{"id":3026,"date":"2021-12-30T13:53:12","date_gmt":"2021-12-30T12:53:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3026"},"modified":"2021-12-30T13:55:18","modified_gmt":"2021-12-30T12:55:18","slug":"hur-nyliberalismen-omformade-manskliga-rattigheter-intervju-med-jessica-whyte","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2021\/12\/30\/hur-nyliberalismen-omformade-manskliga-rattigheter-intervju-med-jessica-whyte\/","title":{"rendered":"Hur nyliberalismen omformade m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter – intervju med Jessica Whyte"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Nyliberalismens intellektuella gudf\u00e4der visste att de beh\u00f6vde knyta en filosofi med \u00e4dla ideal till det\u00a0 system av fria marknadskrafter som de ville sprida \u00f6ver\u00a0 v\u00e4rlden. De fann det de beh\u00f6vde genom att f\u00f6rvanska id\u00e9n om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna. Ur Jacobin 10\/8 2021<\/a>
\n<\/strong><\/p>\n

Tv\u00e5 till synes orelaterade h\u00e4ndelser \u00e4gde rum 1947.
\nDet var det \u00e5ret som FN:s deklaration om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna utarbetades.Det var ocks\u00e5 det \u00e5r d\u00e5 Mont Pelerin Society bildades, ett s\u00e4llskap bland vars ursprungliga medlemmar fanns anns den nyliberala teorins banbrytare Friedrich Hayek och Milton Friedman.
\nI The Morals of the Market: Human Rights and the Rise of Neoliberalism<\/em><\/a> unders\u00f6ker den politiska filosofen Jessica Whyte det historiska och id\u00e9m\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llandet mellan m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och nyliberalism.
\nSom en reaktion p\u00e5 andra v\u00e4rldskrigets fasor samlades delegater i FN f\u00f6r att formulera en lista \u00f6ver allm\u00e4nna m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Samtidigt ledde Friedrich Hayek ett f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5teruppliva den internationella liberalismen, vilket p\u00e5stods vara motiverat av en liknande oro \u00f6ver att situationen f\u00f6r m\u00e4nsklig v\u00e4rdighet och frihet var hotad.
\nFN-delegaterna och de tidiga nyliberalerna var oense om den r\u00e4tta l\u00f6sningen p\u00e5 de sociala kriser som kriget hade skapat. De f\u00f6rra antog en omfattande lista \u00f6ver sociala och ekonomiska r\u00e4ttigheter som grund f\u00f6r efterkrigstidens samh\u00e4llsordning.\u00a0De senare beskrev d\u00e4remot statlig v\u00e4lf\u00e4rd och planering som totalit\u00e4ra hot mot \u201dden v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen\u201d.
\nWhyte h\u00e4vdar att regeringar, ideologer och intellektuella har anammat den nyliberala diskursen om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter f\u00f6r att ha ett moraliskt spr\u00e5k som passar det marknadscentrerade samh\u00e4lle som de hade skapat. Det blev m\u00f6jligt efter att nyliberalerna hade t\u00f6mt talet om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna p\u00e5 dess radikala inneh\u00e5ll.
\nWhyte talade med Jacobins\u00a0Angela Smith om nyliberalismens kris och vad som kan komma h\u00e4rn\u00e4st.<\/p>\n

Angela Smith<\/strong> Ber\u00e4tta om bakgrunden till Morals of the Market. Vilka fr\u00e5gor fick dig att skriva den h\u00e4r boken?<\/p>\n

Jessica Whyte<\/strong> Jag f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, som \u00e5 ena \"\"<\/a>sidan hade dominerat spr\u00e5ket i de politiska konflikterna fr\u00e5n slutet av 1970-talet och fram\u00e5t, och \u00e5 andra sidan nyliberalismen, som i stor utstr\u00e4ckning hade till\u00e4mpats under samma period. Jag var intresserad av att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r v\u00e5r nyliberala tid ocks\u00e5 hade varit r\u00e4ttigheternas tid. S\u00e5 jag best\u00e4mde mig f\u00f6r att g\u00e5 tillbaka till 1947, d\u00e5 FN:s kommission f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter b\u00f6rjade utarbeta den allm\u00e4nna deklarationen om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.
\nDet \u00e5ret samlades ocks\u00e5 en grupp ekonomer, filosofer och historiker i en schweizisk alpby f\u00f6r att bilda Mont Pelerin Society. S\u00e4llskapet sammankallades ursprungligen av Friedrich Hayek och f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5teruppliva den internationella liberalismen f\u00f6r att motverka socialismen, socialdemokratin och andra ”kollektivistiska” str\u00f6mningar. Bland dess grundare var ekonomer fr\u00e5n den \u00f6sterrikiska skolan som Ludwig von Mises, ordoliberaler fr\u00e5n den tyska Freiburgskolan som Wilhelm R\u00f6pke och Alexander R\u00fcstow, och Chicagoskolans ekonomer Milton Friedman och Frank Knight. Ett stort antal andra var ocks\u00e5 inblandade, inklusive den schweiziska diplomaten William Rappard, den brittiska ekonomen Lionel Robbins och de franska filosoferna Bertrand de Jouvenel och Raymond Aron. Mont Pelerin Society, som fortfarande existerar, v\u00e4xte till ett kollektiv av nyliberala t\u00e4nkare, som fortsatte att definiera och argumentera f\u00f6r en global nyliberalism i flera \u00e5rtionden.
\nJag ville komma underfund med hur nyliberalerna sj\u00e4lva uppfattade och relaterade till m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, och om de hade bidragit till utvecklingen av den typ av politik om m\u00e4nskliga r\u00e4ttighets som blev framtr\u00e4dande fr\u00e5n 1970-talet och fram\u00e5t. Min forskning, och boken som jag utvecklade utifr\u00e5n den, \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rst\u00e5 den roll som m\u00e4nskligt r\u00e4ttighetst\u00e4nkande spelar i nyliberalernas teori och praktik.<\/p>\n

