{"id":2780,"date":"2021-03-29T20:35:45","date_gmt":"2021-03-29T19:35:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2780"},"modified":"2021-03-30T22:23:08","modified_gmt":"2021-03-30T21:23:08","slug":"blandaktenskap-ett-us-amerikanskt-dilemma","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2021\/03\/29\/blandaktenskap-ett-us-amerikanskt-dilemma\/","title":{"rendered":"Bland\u00e4ktenskap \u2013 ett US-amerikanskt dilemma"},"content":{"rendered":"

Peter Wid\u00e9n har nyligen kommit ut med boken Svart Historia<\/em> hos Bokf\u00f6rl\u00e4ggarna R\u00f6da <\/strong>rummet. f\u00f6rfattaren beskriver h\u00e4r rasismens och slaveriets framv\u00e4xt och utveckling <\/strong>i USA. Stort fokus l\u00e4ggs p\u00e5 det amerikanska inb\u00f6rdeskriget 1861-1865 och den <\/strong>d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande turbulenta perioden. R\u00f6da rummet har gl\u00e4djen att publicera ett <\/strong>avsnitt ur Wid\u00e9n bok.<\/strong><\/p>\n

\"\"F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 den vrede som vi nu ser manifesteras i Black Lives Matter-demonstrationerna i USA \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 djupet av det rasistiska f\u00f6rtrycket som historiskt r\u00e5tt. Jag t\u00e4nkte i den h\u00e4r korta betraktelsen ta upp just en aspekt, n\u00e4mligen ras\u00e5tskillnad n\u00e4r det g\u00e4ller \u00e4ktenskap.
\nN\u00e4r de f\u00f6rsta svarta anl\u00e4nde till de brittiska kolonier som senare kom att utg\u00f6ra USA (vad man vet 1619) kom de att arbeta tillsammans med indianska slavar och med fattiga vita. De vita var inte i strikt mening slavar men de var tv\u00e5ngsarbetare som skrivit p\u00e5 kontrakt att i praktiken arbeta som slavar under ett antal \u00e5r. Fyra eller sju \u00e5r till exempel. De hade antingen skrivit p\u00e5 ett s\u00e5dant kontrakt som ett alternativ till f\u00e4ngelsestraff i England. Eller de hade sj\u00e4lva s\u00f6kt kontraktet eftersom de ville emigrera och inte hade r\u00e5d att betala resan. Mot kontraktet p\u00e5 att arbeta som ofri ett antal \u00e5r fick de resan betald.
\nAlla svarta var inte heller slavar, det var allts\u00e5 en blandning av folk och villkor. Vita och svarta kom allts\u00e5 att dela arbetsvillkor, de kanske rymde tillsammans, de straffades tillsammans, ibland gjorde de motst\u00e5nd. Och de kom \u00e4ven att ing\u00e5 relationer.
\nTill en b\u00f6rjan ignorerades rasblandningen, men tiden gick och slaveriet blev en allt fastare och omfattande form av exploatering. Den \u00e4gande och h\u00e4rskande klassen ville ha en klar definition p\u00e5 vilka som kunde vara slavar. Hudf\u00e4rgen blev kriteriet.
\nNu vidtog en kamp fr\u00e5n den besuttna klassens sida att hindra underklassens samboende \u00f6ver rasgr\u00e4nserna. Oftast handlade det om vita kvinnor som levde ihop med svarta m\u00e4n. Problemet f\u00f6r de h\u00e4rskande var att rasismen inte var en spontan f\u00f6reteelse hos fattiga kvinnor fr\u00e5n London och annorst\u00e4des. \u00d6verheten fick ta till brutala straff och f\u00f6rslavande av vita kvinnors barn som de f\u00e5tt tillsammans med svarta m\u00e4n. Det tog l\u00e5ng tid att etablera ras\u00e5tskillnaden. Helt gick det aldrig, Dagens forskning har ocks\u00e5 visat hur vanlig blandningen mellan indianer och svarta var. Den h\u00e4rskande klassen var alltid r\u00e4dd f\u00f6r samarbete mellan dessa tv\u00e5 folkgrupper och gjorde allt f\u00f6r att hindra kontakt. \u00c4ven genom lagstiftning. Det kan vara en intressant tanke att den rasism fr\u00e5n den vita sidan som vi senare ser s\u00e5 cementerad i USA inte fanns d\u00e4r spontant utan tvingades fram. N\u00e4r den v\u00e4l var etablerad blev den dock i mycket sj\u00e4lvg\u00e5ende.
