![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/Digital_Europe_Programme_YouTube-300x169.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
Sedan slutet av 2010-talet har EU arbetat intensivt f\u00f6r att driva p\u00e5 utvecklingen och anv\u00e4ndningen av digitala tekniker och artificiell intelligens (AI) inom samh\u00e4llets samtliga sektorer. Vanja Carlsson har studerat de policies som blivit resultatet och pekar p\u00e5 n\u00e5gra av konsekvenserna.<\/strong><\/p>\n EU:s arbete f\u00f6r att driva utvecklingen inom omr\u00e5det digitala tekniker och artificiell intelligens har genererat en stor m\u00e4ngd policies och m\u00e5l vilket inkluderar bland annat det omfattande finansieringsprogrammet The Digital Europe Programme<\/em>. En viktig strategi har varit att bjuda in stora teknikf\u00f6retag f\u00f6r att i samarbete med EU:s institutioner arbeta med att utforma inriktningen f\u00f6r digitalisering och AI som ett specifikt politikomr\u00e5de. Politikens formulering och beslutsfattande kring AI-tekniken och dess implementering v\u00e4cker, s\u00e4rskilt inom ramen f\u00f6r den offentliga sektorn, fr\u00e5gor om statusen f\u00f6r offentliga och demokratiska principer. En genomg\u00e5ng av EU:s AI- och digitaliseringspolitik visar att det senaste decenniets framv\u00e4xt av politikomr\u00e5det har f\u00f6r\u00e4ndrat f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r flera demokratiska principer och att f\u00f6r\u00e4ndringen kan tolkas som ett uttryck f\u00f6r en f\u00f6rskjutning av makt och inflytande fr\u00e5n offentlig till privat sektor.<\/p>\n P\u00e5 samma g\u00e5ng som IT-branschen har tilldelats en central roll i politikskapandet, s\u00e5v\u00e4l i termer av producent och leverant\u00f6r av tekniken som uttalad samarbetspartner till den politiska makten, \u00e4r juridiska regleringar som syftar till att s\u00e4kerst\u00e4lla demokratiska aspekter i teknikutvecklingen f\u00e5. Ist\u00e4llet f\u00f6respr\u00e5kas att h\u00e4nsyn till grundl\u00e4ggande demokratiska r\u00e4ttigheter, transparens, demokratisk delaktighet och ansvarsutkr\u00e4vande ska fr\u00e4mjas av f\u00f6retagens goda vilja och genom att g\u00f6ra anv\u00e4ndandet av \u201detiska riktlinjer\u201d till konkurrensf\u00f6rdelar. Teknikutvecklare uppmanas att v\u00e4rna demokratin, ut\u00f6va ansvar och ta h\u00e4nsyn till grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter i deras design och produktion.<\/p>\n \u00c4ven om fr\u00e5gor som har med etik och demokrati att g\u00f6ra f\u00e5r f\u00f6rh\u00e5llandevis stort utrymme i EU:s policies inom AI och digitalisering, s\u00e5 \u00e4r tillv\u00e4xt det dominerande perspektivet. EU-institutionerna \u00e4r exempelvis noga med att understryka att demokratiska principer, s\u00e5 som transparens och m\u00f6jlighet till ansvarsutkr\u00e4vande, inte b\u00f6r f\u00f6rsvaras p\u00e5 bekostnad av m\u00f6jligheten f\u00f6r teknikf\u00f6retagen att skydda sina egna aff\u00e4rshemligheter och branschens m\u00f6jligheter till innovation och flexibilitet i produktionen ska inte beh\u00f6va h\u00e4mmas av offentliga regelverk. Policyformuleringarna \u00e4r i allm\u00e4nhet vaga i fr\u00e5gor om hur \u00e4gande, makt och kontroll \u00f6ver tekniska system, modeller och data ska f\u00f6rdelas och undvikandet av lagliga kontroller av exempelvis datautvinning och datainsamling vittnar om att motstridiga intressen finns mellan den offentliga och privata sektorn.