AS<\/strong> Det finns en utbredd f\u00f6rst\u00e4llning i v\u00e4nstern om att nyliberalism \u00e4r ett amoraliskt syns\u00e4tt, som endast \u00e4gnar sig \u00e5t ekonomisk rationalism och m\u00e5let om gr\u00e4nsl\u00f6s tillv\u00e4xt. Naturligtvis har detta moraliska konsekvenser. Men i din bok h\u00e4vdar du att nyliberalismen fr\u00e5n b\u00f6rjan var ett moraliskt projekt. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som nyliberalismen p\u00e5verkade \u2013 och p\u00e5verkades av \u2013 teoriutvecklingen om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Hur f\u00f6r\u00e4ndrar denna analys av nyliberalismen som ett moraliskt projekt v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur den utvecklades fr\u00e5n 1940-talet och fram\u00e5t?<\/p>\n

JW<\/strong> Jag var inte alls tillfreds med ett av de s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 nyliberalismen som dominerar och ser det som en amoralisk ekonomisk rationalitet som reducerar m\u00e4nniskor till ”homo economicus”. Denna tolkning rimmade mycket illa med vad jag hittade i Mont Pelerin Societys arkiv.
\nN\u00e4r du tittar p\u00e5 Mont Pelerin Societys grunddokument fr\u00e5n 1947 framtr\u00e4der en annan bild. Enligt sina egna ord trodde nyliberalismens grundare att \u201dcivilisationens centrala v\u00e4rden \u00e4r i fara\u201d. Denna civilisatoriska kris, h\u00e4vdade de, var resultatet av f\u00f6rnekandet av absoluta moraliska normer. Mot bakgrund av detta f\u00f6rsvarade m\u00e5nga nyliberaler den moraliska legitimiteten f\u00f6r \u201d den v\u00e4sterl\u00e4ndsk civilisationen\u201d, vilken de f\u00f6rknippade med familjev\u00e4rden, individuell frihet, personligt ansvar och att acceptera resultaten av marknadskonkurrensen.
\nDet var inte s\u00e5 att marknadskonkurrens f\u00f6r nyliberaler helt enkelt var ett effektivare s\u00e4tt<\/p>\n

\"\"<\/a>

Hayek<\/p><\/div>\n

att distribuera varor och tj\u00e4nster. Ist\u00e4llet var marknaden den centrala institutionen som kunde samordna samh\u00e4llet f\u00f6r att motverka politisk makt. S\u00e4rskilt Friedrich Hayek anstr\u00e4ngde sig mycket f\u00f6r att formulera vad han betraktade som marknadens moral. Han h\u00e4vdade att ett fritt samh\u00e4lle bara kunde \u00f6verleva om m\u00e4nniskor tolererade stora oj\u00e4mlikheter och avstod fr\u00e5n att kollektivt st\u00f6ra marknadens ordning. Framg\u00e5ngen f\u00f6r en konkurrensutsatt marknadsordning var beroende av att dessa \u00f6vertygelser inpr\u00e4ntades.<\/p>\n

AS<\/strong> Hur hj\u00e4lper detta perspektiv oss att f\u00f6rst\u00e5 nyliberalismens moraliska ambitioner idag?<\/p>\n

