{"id":2768,"date":"2021-03-29T23:57:35","date_gmt":"2021-03-29T22:57:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2768"},"modified":"2021-05-01T09:54:10","modified_gmt":"2021-05-01T08:54:10","slug":"klimatkamp-pa-ett-radikalare-spar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2021\/03\/29\/klimatkamp-pa-ett-radikalare-spar\/","title":{"rendered":"Klimatkamp p\u00e5 ett radikalare sp\u00e5r"},"content":{"rendered":"

\"\"Andreas Malms nya bok How to Blow up a Pipeline. Learning to fight in a World on Fire <\/em><\/strong>har v\u00e4ckt stor uppm\u00e4rksamhet. I blickpunkten har h\u00e4r varit Malms kritik av delar av <\/strong>klimatr\u00f6relsen f\u00f6r att den p\u00e5 f\u00f6rhand i alla l\u00e4gen f\u00f6respr\u00e5kar en fredlig civil olydnad. <\/strong>Sj\u00e4lv lyfter Malm fram sabotagets roll som en av flera m\u00f6jliga taktiska kampmetoder. <\/strong>Lars Henriksson genomlyser Malms bok och skisserar m\u00f6jliga v\u00e4gar fram\u00e5t.<\/strong><\/p>\n

It isn’t nice to block the doorway<\/em>
\nIt isn’t nice to go to jail<\/em>
\nThere are nicer ways to do it<\/em>
\nBut the nice ways always fail<\/em>
\nMalvina Reynolds<\/p>\n

Vad ska vi g\u00f6ra n\u00e4r de luftiga politiska l\u00f6ftena f\u00f6rblir urs\u00e4kter f\u00f6r business as usual och n\u00e4r de v\u00e4nliga klimatprotesterna inte hindrar att v\u00e4rlden g\u00e5r mot ett brinnande inferno? Undergivet acceptera underg\u00e5ngen eller trappa upp klimatkampen till en ny niv\u00e5? Att Andreas Malms i sin senaste bok inte predikar uppgivenhet \u00e4r nog ingen \u00f6verraskning f\u00f6r den som n\u00e5gon g\u00e5ng varit i kontakt med f\u00f6rfattaren \u2013 aktivist och socialist sedan barnsben och idag en allt starkare lysande stj\u00e4rna inom de radikala delarna av den internationella akademin. F\u00f6r den som inte k\u00e4nner till honom borde bokens titel, \u201dHow to Blow Up a Pipeline: Learning to Fight in a World on Fire<\/em>\u201d<\/a>, skingra alla tvivel.
\nAtt stoiskt inv\u00e4nta underg\u00e5ngen \u00e4r inget alternativ f\u00f6r de flesta av oss, \u00e4ven om vissa menar sig ha dragit den slutsatsen. Bokens avslutande del \u00e4r en vidr\u00e4kning med de intellektuella som koketterar, och g\u00f6r sig ett namn med den st\u00e5ndpunkten, som Roy Scranton och Jonathan Franzen.
\nF\u00f6r oss andra som antingen f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t utvecklingen eller \u00f6nskar att vi visste n\u00e5got s\u00e4tt att g\u00f6ra det, st\u00e5r fr\u00e5gan om vad vi g\u00f6r nu. Det \u00e4r ocks\u00e5 detta Malm \u00e4gnar huvuddelen av boken \u00e5t.<\/p>\n

Uppm\u00e4rksamheten boken v\u00e4ckt redan p\u00e5 f\u00f6rhand har mest handlat om fr\u00e5gan om sabotage som medel i klimatkampen. Den provokativa titeln till trots \u00e4r detta l\u00e5ngt ifr\u00e5n n\u00e5gon anarkistisk kokbok utan ett genomt\u00e4nkt \u2013 om \u00e4n ot\u00e5ligt \u2013 debattinl\u00e4gg kring taktik och strategi i klimatr\u00f6relsen.
\nMalm tar upp en fr\u00e5ga som st\u00e4llts av den brittiska f\u00f6rfattaren John Lanchester: Varf\u00f6r har inte klimatr\u00f6relsen gripit till v\u00e5ld? Givet att det som st\u00e5r p\u00e5 spel \u00e4r m\u00e4nsklighetens \u00f6verlevnad \u00e4r det m\u00e4rkligt att ingen b\u00f6rjat spr\u00e4nga bensinstationer eller \u00e5tminstone repa lacken p\u00e5 stadsjeepar menar denne i vad Malm ben\u00e4mner Lanchesters paradox. F\u00f6r det sistn\u00e4mnda \u00e4r dessutom arbetsinsatsen liten och skulle g\u00f6ra dessa bensinslukande monsterbilar n\u00e4stintill om\u00f6jliga att \u00e4ga i en stad som London. Malm, som sj\u00e4lv har ett f\u00f6rflutet som SUV-sabot\u00f6r av det mildare slaget n\u00e4r Asfaltdjungelns indianer p\u00e5 00-talet sl\u00e4ppte luften ur bensinslukande lyxbilar i \u00f6verklassomr\u00e5den, tar denna paradox \u2013 att klimatr\u00f6relsen, trots vad som st\u00e5r p\u00e5 spel, forts\u00e4tter vara v\u00e4luppfostrat fredlig \u2013 som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r sitt inl\u00e4gg i fr\u00e5gan om taktik och strategi f\u00f6r klimatr\u00f6relsen.<\/p>\n

Extinction Rebellion<\/strong>
\nI centrum f\u00f6r boken st\u00e5r en kritik av den teoretiska grunden f\u00f6r den brittiskbaserade aktivistgruppen Extinction Rebellion, XR, vars timglassymbol har spritts v\u00e4rlden \u00f6ver genom spektakul\u00e4ra aktioner, framf\u00f6r allt olika f\u00f6rs\u00f6k att blockera trafik i storst\u00e4der. F\u00f6r XR \u00e4r fr\u00e5gan om icke-v\u00e5ld central, inte bara f\u00f6r att de, liksom de flesta av oss, \u00e4r mot v\u00e5ld. XR:s ideologer menar att historien visar att det bara \u00e4r strikt icke-v\u00e5ldsliga r\u00f6relser som lyckats f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden till det b\u00e4ttre.
\n\"\"Av dessa historiska argument f\u00f6r strikt icke-v\u00e5ld l\u00e4mnar Malm icke sten p\u00e5 sten, det har tv\u00e4rtom funnits beredskap till v\u00e5ld eller sj\u00e4lvf\u00f6rsvar \u00e4ven i de mest omhuldade icke-v\u00e5ldsr\u00f6relser, fr\u00e5n Gandhis totala uppslutning kring det brittiska imperiets krigsmakt n\u00e4r den riktat sig \u00e5t andra h\u00e5ll \u00e4n Indien till att \u00e4ven Martin Luther King jr hade vapen liggande hemma f\u00f6r sj\u00e4lvf\u00f6rsvar.<\/p>\n

