{"id":2955,"date":"2021-10-31T21:13:26","date_gmt":"2021-10-31T20:13:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2955"},"modified":"2021-10-31T21:24:01","modified_gmt":"2021-10-31T20:24:01","slug":"att-uppratthalla-varlden-en-introduktion-till-lise-vogel-och-social-reproduktionsteori","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2021\/10\/31\/att-uppratthalla-varlden-en-introduktion-till-lise-vogel-och-social-reproduktionsteori\/","title":{"rendered":"Att uppr\u00e4tth\u00e5lla v\u00e4rlden: En introduktion till Lise Vogel och social reproduktionsteori"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r feminister p\u00e5 sjuttiotalet drev kampanjer f\u00f6r att hush\u00e5llsarbete i hemmet skulle avl\u00f6nas som annat arbete rev deras argumentation undan den ideologiska sl\u00f6ja som f\u00f6rvanskar vad hemarbetet i grund och botten handlar om. Lotte Schack skildrar den teoretiska bakgrunden med en introduktion av Lise Vogel och social reproduktionsteori.<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"\"

Bild: See Red Women\u2019s Workshop<\/a><\/p><\/div>\n

I Doris Lessings roman <\/span><\/span>Den goda terroristen <\/i><\/span><\/span>fr\u00e5n 1986<\/span><\/span> <\/i>f\u00f6ljer vi kommunisten Alice. Tillsammans med sin inkompetenta pojkv\u00e4n flyttar Alice in i ett kollektiv som ockuperar ett trasigt hus som ska rivas i 80-talets London. Medan resten av kollektivet \u00e5ker p\u00e5 demonstrationer, planerar sympatiaktioner med IRA och h\u00e5ller hemliga m\u00f6ten st\u00e4dar Alice. Systematiskt ordnar hon de h\u00f6gar av skr\u00e4p som har hopat sig i huset. Hon \u00f6vertalar kommunen att s\u00e4tta p\u00e5 vattnet och v\u00e4rmen, lagar mat och brygger kaffe. <\/span><\/span><\/p>\n

De andra i kollektivet undrar varf\u00f6r hon inte deltar i det politiska arbetet och menar att det nog \u00e4r f\u00f6r att hon inte f\u00f6rst\u00e5r sig p\u00e5 politik. Vad de inte inser \u00e4r att Alices husliga arbete m\u00f6jligg\u00f6r deras aktivism. N\u00e4r de tr\u00f6tta kommer hem fr\u00e5n en demonstration finns en stor portion spagetti redo i k\u00f6ket; d\u00e4r bryggs te i bakgrunden till deras upphetsade diskussioner; f\u00f6r att inte tala om m\u00f6jligheten att duscha och h\u00e5lla sig varm under vintern.<\/span><\/span><\/p>\n

Den goda terroristen kan, f\u00f6rutom att l\u00e4sas som en satir <\/span><\/span>\u00f6ver<\/span><\/span><\/span><\/span> en del av v\u00e4nstern under en specifik tidsperiod, ocks\u00e5 uppfattas som en roman om <\/span><\/span>social reproduktion<\/i><\/span><\/span>. I alla fall om social reproduktion f\u00f6rst\u00e5s marxistiskt, som det arbete som p\u00e5g\u00e5r utanf\u00f6r produktionen, men som m\u00f6jligg\u00f6r arbetarklassens n\u00f6dv\u00e4ndiga reproduktion. Den gren av feministisk teori som har intresserat sig f\u00f6r detta f\u00f6rh\u00e5llande kallas <\/span><\/span>social reproduktionsteori<\/i><\/span><\/span> och har under l\u00e5ng tid varit i stort sett bortgl\u00f6md. Under de senaste \u00e5ren har denna tradition dock \u00e5teruppt\u00e4ckts och vitaliserats. En viktig del av f\u00f6rklaringen torde vara feminismens generella genomslag under 2010-talet i kombination med f\u00f6rnyad kritik av kapitalismen i efterspelet av finanskrisen 2008. Trots att denna och andra sammanl\u00e4nkade kriser generellt har drabbat kvinnor h\u00e5rdare \u00e4n m\u00e4n, har dominerande feministiska inriktningar inte f\u00f6rm\u00e5tt att f\u00f6rklara detta. Genom att fokusera p\u00e5 sambandet mellan f\u00f6rtrycket av kvinnor och det kapitalistiska systemet har d\u00e4remot den sociala reproduktionsteorin kommit att bli ett attraktivt alternativ. \u00c4ven om social reproduktionsteori ursprungligen fokuserade p\u00e5 kvinnors hemarbete har nutida f\u00f6respr\u00e5kare dessutom anv\u00e4nt teorin till att analysera samtidens kriser genom att bredda begreppet till ocks\u00e5 att inkludera hur samh\u00e4llet reproduceras genom institutioner och gemenskaper <\/span><\/span>utanf\u00f6r <\/i><\/span><\/span>hemmet. Flera fr\u00e5gor som \u00e4r centrala f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 de senaste \u00e5rens kriser \u2013 inte minst s\u00e5dana som r\u00f6r boende och skulds\u00e4ttning \u2013 har varit framtr\u00e4dande i det h\u00e4r sammanhanget.<\/span><\/span><\/p>\n

