{"id":2680,"date":"2020-12-19T11:39:33","date_gmt":"2020-12-19T10:39:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2680"},"modified":"2020-12-20T19:40:18","modified_gmt":"2020-12-20T18:40:18","slug":"produktivkrafternas-skuggspel","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2020\/12\/19\/produktivkrafternas-skuggspel\/","title":{"rendered":"Produktivkrafternas skuggspel"},"content":{"rendered":"

Den moderna kapitalismen g\u00f6r gr\u00e4nserna mellan varor, producenter och konsumenter suddiga. \u00c4r det vi, framf\u00f6r v\u00e5ra sk\u00e4rmar, som \u00e4r varan n\u00e4r information h\u00e5ller p\u00e5 att bli den dominerande produktivkraften? Eller \u00e4r vi producenterna, och vem konsumerar i s\u00e5 fall? Johan \u00d6restig f\u00f6rs\u00f6ker med hj\u00e4lp av ett antal nya b\u00f6cker i \u00e4mnet g\u00f6ra reda f\u00f6r kapitalismens utvecklingstendenser och dess samh\u00e4lleliga konsekvenser.<\/strong>
\nEtt helt grundl\u00e4ggande antagande i den marxistiska traditionen \u00e4r att kapitalismen \u00e4r ett historiskt system. Det betyder att det h\u00e5lls samman av vissa egenskaper. Framf\u00f6rallt att kapitalackumulation \u00e4r det \u00f6verordnade samh\u00e4lleliga m\u00e5let samt att v\u00e4rde best\u00e4ms av det som Marx kallade samh\u00e4lleligt n\u00f6dv\u00e4ndig arbetstid. Samtidigt tar sig dessa allm\u00e4nna egenskaper vid olika historiska tidpunkter uttryck som olika faser, betecknade som till exempel monopolkapitalism, senkapitalism, kognitiv kapitalism och s\u00e5 vidare. Med historiematerialistisk terminologi kan man uttrycka det som att systemet utvecklas genom mots\u00e4ttningar inom och mellan produktivkrafter (arbetskraft och produktionsmedel, det vill s\u00e4ga den teknik som dominerar produktionen) och produktionsf\u00f6rh\u00e5llanden (dominerande relationer mellan m\u00e4nniskor i produktionen samt mellan m\u00e4nniskor och produktionsmedel). Teknikutveckling inom produktion och kommunikation spelar en viktig roll. I Kommunistiska manifestet skildrar Karl Marx och Friedrich Engels \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n feodalism till kapitalism:<\/p>\n

Vi har allts\u00e5 sett f\u00f6ljande: de produktions- och kommunikationsmedel p\u00e5 vars grundval bourgeoisien v\u00e4xte fram f\u00f6ddes i det feodala samh\u00e4llet. P\u00e5 ett visst stadium i dessa produktions- och kommunikationsmedels utveckling motsvarade inte l\u00e4ngre de f\u00f6rh\u00e5llanden vari det feodala samh\u00e4llet producerade och bedrev utbyte, jordbrukets och manufakturens feodala organisation, kort sagt, de feodala egendomsf\u00f6rh\u00e5llandena, de redan utvecklade produktivkrafterna. De h\u00e4mmade produktionen, i st\u00e4llet f\u00f6r att befr\u00e4mja den. De f\u00f6rvandlade sig till lika m\u00e5nga fj\u00e4ttrar. De m\u00e5ste spr\u00e4ngas och de spr\u00e4ngdes<\/em>.<\/p>\n

