![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/INTE-1223-framsida-1.jpg\")
<\/a>H\u00e4r finns nr 4\/21 som PDF. Inom kort kommer artiklarna att publiceras som separata inl\u00e4gg.<\/p><\/div>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
K\u00e4re l\u00e4sare<\/strong><\/h1>\n2021 n\u00e4rmar sig sitt slut. Under denna tid p\u00e5 \u00e5ret blickar m\u00e5nga av oss tillbaka p\u00e5 det som har varit och fram\u00e5t mot det som ska komma. Dagar som dessa, d\u00e4r strejkr\u00e4tt och anst\u00e4llningsskydd undergr\u00e4vs, d\u00e4r klimatpolitiken \u00e4r uddl\u00f6s och d\u00e4r en bl\u00e5brun r\u00f6ra vinner mark, s\u00e5 framst\u00e5r framtiden som sluten och f\u00f6rutbest\u00e4md. I \u00e5rets sista nummer av R\u00f6da Rummet samlas texter som p\u00e5 olika s\u00e4tt diskuterar hur v\u00e5r syn p\u00e5 historien och samtiden villkorar v\u00e5r syn p\u00e5 vad vi har att v\u00e4nta oss i framtiden. Vad \u00e4r det i nuet som kv\u00e4ver tron p\u00e5 att m\u00e4nniskor genom politisk organisering kan ta makten \u00f6ver hur samh\u00e4llet ska se ut i framtiden? Hur \u00e5teruppr\u00e4ttar vi tron p\u00e5 framtiden som \u00f6ppen, oviss och m\u00f6jlig att p\u00e5verka genom kollektiv handling?<\/p>\n
I numrets f\u00f6rsta bidrag lyfter Mikael Omstedt fram hur den syn p\u00e5 historisk utveckling som kallas stadiet\u00e4nkande sp\u00f6klikt lever kvar. Ur detta perspektiv framst\u00e5r v\u00e4rldens utveckling som en p\u00e5 f\u00f6rhand avgjord r\u00f6relse fr\u00e5n primitiva samh\u00e4llen, jordbrukssamh\u00e4lle och industrisamh\u00e4lle in i vilket stadie som nu f\u00f6rutsp\u00e5s komma h\u00e4rn\u00e4st. I dialog med Leo Trotskij och Frantz Fanon argumenterar Omstedt f\u00f6r att teorin om oj\u00e4mn och kombinerad utveckling erbjuder verktyg f\u00f6r att f\u00e5nga b\u00e5de \u00e5terkommande tendenser och ov\u00e4ntade brott genom historien. Detta p\u00e5 s\u00e4tt som kan f\u00e5 oss att t\u00e4nka p\u00e5 framtiden som \u00f6ppen och oviss snarare \u00e4n f\u00f6rutbest\u00e4md.<\/p>\n
I numrets andra artikel, som \u00e4r en \u00f6vers\u00e4ttning av en text publicerad i Jacobin Magazine, intervjuas filosofen Jessica Whyte av Angela Smith. Intervjun utg\u00e5r fr\u00e5n Whytes bok Morals of the Market: Human Rights and the Rise of Neoliberalism<\/em>. Fr\u00e5gan som st\u00e5r i fokus \u00e4r den om hur nyliberalismen omvandlat de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheternas potentiellt radikala principer om frihet och j\u00e4mlikhet i linje med en marknadsliberal ideologi. Inom detta ramverk framst\u00e4lls frihet som att du \u00e4r fri att s\u00f6ka jobb eller flytta medan tanken att vi \u00e4r fria att omdana samh\u00e4llet genom demokratiska beslut tr\u00e4ngs undan.<\/p>\nJohan \u00d6restig diskuterar problemen som f\u00f6ljer med att klimatr\u00f6relsen i s\u00e5 h\u00f6g utstr\u00e4ckning \u00e4r begr\u00e4nsade till protester, opinionsbildning och utopism. Det viktigaste \u00e4r att ingen av dessa metoder hj\u00e4lper klimatr\u00f6relsen med dess absolut viktigaste uppgift: att samla och organisera en stadigt v\u00e4xande skara m\u00e4nniskor. Han argumenterar f\u00f6r att organisering enligt principen om \u00f6msesidig hj\u00e4lp kan fungera som en arena f\u00f6r solidariska experiment som inte begr\u00e4nsas till sm\u00e5 grupper utan omfattar kvarter, byar och st\u00e4der.<\/p>\n
En annan fr\u00e5ga d\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan det f\u00f6rflutna, samtiden och framtiden aktualiseras \u00e4r den om teknikutveckling i allm\u00e4nhet och artificiell intelligens (AI) i synnerhet. Debatten pr\u00e4glas av en determinism som ofta landar i mardr\u00f6msscenarier d\u00e4r superintelligens gjort m\u00e4nniskor \u00f6verfl\u00f6diga eller en naiv optimism om att ingen l\u00e4ngre beh\u00f6ver arbeta eller att klimatfr\u00e5gan l\u00f6ses en g\u00e5ng f\u00f6r alla. Detta diskuterar Anders Karlsson i sin b\u00e5de uppskattande och kritiska l\u00e4sning av Olle H\u00e4ggstr\u00f6ms bok T\u00e4nkande maskiner. Om den artificiella intelligensens genombrott.