I centrum f\u00f6r \u00e5teruppt\u00e4ckten av den sociala reproduktionsteorin har Lise Vogels arbete och <\/span><\/span>s\u00e4rskilt<\/span><\/span> hennes verk <\/span><\/span>Marxism and the Oppression of Women: Toward a unitary theory<\/i><\/span><\/span> fr\u00e5n 1983 st\u00e5tt. Lise Vogel f\u00f6ddes i USA 1938 och \u00e4r ursprungligen konsthistoriker. N\u00e4r hon sedan doktorerade i sociologi b\u00f6rjade hon bekanta sig med relationen mellan marxism och teorier om f\u00f6rtrycket av kvinnor. Det \u00e4r Vogel givetvis inte <\/span><\/span>ensam om.<\/span><\/span><\/span><\/span> Vogels arbete bygger p\u00e5, och kritiserar, den socialistisk feministiska traditionen.<\/span><\/span><\/p>\n

Tv\u00e5systemsteori
\n<\/b><\/span><\/span>Den socialistiska feminismen kritiserar enligt Vogel tv\u00e5 olika tendenser hos socialistiska och liberalfeministiska utg\u00e5ngspunkter. \u00c5 ena sidan avvisas tendensen, som finns inom b\u00e5de socialistisk och liberalfeministisk ideologi, att se f\u00f6rtrycket av kvinnor som en fr\u00e5ga om fr\u00e5nvaro av r\u00e4ttigheter och simpel manschauvinism. \u00c5 andra sidan avvisar socialistiska feminister <\/span><\/span>ocks\u00e5<\/i><\/span><\/span> tendensen till en ekonomisk och deterministisk analys av kvinnors position genom att insistera p\u00e5 att psykologiska och ideologiska aspekter ocks\u00e5 \u00e4r centrala. Med utg\u00e5ngspunkt i denna kritik har f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r socialistisk feministisk teori h\u00e4vdat att kvinnors sociala, psykologiska och ideologiska f\u00f6rtryck har materiella r\u00f6tter samt att marxistisk teori aldrig har erbjudit en tillfredsst\u00e4llande analys av dessa.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"

Lise Vogel<\/p><\/div>\n

Mot denna bakgrund har socialistiska feminister teoretiserat kvinnors f\u00f6rt<\/span><\/span>r<\/span><\/span>yck under kapitalismen som ett resultat av tv\u00e5 olika, separata system: kapitalismen och patriarkatet. Vogel kallar detta f\u00f6r tv\u00e5systemsperspektivet. <\/span><\/span>U<\/span><\/span><\/span><\/span>r<\/span><\/span><\/span><\/span> detta perspektiv \u00e4r <\/span><\/span><\/span><\/span>det<\/span><\/span><\/span><\/span> kvinnors involvering i den k\u00f6nsuppdelade arbetsdelningen och det faktum att de b\u00e5de \u00e4r beroende av, och i konflikt med, m\u00e4n som <\/span><\/span>\u00e4r <\/span><\/span>orsaken till deras f\u00f6rtryck. Det specifika produktionss\u00e4ttet ses som en viktig variabel f\u00f6r hur f\u00f6rtrycket ser ut, men det \u00e4r inte h\u00e4r vi hittar dess orsak \u2013 i <\/span><\/span>kontrast<\/span><\/span><\/span><\/span> till klassf\u00f6rtrycket, som \u00e4r ett direkt resultat av de kapitalistiska produktionsf\u00f6rh\u00e5llandena. P\u00e5 det s\u00e4ttet betraktas de tv\u00e5 typerna av f\u00f6rtryck som tv\u00e5 separata system, som opererar relativt sj\u00e4lvst\u00e4ndigt. D\u00e4rf\u00f6r anses den marxistiske analysen inte kunna ge ett svar p\u00e5 fr\u00e5gan om f\u00f6rtrycket av kvinnan som kvinna.<\/span><\/span><\/p>\n

Vogels kritik av socialistisk feminism orienterar sig kring tanketraditionens slutsats att man inte kan anv\u00e4nda Marx f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 s\u00e5 kallade \u201dkvinnoproblem\u201d och kvinnans frig\u00f6relse. Vogel medger f\u00f6rvisso att Marx inte erbjuder en tillfredsst\u00e4llande analys av kvinnofr\u00e5gan \u2013 men, h\u00e4vdar hon, det kan man \u00e5stadkomma genom att anv\u00e4nda den marxistiska metoden vilken Vogel <\/span><\/span>till\u00e4mpar<\/span><\/span><\/span><\/span> f\u00f6r att utveckla den sociala reproduktionsteorin.<\/span><\/span><\/p>\n

Social reproduktionsteori och uppg\u00f6relsen med tv\u00e5systemsperspektivet
\n<\/b><\/span><\/span>En del av Vogels kritik handlar om att socialistiska feminister inte har f\u00f6rm\u00e5tt ge ett tillfredsst\u00e4llande teoretiskt svar p\u00e5 fr\u00e5gan om <\/span><\/span>varf\u00f6r <\/i><\/span><\/span>kvinnof\u00f6rtryck finns och hur det h\u00e4nger ihop med specifika produktionsf\u00f6rh\u00e5llanden. Det \u00e4r h\u00e4r Vogel ser den sociala reproduktionsteorins potential. I motsats till tv\u00e5systemsperspektivet pekar den sociala reproduktionsteorin p\u00e5 att kvinnof\u00f6rtryck handlar om kvinnors position i den sociala reproduktionen. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 detta<\/span><\/span>,<\/span><\/span><\/span> m\u00e5ste vi b\u00f6rja analysen i den marxistiska f\u00f6rst\u00e5elsen av klass.<\/span><\/span><\/p>\n

