{"id":3105,"date":"2022-04-15T19:30:07","date_gmt":"2022-04-15T18:30:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3105"},"modified":"2022-04-15T19:30:32","modified_gmt":"2022-04-15T18:30:32","slug":"teknikens-magi-och-pengarnas-dolda-spel","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2022\/04\/15\/teknikens-magi-och-pengarnas-dolda-spel\/","title":{"rendered":"Teknikens magi och pengarnas dolda spel"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>I klimatdebatten ekar magiskt t\u00e4nkande. Ny teknik ska i ett trollslag l\u00f6sa g\u00f6ra samh\u00e4llet oberoende av fossila br\u00e4nslen. Den ska dessutom vara s\u00e5 effektiv att den gr\u00f6na omst\u00e4llningen kan ske utan att hota tillv\u00e4xtekonomin. I Kannibalernas maskerad<\/em> visar humanekologen Alf Hornborg hur denna myt, som ges vetenskaplig legitimitet genom ekonomer och ingenj\u00f6rer, osynligg\u00f6r den exploatering av naturresurser och m\u00e4nskligt arbete som \u00e4r teknikens grundvillkor. \u00c5sa Hjalmers och Patrik Vulkan har l\u00e4st boken och finner den radikal och relevant, \u00e4ven om maktanalysen \u00e4r outvecklad<\/strong>.<\/p>\n

Alf Hornborg belyser i sin nya bok, Kannibalernas maskerad<\/em>, (Daidalos<\/a>) med undertiteln Pengar, teknik och global r\u00e4ttvisa i antropocen<\/em>, de grundl\u00e4ggande utmaningar v\u00e5r tids omst\u00e4llnings- och resursproblematik st\u00e5r inf\u00f6r. Vilken roll har teknik och pengar spelat f\u00f6r dagens milj\u00f6problem och de skenande globala or\u00e4ttvisorna? Hornborg, med bakgrund inom antropologin och humanekologin, vill belysa samtiden med nya begreppsliga verktyg. Han l\u00e5ter oss se teknik som magi och pengar som \u201dartefakter\u201d med stor makt \u00f6ver v\u00e5ra liv. Hans tes \u00e4r att det r\u00e5der en fundamental asymmetri i hur de globala resurserna \u00e4r f\u00f6rdelade, och att vi p\u00e5 grund av dagens f\u00f6rst\u00e5else av ekonomi och teknik \u00e4r of\u00f6rm\u00f6gna att b\u00e5de analysera och agera p\u00e5 ett s\u00e4tt som kan leda till en mer r\u00e4ttvis och h\u00e5llbar v\u00e4rld.<\/p>\n

Hornborg framf\u00f6r en skarp kritik av den r\u00e5dande nationalekonomin, men lyfter \u00e4ven vad han ser som brister inom b\u00e5de den marxistiska och humanekologiska analysen. Hans tankar framst\u00e5r dock som ett f\u00f6rs\u00f6k till en vidareutveckling av b\u00e5de marxistisk och humanekologisk teori f\u00f6r att se p\u00e5 v\u00e5rt nuvarande globala tillst\u00e5nd med nya \u00f6gon. I grund och botten vill han \u00e5stadkomma detta genom en defamilisering<\/em> \u2013 att g\u00f6ra det bekanta fr\u00e4mmande s\u00e5 att vi verkligen kan se fenomen s\u00e5som v\u00e4rldsmarknad, globalisering och teknikutveckling f\u00f6r vad de verkligen \u00e4r.
\nBoken best\u00e5r av texter som tidigare varit frist\u00e5ende delar men som Hornborg f\u00f6rs\u00f6kt foga samman till ett mer sammanh\u00e5llet teoretiskt bygge. Det lyckas han \u00e5tminstone delvis med. Argumentationen lider dock n\u00e5got av att bokens olika kapitel skiljer sig \u00e5t i analytiskt djup \u00e4ven om en r\u00f6d tr\u00e5d knyter dem samman. Det \u00e4r allt sammantaget en imponerande bok i sin omfattning och den stimulerar till fortsatt tanke och l\u00e4sning.<\/p>\n

