{"id":2901,"date":"2021-06-29T15:43:41","date_gmt":"2021-06-29T14:43:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2901"},"modified":"2021-06-29T15:43:41","modified_gmt":"2021-06-29T14:43:41","slug":"maduros-liberala-new-deal-for-venezuela","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2021\/06\/29\/maduros-liberala-new-deal-for-venezuela\/","title":{"rendered":"Maduros liberala New Deal f\u00f6r Venezuela"},"content":{"rendered":"

Navet i Venezuelas regeringspolitik under Hugo Chavez 1999-2013 var att int\u00e4kterna fr\u00e5n landets oljerikedomar skulle komma hela samh\u00e4llet tillgodo, att p\u00e5 det s\u00e4ttet besegra fattigdomen. Efter Chavez d\u00f6d har det skett en stegvis retr\u00e4tt tillbaka mot det marknadsliberala konceptet. Daniel Hellinger beskriver hur Nicol\u00e1s Maduros aktuella reformer kommer att f\u00f6rdjupa Venezuelas oljeberoende, bromsa de regionala anstr\u00e4ngningarna att fasa ut fossila br\u00e4nslen och \u00f6verf\u00f6ra profiter till transnationella oljebolag.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

President Nicol\u00e1s Maduro f\u00f6rs\u00f6ker att snabbt accelerera Venezuelas oljeproduktion med en miljon fat per dag, vilket hotar att \u00f6del\u00e4gga den ekologiskt k\u00e4nsliga Orinoco-regionen. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta m\u00e5l vill han upph\u00e4va Ch\u00e1vez\u2019 oljereformer, som utvidgade Venezuelas makt \u00f6ver sina naturresurser och lade beslag p\u00e5 de superprofiter som annars skulle ha hamnat hos de transnationella bolagen.<\/p>\n

Ch\u00e1vez var en uttalad kritiker av kapitalismen och den globala uppv\u00e4rmningen, och vid klimattoppm\u00f6tet i K\u00f6penhamn i mars 2013 yttrade han att \u201dklimatf\u00f6r\u00e4ndringarna utan tvivel \u00e4r detta \u00e5rhundradets mest f\u00f6r\u00f6dande milj\u00f6problem\u201d, och att \u201dm\u00e4nniskans nuvarande aktivitet \u00f6verskrider tr\u00f6skeln f\u00f6r h\u00e5llbarhet och hotar planetens liv.\u201d I samma tal varnade han f\u00f6r att de globala klyftorna var ett avg\u00f6rande hinder f\u00f6r att \u00e5stadkomma en f\u00f6rnuftig och snabb minskning av utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, eftersom \u201dvi [globalt] \u00e4r djupt oj\u00e4mlika\u201d.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 ans\u00e5g det statliga oljebolaget Petr\u00f3leos de Venezuela (PDV) och regeringen \u00e4ven p\u00e5 Ch\u00e1vez\u2019 tid att landets omfattande reserver i Orinoco-regionen var mogna f\u00f6r utvinning. 2011 \u00e5rs Plan Siembra Petrolera (S\u00e5 oljesk\u00f6rden) hade f\u00f6resatsen att \u00f6ka oljeproduktionen till 4 miljoner fat per dag \u00e5r 2014 och till 10 miljoner 2030. PDV n\u00e5dde aldrig det uppsatta m\u00e5let f\u00f6r 2014, och litade alltmer p\u00e5 Orinoco-regionen f\u00f6r att vidmakth\u00e5lla produktionen n\u00e4ra niv\u00e5erna f\u00f6re \u00e5r 2002. Under tiden l\u00e5nade regeringen upp pengar \u2013 med f\u00f6rmodad framtida produktion som t\u00e4ckning \u2013 f\u00f6r att bibeh\u00e5lla de sociala utvecklingsprogrammen.<\/p>\n

Maduros reformer kommer inte bara att f\u00f6rdjupa Venezuelas oljeberoende, utan kommer ocks\u00e5 att bromsa de regionala anstr\u00e4ngningarna att fasa ut fossila br\u00e4nslen och flytta oljeprofiter fr\u00e5n regeringen och PDV till transnationella bolag. Ut\u00f6ver att reducera royalties och skatter, skulle PDV:s nuvarande f\u00f6rslag befria f\u00f6retagen fr\u00e5n ekonomiskt ansvar f\u00f6r milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relse, och ta bort alla skatter som har inf\u00f6rts av lokala samh\u00e4llen n\u00e4ra produktionsplatserna. Centralregeringen skulle i framtiden ta p\u00e5 sig alla s\u00e5dana kostnader. \u00c5r 2010 varnade en koalition av milj\u00f6aktivister f\u00f6r att en ut\u00f6kad utvinning i Orinoco-regionen var ett hot mot milj\u00f6n och samh\u00e4llena p\u00e5 55 miljoner kvadratkilometer av detta ytterst k\u00e4nsliga omr\u00e5de med sin biologiska m\u00e5ngfald, speciellt mot dess v\u00e5tmarker.<\/p>\n