I ett kapitalistiskt samh\u00e4lle finns grovt sett tv\u00e5 klasser: de som \u00e4ger produktionsmedlen, kapitalistklassen, och de som inte g\u00f6r det, arbetarklassen. D\u00e5 den sistn\u00e4mnda kategorin inte \u00e4ger de medel som kr\u00e4vs f\u00f6r att \u00f6verleva, \u00e4r de tvungna att s\u00e4lja sin arbetskraft till kapitalistklassen f\u00f6r att f\u00e5 en l\u00f6n som de kan anv\u00e4nda f\u00f6r att betala mat, hyra, et cetera \u2013 f\u00f6r att \u00f6verhuvudtaget kunna \u00f6verleva. Enligt Marx producerar arbetaren mer \u00e4n vad hen f\u00e5r tillbaka. Det \u00e4r allts\u00e5 bara en del av det v\u00e4rde arbetaren producerar p\u00e5 en dag som g\u00e5r till arbetarens l\u00f6n. Resten bidrar till att kapitalisten kan tillgodog\u00f6ra sig <\/span><\/span>merv\u00e4rde,<\/i><\/span><\/span> det vill s\u00e4ga \u00f6verskott f\u00f6r f\u00f6retaget. <\/span><\/span><\/p>\n

Den delen av arbetsdagen som g\u00e5r till arbetarens egen l\u00f6n kallar Vogel f\u00f6r <\/span><\/span>n\u00f6dv\u00e4ndigt arbete <\/i><\/span><\/span>(<\/span><\/span>necessary labour<\/i><\/span><\/span>)<\/span><\/span>. <\/i><\/span><\/span>Det n\u00f6dv\u00e4ndiga arbetet utg\u00f6r grunden f\u00f6r att livsmedel ska kunna inhandlas. H\u00e4r <\/span><\/span>framtr\u00e4der<\/span><\/span><\/span><\/span> en annan aspekt av det n\u00f6dv\u00e4ndiga arbetet: n\u00e4mligen det arbete som kr\u00e4vs f\u00f6r att dessa livsmedel ska kunna konsumeras, det som Vogel betecknar som <\/span><\/span>hemarbete,<\/i><\/span><\/span> eller reproduktivt arbete, som samtida feminister snarare ben\u00e4mner det. N\u00f6dv\u00e4ndigt arbete \u00e4r allts\u00e5 det arbete som kr\u00e4vs f\u00f6r att arbetaren ska kunna reproducera sig sj\u00e4lv. I relation till hur arbetarklassen generellt uppr\u00e4tth\u00e5lls och ers\u00e4tts kallas detta social reproduktion. Vogel understryker att detta begrepp enbart relaterar till arbetarklassen. Kapitalistklassen reproducerar ocks\u00e5 sig sj\u00e4lva men p\u00e5 helt andra villkor.<\/span><\/span><\/p>\n

Enligt Vogel finns tre aspekter av social reproduktion: 1) uppr\u00e4tth\u00e5llandet av direkta producenter, det vill s\u00e4ga arbetare, 2) uppr\u00e4tth\u00e5llandet av klassens icke-arbetande medlemmar och 3) klassens f\u00f6rnyelse \u00f6ver generationer. Mer konkret handlar de tv\u00e5 f\u00f6rsta aspekterna om de dagliga aktiviteter som vi alla utf\u00f6r, s\u00e5som matlagning, st\u00e4dning, barnpassning, omsorg och v\u00e5rd av sjuka och gamla. Den tredje aspekten handlar om barnaf\u00f6dande och \u00e5terskapandet av nya arbetare, vars arbetskraft kan approprieras av kapitalistklassen. Samtliga aspekter \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r kapitalismen som produktionssystem. Om arbetarklassen inte reproduceras, fr\u00e5n den ena dagen till den andra s\u00e5v\u00e4l som \u00f6ver generationer, finns det inga arbetare som kan skapa v\u00e4rde. <\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r i den sista aspekten av social reproduktion som vi enligt Vogel hittar roten till kvinnof\u00f6rtrycket. De tv\u00e5 f\u00f6rsta aspekterna \u00e4r inte beroende av en k\u00f6nsbaserad arbetsdelning: alla kan, oavsett k\u00f6n, laga mat och st\u00e4da. Men <\/span><\/span>majoriteten av<\/span><\/span><\/span><\/span> de som f\u00f6der barn \u00e4r kvinnor. <\/span><\/span><\/p>\n