Teknik som magi<\/strong>
\nEtt centralt begrepp f\u00f6r Hornborg \u00e4r \u201dartefakt\u201d, som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l skapade av m\u00e4nniskan samt de f\u00f6rest\u00e4llningar (ofta omedvetna och oplanerade) som artefakterna f\u00f6r med sig. De artefakter som diskuteras i boken \u00e4r pengar och teknik. Den dubbelverkande naturen hos dessa artefakter \u00e4r helt central f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av det l\u00e4ge m\u00e4nskligheten nu befinner sig i, enligt Hornborg. M\u00e4nniskan har exempelvis skapat artefakten pengar, men pengar formar genom de f\u00f6rest\u00e4llningar det f\u00f6rt med sig \u00e4ven fundamentalt oss m\u00e4nniskor och v\u00e5ra handlingar. \u201dLika lite som en organism kan f\u00f6rst\u00e5s som skild fr\u00e5n sin milj\u00f6 kan en maskin eller annan artefakt f\u00f6rst\u00e5s separat fr\u00e5n de utbytesrelationer som har gett upphov till den\u201d skriver han.
\nHornborg inleder med att utmana v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av teknik som artefakter genom att beskriva den som v\u00e5r tids magi; vi kan inte se den f\u00f6r vad den \u00e4r, dess sanna natur \u00e4r maskerad. Den framst\u00e4lls som neutral och kan d\u00e4rmed hyllas av b\u00e5de h\u00f6gern och v\u00e4nstern. M\u00e5nga av dagens teknikoptimister ser nya tekniska l\u00f6sningar som svaret p\u00e5 klimatkrisen utan att st\u00e4lla sig fr\u00e5gan varifr\u00e5n de nya elbilsbatterierna eller solcellerna ska komma. Vilka markarealer kommer tas i anspr\u00e5k, vilka naturresurser ska utvinnas och vilken arbetskraft ska g\u00f6ra jobbet? Och f\u00f6r vem kommer denna \u2018gr\u00f6na omst\u00e4llning\u2019 vara m\u00f6jlig?<\/p>\n

Bokens mest grundl\u00e4ggande argument \u00e4r att teknik alltid \u00e4r sammankopplad med ekonomi. V\u00e5r ekonomi inneb\u00e4r st\u00e4ndiga transaktioner, som essentiellt \u00e4r transaktioner av m\u00e4nsklig arbetstid och naturresurser, d\u00e4r tekniken bidrar till att b\u00e5de m\u00f6jligg\u00f6ra och uppr\u00e4tth\u00e5lla dessa asymmetriska transaktioner. P\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden kan en genomsnittseurop\u00e9 byta en av sina arbetstimmar mot fyra fr\u00e5n Kina. F\u00f6r Hornborg \u00e4r det centralt att teknik inte fr\u00e4mst sparar tid utan ist\u00e4llet omf\u00f6rdelar tidsb\u00f6rdan. N\u00e4r vi upplever att en maskin sparar in p\u00e5 v\u00e5r tid t\u00e4nker vi s\u00e4llan p\u00e5 den tid som n\u00e5gon annan lagt ner p\u00e5 att tillverka varan. Att varan produceras i ett land d\u00e4r l\u00f6nerna \u00e4r l\u00e4gre g\u00f6r att det som fr\u00e4mst sparas in \u00e4r pengar, i form av l\u00e4gre l\u00f6neutgifter. I det sammanhanget \u00e4r Hornborg \u00e4ven kritisk till den emancipatoriska ber\u00e4ttelsen runt detta fenomen. N\u00e4r Hans Rosling talade om den magiska tv\u00e4ttmaskinen som befriade kvinnor fr\u00e5n hush\u00e5llsarbete till\u00e4gger Hornborg det som Rosling inte n\u00e4mnde, att det tagit m\u00e5nga l\u00e5gavl\u00f6nade m\u00e4nniskors tid att tillverka tv\u00e4ttmaskinerna.<\/p>\n