Efter finanskrisen 2008 och inledningen p\u00e5 det som kallats den fj\u00e4rde industriella revolutionen eller Industri 4.0. har en debatt om vart kapitalismen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g \u00e5terigen blossat upp. Variationsrikedomen i svaren p\u00e5 denna fr\u00e5ga \u00e4r enorm. F\u00f6r att bara ge n\u00e5gra exempel s\u00e5 talas det om \u201dplattformskapitalism\u201d, \u201drentism\u201d, \u201dkognitiv kapitalism\u201d, \u201dfullt utvecklad AI-kapitalism\u201d eller \u201dhelautomatisk lyxkommunism\u201d. Vissa ser \u00f6verg\u00e5ngen till en ny fas i kapitalismens historia medan andra sk\u00f6njer konturerna till en ny ordning s\u00e5 v\u00e4sensskild fr\u00e5n kapitalismen att det \u00e4r fr\u00e5gan om ett nytt ekonomiskt system. I grund och botten handlar det om vilken betydelse man tillskriver etableringen av information som dominerande produktivkraft. N\u00e5gra av de arbeten som jag finner s\u00e4rskilt intressanta i denna flora av alternativ \u00e4r Nick Srniceks Platform Capitalism<\/em> (2016), McKenzie Warks Capital is Dead: is this Something Worse?<\/em> (2019) samt Nick Dyer-Witheford, Atle Mikkola Kj\u00f8sen och James Steinhoff Inhuman Power: Artificial Intelligence and the Future of Capitalism<\/em> (2019). Gemensamt f\u00f6r dessa nyutgivna b\u00f6cker \u00e4r att de alla stimulerar ett marxistiskt intresse f\u00f6r framtiden, vilket inte s\u00e5 s\u00e4llan saknas n\u00e4r kapitalismen ska kritiseras.<\/p>\n

Plattformskapitalismen<\/strong>
\nEtt s\u00e4tt att inleda en analys av vilka krafter som dominerar v\u00e4rlden idag \u00e4r att titta p\u00e5 vilka som befinner sig l\u00e4ngst upp i n\u00e4ringskedjan och vad de \u00e4gnar sig \u00e5t. Varje \u00e5r listar tidskriften Fortune Magazine USA:s 500 m\u00e4ktigaste f\u00f6retag. De f\u00f6retag som inkluderades i 2020 \u00e5rs lista st\u00e5r f\u00f6r cirka tv\u00e5 tredjedelar av hela den amerikanska ekonomin. Vilka f\u00f6retag \u00e4r det d\u00e5 som toppar listan? Jo, det handlar om Walmart, Amazon, Exxon Mobil, Apple och CVS Health. Det r\u00f6r sig om techbolag och giganter inom detaljhandeln, apoteksbranschen och olje- och gasbranschen. P\u00e5 artonde plats finner vi General Motors. P\u00e5 ytan verkar det som att dessa olika f\u00f6retag representerar v\u00e4ldigt olika typer av verksamheter. Men en gemensam n\u00e4mnare \u00e4r att en v\u00e4xande del av deras ekonomier p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt bygger p\u00e5 utvecklande, kontrollerande och exploaterande av information. Information innefattar ett brett spektrum av fenomen som inte \u00e4r helt enkelt att avgr\u00e4nsa. Det kan handla om att producera och s\u00e4lja information i form av varor, om insamlandet, analyserandet och utnyttjandet av stora m\u00e4ngder data som v\u00e5rdjournaler, om informationsbearbetning av typen dataprogrammering, om investeringar, f\u00f6rs\u00e4kringar eller marknadsunders\u00f6kningar eller distribution av information som andra producerat via olika plattformar.