Venezuelas nationalf\u00f6rsamling som nu kontrolleras av Venezuelas f\u00f6renade socialistparti (PSUV) kommer med st\u00f6rsta sannolikhet godk\u00e4nna f\u00f6rslagen. Oljenationalister och milj\u00f6aktivister har h\u00f6jt sina r\u00f6ster i protest, men har f\u00e5tt svagt st\u00f6d i ett land som pl\u00e5gas av grymma sanktioner och d\u00e4r oljeinkomsterna verkar vara den enda livlinan f\u00f6r att bem\u00e4stra en f\u00f6r\u00f6dande samh\u00e4llsekonomisk kris.<\/p>\n

Venezuela har v\u00e4rldens st\u00f6rsta kartlagda oljereserver, men den \u00f6verv\u00e4ldigande delen best\u00e5r av fyndigheter med tung olja, tjockflytande som tj\u00e4ra, i Orinocob\u00e4ltet. Omr\u00e5det t\u00e4cker n\u00e4stan 112 000 kvadratkilometer i den \u00f6stra regionen kring Orinocofloden. \u00c5r 2016 skapade Maduro en \u201dStrategisk utvecklingszon, Arco Minero de Orinoco\u201d utan att genomf\u00f6ra de studier av sociala konsekvenser och milj\u00f6effekter som konstitutionen kr\u00e4ver.<\/p>\n

Maduro r\u00e4ttf\u00e4rdigar sin helomv\u00e4ndning gentemot Ch\u00e1vez\u2019 reformer med att den \u00e4r ett svar p\u00e5 USA:s och de internationella sanktionerna, varav m\u00e5nga direkt riktas mot oljeindustrin. En s\u00e5 kallad \u201dAntiblockadlag\u201d som godk\u00e4ndes av landets konstituerande f\u00f6rsamling i oktober, ger presidenten makt att upph\u00e4va oljelagarnas konstitutionella och juridiska hinder. Detta inkluderar \u00e4ven 1975 \u00e5rs nationaliseringslag som stadgar statligt majoritet vad g\u00e4ller \u201d\u00e4gande, ledning och administration\u201d i alla oljeutvinnande f\u00f6retag. Den konstituerande f\u00f6rsamlingen gav dessutom Maduro fullmakt att f\u00f6rhandla kontrakt med utl\u00e4ndska investerare bakom st\u00e4ngda d\u00f6rrar.
\nPDV:s \u201domstruktureringsf\u00f6rslag\u201d sammanfaller med st\u00e5ndpunkter som har f\u00f6rts fram av Henrique Capriles (oppositionens presidentkandidat 2012 och 2013) och av Leopoldo L\u00f3pez och den sj\u00e4lvutn\u00e4mnde presidenten Juan Guaid\u00f3, f\u00f6rutom att inget av oppositionens f\u00f6rslag vill avskaffa den lagstiftande f\u00f6rsamlingens tillsyn av unders\u00f6knings- och borrningskontrakt, en f\u00f6r\u00e4ndring som Maduro praktiskt taget redan f\u00e5tt p\u00e5 pr\u00e4nt.<\/p>\n

En rapport fr\u00e5n PDV:s planeringsenhet till en presidentkommission, vars uppgift var att utarbeta f\u00f6rslag att \u201domstrukturera\u201d det statliga f\u00f6retaget f\u00f6r att \u201ds\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt \u00e5teruppta produktionen av en miljon fat r\u00e5olja och gas\u201d, klargjorde omfattningen av de kommande f\u00f6r\u00e4ndringarna. PDV:s rekommendationer ligger n\u00e4ra 1990-talets nyliberala apertura petrolera (olje\u00f6ppning), som f\u00f6rs\u00f6kte \u00f6ka utvinningen genom att kraftigt reducera royalties och skatter, avreglera det nationella \u00e4gandet och kontrollen \u00f6ver joint ventures mellan PDV och utl\u00e4ndska f\u00f6retag samt flytta m\u00e5l i tvister fr\u00e5n nationella domstolar till internationella forum.<\/p>\n

