{"id":2762,"date":"2021-03-29T23:17:16","date_gmt":"2021-03-29T22:17:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2762"},"modified":"2021-03-29T23:17:16","modified_gmt":"2021-03-29T22:17:16","slug":"de-som-tog-fajten","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2021\/03\/29\/de-som-tog-fajten\/","title":{"rendered":"De som tog fajten"},"content":{"rendered":"

\"\"Kommunalarbetaref\u00f6rbundets strejk 2003, som varade i fem veckor, \u00e4r den hittills mest omfattande strejken i Sverige under 2000-talet. Den f\u00f6ljdes av stark intern kritik mot den uppg\u00f6relse Kommunals f\u00f6rbundsledning undertecknat, liksom mot att konflikten avbl\u00e5stes\u00a0innan de\u00a0sympati\u00e5tg\u00e4rder Seko och Transport varslat om hade hunnit tr\u00e4da i kraft.\u00a0Men hur upplevdes strejken bland de medlemmar som var direkt engagerade i konflikten? Kristin Linderoth pekar p\u00e5 andra effekter \u00e4n de omedelbart m\u00e4tbara resultaten av en arbetsmarknadskonflikt – hur de som k\u00e4mpar utvecklas som individer och kollektiv.<\/strong>
\nP\u00e5 v\u00e5ren 2003 syntes de r\u00f6da jackorna med texten \u201dVi tar fajten!\u201d runtom i Sverige, n\u00e4r undersk\u00f6terskor, lokalv\u00e5rdare, vaktm\u00e4stare, v\u00e5rdbitr\u00e4den och m\u00e5nga andra offentliganst\u00e4llda kommunalare fyllde det offentliga rummet med sin kamp f\u00f6r h\u00f6gre l\u00f6ner. Efter mycket diskussion internt hade Kommunal valt att anv\u00e4nda m\u00f6jligheten att i f\u00f6rtid s\u00e4ga upp det sista \u00e5ret p\u00e5 det avtal man hade med arbetsgivarna i Svenska Kommunf\u00f6rbundet och Landstingsf\u00f6rbundet (idag SKR). Frustration och ilska \u00f6ver att alltid f\u00f6rv\u00e4ntas st\u00e5 tillbaka hade vuxit hos kommunalarna i sp\u00e5ren av 1990-talets nedsk\u00e4rningar och den m\u00e5ls\u00e4ttning f\u00f6rbundet satt upp om att l\u00f6negapet mellan Kommunals yrkesgrupper och industriarbetarna skulle utraderas s\u00e5g inte ut att kunna realiseras om inte Kommunal tog ett rej\u00e4lt kliv fram\u00e5t. I f\u00f6rhandlingarna om ett nytt avtal kr\u00e4vde f\u00f6rbundet ett l\u00f6neutrymme p\u00e5 5,5 procent och h\u00f6jda l\u00e4gstal\u00f6ner till 14 000 kronor i m\u00e5naden. Arbetsgivarna avf\u00e4rdade det som b\u00e5de orealistiskt och ansvarsl\u00f6st \u2013 med argumentet att kommunernas och landstingens ekonomi redan var anstr\u00e4ngd \u2013 och flera LO-f\u00f6rbund kritiserade Kommunal offentligt. Kraven s\u00e5gs som ett hot mot den modell d\u00e4r industrin s\u00e4tter m\u00e4rket. Men trycket var h\u00e5rt fr\u00e5n kommunalarna p\u00e5 att f\u00f6rbundet inte skulle ge sig och 23 april br\u00f6t strejken ut.
\nI min doktorsavhandling, Kampen om v\u00e4lf\u00e4rdsarbetets v\u00e4rde : Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003<\/em> (Leopard f\u00f6rlag, 2020), har jag unders\u00f6kt vad n\u00e5gra av de fackligt aktiva kommunalare som sj\u00e4lva var med tycker att konflikten handlade om, hur de ser tillbaka p\u00e5 strejkens vardag och vilka slutsatser och l\u00e4rdomar de har dragit av sina strejkerfarenheter. Syftet \u00e4r att utforska aspekter av arbetarr\u00f6relsens p\u00e5verkan som inte handlar om ut\u00f6vandet av institutionell makt eller genomf\u00f6randet av m\u00e4tbara m\u00e5l utan om klassformering \u2013 om vad som h\u00e4nder n\u00e4r ett arbetarkollektiv k\u00e4mpar tillsammans.