\nEtt helt centralt begrepp f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 denna nya ekonomi \u00e4r plattformar, enkelt uttryckt en plats d\u00e4r information samlas och distribueras. I den korta men imponerande t\u00e4ta skriften Platform Capitalism argumenterar Nick Srnicek f\u00f6r att plattformar f\u00e5tt en s\u00e5 viktig st\u00e4llning att den \u00e4r definierande f\u00f6r v\u00e5r tids kapitalism. V\u00e4gen hit gick enligt honom fr\u00e5n den minskade l\u00f6nsamhet och stegrande \u00f6verproduktion inom tillverkningsindustrin som var en viktig underliggande orsak till 1970-talskrisen. Denna kris drev i sin tur p\u00e5 den efterf\u00f6ljande utveckling som kallats finansialisering: i jakt p\u00e5 l\u00f6nsamhet riktades kapitalfl\u00f6dena fr\u00e5n industrin till finansmarknaden. F\u00f6rutom att yttra sig som valutaspekulation och bol\u00e5nebubblor har investeringar \u00f6kat i den digitala sektorn. Genom l\u00e5ga r\u00e4ntor, inte minst efter finanskrisen 2008, skapades starka incitament f\u00f6r investerare att ta h\u00f6gre risker och satsa stora m\u00e4ngder kapital som ofta landade i techbranschen.<\/p>\n

Det \u00e4r detta infl\u00f6de av kapital i techbranschen som enligt Srncek g\u00f6r det rimligt att tala om plattformskapitalism. Det \u00e4r genom insamlandet, lagrandet och anv\u00e4ndandet av Big Data via olika typer av digitala plattformar som kapitalet ska f\u00e5 ett nytt uppsving. En f\u00f6rsta typ \u00e4r vad som kan kallas marknadsf\u00f6ringsplattformar. Det handlar till exempel om sociala medier som ofta \u00e4r kostnadsfria f\u00f6r anv\u00e4ndarna. Ist\u00e4llet g\u00f6r de pengar p\u00e5 att samla data om anv\u00e4ndarnas intressen, tidigare k\u00f6p eller sociala n\u00e4tverk, analysera och anv\u00e4nda dem med hj\u00e4lp av algoritmer f\u00f6r att skr\u00e4ddarsy riktade annonser f\u00f6r olika f\u00f6retag. En andra typ \u00e4r molnplattformar. Dessa plattformar s\u00e4ljer IT-tj\u00e4nster i form av lagringsutrymme. En tredje typ \u00e4r industriella plattformar. De anv\u00e4nder data insamlade via smarta enheter som mobiltelefoner f\u00f6r att kunna st\u00e4lla om produktionen, till exempel genom att identifiera f\u00f6r\u00e4ndrade preferenser och k\u00f6pm\u00f6nster hos potentiella kunder eller \u201dineffektiviteter\u201d i produktionen. En fj\u00e4rde typ \u00e4r produktplattformar. Det handlar om plattformar som Spotify som mot prenumeration ger anv\u00e4ndare m\u00f6jlighet att hyra produkter som \u00e4gs av plattformen eller upphovspersoner. Sist men inte minst finns det Lean-plattformar som Airbnb som \u00e4r viktiga best\u00e5ndsdelar i det som kallas Gig-ekonomin. Till skillnad fr\u00e5n produktplattformar f\u00f6rs\u00f6ker dessa plattformar att s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt externalisera kostnader till andra akt\u00f6rer. Dess enda produkt \u00e4r att fungera som samordnare d\u00e4r k\u00f6pare snabbt kan f\u00e5 tillg\u00e5ng till olika s\u00e4ljares erbjudanden.