D\u00e5tidens PDV-chefer s\u00e5lde in aperturan till en politisk klass som var i desperat behov av exportint\u00e4kter f\u00f6r att hejda 15 \u00e5r av ekonomisk och politisk kris, som tog sin b\u00f6rjan n\u00e4r OPEC:s oljeboom mellan 1973 och 1983 fick ett tv\u00e4rt slut. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan 1975 \u00e5terv\u00e4nde utl\u00e4ndskt kapital till oljef\u00e4lten f\u00f6r prospektering och utvinning, under skattevillkor som minskade Venezuelas procentuella \u201duttag\u201d av profiterna till niv\u00e5er som var l\u00e4gre \u00e4n under perioden f\u00f6re andra v\u00e4rldskriget.
\nProduktionen \u00f6kade verkligen p\u00e5 1990-talet \u2013 fr\u00e5n ungef\u00e4r 2,5 till 3,5 miljoner fat per dag \u2013 varav lejonparten kom fr\u00e5n joint ventures i fyra st\u00f6rre nya f\u00e4lt i Orinocob\u00e4ltet. En del av oljan i b\u00e4ltet \u00e4r s\u00e5 tjock att Venezuela betecknar den som bitumen (konsistens som, och r\u00e5varan i, asfalt) eller \u201dflytande kol\u201d, och utesluter den fr\u00e5n oljan som r\u00e4knas in i dess produktionskvot inom OPEC. Precis som kol anv\u00e4nds bitumen till \u00f6verv\u00e4gande delen i kraftverk och har ett st\u00f6rre koldioxidavtryck \u00e4n l\u00e4ttare olja.<\/p>\n

Med bitumen inr\u00e4knat hade Venezuelas produktion \u00f6kat till ungef\u00e4r 2,9 miljoner fat per dag n\u00e4r Ch\u00e1vez tilltr\u00e4dde 1999. Men den \u00f6kade produktionens ekonomiska nytta reducerades avsev\u00e4rt av de gener\u00f6sa skatteeftergifterna. Under n\u00e5gra m\u00e5nader 1998 f\u00f6rsvann skatteint\u00e4kterna n\u00e4stan helt, n\u00e4r den globala l\u00e5gkonjunkturen i samband med den \u201dasiatiska smittan\u201d fick oljepriserna att rasa \u2013 en faktor som bidrog till valet av Ch\u00e1vez detta \u00e5r.<\/p>\n

Ch\u00e1vez\u2019 nationalistiska oljepolitik<\/strong>
\nI november 2001 f\u00f6r\u00e4ndrade Ch\u00e1vez aperturans gener\u00f6sa skattevillkor f\u00f6r att s\u00e4kra att den nya produktionen p\u00e5 ett rimligare s\u00e4tt skulle gynna Venezuela. PDV:s ledning slog tillbaka, st\u00f6dde den kortlivade kuppen i april 2002 och st\u00e4ngde i december samma \u00e5r sedan ned produktion och export under tre m\u00e5nader. D\u00e4refter \u00e5terkom produktionen tillbaka till tidigare niv\u00e5er, men till priset av ett betydande m\u00e4nskligt kapital, eftersom 20 000 yrkesarbetare avskedades f\u00f6r att ha deltagit i f\u00f6rs\u00f6ket att tvinga bort Ch\u00e1vez.<\/p>\n

\"\"Efter 2002 rusade priserna i h\u00f6jden och \u00f6versteg de niv\u00e5er d\u00e4r apertura-erans villkor till\u00e4t Venezuela att omf\u00f6rhandla kontrakten. \u00c5ren 2006 och 2007 h\u00f6jde regeringen avgifterna och skattesatserna och tvingade utl\u00e4ndska f\u00f6retag som hade skrivit under kontrakt p\u00e5 1990-talet att godta de nya villkor som \u00e5nyo gav PDV majoritets\u00e4gande \u2013 i vissa fall 60 procent \u2013 och operativ kontroll \u00f6ver de gemensamma f\u00f6retagen. Denna framtvingade f\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r att efterleva lagen fr\u00e5n 1975, n\u00e4r PDV skapades, har alltf\u00f6r svepande kallats f\u00f6r \u201dnationalisering\u201d.
\nI en hyllning till Maduros plan att \u00e4ndra Ch\u00e1vez politik skrev Forbes Magazine triumferande att PDV \u201dbrukade ha utl\u00e4ndska kommanditbolag. PSUV sparkade ut dem.\u201d Ch\u00e1vez genomf\u00f6rde dock inget s\u00e5dant. F\u00f6retag som godtog de nya villkoren blev kompenserade, bara de som gjorde motst\u00e5nd tv\u00e5ngsexproprierades men kompenserades likv\u00e4l. Serviceavtal och andra kontraktsarrangemang, som under apertura-perioden var f\u00f6rt\u00e4ckta kommanditbolag f\u00f6r att kringg\u00e5 best\u00e4mmelser i 1975 \u00e5rs nationaliseringslag, bringades till \u00f6verensst\u00e4mmelse med lagen.<\/p>\n