<\/p>\n Samtidigt som AI-teknik generellt antas l\u00f6sa diverse problem kring bristande effektivitet och d\u00e5lig service inom offentlig sektor, betonas att det ocks\u00e5 finns potentiella och allvarliga demokratiska risker med att individer diskrimineras, rankas och bed\u00f6ms av tekniken. Inom EU l\u00e4ggs h\u00e4r stora f\u00f6rhoppningar p\u00e5 att framtagande av etiska riktlinjer ska l\u00f6sa den h\u00e4r typen av problem s\u00e5 l\u00e4nge riktlinjerna beaktas under utvecklingen av tekniska produkter. I str\u00e4van efter att demokratiska v\u00e4rden och grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter ska integreras i teknikproduktionen, f\u00f6respr\u00e5kas en metod som kallas ”Ethics-by-design” (ibland ”Values-by-design”). Metoden g\u00e5r ut p\u00e5 att teknikf\u00f6retagen ser till att ta h\u00e4nsyn till etiska och\/eller demokratiska perspektiv redan vid designstadiet i produktionen.<\/p>\n Rekrytering av marginaliserade grupper i industriell produktdesign f\u00f6rv\u00e4ntas s\u00e5ledes generera demokratisk legitimitet i termer av demokratiskt deltagande och inflytande. Ist\u00e4llet f\u00f6r att offentliga institutioner tar fullt ansvar f\u00f6r demokratin genom verkligt demokratiska processer, flyttas h\u00e4r ansvaret \u00f6ver till f\u00f6retagens HR-avdelningar, vilka naturligtvis inte \u00e4r etablerade institutioner f\u00f6r demokratiskt deltagande och ansvarsutkr\u00e4vande. \u00c4ven om den tekniska industrin f\u00f6rbinder sig att respektera och f\u00f6rmedla demokratiska v\u00e4rderingar, kan den privata sektorn – d\u00e4r l\u00f6nsamhetskravet alltid i sista instans \u00e4r \u00f6verordnat andra v\u00e4rden – aldrig utg\u00f6ra en demokratisk grund och d\u00e4rf\u00f6r aldrig heller representera allm\u00e4nheten. I slut\u00e4ndan riskerar EU:s AI- och digitaliseringspolitik att urholka den demokratiska grunden f\u00f6r framtida digitala tekniska f\u00f6r\u00e4ndringar i Europa.<\/p>\n Artikelf\u00f6rfattare:<\/strong> Vanja Carlsson<\/strong> \u00e4r universitetslektor vid F\u00f6rvaltningsh\u00f6gskolan, G\u00f6teborgs universitet och postdoktor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sedan slutet av 2010-talet har EU arbetat intensivt f\u00f6r att driva p\u00e5 utvecklingen och anv\u00e4ndningen av digitala tekniker och artificiell intelligens (AI) inom samh\u00e4llets samtliga sektorer. Vanja Carlsson har studerat de policies som blivit … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/aa1aa236-ae54-43ef-b0b7-fe07c1ea6aa5-e1611313101713-300x169.jpeg\")
Men hur, mer konkret, t\u00e4nker man sig att dessa \u00f6nskv\u00e4rda v\u00e4rden och perspektiv ska integreras i produktdesignen? Svaret \u00e4r genom ett gott rekryteringsarbete. Demokratiska och etiska perspektiv f\u00f6rv\u00e4ntas underst\u00f6djas av att f\u00f6retagen har en bred och m\u00e5ngfaldig bas med anst\u00e4llda fr\u00e5n olika samh\u00e4llsgrupper, d\u00e4r kvinnor, \u00e4ldre och minoriteter pekas ut som s\u00e4rskilt viktiga. F\u00f6r att minska risken f\u00f6r att programmering av algoritmer f\u00e5r en negativ p\u00e5verkan p\u00e5 demokrati, s\u00e5 som systematisk bortsortering eller f\u00f6rf\u00f6rdelning av en viss samh\u00e4llsgrupp vid automatiserat beslutsfattande, uppmuntras allts\u00e5 f\u00f6retag att rekrytera personal fr\u00e5n marginaliserade samh\u00e4llsgrupper. Metoden bygger p\u00e5 ett antagande om att personalens egna erfarenheter av att exempelvis vara kvinna per automatik leder till att h\u00e4nsyn till kvinnor kommer att tas i beaktande vid produktframst\u00e4llningen. Metoden lyfts ocks\u00e5 fram som viktig f\u00f6r att \u00f6ka det demokratiska deltagandet i teknikutvecklingen. \u201dEthics-by-design\u201d-metoden resulterar allts\u00e5 i en situation d\u00e4r demokratiska dilemman och problem inom digital teknikproduktion ska l\u00f6sas genom medveten Human Resource Management (HRM) inom f\u00f6retag, snarare \u00e4n genom offentliga regleringar och de offentliga institutionernas arbete.<\/p>\n