\nSrnicek urskiljer fyra karakt\u00e4rsdrag hos dessa typer av plattformar. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r de intermedi\u00e4ra digitala infrastrukturer vilka m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r olika grupper s\u00e5som kunder, reklamare, servicegivare och producenter att interagera. F\u00f6r det andra \u00e4r de beroende av och frodas genom n\u00e4tverkseffekter. Det betyder att ju fler anv\u00e4ndare som blir del av en plattform, desto mer data kan skrapas fram och generera v\u00e4rde genom dess anv\u00e4ndare och deras aktiviteter. F\u00f6r det tredje \u00e4r de korssubventionerade, det vill s\u00e4ga de bygger p\u00e5 en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r ett f\u00f6retag anv\u00e4nder int\u00e4kter fr\u00e5n en l\u00f6nsam verksamhet f\u00f6r att finansiera en mindre l\u00f6nsam verksamhet. F\u00f6r det fj\u00e4rde bygger de p\u00e5 en strategi som kan kallas st\u00e4ndigt anv\u00e4ndarengagemang. Det handlar om att anv\u00e4nda presentationstekniker och algoritmer som ser till att h\u00e5lla plattformarna s\u00e5 underh\u00e5llande att anv\u00e4ndarna inte l\u00e4mnar den, i syfte att kunna extrahera mer data fr\u00e5n anv\u00e4ndarna. En konsekvens av detta \u00e4r att konsumenter i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning ocks\u00e5 blir produkter: det \u00e4r data om v\u00e5ra kontakter, v\u00e4rderingar, behov och preferenser som \u00e4r varan som s\u00e4ljs. Genom samspelet av dessa fyra egenskaper kan plattformsf\u00f6retag, efter sin initiala infrastruktursatsning, erh\u00e5lla en monopolst\u00e4llning vad g\u00e4ller att exploatera och dra f\u00f6rdelar av deras anv\u00e4ndares aktiviteter mot en relativt liten produktiv input. Uber \u00e4r ett tydligt exempel p\u00e5 detta: verksamheten \u00e4r inte s\u00e4rskilt l\u00f6nsam initialt men genom att forts\u00e4tta pumpa in pengar och erbjuda tj\u00e4nster till relativt l\u00e5ga kostnader s\u00e5 kan konkurrenter som anlitar fackligt anslutna chauff\u00f6rer sl\u00e5s ut och m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r Uber att successivt \u00f6ka priserna utan risk att f\u00f6rlora kunder till andra f\u00f6retag.<\/p>\n

Ny h\u00e4rskande klass?<\/strong>
\nSrncek placerar in plattformskapitalismen i en l\u00e4ngre utvecklingslinje. Genom kapitalismens historia brottas kapitalet med en fallande profitkvot som tvingar fram omdirigeringar av investeringar i hopp om att etablera nya marknader med h\u00f6gre l\u00f6nsamhet. Ackumulationens centrum f\u00f6rskjuts mot kapital som f\u00f6rmeras genom r\u00e4nta snarare \u00e4n industriproduktion. Men det finns de som h\u00e4vdar att skillnaden mellan den nya ordningen och tidigare kapitalistiska faser \u00e4r s\u00e5 stora att vi beh\u00f6ver en ny begreppsapparat f\u00f6r att r\u00e4tt f\u00f6rst\u00e5 den. I boken Capital is Dead: is this Something Worse? reser McKenzie Wark den retoriska fr\u00e5gan om det verkligen \u00e4r n\u00e5got nytt att information har en central st\u00e4llning i ekonomin. Hennes eget svar \u00e4r att \u00e4ven om information alltid har varit betydelsefullt f\u00f6r kapitalismen \u00e4r det skillnad mellan att information \u00e4r en av m\u00e5nga produktivkrafter och att den som idag \u00e4r den dominerande produktivkraften. Ett tecken p\u00e5 att information \u00e4r s\u00e5 dominerande \u00e4r att de som kontrollerar information inte l\u00e4ngre har n\u00e5got behov av att sj\u00e4lva \u00e4ga andra produktionsmedel. Exempelvis Amazon producerar ju inte sj\u00e4lva \u201dsina\u201d produkter. Ist\u00e4llet \u00e4ger f\u00f6retaget en enorm plattform \u2013 vad Wark kallar en vektor \u2013 som kapitalistiska akt\u00f6rer \u00e4r beroende av att k\u00f6pa in sig p\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till en global marknad.