F\u00f6r Malm \u00e4r v\u00e5ldet en fr\u00e5ga om taktik, allts\u00e5 vilka medel som \u00e4r l\u00e4mpliga i en viss situation. Att som XR p\u00e5 f\u00f6rhand utesluta allt som kan betecknas som v\u00e5ldsamt, \u00e4ven mot d\u00f6da ting, \u00e4r att avh\u00e4nda sig ett medel. Han har dock inga illusioner om att varken sm\u00e5 grupper eller massr\u00f6relser p\u00e5 egen hand skulle kunna riva ner de enorma anl\u00e4ggningar som h\u00e5ller ig\u00e5ng fossilf\u00f6rbr\u00e4nningen. En s\u00e4nkning av v\u00e4xthusgaserna till den niv\u00e5 som en enig vetenskap s\u00e4ger \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig kr\u00e4ver dramatiska, snabba och storskaliga ingrepp av en sort som bara stater kan genomf\u00f6ra. Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 hur dagens stater ska f\u00f6rm\u00e5s att genomf\u00f6ra ett s\u00e5dant ingrepp i den ekonomiska strukturen, djupt sammantvinnade som de \u00e4r med kapitalet. Med 40 \u00e5rs avskrivningstid kr\u00e4ver kapitalet i praktiken att inget g\u00f6rs \u00e5t utsl\u00e4ppen p\u00e5 \u00e5rtionden fram\u00f6ver. Varje s\u00e5dan investering \u00e4r ett lika h\u00f6gtidligt l\u00f6fte om \u00f6kade utsl\u00e4pp som de internationella avtal och konventioner som lovar att s\u00e4nka dem. Den stora skillnaden \u00e4r att investerarna \u00e4r fast beslutna att st\u00e5 fast vid sina l\u00f6ften.<\/p>\n

Om det \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r en aldrig s\u00e5 stor klimatr\u00f6relse att p\u00e5 egen hand fysiskt stoppa f\u00f6rbr\u00e4nningen \u00e4r det \u00e4n mer ot\u00e4nkbart att g\u00f6ra ett grundl\u00e4ggande skifte i produktion och konsumtion utan att det blir en omst\u00e4llning av hela samh\u00e4llet.
\nV\u00e4gen till omst\u00e4llning g\u00e5r i Malms bok genom allt st\u00f6rre och dj\u00e4rvare massaktioner, att bygga r\u00f6relserna s\u00e5 starka som m\u00f6jligt f\u00f6r att s\u00e4tta press p\u00e5 makthavare av alla sorter, d\u00e4r \u00e4ven direkta angrepp p\u00e5 fossilsamh\u00e4llets fysiska strukturer har sin roll i att \u00f6ka kostnaden, ekonomiskt och politiskt, f\u00f6r nya fossilinvesteringar.<\/p>\n

Sabotage som taktik<\/strong>
\n\u00c4r det n\u00e5gon slutsats vi borde dra av den enorma uppm\u00e4rksamheten kring Greta Thunbergs v\u00e4lformulerade framtr\u00e4danden inf\u00f6r denna v\u00e4rldens m\u00e4ktiga s\u00e5 \u00e4r det att det \u00e4r en om\u00f6jlighet att v\u00e4nda katastrofkursen med enbart kloka ord. F\u00f6r\u00e4ndring kommer att kr\u00e4va olika former av maktmedel d\u00e4r kapitalet antingen fr\u00e5ntas makten eller st\u00e4lls inf\u00f6r s\u00e5dana trov\u00e4rdiga hot att de tvingas genomf\u00f6ra omst\u00e4llningar, lite som n\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten er\u00f6vrades eller Europas v\u00e4lf\u00e4rdsstater kom till med hoten om revolution \u00e4nnu ekande p\u00e5 kontinenten. Och om de ansvariga politikerna tvekar eller mots\u00e4tter sig att avveckla fossilanl\u00e4ggningarna f\u00e5r r\u00f6relsen g\u00e5 f\u00f6re, menar Malm. Som heroiskt exempel lyfter han fram de tv\u00e5 kristna aktivister, Reznicek och Montoya, som 2017 saboterade Dakota Access Pipeline med brandbomber och svetsaggregat och som i skrivande stund inv\u00e4ntar sina domar, m\u00f6jligen decenniel\u00e5nga f\u00e4ngelsestraff.
\nSj\u00e4lvklart tror ingen att n\u00e5gra f\u00e5 h\u00e4ngivna aktivister kan stoppa klimatkatastrofen vare sig med sk\u00e4rbr\u00e4nnare mot pipelines eller rostiga spikar mot SUV-ar, inte heller Malm. Han varnar ocks\u00e5 skarpt f\u00f6r att ens n\u00e4rma sig metoder som kan riskera att \u00e4ven oavsiktligt f\u00f6rorsaka personskador, n\u00e5got som i ett slag skulle kunna tillintetg\u00f6ra det moraliska kapital klimatr\u00f6relsen m\u00f6dosamt byggt upp. D\u00e4remot menar han att det \u00e4r fel att fr\u00e5n b\u00f6rjan utesluta sabotage och andra olagliga metoder som riktar sig mot fossilsamh\u00e4llets materiella tillg\u00e5ngar. Om, n\u00e4r och hur direkta angrepp ska ske \u00e4r en fr\u00e5ga om taktik, timing och fingertoppsk\u00e4nsla \u2013 inte principiella beslut som g\u00e4ller en g\u00e5ng f\u00f6r alla. Som ett historiskt exempel p\u00e5 offensiva icke-fredliga metoder lyfter Malm fram suffragetterna, den brittiska kvinnor\u00f6relse som i b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet lade sabotage och skadeg\u00f6relse till sin arsenal av massprotester f\u00f6r att s\u00e4tta press p\u00e5 de styrande att inf\u00f6ra kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt utan att m\u00e4nniskoliv n\u00e5gonsin spilldes.<\/p>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att argumentera mot denna principiella h\u00e5llning till handgripligt motst\u00e5nd om man inte anser att alla lagar alltid m\u00e5ste lydas eller att privategendomen \u00e4r helig, en h\u00e5llning som inte hade f\u00f6rt arbetarr\u00f6relsen l\u00e5ngt. Radikal pacifism, som till och med avh\u00e4nder sig r\u00e4tten till sj\u00e4lvf\u00f6rsvar, kan rentav vara skadlig. Fysiskt sj\u00e4lvf\u00f6rsvar mot fascistiska angrepp \u00e4r bokstavligt talat en fr\u00e5ga om \u00f6verlevnad f\u00f6r arbetarr\u00f6relsens organisationer vilka har f\u00e5tt betala dyrt de g\u00e5nger de inte varit f\u00f6rberedda p\u00e5 detta.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller fr\u00e5gan om taktik idag inser Malm att det inte vore n\u00e5gon bra id\u00e9 att sl\u00e5 s\u00f6nder bensinstationer utan hamnar i praktiken inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n de metoder som anv\u00e4nds av det XR han polemiserar mot: blockader och civil olydnad, m\u00f6jligen taget ett steg l\u00e4ngre. En av den europeiska klimatr\u00f6relsen viktigaste mobiliseringar, Ende Gel\u00e4nde i Tyskland, har genom civil massolydnad orsakat mycket kortvariga stopp i brunkolsbrott och kolkraftverk. I G\u00f6teborg gjordes samma sak i liten och mycket fredlig skala h\u00f6sten 2019 n\u00e4r infarterna till Swedgas planerade terminal i G\u00f6teborgs hamn blockerades under en dag. Steget \u00e4r r\u00e4tt l\u00e5ngt till att fysiskt angripa s\u00e5dana installationer och om s\u00e5 hade gjorts skulle det \u00e4nd\u00e5 vara symbolhandlingar f\u00f6r att skapa politiskt tryck (som troligen skulle slagit tillbaka p\u00e5 r\u00f6relsen genom minskat st\u00f6d i breda kretsar) och inget som i sig minskade utsl\u00e4ppen.\"\"<\/p>\n