Med begreppet varufetischism ville Marx f\u00e5nga fenomenet att vad som egentligen \u00e4r relationer mellan m\u00e4nniskor framst\u00e5r som relationer mellan ting eller konstruktioner. Vi blir s\u00e5 fokuserade p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5len i sig att vi blir blinda f\u00f6r de oj\u00e4mna sociala relationer \u2013 den exploatering \u2013 som de representerar. Detta sker exempelvis n\u00e4r vi ser summorna p\u00e5 v\u00e5ra bank- eller aktiekonton v\u00e4xa, utan att se eller f\u00f6rst\u00e5 de kedjor av sociala relationer som leder fram till att de v\u00e4xer. Dessa m\u00e4nskliga konstruktioner \u2013 artefakter \u2013 frig\u00f6rs allts\u00e5 fr\u00e5n b\u00e5de sociala och moraliska band.<\/p>\n

Hornborg vill till detta l\u00e4gga att vi lider av en grav teknikfetischism \u2013 att vi inte ser hur v\u00e5r teknik representerar sociala relationer, och i synnerhet inte hur tekniken samverkar med ekonomin. \u00c4ven om teknik f\u00f6r Hornborg ocks\u00e5 innefattar den mer alldagliga f\u00f6rst\u00e5elsen av teknik som uppfinningsrikedom \u00e4r den centrala aspekten i hans resonemang de samh\u00e4lleliga arrangemang som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r den tekniska kunskapen att till\u00e4mpas p\u00e5 tyglandet av en olika typer av energik\u00e4llor.
\nHan ger som exempel framv\u00e4xten av \u00e5ngkraften i Storbritannien. Brittiska textilfabrik\u00f6rer noterade en stor efterfr\u00e5gan p\u00e5 deras maskinproducerade bomullstyger bland slavhandlare i V\u00e4stafrika och slav\u00e4gare i Nordamerika. Bomullstyger v\u00e4vdes vanligtvis f\u00f6r hand i Indien men genom mekanisering av produktionen \u2013 f\u00f6rst vattenkraft och sedan \u00e5ngkraft – kunde brittiska fabrik\u00f6rer s\u00e4nka produktionskostnaderna s\u00e5 pass mycket att de indiska v\u00e4varna inte kunde konkurrera l\u00e4ngre. Relationen var ocks\u00e5 asymmetrisk p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att ett ton bomullstyger konverterades till tre och ett halv ton r\u00e5bomull, vilket innebar att omkring 4170 nedlagda brittiska arbetstimmar byttes mot 6117 slavarbetstimmar, och att mindre \u00e4n en hektar brittisk mark togs i bruk j\u00e4mf\u00f6rt med produkten av 17 hektar amerikansk mark. \u00c5ngkraften var allts\u00e5 inte en neutral teknik utan var f\u00f6r sin framg\u00e5ng starkt sammankopplad med de sociala relationer och resursfl\u00f6den som innefattade den amerikanska slavekonomin.
\n\u00c5ngkraften blev ocks\u00e5 startskottet p\u00e5 den koncentration av industri och teknik i Storbritannien som m\u00f6jliggjorde en fortsatt asymmetrisk transaktion av tid och resurser i relation till en stor del av v\u00e4rlden.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Alf Hornborg<\/p><\/div>\n