\nInformationens dominerande st\u00e4llning ger enligt Wark upphov till ett nytt produktionsf\u00f6rh\u00e5llande. I likhet med Marx konstaterar hon att juridiken \u00e4r ett viktigt omr\u00e5de f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vilka produktionsf\u00f6rh\u00e5llanden som dominerar. I slutet av 1900-talet v\u00e4xte det omr\u00e5de som kallas intellektuell egendomsr\u00e4tt explosionsartat. Informationens gr\u00e4nsl\u00f6sa r\u00f6rlighet tvingade fram f\u00f6rs\u00f6k att etablera ett transnationellt r\u00e4ttsligt ramverk som hindrade den fr\u00e5n att spridas fritt. Precis som de f\u00f6rindustriella inh\u00e4gnader av jordbruksmark som tvingade jordl\u00f6sa att bli l\u00f6nearbetare utvecklas intellektuell egendomsr\u00e4tt till ett nytt produktionsf\u00f6rh\u00e5llande. Det \u00e4r abstraktare i meningen att det \u00e4r information och inte mark, fabriker eller maskiner som \u00e4gs men de formar, menar Wark, lika fullt en klassrelation. Om jordegendom gav upphov till livegna och feodalherrar och kapitalet gav arbetare och kapitalister s\u00e5 ger f\u00f6rvandlingen av information till egendom oss hackers och vektorialister. Hackerklassen syftar p\u00e5 de som producerar ny information. Vad som \u00e4r ny information avg\u00f6rs av vad den intellektuella egendomsr\u00e4tten erk\u00e4nner som ny. Det \u00e4r en m\u00e4rklig form av produktion. Medan sm\u00e5brukaren odlar gr\u00f6dor enligt en s\u00e4songscykel och industriarbetaren producerar identiska varor om och om igen s\u00e5 tvingas hackern st\u00e4ndigt anv\u00e4nda sin tid p\u00e5 olika s\u00e4tt i f\u00f6rs\u00f6k att omvandla gammal information till ny. Denna produktion \u00e4r inte begr\u00e4nsad inom ramen f\u00f6r en in- och utst\u00e4mpling fr\u00e5n fabriken utan sker n\u00e4rsomhelst under dygnet.
\nWark argumenterar f\u00f6r att denna klassrelation \u00e4r antagonistisk. Om hackerklassen skapar ny information s\u00e5 s\u00f6ker vektorialistklassen kontrollera och \u00e4ga denna nya information. Det nya har enligt Wark att g\u00f6ra med informationens s\u00e4rskilda egenskaper. Huvudmots\u00e4ttningen i denna relation skulle kunna formuleras p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: Hackerklassen producerar vad som potentiellt \u00e4r ett \u00f6verfl\u00f6d av fritt tillg\u00e4nglig information som kan kopieras och spridas blixtsnabbt och till minimala kostnader medan ett oligopol av techj\u00e4ttar, banker och regeringar f\u00f6rs\u00f6ker omvandla detta \u00f6verfl\u00f6d till n\u00e5got begr\u00e4nsat, privat och kommersiellt. M\u00e5let med verksamheten \u00e4r att utvinna vad Wark kallar mer-information (j\u00e4mf\u00f6r, merv\u00e4rde) b\u00e5de fr\u00e5n arbetare och konsumenter. Detta f\u00f6r att utveckla prediktiva modeller som g\u00f6r det m\u00f6jligt att inordna mer och mer aktivitet i vad som kan kallas informationens politiska ekonomi. Ta bara Amazons \u201dsmarta enhet\u201d Echo som \u00e4r avsedd f\u00f6r konsumenters hem. Den kan, genom sina sju inbyggda mikrofoner, f\u00e5nga upp familjemedlemmars fr\u00e5gor och best\u00e4llningar men ocks\u00e5 samtal med andra familjemedlemmar, bes\u00f6kare eller telefonsamtal. Med utg\u00e5ngspunkt i vad som f\u00e5ngas upp och tidigare insamlad data om individens tycke och smak levereras f\u00f6rslag p\u00e5 nya produkter som kan t\u00e4nkas ligga i deras intresse. Dessa enorma m\u00e4ngder information fr\u00e5n konsumenter och anst\u00e4llda samlas i en vektor som med hj\u00e4lp av algoritmer f\u00f6rs\u00f6ker arbeta fram \u00e4nnu effektivare s\u00e4tt att samla in och nyttja information. Hackers \u00e4r den klass som har den f\u00f6r vektorialistklassen livsviktiga uppgiften att omvandla denna information till innovationer i form av ny h\u00e5rd- och mjukvara.