Malm t\u00e4nker sig dock att st\u00f6det f\u00f6r fysiska attacker p\u00e5 fossilanl\u00e4ggningar kommer att \u00f6ka i takt med att klimatkatastrofens yttringar blir alltmer besv\u00e4rande. I ett l\u00e4ge d\u00e4r en stor del av befolkningen p\u00e5 djupet inser att deras och deras barns framtid bokstavligt talat h\u00e5ller p\u00e5 att eldas upp p\u00e5 grund av en handfull storbolags profithunger \u00e4r det inte troligt att de kommer att n\u00f6ja sig med ord och v\u00e4luppfostrade symbolhandlingar. Upplopp som d\u00e5 g\u00e5r ut \u00f6ver bensinstationer, koltransporter eller oljebolagskontor \u00e4r inte ot\u00e4nkbara, folklig ilska l\u00e5ter sig s\u00e4llan styras av v\u00e4lformulerade program och principer. S\u00e5 spelade till exempel de spontana och oorganiserade upploppen i en rad st\u00e4der i USA 1967-68, ofta utl\u00f6sta av polisens provokationer, en stor roll f\u00f6r att driva igenom krav fr\u00e5n medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen. Den plundring och f\u00f6rst\u00f6relse som \u00e4gde rum var obetydlig j\u00e4mf\u00f6rt med allt f\u00f6rtryck, v\u00e5ld och terror svarta utsatts f\u00f6r under hundratals \u00e5r. Men d\u00e5 talar vi om explosioner av folklig vrede och inte teoretiskt utt\u00e4nkta aktioner av sm\u00e5 grupper.<\/p>\n

Att avvisa sabotage som metod \u2013 \u00e5tminstone av den art som n\u00e4mns i boktiteln \u2013 har ocks\u00e5 andra tunga sk\u00e4l, bland annat att det i praktiken inte g\u00e5r att g\u00f6ra det f\u00f6rbeh\u00e5ll Malm \u00e4r s\u00e5 noggrann med: att det bara f\u00e5r rikta sig mot d\u00f6da ting och inte m\u00e4nniskor. I en mycket kritisk recension av boken p\u00e5minner den brittiske socialistiske veteranen Alan Thornett om att den IRA-attack p\u00e5 Nordirland som kr\u00e4vde flest m\u00e4nniskoliv under 70-talet inte var avsedd att skada n\u00e5gon men gjorde det p\u00e5 grund av of\u00f6rutsedda omst\u00e4ndigheter. N\u00e5got som aldrig g\u00e5r att bortse fr\u00e5n f\u00f6r den som f\u00f6respr\u00e5kar liknande metoder.<\/p>\n

Den radikala flanken<\/strong>
\nOm han inte direkt talar f\u00f6r att anv\u00e4nda sabotage idag lanserar Malm behovet av en klimatr\u00f6relsens \u201dradikala flank\u201d, d\u00e4r han med \u201dradikal\u201d menar metoder som den \u00f6vriga r\u00f6relsen inte \u00e4r beredd att anv\u00e4nda. Id\u00e9n om den radikala flanken formulerades p\u00e5 1970-talet i diskussioner om vilken roll sm\u00e5, men mer militanta grupper som Svarta Pantrarna hade i f\u00f6rh\u00e5llande till den breda svarta medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen. Pantrarna grundades dock inte som en organisation som anv\u00e4nde v\u00e5ld f\u00f6r att offensivt driva igenom politiska m\u00e5l utan som Black Panther Party for Self-Defense, allts\u00e5 som en sj\u00e4lvf\u00f6rsvarsorganisation.
\nOm en del av en r\u00f6relse griper till mer drastiska metoder kan det ge tv\u00e5 motstridiga resultat. Antingen st\u00f6ter den bort m\u00e4nniskor fr\u00e5n r\u00f6relsen, direkt eftersom m\u00e4nniskor inte delar dess uppfattning eller indirekt genom den repression s\u00e5dana aktioner framkallar. Eller s\u00e5 kan den st\u00e4rka r\u00f6relsen, genom att visa att motst\u00e5ndaren inte \u00e4r os\u00e5rbar eller genom att vara ett anv\u00e4ndbart hot f\u00f6r den breda r\u00f6relsen i kontakter med makten: \u201dOm ni inte g\u00f6r upp med oss kommer m\u00e4nniskor att v\u00e4nda sig till de extrema krafterna.\u201d Och ibland b\u00e5da resultaten samtidigt; upploppen 67-68 i USA tvingade fram reformer men blev samtidigt ett tema i Nixonh\u00f6gerns framg\u00e5ngsrika lag och ordning-kampanj i det kommande valet.
\nBegreppet \u201dden radikala flanken\u201d kan t\u00e4cka vitt skilda f\u00f6reteelser. Alltifr\u00e5n den idealtyp Malm t\u00e4nker sig, grupper som med stor fingertoppsk\u00e4nsla, djup f\u00f6rankring i samh\u00e4llet och den breda r\u00f6relsen och som kan bed\u00f6ma exakt vilken taktik som just nu gynnar saken, till sj\u00e4lvutn\u00e4mnda \u201df\u00f6rtrupper\u201d som av frustration eller behov av att framst\u00e5 som de mest radikala bedriver \u00e4ventyrspolitik oavsett konsekvenser f\u00f6r andra. Eller f\u00f6r den delen, spontana massrevolter d\u00e4r vreden kokar \u00f6ver. Skillnaden mellan dessa f\u00f6reteelser g\u00f6r begreppet s\u00e5 brett att nyttan med det \u00e4r tveksam. Likv\u00e4l kan det beskriva hur inre bredd kan p\u00e5verka en r\u00f6relses genomslag, p\u00e5 gott och ont.<\/p>\n