Barnaf\u00f6dande utg\u00f6r dock ett dilemma f\u00f6r kapitalistklassen. \u00c5 ena sidan vill den g\u00e4rna f\u00f6rs\u00e4kra sig att det ska finnas tillg\u00e4nglig arbetskraft \u00e4ven i framtiden. \u00c5 andra sidan inneb\u00e4r barnaf\u00f6dandet en period d\u00e4r arbetarnas n\u00f6dv\u00e4ndiga arbete \u00f6kar och d\u00e4rf\u00f6r tar tid fr\u00e5n det arbete som skapar merv\u00e4rde f\u00f6r kapitalisten. Dels f\u00f6r att f\u00f6dseln inneb\u00e4r en period d\u00e5 den f\u00f6dande rent fysiskt inte kan ta del i det merv\u00e4rdeskapande arbetet, men ocks\u00e5 f\u00f6r att barn kr\u00e4ver mer omsorg och tillsyn \u00e4n andra medlemmar av arbetarklassen, samtidigt som de inte bidrar till merv\u00e4rdet.<\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r viktigt att po\u00e4ngtera att ett klassamh\u00e4lle har olika m\u00f6jligheter att reproducera sin arbetsstyrka som inte beh\u00f6ver vara delegerat till familjen. Som exempel n\u00e4mner Vogel att man kan v\u00e4lja att l\u00e5ta den nuvarande arbetsstyrkan arbete sig till d\u00f6ds och i st\u00e4llet importera migranter. Ett annat exempel \u00e4r hur arbetare p\u00e5 vissa st\u00e4llen i Sydafrika under apartheid bodde i baracker och bara fick bes\u00f6ka sin familj en g\u00e5ng om \u00e5ret. Vogel menar att analyser som tar den sociala reproduktionens plats i familjen som en sj\u00e4lvklarhet riskerar att fetischisera och naturalisera k\u00e4rnfamiljen. Kapitalistklassen bryr sig i princip inte om hur arbetarklassen lever sitt liv, bara den g\u00f6r det p\u00e5 ett s\u00e4tt genom vilket de reproducerar sin arbetskraft s\u00e5 billigt som m\u00f6jligt, s\u00e5 att profitandelen kan \u00f6ka. F\u00f6r arbetarklassen \u00e4r det d\u00e4remot en central fr\u00e5ga: Arbetarklassen k\u00e4mpar f\u00f6r att livet skall vara n\u00e5got mer \u00e4n bara ett medel f\u00f6r kapitalets profitmaximering. Att det \u00e4r familjen som har blivit arenan f\u00f6r den sociala reproduktionen \u00e4r p\u00e5 det s\u00e4ttet e<\/span><\/span>n<\/span><\/span><\/span><\/span> f\u00f6ljd<\/span><\/span><\/span><\/span> av kapitalistklassens f\u00f6rs\u00f6k att \u00f6verskrida m\u00e5lkonflikten mellan kapitalets omedelbara f\u00f6rlust av merv\u00e4rde och behovet av att kunna skapa merv\u00e4rde i framtiden \u2013 och \u00e4r ett resultat av klasskamp. <\/span><\/span><\/p>\n

Eftersom kvinnor f\u00f6der barn uppst\u00e5r det en period d\u00e5 det reproduktiva arbetet tar tid fr\u00e5n deras m\u00f6jlighet att ta del i det produktiva arbetet och d\u00e4rvid fr\u00e5n att tj\u00e4na pengar till det materiella uppeh\u00e4llet och fr\u00e5n att skapa merv\u00e4rde f\u00f6r kapitalisten. F\u00f6r att v\u00e4ga upp f\u00f6r detta tar m\u00e4n under en period i h\u00f6gre grad \u00e4n kvinnor del i detta arbete. Detta \u00e4r dock inte begr\u00e4nsat till graviditeten och tiden d\u00e4refter. Kvinnor tilldelas <\/span><\/span>generellt <\/i><\/span><\/span>det prim\u00e4ra ansvaret f\u00f6r det reproduktiva arbetet, s\u00e4rskilt i relation till barn. P\u00e5 ett motsvarande vis tilldelas m\u00e4n ansvaret f\u00f6r det produktiva arbetet och f\u00f6r det materiella uppeh\u00e4llet av familjen. P\u00e5 det s\u00e4ttet f\u00f6rs\u00e4tts kvinnor i en ekonomisk beroenderelation till m\u00e4n.<\/span><\/span><\/p>\n

Mot bakgrund av detta konkluderar Vogel att kvinnof\u00f6rtrycket \u00e4r ett resultat av hur mots\u00e4ttningen f\u00f6r kapitalisterna mellan den omedelbara f\u00f6rlusten av merv\u00e4rde och n\u00f6dv\u00e4ndigheten att s\u00e4kra framtidens merv\u00e4rde har l\u00f6sts genom en fetischisera arbetsdelning i familjen, vilket g\u00f6r kvinnor ekonomisk beroende av m\u00e4n. Detta materiella f\u00f6rtryck blir enligt Vogel ber\u00e4ttigat <\/span><\/span>ideologiskt<\/i><\/span><\/span>, exempelvis genom ideologin om m\u00e4ns dominans \u00f6ver kvinnor. <\/span><\/span><\/p>\n