\n\"\"Intervjupersonernas ber\u00e4ttelser visar att kravet p\u00e5 h\u00f6jda l\u00f6ner i allra h\u00f6gsta grad hade en materiell karakt\u00e4r \u2013 mer pengar i pl\u00e5nboken betyder att man inte m\u00e5ste v\u00e4nda p\u00e5 varje krona och att man kan leva ett b\u00e4ttre liv \u2013 men att det ocks\u00e5 fanns en central dimension i l\u00f6nekampen som handlade om erk\u00e4nnande. De vittnar om hur deras yrkesgrupper var osynliga p\u00e5 arbetsplatserna och i samh\u00e4llsdebatten. L\u00e4ngtan efter att bli erk\u00e4nd och synlig som utf\u00f6rare av ett samh\u00e4llsn\u00f6dv\u00e4ndigt arbete hade en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r viljan att g\u00e5 ut i strejk och f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntningar som st\u00e4lldes till strejken. Det hade ocks\u00e5 str\u00e4van efter en uppv\u00e4rdering av v\u00e4lf\u00e4rden som samh\u00e4llsmodell.
\nMedan det ekonomiska resultatet av konflikten inte blev vad kommunalarna hade hoppats p\u00e5 skapade sj\u00e4lva strejkkampen en k\u00e4nsla av symbolisk \u00e5terbetalning f\u00f6r den osynlighet och underv\u00e4rdering de hade upplevt under en l\u00e5ng tid. Intervjupersonerna beskriver att de pl\u00f6tsligt blev sedda och erk\u00e4nda, inte bara som arbetare som uppr\u00e4tth\u00e5ller viktiga v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster, utan ocks\u00e5 som m\u00e4nniskor. Den \u00f6kade synligheten och positiva uppm\u00e4rksamheten bidrog till en st\u00e4rkt yrkesstolthet:
\nVi upplevde att till stor del s\u00e5 var vi osynliga. Folk s\u00e5g inte att vi fanns. [\u2026] Och det var v\u00e4l ocks\u00e5 en viktig uppgift f\u00f6r strejken, att visa att vi fanns. Och det tror jag nog att folk blev varse. [\u2026] Lite kan man v\u00e4l s\u00e4ga att det var en fr\u00e5ga om att f\u00e5 erk\u00e4nnande, och n\u00e5n typ av yrkesstolthet ocks\u00e5, som fanns med i det hela. Visa att utan kommunalare s\u00e5 stannar Sverige. (Anders, sk\u00f6tare och facklig f\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 sektionsniv\u00e5)
\nMen det var inte bara erk\u00e4nnandet fr\u00e5n andra som fick betydelse f\u00f6r den kollektiva sj\u00e4lvbilden \u2013 sj\u00e4lva strejkarbetet och interaktionen kommunalarna emellan spelade en viktig roll. En ny form av solidaritet och sammanh\u00e5llning v\u00e4xte fram och synen p\u00e5 den egna fackliga organisationen \"\"f\u00f6r\u00e4ndrades. Kommunalarna blev medvetna om sig sj\u00e4lva som ett k\u00e4mpande kollektiv. Aina, barnsk\u00f6tare och facklig f\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 sektionsniv\u00e5, beskriver detta som det b\u00e4sta med strejken och menar att det var olikt n\u00e5got hon tidigare upplevt:
\nVi var s\u00e5 starka, det k\u00e4ndes att vi h\u00f6ll ihop p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, p\u00e5 n\u00e5got konstigt s\u00e4tt. Det har vi aldrig gjort innan. D\u00e5 liksom var det sk\u00f6nt att vara kommunalare, allts\u00e5 jag tillh\u00f6rde , f\u00f6r att vi \u00e4r s\u00e5 himla starka n\u00e4r vi \u00e4r tillsammans, f\u00f6r stunden var det fint. [\u2026] Man har aldrig k\u00e4nt att barnsk\u00f6tarna var s\u00e5 starka tillsammans.