Jag har under st\u00f6rre delen av mitt liv antagligen betraktats som en del av en slags radikal flank inom facket p\u00e5 min arbetsplats och antagligen gjort viss nytta p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt. Den fackliga ledningen har \u2013 \u00e5tminstone under perioder n\u00e4r vi haft ett stort inflytande \u2013 kunnat anv\u00e4nda s\u00e5dana som oss till att pressa f\u00f6retaget p\u00e5 eftergifter: \u201dOm vi inte f\u00e5r ett b\u00e4ttre bud s\u00e5 riskerar ni att f\u00e5 de andra p\u00e5 halsen.\u201d Men om vi varit en radikal flank har det inte varit genom spektakul\u00e4ra aktioner eller retorik. Vi har varit hotfulla genom v\u00e5r inriktning p\u00e5 att vinna majoriteten. Vi har talat \u00e4ven till de minst intresserade, inte v\u00e4nt oss till de argaste eller dem som vi uppfattat som \u201dmest medvetna\u201d och definitivt inte genom att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 med oss sm\u00e5 grupper f\u00f6r att tillsammans med dem g\u00f6ra det vi tycker att facket ska g\u00f6ra. V\u00e5rt hot har utgjorts av v\u00e5r massinriktning.<\/p>\n

Och h\u00e4r finns min huvudsakliga kritik av Malms bok. Valet mellan en v\u00e4rld som v\u00e4rms upp \u00f6ver en outh\u00e4rdlig gr\u00e4ns och n\u00e5gra repade SUV-ar, krossade bankf\u00f6nsterrutor eller till och med en och annan f\u00f6rst\u00f6rd pipeline \u00e4r enkelt. Om det nu vore s\u00e5 fr\u00e5gan stod! Men Malm tar aldrig riktigt itu med den p\u00e5st\u00e5dda paradox som han utg\u00e5r fr\u00e5n, klimatr\u00f6relsens ovilja till v\u00e5ld. F\u00f6r det \u00e4r knappast p\u00e5 grund av XR:s sliriga teorier som de flesta klimataktivister avst\u00e5r fr\u00e5n v\u00e5ld. De tror helt enkelt inte att det skulle leda fram\u00e5t. Att jag sj\u00e4lv v\u00e4nder mig mot sabotage som taktik i klimatkampen beror varken p\u00e5 \u00f6verdriven respekt f\u00f6r privat egendom eller principiell pacifism. Mitt problem med dessa metoder \u00e4r att de inte l\u00f6ser problemet. Fr\u00e5gan om valet mellan v\u00e4luppfostrade protester och sabotage \u00e4r felst\u00e4lld.
\nValet st\u00e5r inte mellan pacifisters v\u00e4djanden till en d\u00f6v \u00f6verhet och att sm\u00e5 grupper av aktivister \u201dg\u00e5r f\u00f6re\u201d och p\u00e5 egen hand b\u00f6rjar f\u00f6rst\u00f6ra fossilsamh\u00e4llets skadliga infrastruktur.
\nJust f\u00f6r att uppgiften \u00e4r s\u00e5 omfattande, en omst\u00e4llning av hela samh\u00e4llet, finns det inga v\u00e4gar som g\u00e5r runt att vinna majoriteten, inte XR:s 3,5 procent (not) inte att hoppas p\u00e5 att radikala minoriteter ska sparka ig\u00e5ng massr\u00f6relsen eller ers\u00e4tta den. Vilka metoder den organiserade r\u00f6relsen anv\u00e4nder sig av eller accepterar beh\u00f6ver, precis som Malm s\u00e4ger, avg\u00f6ras i varje l\u00e4ge. I vissa l\u00e4gen kan det vara r\u00e4tt eller till och med n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00e5 ut\u00f6ver det som \u00e4r lagligt eller som idag uppfattas som rimligt. Allt \u00e4r en fr\u00e5ga om vilka medel som leder till m\u00e5let och vilka som \u00e4r ineffektiva eller g\u00f6r skada.<\/p>\n

Kritik och debatt<\/strong>
\nH\u00e4r kommer Malm \u00e4ven in p\u00e5 vad som brukar kallas diversity of tactics, id\u00e9n att m\u00e5nga olika typer av aktiviteter och metoder kan anv\u00e4ndas av olika delar av en r\u00f6relse och ingen ska kritiseras f\u00f6r sitt val av taktik.
\nAtt olika situationer kr\u00e4ver olika taktik \u00e4r r\u00e4tt okontroversiellt. I den sydafrikanska apartheidstaten kr\u00e4vdes andra metoder \u00e4n i en borgerlig demokrati som dagens Sverige. Mer problematiskt blir det n\u00e4r begreppet anv\u00e4nds som argument f\u00f6r att det inte ska vara legitimt att kritisera n\u00e5gon annans val av taktik, \u00e4ven n\u00e4r denna skadar r\u00f6relsen och de f\u00f6regivet gemensamma m\u00e5len.
\nDet finns en rad medel som \u00e4r skadliga i sig och som just d\u00e4rf\u00f6r inte leder till m\u00e5let utan tv\u00e4rtom skapar hinder p\u00e5 v\u00e4gen och leder bort. N\u00e4r Malcolm X yttrade sina ber\u00f6mda ord om att anv\u00e4nda \u201dalla n\u00f6dv\u00e4ndiga medel\u201d var det just \u201dall n\u00f6dv\u00e4ndiga\u201d han sa, inte \u201dalla t\u00e4nkbara\u201d. Terrord\u00e5d kan passa in i en islamistisk eller fascistisk strategi f\u00f6r att skapa sp\u00e4nning och skada m\u00e4nniskors sammanh\u00e5llning och solidaritet men aldrig i en socialistisk strategi som bygger p\u00e5 medvetna aktioner och massorganisering. B\u00f6rjar vi lyfta fram minorietsaktioner ligger det i farans riktning att grupper av frustrerade aktivister tr\u00f6ttnar p\u00e5 att bara prata och ist\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ker ta saken i egna h\u00e4nder utan att f\u00f6rst\u00e5 konsekvenserna f\u00f6r den breda r\u00f6relsen eller f\u00f6r att de hoppas att genom \u201dexemplariska aktioner\u201d inspirera eller leda r\u00f6relsen. Eller till och med likt 70-talets sj\u00e4lvutn\u00e4mnda f\u00f6rtrupper t\u00e4nker sig att \u201dv\u00e4cka den tr\u00f6ga massan\u201d genom att \u201dtvinga staten att visa sitt r\u00e4tta ansikte\u201d, en linje som inte bara ledde dessa grupper ut den politiska \u00f6knen, utan drabbade den breda arbetarr\u00f6relsen h\u00e5rt. De anarkistiska id\u00e9erna om \u201dhandlingens propaganda\u201d d\u00e4r en sj\u00e4lvutn\u00e4mnd f\u00f6rtrupp tar till \u201dradikala\u201d medel \u00e4r direkt skadliga och st\u00e5r i mots\u00e4ttning till att bygga en massr\u00f6relse. Inget s\u00e5dant finns i Malms bok, det \u00e4r den breda klimatr\u00f6relsen som \u00e4r akt\u00f6ren och visst beh\u00f6ver denna r\u00f6relse skaffa sig tyngre maktmedel \u00e4n bara de artiga protestm\u00f6tena. Att Malm \u00e4gnar en hel bok \u00e5t att polemisera mot dem inom klimatr\u00f6relsen som f\u00f6respr\u00e5kar strategisk pacifism \u00e4r i sig ett exempel p\u00e5 vikten av debatt och kritik, inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller val av taktik och metoder inom r\u00f6relsen.<\/p>\n