JW<\/strong> Jag tror att detta f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av alliansen mellan socialkonservatism och nyliberalism, som \u00e4r s\u00e4rskilt spridd i USA. Den politiska teoretikern Wendy Brown tog upp detta problem sina tidiga arbeten, precis som sociologen Melinda Cooper. De har b\u00e5da f\u00f6rs\u00f6kt l\u00f6sa g\u00e5tan med hur torra, amorala, ekonomiska nyliberaler – i synnerhet de som \u00e4r f\u00f6rknippade med Chicago School of Economics – i k\u00f6lvattnet av den sexuella revolutionen, kom att g\u00f6ra gemensam sak med nykonservativa, evangelikaner och socialkonservativa.
\nOm vi flyttar fokus fr\u00e5n USA och tillbaka till 1940-talets Europa blir det tydligt att socialkonservatism inte var ett l\u00f6st komplement till nyliberalismen. Det var snarare en betydelsefull del av det nyliberala paketet fr\u00e5n b\u00f6rjan. Nyliberala t\u00e4nkare beh\u00f6vde inte titta utanf\u00f6r den nyliberala r\u00f6relsen f\u00f6r att hitta starkt f\u00f6rsvar f\u00f6r kristendomen eller f\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndsk civilisationens \u00f6verl\u00e4gsenhet. De beh\u00f6vde inte heller leta n\u00e5gon annanstans f\u00f6r att hitta ett f\u00f6rsvar av familjen. Den tyska nyliberalen Wilhelm R\u00f6pke beskrev den som ”kvinnans naturliga sf\u00e4r, den r\u00e4tta milj\u00f6n f\u00f6r att uppfostra barn, ja sj\u00e4lva stamcellen i samh\u00e4llet.” Som jag h\u00e4vdar, s\u00e5 trodde de tidiga nyliberala t\u00e4nkarna verkligen att socialdemokratins och v\u00e4lf\u00e4rdsstatens framv\u00e4xt hotade att ta \u00f6ver kvinnans naturliga roll i familjen.<\/p>\n

AS<\/strong> Andra forskare – s\u00e4rskilt Samuel Moyn, professor i r\u00e4ttsvetenskap och historia vid Yale – har antytt att nyliberalism och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter ”h\u00f6r ihop” eller att de ”samverkar v\u00e4l”. Du d\u00e4remot h\u00e4vdar att det nyliberala projektet f\u00f6r\u00e4ndrade teorierna om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Med tanke p\u00e5 vilken central roll id\u00e9n om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter spelar i sociala r\u00f6relser, tror du att nyliberalismen avpolitiserade dessa r\u00f6relser och fick dem att r\u00f6ra sig bort fr\u00e5n den politiska kampen? Finns det ett samband med att politiska r\u00f6relser drogs in i avpolitiserade NGO:er (icke – statliga organisationer)?<\/p>\n

JW<\/strong> Nyliberala t\u00e4nkare och ledare antog en uttrycklig strategi f\u00f6r att avpolitisera sociala r\u00f6relser. I b\u00f6rjan av 1900-talet f\u00f6renades nyliberalerna i Mont Pelerin Society i \u00f6vertygelsen om att marknaden kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r att lugna sociala relationer. F\u00f6r att kunna g\u00f6ra detta tog de fram en id\u00e9 fr\u00e5n 1700-talet som utvecklingsekonomen Albert Hirschman lanserat.
\nDe tidiga nyliberalerna h\u00e4vdade att n\u00e4r m\u00e4nniskor agerar utifr\u00e5n kalla, rationella intressen \u00e4r de mindre f\u00e5ngna i sina starka politiska passioner. F\u00f6ljaktligen betraktade nyliberalerna det civila samh\u00e4llet som en sf\u00e4r av \u00f6msesidigt f\u00f6rdelaktiga, egennyttiga relationer som m\u00e5ste skyddas fr\u00e5n intr\u00e5ng fr\u00e5n politiken. M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att skydda det civila samh\u00e4llet och enskilda personers privata dom\u00e4ner – framf\u00f6r allt deras privata egendom – fr\u00e5n politiska utmaningar.
\nI internationell skala innebar detta ocks\u00e5 att skydda investerarnas r\u00e4ttigheter. Detta var s\u00e4rskilt viktigt i tidigare kolonier, med postkoloniala stater som f\u00f6rs\u00f6kte expropriera multinationella f\u00f6retags egendom och f\u00f6retag knutna till tidigare kolonialmakter. Nyliberalismens grundare s\u00e5g i stort sett m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som en broms f\u00f6r politiken och som ett s\u00e4tt att f\u00f6rhindra politiska ingripanden.
\nN\u00e4r det g\u00e4ller NGO:er tenderade nyliberalerna sj\u00e4lva att vara ganska ambivalenta. Jag menar dock att fr\u00e5n och med 1970-talet antog m\u00e5nga NGO:er f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter det nyliberala syns\u00e4ttet. De kom att se politik som v\u00e5ldsam och f\u00f6rtryckande, medan de betraktade det civila samh\u00e4llet och marknaden som sf\u00e4rer f\u00f6r individens frihet och \u00f6msesidigt f\u00f6rdelaktiga sociala relationer.<\/p>\n