\nMaryland blev 1664 f\u00f6rst bland kolonierna att lagstifta mot rasblandning genom att f\u00f6rbjuda relationer och \u00e4ktenskap mellan vita kvinnor och svarta m\u00e4n. Maryland f\u00f6ljdes av Virginia 1691, Massachusetts 1705, North Carolina 1715, South Carolina 1717, Delaware 1721, Pennsylvania 1725.
\nOch f\u00f6rbudet mot rasblandning bekr\u00e4ftades av alla kolonierna n\u00e4r de 1776 deklarerade sin separation fr\u00e5n Storbritannien.
\nSlaveriet kom att avskaffas i en rad nordstater men \u00f6verlevde och fick ett starkt uppsving i de s\u00f6dra staterna i samband med den gigantiska \u00f6kningen av bomullsproduktionen under 1800-talet. Lagarna mot \u00e4ktenskap \u00f6ver gr\u00e4nserna kvarstod. Och barn med blandad bakgrund fortsatte att f\u00f6das. Men de flesta barn som nu kom att f\u00f6das var inte resultatet av n\u00e5gra k\u00e4rleksrelationer utan orsakade av de systematiska v\u00e5ldt\u00e4kter som slav\u00e4garna och deras sl\u00e4ktingar kunde utf\u00f6ra ostraffat. Dessa barn blev naturligtvis automatiskt slavar.
\nN\u00e4r sydstaterna besegrats 1865 och det formella slaveriet f\u00f6rklarats olagligt gick de f\u00f6re detta slav\u00e4garna omedelbart till motoffensiv. De olika s\u00f6dra delstaterna inf\u00f6rde raslagar (black codes). D\u00e4r stipulerades lagar som i praktiken skulle kasta tillbaka de nyligen frigivna i en annan form av slaveri. En av lagarna var f\u00f6rbud mot \u00e4ktenskap mellan \u201draserna\u201d. S\u00e5dana \u00e4ktenskap skulle straffas med livstids f\u00e4ngelse f\u00f6r b\u00e5da parter!
\n1867 lyckades en radikalare falang i det republikanska partiet f\u00e5 dominans i kongressen och en demokratiseringsperiod inleddes, den s\u00e5 kallade radikala rekonstruktionen. Alla svarta m\u00e4n fick r\u00f6str\u00e4tt och alla fick gifta sig med alla. Naturligtvis mobiliserade plantage\u00e4gare, reaktion\u00e4rer och rasister mot denna politik. Ku Klux Klan bildades. Tusentals m\u00e4nniskor d\u00f6dades i den vita terrorn. Politikerna i Washington sviktade och svek och 1877 st\u00f6rtades de sista radikala delstatsregeringarna. Det demokratiska f\u00f6nstret slogs igen och det skulle ta hundra \u00e5r innan USA:s svarta skulle \u00e5tnjuta n\u00e5got som liknade de demokratiska r\u00e4ttigheter som den radikala rekonstruktionen inneburit.
\nNu \u00e5terinf\u00f6rdes raslagar och vid sekelskiftet fanns det knappt en enda svart som kunde r\u00f6sta i USA:s sydstater.
\nUnder 1900-talets f\u00f6rsta decennier motionerade olika US-amerikanska politiker i kongressen om att \u00e4ven p\u00e5 federal niv\u00e5 och i konstitutionen f\u00f6rbjuda blandade \u00e4ktenskap. Man lyckades f\u00e5 Massachusetts (som avskaffat sitt eget f\u00f6rbud mot bland\u00e4ktenskap 1843!!) att 1913 inf\u00f6ra ett f\u00f6rbud f\u00f6r par att gifta sig i Massachusetts om de i lag var f\u00f6rhindrade att gifta sig i sin hemstat. Denna Massachusetts-lag drogs tillbaka 2008!!
\nEndast staterna i nord\u00f6st saknade lagar mot bland\u00e4ktenskap (\u00e4ven om Massachusetts lyckades med konststycket vi n\u00e4mnt ovan). D\u00e4r det fanns lagar listade de vilka \u201draser\u201d som en vit inte fick gifta sig med. I samtliga fall fanns svarta. I m\u00e5nga fall indianer. Oregon tyckte ocks\u00e5 att det var l\u00e4mpligt att lista hawaiianer. M\u00e5nga listade asiater. Andra n\u00f6jde sig med att f\u00f6rutom svarta och indianer lista filippinare (Arizona, Wyoming, Kalifornien, South Dakota, Utah). Asiatiska indier fick vara med p\u00e5 listan i South Carolina och Arizona. Virginia tog det s\u00e4kra f\u00f6re det os\u00e4kra och klippte till med \u201dalla icke vita\u201d. Oklahoma f\u00f6rbj\u00f6d ocks\u00e5 \u00e4ktenskap mellan svarta och indianer. Provokativt, eftersom just de stammar som tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttats dit (Cherokee, Creek, Seminole, Choctow och Chickasaw) hade historiskt stark uppblandning med svarta.