S\u00e5 forts\u00e4tter det \u00e4ven idag menar Hornborg, och om vi r\u00e4knar om v\u00e4rldshandel till biofysiska m\u00e5tt (r\u00e5varor, energi, arbetstid och markanv\u00e4ndning) s\u00e5 hade ett genomsnittligt amerikanskt hush\u00e5ll med ett barn \u00e5r 2007 motsvarande en heltidsarbetande tj\u00e4nare utanf\u00f6r landets gr\u00e4nser. H\u00e4r kan man dock fundera p\u00e5 hur belysande det \u00e4r att tala om ett \u201cgenomsnittligt\u201d amerikanskt hush\u00e5ll med tanke p\u00e5 de skenande klassklyftor som \u00e4ven finns i v\u00e4st. \u00d6verlag s\u00e5 \u00e4gnar Hornborg v\u00e4ldigt lite utrymme \u00e5t klassproblematik och maktfr\u00e5gor, annat \u00e4n att po\u00e4ngtera att han ser arbetarklassen i industril\u00e4nderna som till viss del allierad med kapitalistklassen eftersom arbetarklassen tar del av det oj\u00e4mna utbytet. Hornborg ifr\u00e5gas\u00e4tter ocks\u00e5 tanken p\u00e5 att v\u00e4rldshandeln skulle kunna bli mer r\u00e4ttvis, att det \u00e4r m\u00f6jligt att g\u00f6ra det oj\u00e4mna utbytet mer j\u00e4mnt. F\u00f6r Hornborg \u00e4r oj\u00e4mnt utbyte en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning i den globala v\u00e4rldshandeln, j\u00e4mf\u00f6rbart med b\u00e5de slaveri och kolonialism. Det s\u00e4tt p\u00e5 vilket vi konsumerar idag kan, enligt Hornborg, ses som en form av kannibalism, b\u00e5de i slukandet av jordens resurser och i anv\u00e4ndningen av andra m\u00e4nniskors livsenergi. N\u00e5got som f\u00e5r h\u00f6gerns argument om att vi \u2018hj\u00e4lper\u2019 fattiga l\u00e4nder att skapa h\u00e5llbar utveckling n\u00e4r vi konsumerar varor d\u00e4rifr\u00e5n att framst\u00e5 som \u00e4n mer makabert.<\/p>\n

Elefanten i rummet<\/strong>
\nTeknikfetischismen inneb\u00e4r ocks\u00e5 att vi inte f\u00f6rst\u00e5r hur de artefakter vi skapat utifr\u00e5n interaktionen mellan ekonomi och teknik \u00e4ven formar v\u00e5ra sociala relationer, och i synnerhet g\u00e4ller detta artefakten \u201dallsyftespengar\u201d, allts\u00e5 valutor genom vilka samtliga varor och tj\u00e4nster kan ges ett bytesv\u00e4rde. Detta \u00e4r ett begrepp Hornborg l\u00e5nar fr\u00e5n Karl Polanyi. Det \u00e4r s\u00e5 vi i vardagen t\u00e4nker n\u00e4r vi talar om pengar men ordvalet \u00e4r till f\u00f6r att synligg\u00f6ra att pengar har en egenskap som vi tar f\u00f6r givet, n\u00e4mligen att det g\u00f6r allting utbytbart och d\u00e4rmed blir andra f\u00f6rem\u00e5l kvantifierbara. Pengar har den tillskrivna symboliska egenskapen av att kunna bytas mot andra f\u00f6rem\u00e5l, och genom detta g\u00f6ra andra f\u00f6rem\u00e5l kvantifierbara. Pengar kan allts\u00e5 reducera f\u00f6rem\u00e5l, tj\u00e4nster och relationer till abstrakta kvantiteter, och det abstrakta bytesv\u00e4rdet framst\u00e5r d\u00e5 som r\u00e4ttvist och reciprokt, \u00f6msesidigt gynnsamt. B\u00e5da parter kan bli n\u00f6jda d\u00e5 bytesv\u00e4rdet \u00e4r synligt och att man kan enas om det som b\u00e5da \u00e4r n\u00f6jda med – men pengarna d\u00f6ljer asymmetrier som uppst\u00e5r p\u00e5 grund av olika ekonomiska tillg\u00e5ngar d\u00e4r de globala skillnaderna i l\u00f6neniv\u00e5er och koncentrationen av industri och teknik spelar en stor roll. Enligt Hornborg \u00e4r pengarna \u201celefanten i rummet\u201d. Det \u00e4r allsyftespengarna som m\u00f6jligg\u00f6r den globala marknaden och asymmetrin i utbytet av arbetstid och resurser. Det \u00e4r artefakten pengar som f\u00f6r Hornborg gjort marknadsekonomin, kapitalismen och den industriella revolutionen m\u00f6jlig.<\/p>\n