AS<\/strong> S\u00e5 p\u00e5 vilket s\u00e4tt accepterade nyliberala t\u00e4nkare statens roll som en garant f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter? Och vilken typ av f\u00f6rh\u00e5llande ville de skapa mellan \u00f6vernationella institutioner som FN och nationalstaten som s\u00e5dan?<\/p>\n

JW<\/strong> Nyliberalismen \u00e4r verkligen inte mot staten. Tv\u00e4rtom \u00e4r nyliberalismen mycket intresserad av att mobilisera staten f\u00f6r att skydda den konkurrensutsatta marknaden fr\u00e5n politiska utmaningar. Det som nyliberalerna verkligen motsatte sig var folkligt sj\u00e4lvstyre. Det finns en gestalt som st\u00e4ndigt \u00e5terkommer i nyliberala skrifter som totalitarismens ursprungsteoretiker: den radikala upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau fr\u00e5n Gen\u00e8ve. Rousseau \u00e4r kanske den viktigaste teoretikern n\u00e4r det g\u00e4ller folkmakt.
\nNyliberalerna ville avpolitisera staten. De avvisade Rousseaus argument om att folkviljan ska utvecklas genom staten och att staten kan vara en institution som uppr\u00e4tth\u00e5ller folkligt sj\u00e4lvstyre. I st\u00e4llet ville de begr\u00e4nsa statens roll till att s\u00e4tta in polis mot socialt missn\u00f6je och motverka hot mot marknaden. Nyliberalismens grundare st\u00f6dde statliga ingripanden f\u00f6r att bevara marknadsf\u00f6rh\u00e5llandena. De s\u00e5g id\u00e9n om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som f\u00f6rdelaktig eftersom den kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r att legitimera ingripanden f\u00f6r att skydda marknadsf\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 internationell niv\u00e5.<\/p>\n

AS<\/strong> Nyliberalismen konsoliderades och blev hegemonisk under 1970- och 80- talet, liksom det s\u00e4tt att betrakta de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, som den f\u00f6rordade. Samtidigt var kommunistiska revolution\u00e4ra projekt och statlig socialism p\u00e5 tillbakag\u00e5ng. Hur ser du p\u00e5 sambandet mellan dessa trender?<\/p>\n

JW<\/strong> Nyliberalismen uppstod i mitten av nittonhundratalet som en reaktion p\u00e5 framv\u00e4xten av socialismen, kommunismen, antikolonial nationalismen och socialdemokrati. P\u00e5 1970- och 1980-talen, n\u00e4r dessa politiska str\u00f6mningar minskade i betydelse, b\u00f6rjade nyliberalismen sin marsch mot hegemoni. Det var ocks\u00e5 under denna period som en diskussion om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter blev framtr\u00e4dande, med ett fokus p\u00e5 medborgerliga och politiska r\u00e4ttigheter p\u00e5 bekostnad av sociala och ekonomiska r\u00e4ttigheter.
\nF\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 sambandet mellan dessa utvecklingstrender tittade jag p\u00e5 Frankrike och fokuserade p\u00e5 den humanit\u00e4ra NGO:n L\u00e4kare Utan Gr\u00e4nser (MSF), vilken uttryckligen antog nyliberalt t\u00e4nkande i motsats till postkoloniala krav p\u00e5 global omf\u00f6rdelning. I b\u00f6rjan av 1980-talet blev det vanligt att h\u00e4vda att det emancipatoriska l\u00f6ftet fr\u00e5n frig\u00f6relsekampen i tredje v\u00e4rlden hade slutat med n\u00e5gra ganska katastrofala scenarier och auktorit\u00e4ra och repressiva regimer. Uppgifterna bakom de f\u00f6rklaringar och den argumentation som L\u00e4kare Utan Gr\u00e4nser anv\u00e4nde p\u00e5st\u00e5endet att endast en konkurrensutsatt marknadsekonomi kan bevara m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, bygger p\u00e5 den nyliberala utvecklingsekonomen Peter Bauers tankegods.
\nM\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter kom under denna period att bli framtr\u00e4dande som alternativ till de nu solkade utopierna som f\u00f6rknippades med kommunismen och tredje v\u00e4rldens frig\u00f6relse, vilket \u00e4r vad Samuel Moyn har h\u00e4vdat. Men \u00e4n mer \u00e4n s\u00e5 gav diskursen om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter moralisk legitimitet till den nyliberala agendan.
\nL\u00e4kare Utan Gr\u00e4nser var mycket tydliga med att de avvisade id\u00e9er om ekonomisk suver\u00e4nitet och ekonomisk omf\u00f6rdelning. Men ocks\u00e5 m\u00e5nga andra m\u00e4nniskor\u00e4tts- organisationer f\u00f6rst\u00e4rkte den nyliberala attacken mot postkolonial frig\u00f6relse och st\u00e4llde sig bakom kravet p\u00e5 nya former av humanit\u00e4rt ingripande i tidigare kolonier.<\/p>\n