L\u00f6n f\u00f6r hemarbete
\n<\/b><\/span><\/span>Andra marxistiska feminister har pekat p\u00e5 att kvinnors roll i den sociala reproduktionen \u00e4r inv\u00e4vd i en ideologisk sl\u00f6ja som g\u00f6r det sv\u00e5rt att k\u00e4nna igen den som en f\u00f6rtryckt position. Denna ideologiska sl\u00f6ja verkar p\u00e5 flera olika s\u00e4tt. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det reproduktiv arbetet naturaliserat och d\u00e4rmed nedv\u00e4rderat. Alla kan tv\u00e4tta kl\u00e4der, alla kan laga mat och st\u00e4da, det ses p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt inte som ett riktigt arbete. F\u00f6r det andra \u00e4r det reproduktiva arbetet ocks\u00e5 inv\u00e4vt i en inflytelserik diskurs om k\u00e4rlek. N\u00e4r vi g\u00f6r hemarbete t\u00e4nker vi inte att vi g\u00f6r det f\u00f6r kapitalet: vi lagar mat till v\u00e5ra partners f\u00f6r att vi \u00e4lskar dem och vill g\u00f6ra dem glada, inte f\u00f6r att vi t\u00e4nker att de skall vara redo att skapa merv\u00e4rde imorgon; vi skaffar barn f\u00f6r att vi har en tanke om att det berikar v\u00e5r tillvaro, inte f\u00f6r att vi t\u00e4nker att vi skall s\u00e4kra n\u00e4sta generations arbetare; vi passar och tar hand om barnen av k\u00e4rlek. Hur skulle dessa k\u00e4rlekshandlingar kunna vara arbete?<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"

Bild: See Red Women\u2019s Workshop<\/a><\/p><\/div>\n

Flera marxistiska feminister har \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kt att argumentera f\u00f6r att dessa k\u00e4rlekshandlingar faktiskt \u00e4r arbete. Kampanjen Wages for Housework p\u00e5 1970-talet kr\u00e4vde, som namnet antyder, att staten skulle avl\u00f6na kvinnors arbete i hemmet. Kampanjen var internationell, men hade sina teoretiska r\u00f6tter hos den periodens italienska feminister som Leopoldina Fortunati, Mariarosa Dalla Costa och Silvia Federici, vilka alla var influerade av social reproduktionsteori.<\/span><\/span><\/p>\n

Enligt dessa teoretiker besl\u00f6jas det reproduktiva arbetets centrala plats i det kapitalistiska systemet genom det s\u00e4tt p\u00e5 vilket det blir inf\u00f6rlivat i diskurser om k\u00e4rlek, d\u00e4r id\u00e9n om en l\u00f6n framst\u00e5r som v\u00e4sen<\/span><\/span>s<\/span><\/span><\/span>fr\u00e4mmande. \u00c4ven om detta arbete \u00e4r vad som binder kvinnor till kapitalet, \u00e4r denna relation inte lika \u00f6ppen och tydlig som det s\u00e4tt p\u00e5 vilket det produktiva arbetet binder arbetaren till kapitalet. Det reproduktiva arbetets oavl\u00f6nade natur hindrar kvinnor fr\u00e5n att k\u00e4nna igen det som f\u00f6rtryck och fr\u00e5n att insistera p\u00e5 sin roll som revolution\u00e4ra subjekt i kampen mot kapitalet. Det reproduktiva arbetets ideologiskt besl\u00f6jade karakt\u00e4r har k\u00e4rnfullt beskrivits av Silvia Federici i en pamflett fr\u00e5n 1975: \u201dNi s\u00e4ger det \u00e4r k\u00e4rlek. Vi s\u00e4ger det \u00e4r obetalt arbete\u201d <\/span><\/span>(Federici 2016).<\/span><\/span><\/p>\n

Men a<\/span><\/span>ndra marxistiska feminister har sedan <\/span><\/span>dess<\/span><\/span> argumenterat f\u00f6r att kravet inte skulle betraktas som ett verkligt krav utan som en symbolisk gest (Weeks 2011; Ferguson 2020). M\u00e5let var allts\u00e5 inte att g\u00f6ra hemarbete till \u00e4nnu <\/span><\/span>e<\/span><\/span>n vara p\u00e5 marknaden. Kravet om l\u00f6n f\u00f6r hemarbete skulle i st\u00e4llet ses som ett s\u00e4tt f\u00f6r kvinnor att sj\u00e4lva inse, och vinna erk\u00e4nnande f\u00f6r, hemarbetets exploaterande natur under kapitalismen, s\u00e5 att de kan bek\u00e4mpa det, s\u00e5som arbetare gjorde mot exploateringen i det produktiva arbetet. Dessutom skulle kampanjen ocks\u00e5 visa p\u00e5 det om\u00f6jliga i att f\u00f6rverkliga denna vision inom det kapitalistiska systemet,\u0007\u0003\b eftersom kapitalet \u00e4r beroende av att det reproduktiva arbetet f\u00f6rblir oavl\u00f6nat. Om det skulle avl\u00f6nas skulle det inte vara m\u00f6jligt f\u00f6r kapitalet att skapa merv\u00e4rde \u2013 f\u00f6r mycket av \u00f6verskottet skulle d\u00e5 g\u00e5 till arbetarna.<\/span><\/span><\/p>\n