Det finns ett annat problem med de historiska parallellerna. Kampen f\u00f6r kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt, medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen i USA, och kampen f\u00f6r nationellt oberoende g\u00e4llde klart avgr\u00e4nsade krav som var l\u00e4tta att se och identifiera sig med f\u00f6r alla som var ber\u00f6rda \u2013 slut p\u00e5 diskrimineringen eller sj\u00e4lvstyre d\u00e4r status quo bara kunde uppr\u00e4tth\u00e5llas genom \u00f6verhetens v\u00e5ld och det var bland annat detta v\u00e5ld kampen riktade sig mot. Inte minst var fienden tydlig vilket inte \u00e4r fallet i klimatfr\u00e5gan d\u00e4r l\u00f6sningen dessutom ifr\u00e5gas\u00e4tter samh\u00e4llets funktion \u00e4nnu mycket djupare. Minst lika viktigt \u00e4r att de alla g\u00e4llde situationer d\u00e4r motst\u00e5ndaren inte hade n\u00e5gon demokratisk legitimitet och d\u00e4r kampen fr\u00e4mst g\u00e4llde demokratiska r\u00e4ttigheter. I klimatfr\u00e5gan st\u00e5r \u00e5tminstone vi i de rika l\u00e4nderna mot regeringar med mer eller mindre stor demokratisk legitimitet, \u00e4ven om de f\u00f6retag och mekanismer som driver uppv\u00e4rmningen till st\u00f6rsta delen st\u00e5r utanf\u00f6r det demokratiska f\u00e4ltet. Det har inte h\u00e5llits n\u00e5gra folkomr\u00f6stningar om vare sig massbilism eller fossilutsl\u00e4pp…<\/p>\n

Vi beh\u00f6ver utg\u00e5 fr\u00e5n denna situation med motst\u00e5ndare som \u00e4r b\u00e5de demokratiskt legitima och samtidigt illegitima. Varken XR:s id\u00e9 om medborgarf\u00f6rsamlingar eller en r\u00f6relse som utf\u00f6r v\u00e5ldsamma aktioner l\u00f6ser detta. Det leder oss in p\u00e5 kopplingen mellan r\u00f6relserna och den institutionella politiken, n\u00e5got som Malm inte tar upp. En rimlig v\u00e4g \u00e4r att ge r\u00f6relserna politiska uttryck i former som kan styra den statliga politiken.
\nMalm g\u00e5r inte n\u00e4rmare in p\u00e5 hur processen ska g\u00e5 fr\u00e5n r\u00f6relse till omst\u00e4llning annat \u00e4n att t\u00e4nka sig en f\u00f6rhandlingssituation d\u00e4r en bred klimatr\u00f6relse \u2013 med miljoner i ryggen och hot fr\u00e5n den radikala flanken i rock\u00e4rmen \u2013 driver mer eller mindre motvilliga politiker framf\u00f6r sig. Det g\u00e5r knappast att beg\u00e4ra en karta h\u00e4rifr\u00e5n till en fossilfri v\u00e4rld av en liten pamflett, men fr\u00e5gorna om statsmakten och politiken beh\u00f6ver st\u00e4llas, inte minst f\u00f6r att v\u00e4nstern och arbetarr\u00f6relsen ofta snubblat \u00f6ver dem. \u201dPolitik\u201d \u00e4r i v\u00e5rt samh\u00e4lle n\u00e4rmast synonymt med att l\u00e4mna \u00f6ver fr\u00e5gorna till de byr\u00e5kratiskt styrda partier som bedriver sin verksamhet i valda f\u00f6rsamlingar. F\u00f6rh\u00e5llandet mellan den stabila \u2013 och i sin k\u00e4rna borgerliga \u2013 staten och folkliga, men flyktiga, r\u00f6relser \u00e4r komplicerat. I boken A New Politics From the Left<\/em> fr\u00e5n 2018 gjorde Hilary Wainwright ett f\u00f6rs\u00f6k att l\u00f6sa detta dilemma och skiljer d\u00e4r p\u00e5 \u201dmakt \u00f6ver\u201d \u2013 den statsmakt som arbetarr\u00f6relsen oftast satt som m\u00e5l att er\u00f6vra \u2013 och den \u201dmakt att f\u00f6r\u00e4ndra\u201d som finns i starka folkr\u00f6relser, de som alltid \u00e4r den verkliga drivkraften bakom stora samh\u00e4llsomvandlingar. Problemet med folkr\u00f6relsemakt \u00e4r dess tillf\u00e4lliga natur, strejker och demonstrationer \u00e4r utbrott som klingar av och \u00e4r sv\u00e5ra att permanenta. Statens och politikens maskinerier tenderar \u00e5 andra sidan att anpassa aktivisterna och deras organisationer till det samh\u00e4lle institutionerna byggts upp f\u00f6r att bevara, exemplen \u00e4r otaliga p\u00e5 partier och aktivister som burits fram av folkliga r\u00f6relser men snabbt integrerats i det best\u00e5ende och blivit en del av problemet.
\nDen v\u00e4g Wainwright skissar \u00e4r samverkan mellan politiska r\u00f6relser i valda f\u00f6rsamlingar och folkr\u00f6relser som beh\u00f6ver uppbackning av institutioner f\u00f6r att utveckla sin makt, n\u00e5got som m\u00e5ste basera sig p\u00e5 starka r\u00f6relser med sj\u00e4lvf\u00f6rtroende, intern demokrati och egen f\u00f6rm\u00e5ga att producera och utbyta kunskap. Och, vill jag till\u00e4gga, en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r byr\u00e5kratiseringens problem och mekanismer, inklusive de erfarenheter som gjorts f\u00f6r att h\u00e5lla dem st\u00e5ngen.<\/p>\n