AS<\/strong> \u00c4r L\u00e4kare Utan Gr\u00e4nser ett exempel p\u00e5 en progressiv organisation som antog nyliberala perspektiv?<\/p>\n

JW<\/strong> Ja. Trots att det \u00e4r en humanit\u00e4r NGO b\u00f6rjade L\u00e4kare Utan Gr\u00e4nsers anf\u00f6ra mycket starka ekonomiska argument, s\u00e4rskilt mot id\u00e9n om den Nya internationella ekonomiska ordningen, som st\u00f6ddes av den alliansfria r\u00f6relsen [av nationer som varken st\u00e4llde sig bakom den kommunistiska v\u00e4rlden eller USA och NATO]. L\u00e4kare Utan Gr\u00e4nsers ledning b\u00f6rjade anv\u00e4nda argument som nyliberala t\u00e4nkare hade anv\u00e4nt i decennier och h\u00e4vdade att v\u00e4stmakterna inte skulle falla offer f\u00f6r s\u00e5 kallad kolonial skuld.
\nDe best\u00e4mde sig ocks\u00e5 f\u00f6r att avvisa argumenten fr\u00e5n en tidigare generation av antikoloniala t\u00e4nkare, till exempel Frantz Fanons redog\u00f6relse f\u00f6r hur Europas rikedom bokstavligen stals fr\u00e5n de tidigare kolonierna, argument som upprepades och spreds vidare av Jean-Paul Sartre. L\u00e4kare Utan Gr\u00e4nsers ledning anv\u00e4nde sig av Bauer f\u00f6r att uttryckligen avvisa argumentet att det fanns ett samband mellan Europas rikedom och utarmningen av tidigare kolonier. Detta var avg\u00f6rande f\u00f6r att de f\u00f6rkastade ”kolonial skuld”.<\/p>\n

AS<\/strong> Och s\u00e5 antog en rad progressiva m\u00e4nniskor i princip de nyliberala perspektiven p\u00e5 civilisation, ras och nation?<\/p>\n

\"\"<\/a>

von Mises<\/p><\/div>\n

JW<\/strong> M\u00e4nskliga r\u00e4ttighets-teoretiker gick inte alltid lika l\u00e5ngt som de nyliberala n\u00e4r de uttryckligen anammade tanken att den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen \u00e4r \u00f6verl\u00e4gsen p\u00e5 grund av att den v\u00e4rderar marknaden och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. De utnyttjade dock nyliberala t\u00e4nkare n\u00e4r de utvecklade det jag kallar \u201dnyliberala m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter\u201d, som f\u00f6rutsatte att m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter kr\u00e4ver en konkurrensutsatt marknadsekonomi.
\nI Human Action: A Treatise on Economic<\/em> (M\u00e4nskligt handlande<\/em><\/a>. Timbro 2021) framst\u00e4ller Ludwig von Mises mycket best\u00e4mt denna uppfattning. D\u00e4r h\u00e4vdade han att ”s\u00e5 snart den ekonomiska frihet som marknadsekonomin ger sina medlemmar avl\u00e4gsnas, s\u00e5 blir alla politiska friheter och r\u00e4ttigheter en bluff.” M\u00e5nga m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer accepterade detta, b\u00e5de implicit och explicit.
\nD\u00e4remot var frivilligorganisationerna mer ovilliga att acceptera de uttryckliga rashierarkier som vissa nyliberala teoretiker f\u00f6rsvarade. De gick till exempel aldrig s\u00e5 l\u00e5ngt som Mises, som i M\u00e4nskligt handlande h\u00e4vdade att \u201dde b\u00e4ttre raserna” har en s\u00e4rskild f\u00f6rm\u00e5ga till socialt samarbete genom marknaden och f\u00f6ljaktligen att \u201dde folk som har utvecklat systemet f\u00f6r marknadsekonomi och h\u00e5ller fast vid det i alla avseenden \u00e4r \u00f6verl\u00e4gsna alla andra folk. \u201d
\nGenom att h\u00e4vda att fattigdomen i postkoloniala nationer var ett resultat av sj\u00e4lvf\u00f6rv\u00e5llade skador, accepterade m\u00e5nga NGO:er implicit en rasifierad diskurs som dolde hur kolonialmakter och p\u00e5st\u00e5tt fria marknadsf\u00f6rh\u00e5llanden hade utarmat tidigare kolonier. Dessutom omfattade de NGO:er, som sade sig k\u00e4mpa f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, ofta den nyliberala dikotomin mellan politik och marknad, som v\u00e4rderade den senare som en motvikt till den f\u00f6rras auktorit\u00e4ra inslag.<\/p>\n