Det verkliga orsakssambandet \u00e4r allts\u00e5 motsatt det vedertagna: industriell teknik och industrialisering var inte det som ledde till en global marknad utan det var det faktum att marknaden blev global som drev industrialiseringen och teknikutvecklingen. N\u00e4r varor fr\u00e5n kolonierna str\u00f6mmade in till England \u00f6kade kapitalisternas m\u00f6jligheter att tillskansa sig arbetstid och resurser fr\u00e5n kolonierna. Hornborg menar att det \u00e4r just allsyftespengarna som g\u00f6r varuformen och dess bytesv\u00e4rde m\u00f6jligt, och att de d\u00f6ljer asymmetrier – i form av skillnader i den m\u00e4ngd arbetstid, naturresurser, markanv\u00e4ndning etc. som \u00e4r nedlagd i de olika varorna men som inte syns genom marknaden- och framst\u00e4ller det oj\u00e4mna utbytet som reciprokt. Marknadens logik blir d\u00e5 att med alla medel f\u00e5 s\u00e5 mycket av andras arbetstid och naturresurser som m\u00f6jligt men betala minimalt. Det driver med n\u00f6dv\u00e4ndighet fram fattigdom och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring. Kapitalackumulation \u00e4r d\u00e4rmed inbyggt i systemet med allsyftespengar. Ekonomisk tillv\u00e4xt \u00e4r enligt Hornborg en \u201ctv\u00e5ngsm\u00e4ssig konsekvens av de moderna allsyftespengarnas r\u00f6relseenergi\u201d.<\/p>\n

Paradoxalt nog inser de flesta att pengars v\u00e4rde \u00e4r en fiktion. V\u00e5r samtids behov att i popul\u00e4rkultur skildra en postapokalyptisk tillvaro innefattar n\u00e4stan alltid att pengar i sig inte l\u00e4ngre har n\u00e5got v\u00e4rde. Detta s\u00e4tter ocks\u00e5 fingret p\u00e5 skillnaden mellan v\u00e4rde och pris. F\u00f6r marxister eller ekologiska ekonomer best\u00e5r en varas v\u00e4rde av den m\u00e4ngd arbete, energi eller andra biofysiska resurser som har investerats i den. V\u00e4rdet best\u00e4ms allts\u00e5 av andra faktorer \u00e4n marknadens utbud och efterfr\u00e5gan.<\/p>\n

Hornborg distanserar sig fr\u00e5n detta och f\u00f6r en ganska komplex och n\u00e5got sn\u00e5rig diskussion om det som han ser som problemen med begreppet \u2018v\u00e4rde\u2019. Slutsatsen han drar \u00e4r att bytesv\u00e4rde \u00e4r n\u00e5got som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n marknaden och d\u00e4rmed endast kan m\u00e4tas i pengar. Den ideologiska funktionen av v\u00e4rde \u00e4r att den osynligg\u00f6r det oj\u00e4mna utbytet. H\u00e4r g\u00e5r Hornborg allts\u00e5 p\u00e5 tv\u00e4rs mot b\u00e5de ekologiska ekonomer och marxister i sin slutsats att n\u00e5gots v\u00e4rde inte kan h\u00e4rledas ur hur anv\u00e4ndbart det \u00e4r, hur mycket arbete som anv\u00e4nts f\u00f6r att tillverka det eller hur mycket energi, land och r\u00e5varor som anv\u00e4nts i dess tillverkning.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Karl Polanyi<\/p><\/div>\n