Akt\u00f6ren<\/strong>
\nDen klimatr\u00f6relse vi idag ser \u00e4r fr\u00e4mst vad som slarvigt och utan n\u00e5gon v\u00e4rdering skulle kunna kallas en \u201dicke f\u00f6rankrad r\u00f6relse\u201d, m\u00e4nniskor som sluter sig samman kring en sakfr\u00e5ga utifr\u00e5n sin egen \u00f6vertygelse utan att ha s\u00e4rskilt mycket gemensamt innan. Det finns styrkor i s\u00e5dana r\u00f6relser, just i f\u00f6rm\u00e5gan att dra med m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika grupper i samh\u00e4llet, men \u00e4ven svagheter, framf\u00f6r allt att de inte har n\u00e5gra egna maktmedel ut\u00f6ver sin eventuella storlek och f\u00f6rm\u00e5ga att ut\u00f6va politiskt tryck.
\nMotsatsen, en \u201df\u00f6rankrad r\u00f6relse\u201d, uppst\u00e5r ur gemensamma intressen som finns redan innan, d\u00e4r typexemplet \u00e4r fackf\u00f6reningar. De \u201df\u00f6rankrade\u201d delar som finns med i klimatr\u00f6relsen har fr\u00e4mst varit s\u00e5dana som har ett gemensamt f\u00f6rh\u00e5llande till platser: urfolk, jordbrukare, boende som hamnar p\u00e5 kollisionskurs med stater och storbolag och s\u00e5 vidare. Utifr\u00e5n dessa delade intressen har de slagits f\u00f6r att f\u00f6rsvara sina liv och marker, ofta med utomparlamentariska medel, den r\u00f6relse som Naomi Klein i Detta f\u00f6r\u00e4ndrar allt<\/em>, kallar \u201dBlockadia\u201d. Det som saknas i Malms bok \u00e4r en stark akt\u00f6r som skulle kunna utveckla klimatr\u00f6relsen till en \u201df\u00f6rankrad r\u00f6relse\u201d med m\u00f6jlig makt, en akt\u00f6r som baserar sig p\u00e5 sin blotta existens. Det som han s\u00f6ker i den radikala flankens fysiska attacker p\u00e5 fossilanl\u00e4ggningarna. Jag syftar givetvis p\u00e5 arbetarklassen i vid mening, den klass som h\u00e5ller ig\u00e5ng produktionen och producerar de v\u00e4rden som \u00e4r ekonomins drivkraft. Det \u00e4r inte f\u00f6rfattarens fel att denna kraft saknas i boken, det \u00e4r inte bara d\u00e4r arbetarklassen saknas som klass, med n\u00e5gra lysande undantag saknas den i klimatr\u00f6relsen och sedan flera \u00e5rtionden i stort utstr\u00e4ckning \u00e4ven p\u00e5 samh\u00e4llsniv\u00e5. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det \u00e5t det h\u00e5llet vi beh\u00f6ver rikta blicken f\u00f6r att hitta en motmakt. Hur illa kapital\u00e4garna \u00e4n tycker om folk som krossar bankf\u00f6nster, saboterar pipelines eller skadar deras lyxbilar finns det inget som kan skada dem s\u00e5 mycket som den organiserade arbetarklassen. Den ungdomliga Fridays For Future har med sina klimatstrejker lyft fr\u00e5gan till en h\u00f6gre niv\u00e5 och bara det att n\u00e5gon satt samman orden \u201dstrejk\u201d och \u201dklimat\u201d \u00e4r ett steg \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll. Men en verklig strejk, allts\u00e5 att anst\u00e4llda kollektivt l\u00e4mnar sina arbetsplatser, \u00e4r det inte. En strejk inneb\u00e4r ett slag direkt mot kapitalet, n\u00e4r arbetarna kollektivt drar undan sitt v\u00e4rdeskapande arbete ur deras grepp. Det \u00e4r just den sorts maktut\u00f6vning som skulle beh\u00f6vas. Verkliga klimatstrejker och politiska markeringar d\u00e4r fackf\u00f6reningar sluter upp i klimatdemonstrationer skulle vara ett oerh\u00f6rt steg fram\u00e5t om det skulle b\u00f6rja ske i st\u00f6rre skala. Men det \u00e4r fortfarande symbolhandlingar. Arbetarklassens makt ligger i produktionen, b\u00e5de i kunskapen att styra den, n\u00e5got vi i praktiken g\u00f6r dagligen om \u00e4n under kapitalets kommando, och i f\u00f6rm\u00e5gan att stoppa den. \u201dAlle R\u00e4der stehen still, wenn dein starker Arm es will\u201d,<\/em> som den gamla tyska kamps\u00e5ngen tidstypiskt uttryckte det.
\nIngen kan effektivare stoppa fossilf\u00f6rbr\u00e4nningen \u00e4n de som arbetar med den. Problemet \u00e4r naturligtvis konsekvenserna, ingen l\u00e4r strejka f\u00f6r att g\u00f6ra sig sj\u00e4lv arbetsl\u00f6s. Strejk \u00e4r inget n\u00e5gon griper till l\u00e4ttvindigt, oavsett om det g\u00e4ller traditionella fackliga fr\u00e5gor eller politiska krav. Det \u00e4r sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig strejker under devisen \u201dvi ska strejka tills vi segrar\u201dkring klimatet. Det \u00e4r mer rimligt att se s\u00e5dana som p\u00e5tryckningar, likt de varningsstrejker som tyska fack ibland anv\u00e4nder f\u00f6r att \u201dv\u00e4rma upp\u201d inf\u00f6r avtalsf\u00f6rhandlingar \u2013 men ocks\u00e5 som ett permanent hot, politiskt och ekonomiskt, om vad som v\u00e4ntar om inte kraven p\u00e5 omst\u00e4llning uppfylls.
\n\"\"I arbetarr\u00f6relsens historiska arsenal finns \u00e4ven mer l\u00e5ngtg\u00e5ende kampmetoder som kapitalisterna \u00e4r \u00e4nnu r\u00e4ddare f\u00f6r, n\u00e4r arbetarna inte l\u00e4mnar fabrikerna utan stannar kvar och tar dem i fysisk besittning. Som n\u00e4r de ber\u00f6mda sit down-strejkerna i USA:s bilindustri p\u00e5 30-talet tvingade bolagen att erk\u00e4nna bilarbetarnas fackliga organisation eller v\u00e5gorna av fabriksockupationer i Frankrike och Italien 1968-70 och i Argentina i b\u00f6rjan av 00-talet.<\/p>\n

