringar tar fart m\u00e5ste l\u00f6nekostnader koordineras f\u00f6r att h\u00e5llas i takt med produktivitetsutvecklingen. Samtidigt f\u00e5r efterfr\u00e5gan inte expandera snabbare \u00e4n produktionskapaciteten, f\u00f6r d\u00e5 skenar prisinflationen p\u00e5 varor. Tillv\u00e4xten av produktionskapacitet \u00e4r i sig begr\u00e4nsad av m\u00e4ngden profiter som kan \u00e5terinvesteras i kapitalvaror.<\/p>\n

Vi lever fortfarande i k\u00f6lvattnet av finanskrisen som lamslog v\u00e4rlden 2008, samtidigt som de politiska reformerna knappast lyckats g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t dess orsaker. I en s\u00e5dan tid \u00e4r Anwar Shaikh en oundg\u00e4nglig samtalspartner, eftersom han pekar ut hur systemets dynamiska r\u00f6relselagar \u00e4ven best\u00e4mmer villkoren f\u00f6r politiska r\u00f6relsers m\u00f6jligheter att organisera, intervenera och f\u00f6ra en alternativ ekonomisk politik. Det som saknas hos Shaikh \u00e4r en analys av hur dessa omst\u00e4ndigheter varierar med olika institutionella former av kapitalistiska ekonomier och vilka strategiska dilemman de inneb\u00e4r i en given period f\u00f6r en given r\u00f6relse. Med Shaikhs arbete som referenspunkt kan marxistisk politisk ekonomi \u00e5terigen bli ett forskningsprogram som tar sig an s\u00e5dana utmaningar. <<<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare: Dave Zachariah<\/strong> undervisar till vardags och har skrivit flera artiklar om politisk ekonomi. Han \u00e4r medlem i Socialistisk Politik.<\/p>\n

1<\/strong> Zachariah, D. (2009). Determinants of the average profit rate and the trajectory of capitalist economies<\/em>. Bulletin of Political Economy, 3(1), 13-36.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om m\u00e4nniskor skapar sin egen historia s\u00e5 \u00e4r det under omst\u00e4ndigheter som de sj\u00e4lva inte valt. Politisk ekonomi analyserar dessa omst\u00e4ndigheter och d\u00e4rmed m\u00f6jligheterna till samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring som de b\u00e4r p\u00e5 i varje given period. S\u00e5dana analyser var l\u00e4nge en intellektuell … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[766,1113,404,1112,1107,1111,1109,1110,1108,931],"class_list":["post-2670","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-anwar-shaikh","tag-dave-zachariah","tag-ernest-mandel","tag-finanskrisen","tag-john-hobson","tag-nikolai-kondratiev","tag-paul-sweezy","tag-pierro-sraffa","tag-rudolf-hilferding","tag-samir-amin"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-H4","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2670","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2670"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2670\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2751,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2670\/revisions\/2751"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2670"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2670"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2670"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}