V\u00e4lf\u00e4rdsstatens globala begr\u00e4nsningar <\/strong>
\nMed utg\u00e5ngspunkt i Karl Polanyis bok The Great Transformation<\/em> vill Hornborg lyfta fram den sp\u00e4nning som funnits mellan de krafter som f\u00f6respr\u00e5kar en helt fri marknad, d\u00e4r alltings pris best\u00e4ms utifr\u00e5n marknadens utbud och efterfr\u00e5gan (och som d\u00e4rmed framst\u00e4lls som en r\u00e4ttvis och reciprok marknad) och de krafter som vill reglera marknaden f\u00f6r att kunna v\u00e4rna vissa v\u00e4rden och principer bortom marknaden. Problemet enligt Hornborgs s\u00e4tt att analysera dagens marknadsutbyte, som skisserades ovan, \u00e4r att \u00e4ven de mer framg\u00e5ngsrika exemplen p\u00e5 marknadsreglerande institutioner, som de nordiska v\u00e4lf\u00e4rdsstaternas sociala skyddsn\u00e4t, ocks\u00e5 m\u00f6jliggjorts av att exploateringen av m\u00e4nniskor och milj\u00f6 f\u00f6rskjutits till andra v\u00e4rldsdelar. Det som b\u00f6r f\u00f6lja p\u00e5 detta resonemang \u00e4r insikten att den modernitet vi i v\u00e4st har inte kan g\u00f6ras universell. Likas\u00e5 kan inte v\u00e5r trygghet globaliseras. Tillg\u00e5ngen till resurser och arbetskraft \u00e4r allt f\u00f6r asymmetrisk f\u00f6r att den h\u00f6ga niv\u00e5n vi i v\u00e4st nu har ska r\u00e4cka till alla. Dilemmat \u00e4r ocks\u00e5 att de ekonomiska intressemots\u00e4ttningar som tidigare kunde hanteras politiskt och nationellt har f\u00f6rskjutits till en internationell eller global arena d\u00e4r ingen politisk demokrati r\u00e5der.<\/p>\n

Hornborg s\u00e4tter \u00e4ven fingret p\u00e5 en sv\u00e5r eller rent av om\u00f6jlig kombination, n\u00e4mligen den om en energiintensiv gr\u00f6n omst\u00e4llning, som uppmuntras av en farlig teknikoptimism. De massiva investeringar som idag g\u00f6rs i Sverige f\u00f6r fossilfritt st\u00e5l och batteritillverkning kommer att inneb\u00e4ra massiv energi\u00e5tg\u00e5ng, samtidigt som utbyggnaden av \u201dgr\u00f6n\u201d energi haltar. Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att se hur nya konfliktlinjer kommer att ta form, d\u00e4r energibehoven hos en internationell elmarknad, en inflytelserik energikr\u00e4vande industrisektor, och energibehoven hos samh\u00e4llsmedborgarna st\u00e4lls mot varandra. Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att se hur nya skiljelinjer i samh\u00e4llet och klasskonflikter kan uppst\u00e5 utifr\u00e5n vilka som har r\u00e5d med energi eller anses beh\u00f6va det. Elbilen kan mycket v\u00e4l bli en ny klassmark\u00f6r, och likas\u00e5 dyr uppv\u00e4rmning. Lenin beskrev en g\u00e5ng kommunism som socialism plus elektricitet. Framtiden f\u00e5r utvisa vad ett samh\u00e4lle med f\u00f6r lite elektricitet leder till.<\/p>\n