\nEftersom offentliganst\u00e4lldas strejker inte drabbar arbetsgivaren ekonomiskt blir de framf\u00f6rallt politiska maktkamper, d\u00e4r de som strejkar \u00e4r beroende av att vinna sympati hos allm\u00e4nheten. Det inneb\u00e4r att man m\u00e5ste v\u00e4nda sig ut\u00e5t p\u00e5 olika s\u00e4tt, f\u00f6r att skapa opinion. F\u00f6r kommunalarna karakt\u00e4riserades strejken d\u00e4rf\u00f6r av ett myller av lokala aktioner, som att bilda en m\u00e4nsklig kedja genom staden, cykla stafett med en budkavle, manifestera med sambaorkester eller uppmana bilister att tuta f\u00f6r h\u00f6gre l\u00f6ner. Den blev en arena f\u00f6r kollektivt l\u00e4rande; en slags snabbkurs i att vara \u201dfacklig\u201d och samtidigt en \u00f6ppning mot praktiker som inte tillh\u00f6r den fackliga vardagen.\u00a0Lena, v\u00e5rdbitr\u00e4de och sektionsordf\u00f6rande, tycker att strejken i hennes sektion blev som en skola i facklig organisering, men ocks\u00e5 ett tillf\u00e4lle att l\u00e4ra sig mer om hur det omgivande samh\u00e4llet fungerar:
\n[\u2026] det blir en gigantisk lektion i samh\u00e4llskunskap. Allts\u00e5 det sporrar en till att- ja, dels s\u00e5 f\u00e5r man ju l\u00e4ra sig rent praktiskt vad en strejk inneb\u00e4r men sen blir man ju ocks\u00e5 intresserad av att l\u00e4sa \u201dvad s\u00e4ger politikerna, vad tycker de?\u201d, allts\u00e5 det blir v\u00e4ldigt- jag tror att det blir en ganska h\u00f6g kompetensh\u00f6jning p\u00e5 allm\u00e4nbildningen, eller vad man ska s\u00e4ga, under en strejk.
\nDe praktiska erfarenheterna fr\u00e5n strejken skapade nya visioner om vad facket borde vara \u2013 en levande folkr\u00f6relse med stark sammanh\u00e5llning som k\u00e4mpar f\u00f6r ett tydligt och radikalt m\u00e5l. Mer \u00e4n ett decennium senare talar flera intervjupersoner fortfarande om strejken som ett ideal f\u00f6r facklig verksamhet och kontrasterar den stora uppslutning och kampanda som pr\u00e4glade konflikten mot vardagens mer tungrodda fackliga arbete.
\nDen starka sammanh\u00e5llningen och \u00f6kade aktivitetsgraden under strejken kom inte fr\u00e5n ingenstans\u2013 m\u00e5nga jobbade intensivt med att h\u00e5lla ig\u00e5ng den grundl\u00e4ggande infrastruktur som gjorde att solidariteten kunde frodas. Aina ber\u00e4ttar om hur strejkarbetet fyllde hela tillvaron och skapade k\u00e4nslan av att befinna sig i en annan v\u00e4rld:
\nAllts\u00e5 man hamnade i en annan v\u00e4rld som man aldrig upplevt tidigare, det var s\u00e5 starkt, alla h\u00f6ll ihop och det bara fl\u00f6t. [\u2026] Man var som i en stor bubbla, man s\u00e5g bara det som var aktuellt f\u00f6r oss, jag vet inte – man gl\u00f6mde bort allt det \u00f6vriga p\u00e5 n\u00e5t s\u00e4tt. Allts\u00e5, n\u00e4r jag kom hem planerade jag hur jag skulle g\u00f6ra n\u00e4sta dag, s\u00e5 det var det livet man levde. Det g\u00f6r man inte annars, man har hundra saker i skallen som man ska g\u00f6ra, men p\u00e5 n\u00e5t s\u00e4tt tog den [strejken, min anm.] s\u00e5 mycket plats.
\nStrejken innebar ett tydligt brott mot vardagliga rutiner; en \u00f6verg\u00e5ng till helt andra former av social aktivitet \u00e4n l\u00f6nearbete och det vanliga fackliga arbetet.