Kritik av social reproduktionsteori
\n<\/b><\/span><\/span>Social reproduktionsteori har blivit kritiserad f\u00f6r sitt fokus p\u00e5 den heterosexuella k\u00e4rnfamiljen. Relaterat till denna kritik kan social reproduktionsteori ocks\u00e5 tillskrivas en essentialistisk syn p\u00e5 k\u00f6n: f\u00f6r att kvinnor f\u00f6der barn \u00e4r de d\u00f6mda till sin position i den sociala reproduktionen. Men po\u00e4ngen i social reproduktionsteori \u00e4r just att k\u00f6nsrollerna i kapitalismen inte \u00e4r naturliga eller sj\u00e4lvklara. Tv\u00e4rtom \u00e4r de ett resultat av hur den sociala reproduktionen \u00e4r organiserad i samh\u00e4llet, en organisering som hade kunnat utformas p\u00e5 otaliga andra s\u00e4tt \u00e4n genom den heterosexuella k\u00e4rnfamiljen. Kvinnof\u00f6rtryckets materiella r\u00f6tter h\u00e4nvisar allts\u00e5 inte, som man skulle kunna l\u00e4sa det, till en essentiell, biologisk kropp, utan till de materiella produktionsf\u00f6rh\u00e5llandena under kapitalismen. Flera marxistiska feminister har ocks\u00e5 argumenterat f\u00f6r att k\u00f6nsuppdelad arbetsdelning inte begr\u00e4nsar sig till det reproduktiva arbetet i hemmet. N\u00e4r reproduktivt arbete omvandlas till l\u00f6nearbete \u00e4r en \u00f6verv\u00e4ldigande majoritet av arbetarna kvinnor och arbetet \u00e4r generellt l\u00e5gavl\u00f6nat.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"

Bild: See Red Women\u2019s Workshop<\/a><\/p><\/div>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt som marxistiska feminister har kritiserat andra marxister f\u00f6r att vara \u201dk\u00f6nsblinda\u201d, har de sj\u00e4lva blivit kritiserade f\u00f6r att ha en \u201drasblind\u201d analys genom att inte seri\u00f6st behandla fr\u00e5gan om vilken roll ras och etnicitet spelar i den sociala reproduktionen. Har svarta och vita kvinnor samma position i relation till den sociala reproduktionen? Svarta feminister som till exempel bell hooks (2000) har kritiserat inte bara marxistiska feminister utan feministisk teori generellt f\u00f6r att l\u00e4gga f\u00f6r stort fokus p\u00e5 kvinnof\u00f6rtryck i hemmet. hooks argumenterar f\u00f6r att hemmet f\u00f6r svarta kvinnor i USA historiskt sett har varit den arena d\u00e4r de har m\u00f6tt <\/span><\/span>minst <\/i><\/span><\/span>f\u00f6rtryck. Hemmet har varit en viloplats fr\u00e5n ett rasistiskt samh\u00e4lle och en plats d\u00e4r motst\u00e5ndspraktiker har kunnat utg\u00e5 ifr\u00e5n. Dessutom har svarta kvinnor en annan relation till kapitalet f\u00f6r att de alltid har varit tvungna att ta del i arbetet, genom l\u00f6nearbete eller tv\u00e5ngsarbete under slaveriet. D\u00e4rmed inte sagt att svarta kvinnor inte <\/span><\/span>ocks\u00e5 <\/i><\/span><\/span>upplever f\u00f6rtryck i hemmet och att de inte ocks\u00e5 \u00e4r underkastade ansvaret f\u00f6r social reproduktion. Po\u00e4ngen \u00e4r att det reproduktiva arbetet skiljer sig f\u00f6r vita och svarta kvinnor. <\/span><\/span><\/p>\n

Detta \u00e4r en <\/span><\/span>st\u00e5ndpunkt<\/span><\/span><\/span><\/span> som ofta framf\u00f6rs av f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r intersektionell feminism som har haft stort inflytande de senaste \u00e5ren. De argumenterar f\u00f6r att kvinnor inte \u201dbara\u201d \u00e4r kvinnor men ocks\u00e5 b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s utifr\u00e5n deras klassposition, etnicitet, sexualitet, och s\u00e5 vidare. Det betyder att olika maktordningar samspelar och skapar olika typer av f\u00f6rtryck f\u00f6r olika kvinnor. Vogel har i sin tur kritiserat denna tradition f\u00f6r att n\u00f6ja sig med att <\/span><\/span>beskriva <\/i><\/span><\/span>f\u00f6rtryck, utan att kunna ge n\u00e5gon f\u00f6rklaring p\u00e5 fr\u00e5gan om <\/span><\/span>varf\u00f6r<\/i><\/span><\/span> det finns, vilket inneb\u00e4r att den inte kan bidra till att bek\u00e4mpa det. Dessutom har social reproduktionsteori idag utvidgats till att vid sidan av kategorierna \u201dkvinna\u201d och \u201dklass\u201d \u00e4ven inkludera andra kategorier. Likv\u00e4l kvarst\u00e5r skillnaden att den sociala reproduktionsteorin analyserar dessa kategorier f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur kapitalistklassens exploatering av arbetsklassen st\u00e4ndigt \u00e5terskapas och som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r reproduktionen av <\/span><\/span>kapitalismen <\/i><\/span><\/span>(Bhattacharya 2017, 7).<\/span><\/span> <\/i>P\u00e5 det s\u00e4ttet skiljer sig den sociala reproduktionsteorin fr\u00e5n den intersektionella teorin, vilken insisterar p\u00e5 att inte framh\u00e4va en s\u00e4rskild kategori eller maktordning.<\/span><\/span><\/p>\n