Ch\u00e1vez prioritering f\u00f6r PDV var att anv\u00e4nda f\u00f6retagets m\u00e4nskliga och finansiella resurser f\u00f6r att st\u00f6dja hans sociala program och ekonomiska plan f\u00f6r \u201dinhemsk utveckling\u201d. Stigande priser var f\u00f6rvisso en faktor, men lika viktigt var hans oljereformer som h\u00f6jde royalties och skatter och f\u00f6rst\u00e4rkte det statliga \u00e4gandet i joint ventures. Allt sammantaget gjorde detta det m\u00f6jligt f\u00f6r Chavez att anv\u00e4nda superprofiter fr\u00e5n oljan f\u00f6r att uppn\u00e5 anm\u00e4rkningsv\u00e4rda sociala och ekonomiska f\u00f6rb\u00e4ttringar f\u00f6r majoriteten fattiga, och samtidigt bibeh\u00e5lla f\u00f6rm\u00e5ner till kapitalister. Den mest k\u00e4nnbara \u00e5derl\u00e5tningen av statens mycket h\u00f6ga int\u00e4kter var emellertid handels- och finansf\u00f6retag som under h\u00f6gkonjunkturen drog f\u00f6rdel av den \u00f6verv\u00e4rderade bolivaren.
\nSamtidigt l\u00e5nade PDV ut sina materiella och m\u00e4nskliga resurser f\u00f6r att st\u00f6dja programmen f\u00f6r \u201dinhemsk utveckling\u201d, k\u00f6pte fr\u00e5n och hj\u00e4lpte kooperativ och arbetarstyrda f\u00f6retag samt genomf\u00f6rde andra insatser f\u00f6r att bygga tjugohundratalets socialism. D\u00e4rtill fick oljebolaget i uppgift att importera och distribuera livsmedel f\u00f6r att bek\u00e4mpa brister som skylldes p\u00e5 jordbruksf\u00f6retagens ekonomiska sabotage. N\u00e4r oljeinkomsterna inte r\u00e4ckte f\u00f6r att g\u00f6ra b\u00e5da sakerna, gr\u00e4vde Ch\u00e1vez djupt i f\u00f6retagets reservfonder, som var \u00e4mnade som buffert f\u00f6r den kommande oundvikliga nedg\u00e5ngen av oljepriserna. Det blev inte mycket kvar f\u00f6r att rekapitalisera PDV, \u00e4n mindre m\u00f6ta nya produktionsm\u00e5l. Oljeproduktionen planade ut p\u00e5 en niv\u00e5 runt 2,5 miljoner fat per dag under st\u00f6rre delen av Ch\u00e1vez presidentperiod.<\/p>\n