AS<\/strong> Hur st\u00e4mde den nyliberala uppfattningen av frihet och suver\u00e4nitet \u00f6verens med deras negativa h\u00e5llning till sj\u00e4lvbest\u00e4mmande och antikoloniala strider? Och vilken specifik uppfattning av frihet och suver\u00e4nitet f\u00f6respr\u00e5kar nyliberalerna?<\/p>\n

JW<\/strong> L\u00e5t oss b\u00f6rja med frihet. Frihet \u00e4r intressant eftersom det \u00e4r det v\u00e4rde som \u00e4r mest f\u00f6rknippat med nyliberalism. Om du tittar mycket noga p\u00e5 deras verk, s\u00e5 sammanfaller den nyliberala f\u00f6rst\u00e5elsen av frihet med vad Hayek beskrev som underkastelse under marknadens opersonliga resultat. F\u00f6r nyliberala t\u00e4nkare \u00e4r friheten mycket tydligt begr\u00e4nsad till vad som \u00e4r f\u00f6renligt med en konkurrensutsatt marknadsordning.
\nDetta \u00e4r en slags frihet som \u00e4r alltf\u00f6r v\u00e4lbekant idag. Du \u00e4r fri att s\u00f6ka ett annat jobb, omskola dig, att g\u00e5 tillbaka till universitetet eller k\u00f6ra f\u00f6r Uber. Men du \u00e4r inte fri att g\u00e5 med i en fackf\u00f6rening eller att k\u00e4mpa mot kapitalistiska marknads- f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 internationell niv\u00e5.
\nN\u00e4r den formella kolonialismen upph\u00f6rde var nyliberalismen mycket angel\u00e4gen om att blockera uppkomsten av verklig politisk frihet eller sj\u00e4lvbest\u00e4mmande f\u00f6r folken i de tidigare kolonierna. Ist\u00e4llet ville de se till att de tidigare kolonierna underordnade sig och intog sin traditionella plats i den internationella arbetsf\u00f6rdelning som skapats av kolonialismen.
\nDet \u00e4r samma sak n\u00e4r vi tittar p\u00e5 tanken om sj\u00e4lvbest\u00e4mmande. Nyliberalerna argumenterade f\u00f6r vad Mises kallade \u201dmarknadens suver\u00e4nitet\u201d. F\u00f6r dem gav marknadens suver\u00e4nitet inte n\u00e5gon r\u00e4tt att g\u00f6ra motst\u00e5nd – alla var tvungna att anpassa sig till sin plats i en given marknadsordning. \u00c5terigen, detta st\u00e5r i mycket stark mots\u00e4ttning till id\u00e9n om ekonomiskt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande som var popul\u00e4r i postkoloniala samh\u00e4llen.
\nNyliberalerna motsatte sig tanken p\u00e5 folklig best\u00e4mmande \u00f6ver naturresurser och argumenterade ist\u00e4llet f\u00f6r att r\u00e5varor borde tillh\u00f6ra den som kunde k\u00f6pa dem p\u00e5 den \u00f6ppna marknaden. Deras ideal var att d\u00e4r de ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandena under kolonialtiden fortsatte efter att den formella kolonialismen upph\u00f6rt.<\/p>\n

AS<\/strong> Efter valet av Donald Trump proklamerade en rad t\u00e4nkare – fr\u00e5n den radikale politiske filosofen och aktivisten Cornel West till Samuel Moyn \u2013 att nyliberalismen var d\u00f6d. Det \u00e4r ett p\u00e5st\u00e5ende som m\u00e4nniskor har gjort i decennier. I The Morals of the Market kritiserar du denna typ av epokt\u00e4nkande. Vad \u00e4r det som g\u00f6r att proklamationer om nyliberalismens d\u00f6d st\u00e5r i v\u00e4gen f\u00f6r t\u00e4nkandet p\u00e5 samtida politik?<\/p>\n