En arbetarr\u00f6relse p\u00e5 krigsstigen f\u00f6r klimatet, \u00e4r det realistisk id\u00e9 eller bara en marxistisk skrivbordsdr\u00f6m? \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge har vi inte sett mycket s\u00e5dant. I en handfull l\u00e4nder, Storbritannien, Sydafrika, Danmark, har fackliga organisationer tagit fram ambiti\u00f6sa planer f\u00f6r klimatomst\u00e4llning och jobb. Det mesta har dock stannat p\u00e5 pappret och inte blivit en del av n\u00e5gon facklig kamp. Den fackliga r\u00f6relsen beh\u00f6ver utmanas p\u00e5 alla niv\u00e5er, inifr\u00e5n av oss som \u00e4r engagerade i fr\u00e5gan och utifr\u00e5n, av klimatr\u00f6relsen.
\nJag har l\u00e4nge argumenterat f\u00f6r att g\u00f6ra omst\u00e4llning av produktionen till en l\u00e4nk mellan arbetsplatserna och klimatr\u00f6relsen. Om vi kan g\u00f6ra omst\u00e4llning till ett s\u00e4tt att r\u00e4dda hotade jobb skulle det i den permanenta massarbetsl\u00f6shetens tid skapa ett starkt och omedelbart sk\u00e4l f\u00f6r fackf\u00f6reningar att engagera sig. Klimatfr\u00e5gan skulle kunna f\u00f6rvandlas fr\u00e5n n\u00e5got gigantiskt d\u00e4r b\u00e5de problemen och \u201dl\u00f6sningarna\u201d \u00e4r saker som p\u00e5g\u00e5r \u00f6ver v\u00e5ra huvuden, till n\u00e5got som b\u00e5de ber\u00f6r och kan p\u00e5verkas av vad vi g\u00f6r i v\u00e5r vardag. Inte minst vad vi g\u00f6r kollektivt p\u00e5 v\u00e5ra arbetsplatser. I dag st\u00e5r konsumtionen i f\u00f6rgrunden f\u00f6r klimatdebatten men det \u00e4r bara mellan p\u00e4rmarna i de bokstavstroende liberala l\u00e4rob\u00f6ckerna som konsumenterna styr. Problemets grund ligger i produktionen, den som drivs av den aldrig m\u00e4ttade profitjakten och en inriktning p\u00e5 omst\u00e4llning skulle rikta str\u00e5lkastarna mot dessa r\u00f6tter.<\/p>\n

H\u00e4r finns en tr\u00e5d i Malms bok att knyta an till: att rikta ljuset och aktionerna mot de allra rikaste. Dels f\u00f6r att deras konsumtion st\u00e5r f\u00f6r en s\u00e5 absurd del av utsl\u00e4ppen, deras lyxjakter, helikoptrar, privatplan och Malm citerar en rapport fr\u00e5n Oxfam som menar att den rikaste procenten svarar f\u00f6r 175 g\u00e5nger st\u00f6rre utsl\u00e4pp \u00e4n de fattigaste tio procenten av m\u00e4nskligheten. Men eftersom det \u00e4r dessa personer som \u00e4ger en stor del av de tillg\u00e5ngar som \u00e4r den fysiska orsaken till utsl\u00e4ppen kan vi knyta \u00e4garna \u2013 \u00e4gandet \u2013 till systemet. Deras konsumtion \u00e4r med Malms tr\u00e4ffande ord \u201dbrottslighet marknadsf\u00f6rd som livsstilsideal\u201d. Genom att rikta sig mot de rikas lyxkonsumtion kan klimatr\u00f6relsen \u00e4ven g\u00f6ra den till en r\u00e4ttvisefr\u00e5ga, de rikas extrema utsl\u00e4pp kommer sig givetvis av den lika extrema snedf\u00f6rdelningen av rikedom och tillg\u00e5ngar, internationellt och i varje land. Och denna snedf\u00f6rdelning har sina r\u00f6tter i vem som kontrollerar produktionen och kapitalet. En r\u00e4ttvis omf\u00f6rdelning som drastiskt kapar konsumtionstopparna uppifr\u00e5n \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig om en omst\u00e4llning ska f\u00e5 st\u00f6d. Och motsatt, en nyliberal klimatpolitik som skuldbel\u00e4gger de stora grupperna medan de rika kan k\u00f6pa sig fria \u00e4r ett garanterat s\u00e4tt att skapa h\u00f6gerpopulistiska motreaktioner.<\/p>\n

Tiden<\/strong>
\nDet som talar mot min traditionella massr\u00f6relselinje \u00e4r den besv\u00e4rliga fr\u00e5ga om tiden, som Malm understryker. Tidsfaktorn \u00e4r avg\u00f6rande i klimatfr\u00e5gan och skiljer den fr\u00e5n m\u00e5nga andra fr\u00e5gor. Att kvinnor (och m\u00e4n, f\u00f6r den delen) varit utan r\u00f6str\u00e4tt sedan historiens gryning, att de svarta i USA varit undertryckta sedan de fraktats dit i slavskeppen och att de svarta i Sydafrika varit f\u00f6rslavade sedan de koloniserades kunde med r\u00e4tta anv\u00e4ndas som argument f\u00f6r att det var h\u00f6g tid f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring av suffragetter, medborgarr\u00e4ttsk\u00e4mpar och befrielser\u00f6relser. Men oavsett hur ot\u00e5liga de var fanns det ingen bortre gr\u00e4ns f\u00f6r dem. De kunde t\u00e4nka att historien var p\u00e5 deras sida, om de f\u00f6rlorar idag kommer de att vinna i morgon och att varje strid, \u00e4ven de som slutar i nederlag, bara \u00e4r sk\u00e4rmytslingar inf\u00f6r den kommande segern. Med klimatet \u00e4r det annorlunda. Metoder som idag skulle st\u00f6ta bort m\u00e4nniskor skulle kunna uppfattas som legitima i en v\u00e4rld som kokas av sex graders uppv\u00e4rmning, vilket d\u00e5 \u00e4r n\u00e5got sent p\u00e5t\u00e4nkt. Tidshorisonten \u00e4r sn\u00e4vare och en f\u00f6rlust \u2013 brist p\u00e5 radikal f\u00f6r\u00e4ndring \u2013 riskerar att rycka undan grunden f\u00f6r allt hopp om framtiden. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte konstigt att det finns ett stort m\u00e5tt av desperation hos alla som tar fr\u00e5gan p\u00e5 allvar, inte minst dem som engagerar sig i r\u00f6relsen. Desperationen \u00e4r begriplig, bara den som \u00e4r totalt avsk\u00e4rmad kan undg\u00e5 att k\u00e4nna f\u00f6rtvivlan n\u00e4r kapitalismen s\u00e5 motst\u00e5ndsl\u00f6st f\u00e5r driva m\u00e4nskligheten mot avgrunden. Och det \u00e4r br\u00e5ttom, det \u00e4r helt sant. Det verkar inte finnas tid att bygga folkr\u00f6relser med decennie- eller sekell\u00e5nga perspektiv som arbetarr\u00f6relsen en g\u00e5ng gjorde. R\u00f6relser som steg f\u00f6r steg, n\u00e4rmast med en naturlags kraft, skulle bygga sig stora och skaffa styrkepositioner inom alla livets omr\u00e5den f\u00f6r att kunna omv\u00e4lva samh\u00e4llet. Ist\u00e4llet g\u00e5r utvecklingen i fasansfull fart \u00e5t fel h\u00e5ll, varje dag sl\u00e4pps mer v\u00e4xthusgaser ut och vi drivs allt n\u00e4rmare avgrunden. Tiden \u00e4r f\u00f6r knapp f\u00f6r att inte ta till alla metoder som finns till hands.
\nMen risken med denna f\u00f6rst\u00e5eliga br\u00e5dska \u00e4r att vi ser situationen som alltf\u00f6r speciell och inte tror att det g\u00e5r att till\u00e4mpa n\u00e5gra av de erfarenheter arbetarr\u00f6relsen och andra folkliga r\u00f6relser gjort under de senaste 200 \u00e5ren. Varje h\u00e4ndelse och samh\u00e4llsl\u00e4ge \u00e4r unikt och m\u00e5ste analyseras konkret, vi kan aldrig bara repetera vad n\u00e5gon annan gjort men vissa erfarenheter har visat sig h\u00e5lla s\u00e5 bra \u00f6ver tid att det ska mycket till f\u00f6r att de inte ska vara giltiga ocks\u00e5 idag.
\nOm vi ska ha n\u00e5gon utsikt att vinna och inte bara k\u00e4mpa hj\u00e4ltemodigt beh\u00f6ver klimatr\u00f6relsen vara en folkr\u00f6relse av s\u00e4llan sk\u00e5dat slag. En r\u00f6relse som har allierade i och \u00e4r en del av andra r\u00f6relser och som genom starka st\u00f6djepunkter i staten driver fram strukturf\u00f6r\u00e4ndringar i ekonomin, \u00e4ndrar drivkrafter, exproprierar fossilsektorn och reorganiserar ekonomin p\u00e5 h\u00e5llbar grund.<\/p>\n