Den abrupta nedg\u00e5ngen i oljeproduktionen sedan 2014 f\u00f6rv\u00e4rrades f\u00f6rvisso av Washingtons ekonomiska krig mot Venezuela. Men \u00e4ven vid mycket l\u00e5ga produktionsniv\u00e5er har landet sv\u00e5rt att f\u00e5 ut sin olja p\u00e5 marknaden. Exempelvis kompliceras Venezuelas export till Kina av en brist p\u00e5 anl\u00e4ggningar f\u00f6r lagring. Efter att Ch\u00e1vez t\u00f6mt de konjunkturutj\u00e4mnande fonderna var Maduros m\u00f6jligheter att tackla prisfallet begr\u00e4nsade.
\nUtarmningen av PDV:s kapitaltillg\u00e5ngar f\u00f6rhindrar dessutom dess f\u00f6rm\u00e5ga att ta sitt milj\u00f6ansvar. \u00c5r 2008 ber\u00e4knade PDV att det skulle kr\u00e4vas 1,8 miljarder dollar bara f\u00f6r att sanera och st\u00e4da upp gamla k\u00e4llor och produktionsanl\u00e4ggnignar som ansamlats under decennier. Idag har milj\u00f6skadorna f\u00f6rv\u00e4rrats, vilket ligger till grund f\u00f6r n\u00e4stan dagliga rapporter om farliga olyckor och f\u00f6r\u00f6dd natur. P\u00e5 grund av en rad utsl\u00e4pp och raffinaderihaverier har sedan slutet av juli f\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6roreningar n\u00e5tt Venezuelas nordv\u00e4stra kust. Chlo\u00e9 Luvergnier fr\u00e5n France 24 beskriver dessa f\u00f6roreningar av naturen som \u201dfrekventa oljeutsl\u00e4pp vilka orsakas av ett bristf\u00e4lligt system som inbegriper s\u00f6nderfallande oljeanl\u00e4ggningar, brist p\u00e5 utbildad personal och \u00e5sidos\u00e4ttande av best\u00e4mmelser.\u201d<\/p>\n

Maduro \u00f6kar satsningen p\u00e5 olja<\/strong>
\nMaduro kunde gl\u00e4dja sig \u00e5t h\u00f6ga oljepriser och stadiga exportniv\u00e5er i lite drygt ett \u00e5r efter att ha blivit president i april 2013. Sedan 2015 har Venezuelas oljeproduktion minskat drastiskt. I juni 2020 var produktionen bara 422 400 fat per dag. En stor del av minskningen efter 2015 kan tillskrivas de sanktioner som inf\u00f6rdes av Obama-administrationen och skoningsl\u00f6st utvidgades av Trump. Sanktionerna gjorde att Venezuela ber\u00f6vades mer \u00e4n 10 miljarder dollar i reserver och tillg\u00e5ngar som kunde ha hj\u00e4lpt till att stabilisera PDV \u2013 \u00e4ven om det \u00e4r mycket m\u00f6jligt att Maduro hade valt att genomf\u00f6ra de nu aktuella f\u00f6r\u00e4ndringarna oavsett dessa p\u00e5tryckningar.<\/p>\n

PDV:s f\u00f6rslag till presidentens kommission f\u00f6r oljereformer lutar sig tungt p\u00e5 en studie av Rystad Energy och Boston Consulting Group, tv\u00e5 konsultf\u00f6retag som ger r\u00e5d till riskkapitalbolag samt teknik- och forskningsf\u00f6retag. S\u00e5 det \u00e4r knappast f\u00f6rv\u00e5nande att de r\u00e5der l\u00e4nder som \u00e4r beroende av utvinning att konkurrera om investeringar ist\u00e4llet f\u00f6r att ta ut maximal ers\u00e4ttning fr\u00e5n f\u00f6retagen f\u00f6r att dessa ska f\u00e5 tillg\u00e5ng till v\u00e4rldens mest naturligt produktiva omr\u00e5den. F\u00f6rfattarna fr\u00e5n Rystad\/BCG rekommenderar tredje v\u00e4rldens oljeexport\u00f6rer att s\u00e4nka sin \u201dvinst\u201d fr\u00e5n profiterna f\u00f6r att f\u00e5 nya investeringar.
\nRystad\/BCG:s ber\u00e4kningar av \u201dstatens vinster\u201d var avg\u00f6rande f\u00f6r PDV:s argumentation att minska investerarnas skatteb\u00f6rda. Konsulterna visar (helt korrekt) att v\u00e4rdstater (utom vid Persiska viken) under perioden med exempell\u00f6st h\u00f6ga oljepriser (2001-2014) \u201d\u00f6kade sina vinstandelar fr\u00e5n 9,90 dollar per fat till 30,40 dollar\u201d. PDV:s chefer ber\u00e4knade Venezuelas vinst till nio mot en. De har r\u00e4tt, men det f\u00f6rbiser hur det globala syds rika tillg\u00e5ngar p\u00e5 kolv\u00e4ten skapar h\u00f6ga profitkvoter \u00e4ven n\u00e4r statens \u201dvinst\u201d \u00e4r s\u00e5 stor.<\/p>\n