Konsekvenser f\u00f6r den feministiska r\u00f6relsen
\n<\/b><\/span><\/span>Vogel riktar ocks\u00e5 kritik mot den typ av feministisk r\u00f6relse som bara koncentrerar sig p\u00e5 juridiska r\u00e4ttigheter. Vogel betonar r\u00e4ttigheter som en viktig del av kvinnokampen, men menar att detta fokus inte \u00e4r nog. F\u00f6rtrycket av arbetarkvinnor \u00e4r inte bara ett resultat av <\/span><\/span>en <\/span><\/span>avsaknad av r\u00e4ttigheter, utan har sitt ursprung i hur den sociala reproduktionen \u00e4r organiserad i det kapitalistiska systemet. En feministisk r\u00f6relse som bara koncentrerar sig p\u00e5 r\u00e4ttigheter representerar bara en borgerlig feminism. Allts\u00e5 kan frig\u00f6relse f\u00f6r <\/span><\/span>alla kvinnor<\/i><\/span><\/span> inte uppn\u00e5s om inte organiseringen av den sociala reproduktionen tacklas \u2013 och som en konsekvens av detta, hela det kapitalistiska systemet. Omv\u00e4nt argumenterar Vogel ocks\u00e5 f\u00f6r att social reproduktionsteori visar att verklig socialistisk kamp inte kan f\u00f6ras om inte denna form av organisering ocks\u00e5 konfronteras, och att detta \u00e4ven g\u00e4ller f\u00f6r kvinnokampen generellt. <\/span><\/span><\/p>\n

I den nutida feministiska r\u00f6relsens t\u00e4nkande kan man se liknande str\u00f6mningar, bland annat i de senaste \u00e5rens s\u00e5 kallade kvinnostrejker. I pamfletten <\/span><\/span>Feminism f\u00f6r de 99 procenten <\/i><\/span><\/span>beskriver Cinzia Arruzza, Nancy Fraser och Tithi Bhattacharya\u0007\u0003\b hur dessa strejker har varit planerade i samband med olika feministiska kamper som till exempel polska kvinnors protest mot en anti-abortlag 2016.<\/span><\/span><\/p>\n

H\u00e4r s\u00e4tts dessa strejker i motsats till den liberalfeministiska v\u00e5g som har v\u00e4llt fram de senaste \u00e5ren. Enligt Arruza, Fraser och Bhattacharya har den liberalfeministiska r\u00f6relsen argumenterat f\u00f6r att v\u00e4rlden skulle vara b\u00e4ttre om det fanns fler f\u00f6retag styrda av kvinnor och att vi d\u00e4rf\u00f6r skall jobba h\u00e5rt f\u00f6r att kr\u00e4va v\u00e5r plats i diverse f\u00f6retagsledningar och -styrelser. Liksom Vogel menar de att denna typ av feminism bara gynnar en specifik klass av kvinnor. Vad mera \u00e4r: den \u00e4r direkt skadlig f\u00f6r majoriteten av kvinnor som inte f\u00e5r annat ut av en starkare kapitalistklass \u00e4n f\u00f6rdjupad exploatering.<\/span><\/span><\/p>\n

I motsats till denna feminism visar strejkerna p\u00e5 v\u00e4rdet av vanliga kvinnors arbete. Under en hel dag ska kvinnor v\u00e4gra att utf\u00f6ra n\u00e5got arbete: inte g\u00e5 till sitt l\u00f6narbete, inte utf\u00f6ra hemarbete och i st\u00e4llet samla sig till demonstrationer p\u00e5 gatorna. Detta f\u00f6r att visa hur grundl\u00e4ggande detta arbete, avl\u00f6nat och oavl\u00f6nat, \u00e4r f\u00f6r att samh\u00e4llet ska kunna fungera. I likhet med Wages for Housework-feministerna visar dessa strejker p\u00e5 hur kvinnors arbete \u00e4r <\/span><\/span>arbete <\/i><\/span><\/span>och hur kvinnor d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r <\/span><\/span>arbetare<\/i><\/span><\/span>. P\u00e5 det s\u00e4ttet kan kvinnor kr\u00e4va sin plats som revolution\u00e4ra subjekt. Detta fokus p\u00e5 kvinnors roll som revolution\u00e4ra subjekt s\u00e4rskiljer ocks\u00e5 denna feministiska v\u00e5g fr\u00e5n andra nutida feministiska str\u00f6mningar. D\u00e4r dessa tenderar att fokusera p\u00e5 exkludering, marginalisering och avsaknad av privilegier, fokuserar social reproduktionsteori p\u00e5 hur kvinnor kan g\u00f6ra motst\u00e5nd<\/span><\/span> via <\/i><\/span><\/span>sin f\u00f6rtryckta position, vilket ger dem en central snarare \u00e4n marginaliserad roll att spela i kampen f\u00f6r ett annat samh\u00e4lle.<\/span><\/span><\/p>\n