\"\"Jag f\u00f6respr\u00e5kar inte n\u00e5gon \u201df\u00f6rst\/sedan strategi\u201d, d\u00e4r vi f\u00f6rst vinner en majoritet f\u00f6r en socialistisk samh\u00e4llsomvandling och d\u00e4refter tar itu med klimatet. Klimatet beh\u00f6ver tv\u00e4rtom b\u00e5de vara den enskilt viktiga politiska fr\u00e5gan och samtidigt ta plats i andra strider och r\u00f6relser.
\nSymbolhandlingar kan, r\u00e4tt anv\u00e4nda och valda, vara en del i ett politiskt tryck som bygger den r\u00f6relsen \u00e4ven om de \u00e4r konfrontativa och olagliga. Att till exempel blockera de privata lyxjakter som d\u00e5 och d\u00e5 anl\u00f6per Mastuggskajen i G\u00f6teborg vore en s\u00e5dan id\u00e9. Det skulle knyta samman fossilutsl\u00e4ppen fr\u00e5n miljard\u00e4rernas lyxkonsumtion med den makt \u00f6ver produktionen som deras f\u00f6rm\u00f6genheter springer ur. P\u00e5verkan p\u00e5 utsl\u00e4ppen skulle vara obefintlig p\u00e5 kort sikt. Men det skulle g\u00f6ra det lite jobbigare med den typen av skrytkonsumtion och i v\u00e5r tid \u00e4r det detta skikt som s\u00e4tter normen som skikten n\u00e4rmast under dem dr\u00f6mmer om och str\u00e4var efter. Men framf\u00f6r allt skulle det kunna f\u00f6rknippa de rika med utsl\u00e4ppen. Det skulle \u00e4ven kunna f\u00e5 ett brett st\u00f6d vilket till exempel en blockad av oljetankers inte skulle f\u00e5 idag. F\u00f6r att inte tala om reaktionerna p\u00e5 en spr\u00e4ngd pipeline i Skarvikshamnens oljeterminal.<\/p>\n

S\u00e5dana aktioner mot de rika skulle rimma v\u00e4l med en klassinriktad klimatr\u00f6relse. Med fackf\u00f6reningar och arbetsplatsgrupper som den radikala flanken skulle den kunna f\u00e5 betydligt mer att hota med \u00e4n krossade rutor eller saboterade pipelines. En s\u00e5dan r\u00f6relse skulle kunna ifr\u00e5gas\u00e4tta och ge sig p\u00e5 kapitalets makt vid dess producerande och destruktiva r\u00f6tter.<\/p>\n

Not: Enligt XR:s teori r\u00e4cker det att 3,5% av befolkningen i ett land \u00e4r aktiv f\u00f6r att \u00e5stadkomma systemf\u00f6r\u00e4ndring. Denna m\u00e4rkligt exakta siffra baserar sig p\u00e5 Harvardprofessorn Erica Chenoweths bok Why Civil Resistance Works: The Strategic Logic of Nonviolent Conflicts<\/em> d\u00e4r hon unders\u00f6ker 323 fall systemskifte. Den brittiska h\u00e5llbarhetsforskaren och journalisten Nafeez Ahmed har gjort en skarp genomg\u00e5ng av organisationens teoretiska grund och dess tveksamma historiska paralleller och han visar att s\u00e5v\u00e4l de 3,5 procenten som pacifismen kommer av ett urval av f\u00f6r\u00e4ndringar som \u00e4r s\u00e5 noga handplockade att det passerar forskningsfuskets gr\u00e4ns. https:\/\/www.resilience.org\/stories\/2019-10-31\/the-flawed-social-science-behind-extinction-rebellions-change-strategy\/<\/a><\/h4>\n

Artikelf\u00f6rfattare: Lars Henriksson<\/strong> \u00e4r metallarbetare p\u00e5 Volvo personvagnar i G\u00f6teborg.\u00a0 Medlem i styrelsen f\u00f6r Socialistisk Politik. Han har bland annat skrivit boken
\nSlutk\u00f6rt<\/em> <\/a>(Ordfront 2011) samt ett stort antal artiklar i R\u00f6da rummet, Aftonbladet, G\u00f6teborgs Posten etc.<\/p>\n

I R\u00f6da rummet 3-4\/19 publicerades ett utdrag ur Andreas Malms bok i \u00f6vers\u00e4ttning; Kollektiv klimatkamp p\u00e5 en ny niv\u00e5<\/strong><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Andreas Malms nya bok How to Blow up a Pipeline. Learning to fight in a World on Fire har v\u00e4ckt stor uppm\u00e4rksamhet. I blickpunkten har h\u00e4r varit Malms kritik av delar av klimatr\u00f6relsen f\u00f6r att den p\u00e5 f\u00f6rhand i alla … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[341,1173,1175,961,1176,980,128,1172,1174,958],"class_list":["post-2768","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-andreas-malm","tag-asfaltdjungelns-indianer","tag-den-radikala-flanken","tag-extinction-rebellion","tag-hilary-wainwright","tag-how-to-blow-up-a-pipeline-learning-to-fight-in-a-world-on-fire","tag-lars-henriksson","tag-roy-scranton","tag-sabotage-som-taktik","tag-xr"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-IE","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2768","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2768"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2768\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2864,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2768\/revisions\/2864"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2768"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2768"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2768"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}