Venezuela kan inte matcha Saudiarabiens ber\u00e4knade produktionskostnad p\u00e5 tre dollar, men dess typiska kostnader (10-12 dollar per fat) framst\u00e5r som mycket f\u00f6rdelaktiga om man ist\u00e4llet j\u00e4mf\u00f6r med andra oljeexport\u00f6rer utanf\u00f6r Gulfregionen. En branschtidskrift ber\u00e4knar att 80 procent av v\u00e4rldens olja kostar mer \u00e4n 20 dollar per fat att producera. Kostnaderna i Nordamerika f\u00f6r fracking (hydraulisk spr\u00e4ckning av skiffer) ligger p\u00e5 30-50 dollar\/fat och utvinning av oljesand p\u00e5 85 dollar och kan inte konkurrera med kostnaden i Venezuela, ens f\u00f6r utvinning av bitumen. Enligt mina ber\u00e4kningar (som finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 beg\u00e4ran) l\u00e4mnade royalties, skattesatser och vinstdelningsavtal som Ch\u00e1vez drev igenom, \u00e4nd\u00e5 i typfallet en vinst efter skatt p\u00e5 28 procent f\u00f6r bolagen, l\u00e5ngt \u00f6ver de ber\u00e4knade niv\u00e5erna p\u00e5 18 procent f\u00f6r alla transnationella f\u00f6retag generellt.
\nPDV:s f\u00f6rslag skulle minska royalty- och skattesatserna betydligt. I direkt mots\u00e4ttning till 1975 \u00e5rs nationaliseringslag skulle det till\u00e5ta utl\u00e4ndskt majoritets\u00e4gande p\u00e5 oljef\u00e4lten. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar skulle inte bara utg\u00f6ra en retr\u00e4tt fr\u00e5n makten \u00f6ver naturresurserna, utan ocks\u00e5 leda till att statens int\u00e4kter minskade till tre mot en (min ber\u00e4kning), och f\u00f6retagens profitkvot skulle \u00f6ka till 65 procent. PDV kommer att f\u00e5 en ny enhet med ansvar f\u00f6r att f\u00f6rhandla om geologiska unders\u00f6kningar och borrningskontrakt, en funktion som idag ligger hos oljeministeriet.<\/p>\n

Maduro beh\u00f6ver inte v\u00e4nta p\u00e5 att Nationalf\u00f6rsamlingen, som \u00e5terigen kontrolleras av PSUV, antar lagen. Han har redan exekutiv makt att i hemlighet f\u00f6rhandla om nya kontrakt p\u00e5 grundval av den antiblockad-lag som antogs av den konstituerande f\u00f6rsamlingen, vars mandat gick ut den 31 december. Nationalf\u00f6rsamlingens godk\u00e4nnande kanske kan minska utl\u00e4ndska investerares politiska risker, i synnerhet som EU inte l\u00e4ngre erk\u00e4nner Guaid\u00f3 som president. Kinesiska, ryska och andra intressenter kommer otvivelaktigt att f\u00f6rs\u00f6ka flytta in sin verksamhet under den nya skatteregimens villkor.<\/p>\n

Motst\u00e5ndet fr\u00e5n nationalister och milj\u00f6k\u00e4mpar<\/strong>
\nGruvdrift och borrning i Orinocob\u00e4ltet har m\u00f6tt kritik fr\u00e5n urfolksgrupper, milj\u00f6grupper och lokalsamh\u00e4llen som p\u00e5verkas av utvinningen. P\u00e5 det ekonomiska omr\u00e5det har flera v\u00e4lk\u00e4nda oljenationalister f\u00f6rs\u00f6kt skapa ett offentligt motst\u00e5nd mot Maduros \u00e5tg\u00e4rder. Men det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00f6vertyga de flesta venezolaner att man kan dra f\u00f6rdel av n\u00e5gon annan strategi \u00e4n att \u00e5terigen st\u00e4rka exporten. Orsakerna g\u00e5r djupare \u00e4n den nuvarande sociala och ekonomiska krisen. Till skillnad fr\u00e5n st\u00f6rre delen av Latinamerika saknar Venezuela en massr\u00f6relse som, med Daniel Aldana Cohens och Thea Riofrancos\u2019 ord, kan \u201dge uttryck \u00e5t inspirerande visioner om en socialt och ekologiskt r\u00e4ttvis v\u00e4rld, kr\u00e4va en latinamerikansk gr\u00f6n New Deal, och utg\u00f6ra ett massivt och p\u00e5g\u00e5ende motst\u00e5nd \u2026 mot utvinning och j\u00e4ttelika utvecklingsprojekt\u201d.
\nAng\u00e5ende den globala uppv\u00e4rmningen s\u00e4ger Alejandro \u00c1lvarez, huvudsamordnare av Clima 21 i Venezuela: \u201dJag har tr\u00e4ffat m\u00e5nga m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika grupper, och det bekymrar mig hur unga m\u00e4nniskor bara har mycket element\u00e4ra kunskaper i fr\u00e5gan, ofta felaktig och ibland vinklad. Okunskapen \u00e4r \u00e4nnu st\u00f6rre n\u00e4r det handlar om vad det inneb\u00e4r f\u00f6r Venezuela.\u201d Medias beskrivningar av klimatet har \u201den apokalyptisk syn p\u00e5 de globala f\u00f6rh\u00e5llandena som \u00e4r fr\u00e4mmande f\u00f6r de flesta venezuelaner\u201d, s\u00e4ger \u00c1lvarez.<\/p>\n