JW<\/strong> Nyliberalismen har f\u00f6rklarats d\u00f6d s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger nu. Och \u00e4nd\u00e5 verkar den st\u00e4ndigt \u00e5teruppliva sig sj\u00e4lv. Som ett resultat har alla slags metaforer cirkulerat, inklusive id\u00e9n om ”zombienyliberalism” och vad Zachary Manfredi och William Callison nyligen har kallat ”muterad nyliberalism”.
\n”Muterad nyliberalism” kan vara ett b\u00e4ttre s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 nyliberalismens utvecklingsbana fr\u00e5n Trumpperioden och fram\u00e5t. Den version av nyliberalism som f\u00f6rknippas med Clintons i USA och Third Way Labour i Storbritannien kombinerade en socialt progressiv agenda med fri marknadsekonomi. Den versionen har ersatts inte bara i USA och Storbritannien utan ocks\u00e5 i Indien, Brasilien och Ungern av en mycket mer uttryckligt reaktion\u00e4r, rasistisk och socialt konservativ nyliberal version. Men om du ser tillbaka p\u00e5 nyliberalismens historia blir det klart att dessa till synes nya teman – oavsett om de bekr\u00e4ftar \u00f6verl\u00e4gsenheten i ”v\u00e4st” eller en hierarki av civilisationer eller raser – alltid har haft en nyckelplats i den nyliberala v\u00e4rldsbilden.
\nTrots det tror jag att det p\u00e5g\u00e5r en verklig f\u00f6r\u00e4ndring idag. M\u00e4nniskor som Margaret Thatcher, Ronald Reagan och till och med Tony Blair kunde presentera nyliberalism som ett utopiskt l\u00f6fte. Det fanns en k\u00e4nsla av att det skulle leda till en ljusare framtid. Detta har kraftigt sv\u00e4rtats av globala ekonomiska och finansiella kriser, COVID-19-pandemin och den klimatkatastrof som h\u00e5ller p\u00e5 att utvecklas.
\n\u00c4ven om jag tror att vi ser en f\u00f6r\u00e4ndring, oroar jag mig ocks\u00e5, f\u00f6r nyliberalismen \u00e4r en v\u00e4ldigt ih\u00e4rdig och uth\u00e5llig upps\u00e4ttning id\u00e9er och metoder. F\u00f6rutom att p\u00e5verka beslutsfattandet p\u00e5 djupet, har nyliberalismen tr\u00e4ngt in i v\u00e5ra personligheter. Att st\u00f6rta nyliberalismen kommer d\u00e4rf\u00f6r att vara en extraordin\u00e4r utmaning och kr\u00e4va en mycket mer av politisk mobilisering \u00e4n vad vi hittills sett.<\/p>\n

AS<\/strong> Vad menar du n\u00e4r du s\u00e4ger att nyliberalismen har tr\u00e4ngt in i v\u00e5ra personligheter?<\/p>\n

JW<\/strong> Jag tror att det \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt nuf\u00f6rtiden att m\u00e4nniskor ser sig sj\u00e4lva som entrepren\u00f6rer som interagerar p\u00e5 en konkurrensutsatt marknad. Till exempel har fackf\u00f6reningarnas arbete underminerats av tanken att individen sj\u00e4lv \u00e4r ansvarig f\u00f6r att g\u00f6ra motst\u00e5nd, f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra sitt eget liv och f\u00f6r att best\u00e4mma sitt eget \u00f6de. I den meningen har marknadens moral de facto allm\u00e4nt accepterats, \u00e4ven i stor utstr\u00e4ckning av m\u00e4nniskor som inte ser sig sj\u00e4lva som nyliberala.
\nDet har blivit vanligt att m\u00e4nniskor tror att det \u00e4r s\u00e5 v\u00e4rlden fungerar och att det inte finns mycket av alternativ. Detta beror ocks\u00e5 p\u00e5 att nyliberala reformer har urholkat det sociala st\u00f6d och de v\u00e4lf\u00e4rdssystem som en g\u00e5ng skulle ha gett m\u00e4nniskor ett alternativ till att enbart vara h\u00e4nvisade till att lita till sig sj\u00e4lva.
\nI ett s\u00e5dant h\u00e4r sammanhang \u00e4r utmaningen att \u00f6vertyga m\u00e4nniskor att tro p\u00e5 tanken att en kollektiv social f\u00f6r\u00e4ndringsprocess kan erbjuda dem mer \u00e4n individualiserade investeringar i den egna framtiden. Detta \u00e4r en stor fr\u00e5ga, och det kr\u00e4ver att vi f\u00f6r\u00e4ndrar inte bara v\u00e5rt s\u00e4tt att t\u00e4nka, utan ocks\u00e5 den materiella verklighet som nyliberalismen har skapat globalt.<\/p>\n

AS<\/strong> F\u00f6rutom att unders\u00f6ka hur nyliberalismen och id\u00e9erna om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter utvecklades tillsammans ger The Morals of the Market en redog\u00f6relse f\u00f6r hur nyliberalismen formade USA: s imperialism. I USA har liberaler nyligen firat att demokraterna \u00e4r tillbaka vid makten. Vad anser du om Joe Bidens presidentskap? Vad h\u00e4nder med nyliberalismen?<\/p>\n