\nDet ska understrykas att Wark inte p\u00e5st\u00e5r att det inte l\u00e4ngre finns kapitalister och arbetare. Hennes po\u00e4ng \u00e4r snarare att kapitalister forts\u00e4tter spela en central roll i v\u00e4rldsekonomin men att vektorialisterna v\u00e4xer fram som ny h\u00e4rskande klass som anv\u00e4nder kontrollen \u00f6ver vektorer f\u00f6r att dominera och utnyttja kapitalistklassen och de arbetande klasserna.<\/p>\n

En \u201dfullt utvecklad AI-kapitalism\u201d?<\/strong>
\nEtt problem som riskerar att reproduceras med Warks fokus p\u00e5 hackers och vektorialister \u00e4r ett osynligg\u00f6rande av andra typer av arbete som utvecklas genom dessa plattformar. Techf\u00f6retagen vill ju g\u00e4rna framst\u00e4lla sig sj\u00e4lva som verksamheter fria fr\u00e5n det monotona l\u00e5gkvalificerade slit som \u00e4r f\u00f6rknippat med industrisamh\u00e4llet. Detta \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en fantasi. Verksamheterna b\u00e4rs upp av exploatering av naturresurser och okvalificerad arbetskraft. Det mest uppenbara \u00e4r kanske exploateringen av billigt arbete i gruvor eller mikroelektronisk tillverkningsindustri. Men informationsexplosionen ger ocks\u00e5 upphov till nya former av okvalificerat arbete. I boken Ghost Work: How to Stop Silicon Valley from Building a New Global Underclass<\/em> (2019) kallar Mary Gray och Siddharth Suri detta f\u00f6r \u201dsp\u00f6karbete\u201d. De enorma m\u00e4ngder data som samlas in genom smarta enheter som persondatorer och telefoner m\u00e5ste etiketteras, redigeras och sorteras. N\u00e5gon m\u00e5ste till exempel verifiera att bilder som s\u00e4ger sig f\u00f6rest\u00e4lla en viss restaurang faktiskt visar den restaurangen. Det speciella med denna typ av arbete \u00e4r att det inte f\u00f6ruts\u00e4tter n\u00e5gon arbetsplats utan kan utf\u00f6ras i princip av vem som helst var som helst d\u00e4r det finns en internetuppkoppling. Med termen \u201dsp\u00f6karbete\u201d vill Gray och Suri f\u00e5nga hur okvalificerat arbete som b\u00e4r upp techj\u00e4ttarnas verksamheter systematiskt osynligg\u00f6rs. Utvecklingen tycks allts\u00e5 inte g\u00e5 i riktning mot en allm\u00e4n nedg\u00e5ng f\u00f6r l\u00e5gkvalificerat arbete. Det verkar rimligare att beskriva det som polarisering. Den teknik som i allm\u00e4nhet skulle kunna designas f\u00f6r att befria oss fr\u00e5n eller \u00e5tminstone minska okvalificerat monotont arbete blir ist\u00e4llet till en motor f\u00f6r en polarisering d\u00e4r den hos vissa segment faktiskt har en viss befriande funktion medan den hos andra tv\u00e4rtom blir en mardr\u00f6mslik accentuering av stress, press och tristess.
\nEtt bekymmer med debatten om vad teknikutvecklingen kommer inneb\u00e4ra \u00e4r att den ofta handlar om teknik som \u00e4nnu inte existerar annat \u00e4n som scenarier. I Inhuman Power<\/em> synligg\u00f6r bokens f\u00f6rfattare, Dyer-Witheford, Kj\u00f8sen och Steinhoff, detta genom att skilja mellan \u201dreellt existerande AI\u201d och \u201dfullt utvecklad AI-kapitalism\u201d. Reellt existerande AI syftar p\u00e5 den form av artificiell intelligens som \u00e4r utvecklad och i bruk medan fullt utvecklad AI-kapitalism f\u00f6ruts\u00e4tter Artificiell Generell Intelligens (AGI) d\u00e4r mjukvara kan efterlikna m\u00e4nsklig intelligens p\u00e5 vitt skilda omr\u00e5den och dessutom \u00f6verf\u00f6ra l\u00e4rdomar fr\u00e5n ett omr\u00e5de till ett annat. Den allm\u00e4nna utvecklingsniv\u00e5n hos tekniken ligger fortfarande p\u00e5 den niv\u00e5 som kallas \u201dsn\u00e4v AI\u201d. Med detta menas mjukvara som visserligen har f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00e4ra genom maskininl\u00e4rning men \u00e4r begr\u00e4nsad till enskilda omr\u00e5den. Det betyder inte att AI p\u00e5 denna niv\u00e5 saknar