I <\/span><\/span>kontrast<\/span><\/span><\/span><\/span> till Alices kamraters uppfattning i <\/span><\/span>Den goda terroristen <\/i><\/span><\/span>\u00e4r reproduktivt arbete allts\u00e5 helt grundl\u00e4ggande och faktiskt <\/span><\/span>politiskt. <\/i><\/span><\/span>Lise Vogel och andra f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r social reproduktionsteori menar att denna typ av arbete \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r att samh\u00e4llet, och s\u00e4rskilt det <\/span><\/span>kapitalistiska samh\u00e4llet,<\/i><\/span><\/span> ska kunna fungera. \u00c4ven om kvinnof\u00f6rtryck har funnits f\u00f6rr i tiden, \u00e5terfinns orsaken till detta kvinnof\u00f6rtryck i kvinnornas position i den sociala reproduktionen: n\u00e4mligen i den k\u00f6nsuppdelade arbetsdelningen d\u00e4r kvinnor g\u00f6rs ekonomiskt beroende av m\u00e4n. Fast\u00e4n majoriteten av kvinnor idag tar plats p\u00e5 arbetsmarknaden och \u00e4r ekonomisk oberoende av m\u00e4n, \u00e4r det fortfarande kvinnor som utf\u00f6r majoriteten av det reproduktiva arbetet \u2013 b\u00e5de i hemmet och p\u00e5 arbetsmarknaden. Och detta arbete forts\u00e4tter att vara nedv\u00e4rderat \u2013 b\u00e5de i hemmet och p\u00e5 arbetsmarknaden. F\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r social reproduktionsteori ser inte detta bara negativt. H\u00e4r finns \u00e4ven potentialen f\u00f6r en bred politisk organisering. Om kvinnor inser sin position i det reproduktiva arbetet, att de uppr\u00e4tth\u00e5ller v\u00e4rlden, kan de \u00e4ven tillskriva sig r\u00e4tten att f\u00f6r\u00e4ndra den.<\/span><\/span><\/p>\n

Litteraturlista:
\n<\/b><\/span><\/span>Arruzza, Cinzia, Tithi Bhattacharya, Nancy Fraser, och Oskar S\u00f6derlind. 2019. <\/span><\/span>Feminism f\u00f6r de 99 procenten<\/i><\/span><\/span>. H\u00e4gersten: Tankekraft F\u00f6rlag.
\nBhattacharya, Tithi, red. 2017. <\/span><\/span>Social Reproduction Theory: Remapping Class, Recentring Oppression<\/i><\/span><\/span><\/span>. <\/span><\/span><\/span>London: Pluto Press.
\nFederici, Silvia. 2016. \u201dVarf\u00f6r sexualitet \u00e4r arbete (1975)\u201d. I <\/span><\/span>Astra (Helsingfors. <\/i><\/span><\/span>2012)<\/i><\/span><\/span><\/span>. Vol. 36\u201341. Astra (Helsingfors. 2012).
\nFerguson, Susan J. 2020. <\/span><\/span><\/span>Women and work\u202f: feminism, labour, and social reproduction<\/i><\/span><\/span><\/span>. London: Pluto Press.
\nFraser, Nancy. 2016. \u201dContradictions of Capital and Care\u201d. <\/span><\/span><\/span>New Left Review<\/i><\/span><\/span><\/span>, nr 100 (augusti): 99\u2013117.
\nGleeson, Jules Joanne, och Elle O\u2019Rourke, red. 2021. <\/span><\/span><\/span>Transgender Marxism<\/i><\/span><\/span><\/span>. Pluto Press (UK).
\nhooks, bell. 2000. <\/span><\/span><\/span>Feminist Theory: From Margin to Center<\/i><\/span><\/span><\/span>. 2nd edition. Cambridge, MA: South End Press.
\n<\/span>Lessing, Doris. 1986. <\/span><\/span>Den goda terroristen<\/i><\/span><\/span>. <\/span><\/span>Stockholm: Trevi.
\nWeeks, Kathi. 2011. <\/span><\/span><\/span>The Problem with Work: Feminism, Marxism, Antiwork Politics, and Postwork Imaginaries<\/i><\/span><\/span><\/span>. Duke University Press. https:\/\/doi.org\/10.2307\/j.ctv1131fj6.<\/a>
\n<\/span><\/span><\/span>Vogel, Lise. 1983. <\/span><\/span><\/span>Marxism and the oppression of women: toward a unitary theory. <\/i><\/span><\/span><\/span> Newbruinswick: Rutgers University Press. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Artiklef\u00f6rfattare<\/b><\/span><\/span><\/span>:
\n<\/span><\/span><\/span><\/span>Lotte Schack<\/strong> \u00e4r doktorand i sociologi vid G\u00f6teborgs universitet. I <\/span><\/span><\/span>sitt <\/span><\/span><\/span> avhandlingsarbetet unders\u00f6ker hon <\/span><\/span><\/span>den svenska klimatr\u00f6relsen, med specifikt fokus p\u00e5 dess strategier och visioner f\u00f6r en fossilfri framtid.\u00a0<\/span><\/span><\/span> <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r feminister p\u00e5 sjuttiotalet drev kampanjer f\u00f6r att hush\u00e5llsarbete i hemmet skulle avl\u00f6nas som annat arbete rev deras argumentation undan den ideologiska sl\u00f6ja som f\u00f6rvanskar vad hemarbetet i grund och botten handlar om. Lotte Schack skildrar den teoretiska bakgrunden med … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1248,1249,1246,1241,1242,1247,866,1245,1243,1239,909,1240,1244],"class_list":["post-2955","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-cinzia-arruzza","tag-doris-lessing","tag-leopoldina-fortunati","tag-lise-vogel","tag-lotte-schack","tag-mariarosa-dalla-costa","tag-nancy-fraser","tag-silvia-federici","tag-social-reproduktion","tag-social-reproduktionsteori","tag-tithi-bhattacharya","tag-tvasystemsteori","tag-wages-for-housework"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-LF","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2955","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2955"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2955\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2962,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2955\/revisions\/2962"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2955"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2955"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2955"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}