\nN\u00e4r Kommunals f\u00f6rbundsstyrelse i slutet av maj \u2013 efter fem veckors konflikt och bara dagar innan sympati\u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n Seko och Transport skulle ha tr\u00e4tt i kraft \u2013 valde att acceptera medlarnas bud och teckna ett nytt avtal blev besvikelsen stor bland medlemmar och lokala f\u00f6retr\u00e4dare. Reaktionen handlade delvis om att det ekonomiska utfallet inte blev vad man hade hoppats p\u00e5 och kommit att uppfatta som m\u00f6jligt att f\u00e5 igenom. Ist\u00e4llet f\u00f6r 5,5 procent att f\u00f6rdela i de lokala f\u00f6rhandlingarna prioriterades stora yrkesgrupper i v\u00e5rd och omsorg, d\u00e4r bland andra undersk\u00f6terskor fick 5 procent f\u00f6rsta \u00e5ret och barnsk\u00f6tare 5 procent andra \u00e5ret, medan \u00f6vriga fick l\u00e4gst 2,6 procent f\u00f6rsta \u00e5ret och 2 procent andra \u00e5ret. L\u00e4gstal\u00f6nerna h\u00f6jdes till 14\u00a0000 kronor i m\u00e5nader, men omfattade bara de som hade yrkesf\u00f6rberedande gymnasieutbildning och minst ett \u00e5rs sammanh\u00e4ngande erfarenhet i sitt yrke. Besvikelsen berodde dock inte bara p\u00e5 det nya avtalet. Den mer kollektivistiskt pr\u00e4glade tillvaron med \u00f6kat fackligt gr\u00e4srotsengagemang l\u00e4mnade efter sig en tomhet och en k\u00e4nsla av saknad. Flera intervjupersoner beskriver hur luften gick ur dem och att det var sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att livet nu skulle \u00e5terg\u00e5 till det normala.
\nB\u00e5de i forskningen om arbetarr\u00f6relsen och i arbetarr\u00f6relsen sj\u00e4lv tenderar mycket att kretsa kring r\u00f6relsens \u201dkroppsliga\u201d former, s\u00e5 som organisationsstrukturer, parlamentarisk representation och medlemsantal. Men styrka och framg\u00e5ng h\u00e4nger samman med r\u00f6relsens f\u00f6rm\u00e5ga att frammana n\u00e5got som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n detta \u2013 solidaritet. K\u00e4nslan av solidaritet \u00e4r det som kan lyfta en situation \u2013 ett m\u00f6te, en flygbladsutdelning eller att bre sm\u00f6rg\u00e5sar till strejkvakter en tidig morgon \u2013 till en annan niv\u00e5; omvandla den till en n\u00e4stan helig upplevelse. Dessa aspekter av organisering hamnar ofta i skymundan bakom s\u00e5dan framg\u00e5ng som g\u00e5r enkelt att m\u00e4ta, som en procentsats i avtalet eller ett antal mandat i valet. Men eftersom kollektiv styrka och solidaritet \u00e4r sj\u00e4lva grundf\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att kunna lyckas med det m\u00e4tbara borde vi kanske intressera oss mer f\u00f6r det.
\nKommunalarnas ber\u00e4ttelser om v\u00e5ren 2003 visar att \u00e4ven om man inte lyckas driva igenom alla sina krav s\u00e5 finns det andra vinster som \u00e4r v\u00e4rda att lyfta fram. En viktig l\u00e4rdom \u00e4r att n\u00e4r vi tar strid f\u00f6r n\u00e5gonting med andra s\u00e5 utvecklas vi som individer och kollektiv. Det betyder att man inte beh\u00f6ver\u00a0vara\u00a0full\u00e4rd, anv\u00e4nda de r\u00e4tta orden eller vara en s\u00e4rskild sorts m\u00e4nniska f\u00f6r att kunna vara med. Det betyder ocks\u00e5 att vi inte m\u00e5ste vara likadana f\u00f6r att kunna g\u00f6ra saker tillsammans. I det kollektiva handlandet knyts nya band och solidaritet och gemenskap framtr\u00e4der d\u00e4rmed som en realitet, inte bara som en utopi.<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare: Kristin Linderoth<\/strong> \u00e4r genusvetare och frilansar som f\u00f6rel\u00e4sare och skribent.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kommunalarbetaref\u00f6rbundets strejk 2003, som varade i fem veckor, \u00e4r den hittills mest omfattande strejken i Sverige under 2000-talet. Den f\u00f6ljdes av stark intern kritik mot den uppg\u00f6relse Kommunals f\u00f6rbundsledning undertecknat, liksom mot att konflikten avbl\u00e5stes\u00a0innan de\u00a0sympati\u00e5tg\u00e4rder Seko och Transport varslat … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1168,1166,1170,1167,1165,1171,1169],"class_list":["post-2762","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-kampen-om-valfardsarbetets-varde-fackligt-aktiva-kommunalare-minns-strejken-2003","tag-kommunal","tag-kommunalarbetareforbundet","tag-kommunals-strejk-2003","tag-kristin-linderoth","tag-solidaritet","tag-vi-tar-fajten"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-Iy","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2762","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2762"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2762\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2767,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2762\/revisions\/2767"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2762"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2762"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2762"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}