konsekvenser. De talar bland annat om nytaylorism och dataveillance d\u00e4r AI b\u00e5de anv\u00e4nds f\u00f6r, och utvecklas genom, minuti\u00f6s \u00f6vervakning. I vad som antagligen skulle framst\u00e5 som en v\u00e5t dr\u00f6m f\u00f6r management-fadern F.W. Taylor anv\u00e4nds digital teknik f\u00f6r att i varje sekund registrera lagerarbetares, chauff\u00f6rers eller hemtj\u00e4nstpersonals r\u00f6relsem\u00f6nster och tempo som rapporteras i form av data till b\u00e5de ledning och arbetare. Men anv\u00e4ndningen av AI p\u00e5 denna niv\u00e5 \u00e4r inte v\u00e4sensskild fr\u00e5n AGI utan snarare en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att den ska kunna utvecklas. Detta har att g\u00f6ra med hur maskininl\u00e4rning fungerar. F\u00f6r att mjukvara ska bli tr\u00e4ffs\u00e4krare och kunna \u00f6verf\u00f6ra egenskaper fr\u00e5n ett omr\u00e5de till ett annat s\u00e5 m\u00e5ste den tr\u00e4nas genom att st\u00e4ndigt ta del av ny data. Varifr\u00e5n kommer dessa data? Ofta kommer den fr\u00e5n de enheter som anv\u00e4nds f\u00f6r att \u00f6vervaka m\u00e4nskliga arbetares beteenden.
\nOm teknikutvecklingen tar spr\u00e5nget till generell artificiell intelligens tror f\u00f6rfattarna att AI i grunden kommer att f\u00f6r\u00e4ndra inte bara ekonomin och arbetslivet utan samh\u00e4llet i stort. De talar rentav om m\u00f6jligheten till en \u201dkapitalism utan m\u00e4nniskor\u201d d\u00e4r AI blivit s\u00e5 m\u00e4nniskolika i kroppsr\u00f6relser, perception, kognition och probleml\u00f6sning att de kan fungera som arbetskraft som flyttas mellan olika branscher.<\/p>\n

F\u00f6r en spekulativ marxism<\/strong>
\nEn av marxismens mest slitna fraser \u00e4r den om att vi \u201dinte ska skriva recept f\u00f6r framtidens soppk\u00f6k\u201d. Men vad betyder det egentligen? Det betyder inte att marxister ska l\u00e5ta bli att intressera sig f\u00f6r framtiden. Marx kommentar riktades ist\u00e4llet mot det slags utopism som sprang ur historiel\u00f6st dr\u00f6mmande utan f\u00f6rankring i nuet. Marxismens intresse f\u00f6r framtiden handlar ist\u00e4llet om att genom att unders\u00f6ka utvecklingstendenser i nuet identifiera fr\u00f6n till vad som vi mer eller mindre sannolikt har att v\u00e4nta oss.<\/p>\n

Men det \u00e4r trots allt inte mer \u00e4n tendenser. Utfallen h\u00e4nger p\u00e5 samspelet mellan en oerh\u00f6rd m\u00e4ngd faktorer kopplade till ekonomi, politik, kultur, ekologiska f\u00f6rh\u00e5llanden, teknikutveckling och slump. Samtliga ovan refererade arbeten r\u00f6r sig mellan analys av det som \u00e4r och spekulation. Genom denna balansakt \u00e5stadkommer de tv\u00e5 saker. Den f\u00f6rsta \u00e4r ett brott mot vad man kan kalla \u201dpresentism\u201d, of\u00f6rm\u00e5gan att se p\u00e5 framtiden som n\u00e5got annat \u00e4n en f\u00f6rl\u00e4ngning av nuet. Medan presentismen producerar deterministiska id\u00e9er om att allt kommer att g\u00e5 \u00e5t helvete eller att tekniska innovationer kommer r\u00e4dda oss i ett trollslag s\u00e5 politiserar dessa f\u00f6rfattare framtiden genom att st\u00e4lla olika mer eller mindre t\u00e4nkbara scenarier mot varandra. Den andra \u00e4r ett brott mot vad som ironiskt nog \u00e4r en konservativ tendens hos marxister. Av n\u00e5gon anledning har marxister l\u00e4ttare f\u00f6r att vara de som sablar ner andras f\u00f6rs\u00f6k att formulera vad som \u00e4r kvalitativt nytt i samtiden med krassa konstateranden om att det ju bara \u00e4r samma gamla kapitalism eller imperialism. F\u00f6rfattarna till de verk jag refererat g\u00f6r tv\u00e4rtom: de sticker ut hakan genom att formulera var vi \u00e4r och var vi kan vara p\u00e5 v\u00e4g och tvingar oss andra att, efter att vi provocerats av deras fr\u00e4ckhet, sj\u00e4lva b\u00f6rja formulera varf\u00f6r de har fel.