\nAnh\u00e4ngare av rasbiologi har det inte l\u00e4tt. Hur definierar man m\u00e4nniskor? Ibland gick man p\u00e5 definitionen \u201den droppe negerblod\u201d. Det vill s\u00e4ga om man hittade en enda anfader\/moder s\u00e5 r\u00e4ckte det. Ibland fick en kommitt\u00e9 f\u00e4lla beslutet utifr\u00e5n yttre besiktning.
\n\"\"Hur tog el\u00e4ndet slut? Ja, rasismen och inst\u00e4llningen till bland\u00e4ktenskap finns fortfarande levande i USA. Men juridiskt fick systemet ett dr\u00e5pslag i och med H\u00f6gsta domstolens dom i fallet Loving versus Virginia. Ja, de gifta i fallet hette faktiskt Loving. De hade gift sig 1957. Tv\u00e5 \u00e5r senare stormar polisen mitt i natten deras hem i Virginia. De d\u00f6mdes till ett \u00e5rs f\u00e4ngelse. Deras brott: indian och svart. De flyttade till Washington D. C. och undgick p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e4ngelsestraff. De kunde dock inte h\u00e4lsa p\u00e5 sl\u00e4ktingar. D\u00e4rf\u00f6r tog dom sitt fall till Virginias h\u00f6gsta domstol. D\u00e4r f\u00f6rlorade dom. R\u00e4ttens domare hade en f\u00f6rklaring vi inte vill undanh\u00e5lla l\u00e4saren:
\n\u201dGud den allsm\u00e4ktige skapade raserna vita, svarta, gula, malajer och r\u00f6da, och han placerade dem p\u00e5 separata kontinenter. Och om man inte st\u00f6r hans arrangemang s\u00e5 finns det ingen grund f\u00f6r s\u00e5dana \u00e4ktenskap. Det faktum att han separerade raserna visar att han inte hade f\u00f6r avsikt att raserna skulle blandas.\u201d<\/em>
\nMen paret Loving tog fallet till USA:s h\u00f6gsta domstol och vann. \u00c5ret var 1967!
\nEfter den domen kunde de delstater som hade kvar lagar mot bland\u00e4ktenskap inte f\u00f6rhindra dem i praktiken. Men inst\u00e4llningen fanns kvar. Det var n\u00e4stan h\u00e4lften av befolkningen som r\u00f6stade f\u00f6r att beh\u00e5lla raslagarna i folkomr\u00f6stning i Mississippi (48 procent) och Alabama (41 procent). Det betyder att en klar majoritet av de vita som r\u00f6stade var emot att h\u00e4va beslutet!
\nFr\u00e5n 1969 och fram\u00e5t genom 1970-talet avskaffade de syd\u00f6stra delstaterna sina f\u00f6rbud mot blandade \u00e4ktenskap. Alabama var sist. \u00c5ret var 2000. Sweet home, Alabama.<\/p>\n

Ur: Svart historia. Slaveri – rekonstruktion – \u00e5terf\u00f6rslavning<\/em>
\nBokf\u00f6rl\u00e4ggarna R\u00f6da Rummet<\/a>, 2021<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare: Peter Wid\u00e9n<\/strong> \u00e4r f\u00f6re detta metallarbetare, medlem av Socialistiska Partiet och skribent i bland annat Internationalen och eFolket.<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Peter Wid\u00e9n har nyligen kommit ut med boken Svart Historia hos Bokf\u00f6rl\u00e4ggarna R\u00f6da rummet. f\u00f6rfattaren beskriver h\u00e4r rasismens och slaveriets framv\u00e4xt och utveckling i USA. Stort fokus l\u00e4ggs p\u00e5 det amerikanska inb\u00f6rdeskriget 1861-1865 och den d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande turbulenta perioden. R\u00f6da … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1179,1178,1180,1181,605,1177],"class_list":["post-2780","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-blandaktenskap","tag-bokforlaggarna-roda-rummet","tag-loving-versus-virginia","tag-mildred-och-richard-loving","tag-peter-widen","tag-svart-historia-slaveri-rekonstruktion-aterforslavning"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-IQ","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2780","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2780"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2780\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2791,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2780\/revisions\/2791"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2780"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2780"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2780"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}