F\u00f6r venezolaner \u00e4r oljan djupt f\u00f6rknippad med livets alla delar. Den ekologiska och ekonomiska krisen kan inte begr\u00e4nsas till internationella sanktioner eller tvisten mellan Maduro och oppositionen om regeringens kontroll, s\u00e4ger Emiliano Teran Mantovani fr\u00e5n Venezuelas politiskt ekologiska observat\u00f6rsgrupp: \u201dH\u00e4rvan av oljekonflikter grundar sig inte bara p\u00e5 ekonomi. Det handlar inte bara om att l\u00e4gga beslag p\u00e5 \u2019strategiska naturresurser\u2019 eller inkomsterna fr\u00e5n fossilindustrin\u2026Dagens oljekapitalism baserar sig p\u00e5 ett kolonialt\/patriarkalt herrav\u00e4lde \u00f6ver naturen.\u201d<\/p>\n

Carlos Mendoza Potella, en framst\u00e5ende nationalistisk oljeexpert, medger den fatala p\u00e5verkan som USA:s sanktioner medf\u00f6rt, men varnar f\u00f6r att Maduros hemliga satsning p\u00e5 en bred \u00f6ppning f\u00f6r utl\u00e4ndska investeringar \u00e4r \u201dmycket skadlig f\u00f6r de nationella intressena. Och n\u00e4r jag talar om nationen talar jag om den eviga \u2019nationen\u2019, om framtida generationer.\u201d<\/p>\n

Sociologen Edgardo Lander ifr\u00e5gas\u00e4tter om landets \u00f6verfl\u00f6d av oljerikedomar n\u00e5gonsin kan utnyttjas f\u00f6r att \u00e5stadkomma en varaktig social och ekonomisk utveckling. Han ser den nuvarande kritiska tidpunkten som \u201dden slutgiltiga krisen f\u00f6r den oljebaserade utvinningsmodell och nepotistiskt pr\u00e4glade rentierstat som har k\u00e4nnetecknat det venezuelanska samh\u00e4llet sedan b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet.\u201d Krisen \u00e4r djupt sammanl\u00e4nkad med \u201dde ekologiska konsekvenserna av utvinningen av kolv\u00e4ten och dess centrala roll i konsumtionskulturen, b\u00e5de i Venezuela och i de rika kapitalistiska samh\u00e4llena\u201d.<\/p>\n

Washingtons ekonomiska bel\u00e4gring g\u00f6r det \u00e4n sv\u00e5rare f\u00f6r kritiska r\u00f6ster att komma till tals. I ett tal till oljearbetare f\u00f6rsvarade Maduro sin nya makt att f\u00f6rhandla om oljekontrakt i hemlighet: \u201dDet finns m\u00e5nga saker som inte g\u00e5r att diskutera om PDV. Det h\u00e4r \u00e4r som ett krig. Kan man s\u00e4ga var den egna arm\u00e9n ska rycka fram? Folk till v\u00e4nster har kritiserat PDV\u2026. Har de inte m\u00e4rkt de imperialistiska bombardemanget mot industrin?\u201d<\/p>\n