\nOch det saknas inte problem med dessa arbeten. Ett \u00e4r att intresset f\u00f6r den revolution\u00e4ra potentialen hos ny teknik riskerar osynligg\u00f6ra och mystifiera hur denna high-tech-ekonomi \u00e4r helt beroende av en exploatering av energik\u00e4llor, mineraler, skogsmark och annat som driver p\u00e5 en klimat- och milj\u00f6kris som bokstavligen hotar v\u00e5r existens. Ett annat problem \u00e4r, med undantag fr\u00e5n Dyer-Witheford, att denna litteratur ofta ger fr\u00e5gan om klasskamp och organisering en perifer plats och stannar vid romantiska och abstrakta id\u00e9er om potentialen i arbetsv\u00e4gran eller en frikoppling d\u00e4r producenterna g\u00f6r sig oberoende av exploat\u00f6rerna. Sist men inte minst \u00e4r fr\u00e5gan om hur teknikutvecklingen kan demokratiseras och anv\u00e4ndas till annat \u00e4n profit, \u00f6vervakning och kontroll alldeles f\u00f6r fr\u00e5nvarande. Med dessa inv\u00e4ndningar i \u00e5tanke s\u00e5 \u00e4r Srnceks, Warks samt Dyer-Witheford, Kj\u00f8sen och Steinhoffs arbeten inte s\u00e5 mycket svar p\u00e5 var kapitalismen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. Snarare \u00e4r de att betrakta som utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r en diskussion som bara har b\u00f6rjat. <<<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare: Johan \u00d6restig<\/strong> \u00e4r doktor i sociolog, l\u00e4rare vid Ume\u00e5 universitet och aktiv inom den utomparlamentariska v\u00e4nstern. Han ing\u00e5r i tidskriften Fronesis<\/a> redaktionsr\u00e5d.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den moderna kapitalismen g\u00f6r gr\u00e4nserna mellan varor, producenter och konsumenter suddiga. \u00c4r det vi, framf\u00f6r v\u00e5ra sk\u00e4rmar, som \u00e4r varan n\u00e4r information h\u00e5ller p\u00e5 att bli den dominerande produktivkraften? Eller \u00e4r vi producenterna, och vem konsumerar i s\u00e5 fall? Johan … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1130,1131,1132,1133,1124,1128,1126,1121,906,1119,1125,1117,1122,1120,1118,1123,1129,1127],"class_list":["post-2680","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-artificiell-generell-intelligens","tag-artificiell-intelligens","tag-dataveillance","tag-dyer-witheford","tag-gig-ekonomi","tag-gray","tag-hackers","tag-industri-4-0","tag-johan-orestig","tag-kognitiv-kapitalism","tag-mckenzie-wark","tag-monopolkapitalism","tag-plattformskapitalism","tag-produktivkrafter","tag-senkapitalism","tag-srncek","tag-suri","tag-vektorialister"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-He","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2680","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2680"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2680\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2749,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2680\/revisions\/2749"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2680"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2680"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2680"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}