\n<\/em>
\nVanja Carlsson synar hur etablerade politiska institutioner som EU genom policys f\u00f6rs\u00f6ker hantera riskerna att AI utvecklas i strid mot etiska och demokratiska v\u00e4rden. En central strategi \u00e4r \u201dEthics by Design\u201d, det vill s\u00e4ga att f\u00f6retagen redan i designen av ny teknik f\u00f6r in etiska och demokratiska h\u00e4nsyn. H\u00e4r s\u00e4tter man stark tilltro till att rekrytering f\u00f6r m\u00e5ngfald i sig ska minska risken f\u00f6r teknik att exempelvis diskriminera olika grupper. Ett stort problem som f\u00f6ljer av denna strategi \u00e4r att de politiska institutionerna f\u00f6rskjuter beslut och d\u00e4rmed ocks\u00e5 ansvar till f\u00f6retag p\u00e5 s\u00e4tt som f\u00f6rsv\u00e5rar snarare \u00e4n st\u00e4rker insyn och demokratiskt inflytande.<\/p>\nNumret avslutas med att Christopher Thor\u00e9n g\u00f6r en djupdykning i Londons jazz-scen, som trots pandemins slag mot kulturverksamheter, \u00e4r livaktig inte bara p\u00e5 ett musikaliskt utan ocks\u00e5 p\u00e5 ett politiskt plan.<\/p>\n
God l\u00e4sning och God jul!<\/p>\n
<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
K\u00e4re l\u00e4sare 2021 n\u00e4rmar sig sitt slut. Under denna tid p\u00e5 \u00e5ret blickar m\u00e5nga av oss tillbaka p\u00e5 det som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
Johan \u00d6restig diskuterar problemen som f\u00f6ljer med att klimatr\u00f6relsen i s\u00e5 h\u00f6g utstr\u00e4ckning \u00e4r begr\u00e4nsade till protester, opinionsbildning och utopism. Det viktigaste \u00e4r att ingen av dessa metoder hj\u00e4lper klimatr\u00f6relsen med dess absolut viktigaste uppgift: att samla och organisera en stadigt v\u00e4xande skara m\u00e4nniskor. Han argumenterar f\u00f6r att organisering enligt principen om \u00f6msesidig hj\u00e4lp kan fungera som en arena f\u00f6r solidariska experiment som inte begr\u00e4nsas till sm\u00e5 grupper utan omfattar kvarter, byar och st\u00e4der.<\/p>\n
En annan fr\u00e5ga d\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan det f\u00f6rflutna, samtiden och framtiden aktualiseras \u00e4r den om teknikutveckling i allm\u00e4nhet och artificiell intelligens (AI) i synnerhet. Debatten pr\u00e4glas av en determinism som ofta landar i mardr\u00f6msscenarier d\u00e4r superintelligens gjort m\u00e4nniskor \u00f6verfl\u00f6diga eller en naiv optimism om att ingen l\u00e4ngre beh\u00f6ver arbeta eller att klimatfr\u00e5gan l\u00f6ses en g\u00e5ng f\u00f6r alla. Detta diskuterar Anders Karlsson i sin b\u00e5de uppskattande och kritiska l\u00e4sning av Olle H\u00e4ggstr\u00f6ms bok T\u00e4nkande maskiner. Om den artificiella intelligensens genombrott. Numret avslutas med att Christopher Thor\u00e9n g\u00f6r en djupdykning i Londons jazz-scen, som trots pandemins slag mot kulturverksamheter, \u00e4r livaktig inte bara p\u00e5 ett musikaliskt utan ocks\u00e5 p\u00e5 ett politiskt plan.<\/p>\n God l\u00e4sning och God jul!<\/p>\n <\/p>\n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" K\u00e4re l\u00e4sare 2021 n\u00e4rmar sig sitt slut. Under denna tid p\u00e5 \u00e5ret blickar m\u00e5nga av oss tillbaka p\u00e5 det som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\n<\/em>
\nVanja Carlsson synar hur etablerade politiska institutioner som EU genom policys f\u00f6rs\u00f6ker hantera riskerna att AI utvecklas i strid mot etiska och demokratiska v\u00e4rden. En central strategi \u00e4r \u201dEthics by Design\u201d, det vill s\u00e4ga att f\u00f6retagen redan i designen av ny teknik f\u00f6r in etiska och demokratiska h\u00e4nsyn. H\u00e4r s\u00e4tter man stark tilltro till att rekrytering f\u00f6r m\u00e5ngfald i sig ska minska risken f\u00f6r teknik att exempelvis diskriminera olika grupper. Ett stort problem som f\u00f6ljer av denna strategi \u00e4r att de politiska institutionerna f\u00f6rskjuter beslut och d\u00e4rmed ocks\u00e5 ansvar till f\u00f6retag p\u00e5 s\u00e4tt som f\u00f6rsv\u00e5rar snarare \u00e4n st\u00e4rker insyn och demokratiskt inflytande.<\/p>\n