Spetsfundigt och skaml\u00f6st kallade Maduro sin kommitt\u00e9 f\u00f6r \u201domstrukturering\u201d av PDV f\u00f6r \u201dComisi\u00f3n Presidencial Al\u00ed Rodr\u00edguez Araque.\u201d Rodr\u00edguez, som dog 2018, var en h\u00e4ngiven f\u00f6rsvarare av Venezuelas makt \u00f6ver oljetillg\u00e5ngarna; under hela sin karri\u00e4r som gerillaledare, som medlem i kongressens kommitt\u00e9 f\u00f6r tillsyn \u00f6ver oljan under Punto Fijo-eran, och som ordf\u00f6rande f\u00f6r PDV, som oljeminister och n\u00e4ra r\u00e5dgivare till Ch\u00e1vez under den bolivarianska eran. Som medlem i kongressens kolv\u00e4tekommitt\u00e9 p\u00e5 1990-talet var han en frispr\u00e5kig och ofta ensam kritiker av apertura petrolera.
\nStrax f\u00f6re sin d\u00f6d 2018 var Rodr\u00edguez medf\u00f6rfattare till en artikel som uppmanade till nationell enhet mot vad han f\u00f6ruts\u00e5g skulle bli en \u00e5terg\u00e5ng till apertura. Han beklagade att nationaliseringen 1975 verkade ha raderat sex decenniers v\u00e4rdefulla erfarenheter av att hantera det utl\u00e4ndska kapitalets om\u00e4ttliga aptit p\u00e5 tillg\u00e5ng till landets mark ur folkets minne. F\u00f6re 1975 gav oljepolitiken upphov till livliga politiska diskussioner om hur de nationella intressena skulle f\u00f6rsvaras mot imperialismo petrolero. Efter nationaliseringen, och sedan det utl\u00e4ndska kapitalet till synes hade f\u00f6rsvunnit, verkade denna debatt ha tonat bort och tillsammans med den oljeministeriets f\u00f6rm\u00e5ga att \u00f6vervaka koncessionsinnehavarnas verksamhet.<\/p>\n

Mendoza Potella h\u00e4vdar att Venezuela borde \u00f6verge den dyra produktionen av tunga r\u00e5oljor och koncentrera sig p\u00e5 att bygga upp reserver och p\u00e5 produktion av l\u00e4ttare, konventionella r\u00e5oljor. Vi har \u201dm\u00f6jligheter att producera olja i blygsamma kvantiteter f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla v\u00e5ra inhemska behov och skapa en m\u00e5ttlig export. Det skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att skaffa h\u00e5rdvaluta till landets budget, och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt hj\u00e4lpa v\u00e5r ekonomi som verkligen befinner sig i en sv\u00e5r situation.\u201d Hans uppfattningar st\u00e5r inte i samklang med en gr\u00f6n New Deal, men en minskad exploatering av Orinoco skulle \u00e5tminstone bromsa den ekologiska \u00f6del\u00e4ggelsen av regionen.
\nAtt v\u00e4nsterregeringar i Latinamerika beh\u00f6ver lita till gruvdrift eller olja kan uppfattas som en \u201df\u00f6rgiftad b\u00e4gare\u201d, medger Lu\u00eds Angosto-Ferr\u00e1ndez i sin studie om urfolkens politik i Venezuela. Men det g\u00e5r bara att undvika global f\u00f6rst\u00f6relse och \u00f6del\u00e4ggelse \u201dmed hj\u00e4lp av strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 en global niv\u00e5, och innan dessa \u00e4ger rum anser jag det vara oetiskt att l\u00e4gga skulden p\u00e5 dessa l\u00e4nder, som \u00e4r svaga l\u00e4nkar i en global kedja\u201d. <<<\/p>\n

Artikeln \u00e4r ursprungligen publicerad i den amerikanska tidskriften Nacla,<\/a> 5 februari 2021.
\n\u00d6vers\u00e4ttning: G\u00f6ran K\u00e4llqvist<\/strong>.<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare: Daniel Hellinger<\/strong> \u00e4r professor emeritus i Internationella relationer vid Webster university i Missouri, USA.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Navet i Venezuelas regeringspolitik under Hugo Chavez 1999-2013 var att int\u00e4kterna fr\u00e5n landets oljerikedomar skulle komma hela samh\u00e4llet tillgodo, att p\u00e5 det s\u00e4ttet besegra fattigdomen. Efter Chavez d\u00f6d har det skett en stegvis retr\u00e4tt tillbaka mot det marknadsliberala konceptet. Daniel … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1224,559,1222,640,1223],"class_list":["post-2901","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-apertura","tag-chavez","tag-daniel-hellinger","tag-maduro","tag-orinoco"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-KN","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2901","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2901"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2901\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2905,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2901\/revisions\/2905"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2901"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2901"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2901"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}