JW<\/strong> Demokraternas \u00e5terkomst till Vita huset \u00e4r mycket intressant, b\u00e5de f\u00f6r nyliberalismen och f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna. Utrikesminister Antony Blinken har nyligen f\u00f6rklarat att Bidenadministrationen kommer att s\u00e4tta m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i centrum f\u00f6r sin utrikespolitik. Det \u00e4r mycket tydligt att detta \u00e4r en del av det nya kalla kriget med Kina. \u00c4ven om Blinken och Biden har uttalat ett engagemang f\u00f6r allm\u00e4ngiltiga m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, som inte skiljer mellan allierade och motst\u00e5ndare, \u00e4r deras fokus p\u00e5 Kina tydligt.
\nI k\u00f6lvattnet av Israels senaste f\u00f6r\u00f6dande bombardemang av Gaza blockerade Bidenadministrationen upprepade g\u00e5nger uttalanden fr\u00e5n FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d som kr\u00e4vde att offensiven skulle upph\u00f6ra. Detta visar att Bidenadministrationen \u00e4r lika selektiv i hur de till\u00e4mpar m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i utrikespolitiken, som alla tidigare amerikanska regeringar. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r det inte f\u00f6rv\u00e5nande.
\nJag tror att emellertid att vi ser ett sp\u00e4nnande skifte under Biden, \u00e5tminstone i retoriska termer. Hans administration v\u00e4nder sig uttryckligen bort fr\u00e5n resultaten och retoriken fr\u00e5n \u00e5rtionden av nyliberal omstrukturering. Det m\u00e4rks tydligast i hans uttalanden om att trickle-down ekonomi aldrig har fungerat, att \u201cden stora staten\u201d \u00e4r tillbaka. Det m\u00e4rks ocks\u00e5 i hans pl\u00e4dering f\u00f6r att staten m\u00e5ste spela en v\u00e4sentlig roll f\u00f6r att skapa den fysiska och sociala infrastruktur som m\u00f6jligg\u00f6r ekonomiskt deltagande och fr\u00e4mjar st\u00f6rre j\u00e4mlikhet.
\nInternt verkar USA g\u00e5 mot en mer statsstyrd kapitalism. Detta v\u00e4cker en intressant fr\u00e5ga: hur kommer detta skifte att f\u00f6r\u00e4ndra hur man f\u00f6respr\u00e5kar m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter p\u00e5 internationell niv\u00e5? I ett tal inf\u00f6r att USA sl\u00e4ppte den \u00e5rliga rapporten om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i mars 2021, h\u00e4vdade utrikesminister Blinken att l\u00e4nder som respekterar m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter \u00e4r b\u00e4ttre marknader f\u00f6r amerikanska varor, medan de l\u00e4nder som f\u00f6rnekar m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter ocks\u00e5 \u00e4r de som bryter mot handelsreglerna.
\nDetta \u00e4r ett klassiskt uttalande i linje med det nyliberala m\u00e4nniskor\u00e4ttsparadigmet. Om Bidenadministrationen verkligen styr mot en ekonomisk politik, som ger staten en st\u00f6rre roll n\u00e4r det g\u00e4ller \u00e4gande och kapitalf\u00f6rvaltning, kommer det att bli intressant att se hur detta f\u00f6r\u00e4ndrar USA: s m\u00e4nniskor\u00e4ttspolitiska agenda. M\u00e4nniskors r\u00e4ttigheter kan mycket v\u00e4l betraktas som mindre centrala i en v\u00e4rld med en statsstyrd kapitalism, d\u00e4r talet om nationella intressen f\u00e5r en f\u00f6rnyad tyngd i spr\u00e5ket.<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare:<\/strong>
\nJessica Whyte<\/strong> \u00e4r verksam som filosof vid Nya Sydwales universitet i Australien. Hon har tidigare skrivit en bok om den Italienska filosofen Giorgio Agambens politiska t\u00e4nkande. Hennes senaste bok,\u00a0The Morals of the Market<\/em><\/a>,\u00a0gavs ut 2019 och har blivit mycket uppm\u00e4rksammad.<\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Kerstin Eldh<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nyliberalismens intellektuella gudf\u00e4der visste att de beh\u00f6vde knyta en filosofi med \u00e4dla ideal till det\u00a0 system av fria marknadskrafter som de ville sprida \u00f6ver\u00a0 v\u00e4rlden. De fann det de beh\u00f6vde genom att f\u00f6rvanska id\u00e9n om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna. Ur Jacobin … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1290,1297,1291,1259,1294,1292,1296,1288,1295,1298,1293,1289],"class_list":["post-3026","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-angela-smith","tag-frank-knight","tag-friedrich-hayek","tag-jessica-whyte","tag-lakare-utan-granser","tag-ludwig-von-mises","tag-milton-friedman","tag-mont-pelerin-society","tag-muterad-nyliberalism","tag-ngo","tag-samuel-moyn","tag-the-morals-of-the-market"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-MO","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3026","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3026"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3026\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3034,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3026\/revisions\/3034"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3026"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3026"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3026"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}