Reformera pengarna?<\/strong>
\nHornborg f\u00f6r \u00e4ven h\u00e4r fram en kritik mot Marx, om att denne hade en allt f\u00f6r neutral syn p\u00e5 pengar \u2013 att han inte kunde se denna artefakt som de kapitalistiska egendomsf\u00f6rh\u00e5llandenas k\u00e4lla, ut\u00f6ver eller bortom kampen mellan klasserna som akt\u00f6rer \u2013 vilket d\u00e4rmed ledde Marx till den felaktiga slutsatsen att pengar f\u00f6rst kan avvecklas efter att produktionsf\u00f6rh\u00e5llandena (allts\u00e5 klassf\u00f6rh\u00e5llandena) f\u00f6r\u00e4ndrats. Enligt Hornborg blir of\u00f6rm\u00e5gan hos b\u00e5de marxister och ekologiska ekonomer att se alternativa utformningar av pengar till en allvarlig brist f\u00f6r att kunna f\u00f6resl\u00e5 alternativ till dagens system. Hornborg menar att man m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndra pengarna f\u00f6rst, d\u00e4r hans konkreta f\u00f6rslag \u00e4r en stegvis \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n allsyftespengar till syftesspecifika pengar.
\n\"\"<\/a>Det h\u00e5llbara samh\u00e4llet m\u00e5ste uppr\u00e4tta gr\u00e4nser f\u00f6r vad som \u00e4r utbytbart, d\u00e5 den nuvarande logiken som allsyftespengar och marknaden medf\u00f6r h\u00e5ller p\u00e5 att leda oss till utpl\u00e5ning. Samtidigt \u00e4r h\u00e5llbarhet och social r\u00e4ttvisa i dagens l\u00e4ge sv\u00e5ra att f\u00f6rena med demokrati d\u00e5 vi lever i tron att v\u00e5rt egna v\u00e4lst\u00e5nd inte sker p\u00e5 bekostnad av n\u00e5gon annan. Hornborg menar att ett s\u00e4tt att styra oss i r\u00e4tt riktning och p\u00e5 ett s\u00e4tt som medborgare kan acceptera vore att reformera pengarnas system.<\/p>\n

Hans f\u00f6rslag g\u00e5r ut p\u00e5 att inr\u00e4tta separata marknader och valutor f\u00f6r kategorier av varor och tj\u00e4nster som inte b\u00f6r bytas mot varandra. Hornborg menar att vi beh\u00f6ver komma bort fr\u00e5n allsyftespengarna och den globala utbytbarheten och \u00f6verg\u00e5 till en valuta som har en rumslig begr\u00e4nsning, en \u201dkomplement\u00e4r valuta\u201d. Det ska bara g\u00e5 att k\u00f6pa de varor och tj\u00e4nster som \u00e4r producerade inom ett visst avst\u00e5nd. Han t\u00e4nker sig en reform som separerar globala varuv\u00e4rden fr\u00e5n lokala f\u00f6rs\u00f6rjningsv\u00e4rden. Den komplement\u00e4ra valutan distribueras som en universell basinkomst och ligger p\u00e5 existensminimum. Denna syftesspecifika valuta kommer att styra konsumtionen mot mer lokal produktion, vilket dels kommer att g\u00f6ra att utbytet blir mer reciprokt och j\u00e4mlikt, dels g\u00f6ra v\u00e5r handel mer ekologiskt h\u00e5llbar genom att begr\u00e4nsa l\u00e5nga transporter och handel med begr\u00e4nsade naturresurser.
\nF\u00f6r Hornborg \u00e4r det artefakten allsyftespengar som \u00e4r huvudmotst\u00e5ndaren, d\u00e5 den formar b\u00e5de v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else och v\u00e5rt agerande. Det \u00e4r allts\u00e5 oerh\u00f6rt sv\u00e5rt att agera i motsats till vad artefakterna dikterar, s\u00e5 l\u00e4nge de f\u00e5r verka. S\u00e5 l\u00e4nge som allsyftespengar \u00e4r en central del av v\u00e5rt system och s\u00e5 l\u00e4nge som vi inte f\u00f6rst\u00e5r dess roll i hur de styr oss kommer det vara sv\u00e5rt att \u00e5stadkomma n\u00e5gon positiv f\u00f6r\u00e4ndring. L\u00f6sningen blir allts\u00e5 ers\u00e4tta artefakten med en annan som kommer forma v\u00e5rt agerande och t\u00e4nkande p\u00e5 mer r\u00e4ttvist och h\u00e5llbart s\u00e4tt.<\/p>\n

Artefakten och akt\u00f6ren<\/strong>
\nHornborg \u00e4r medveten om att hans resonemang fr\u00e4mst \u00e4r till f\u00f6r att skapa teoretisk klarhet men avsaknaden av maktanalys blir ganska p\u00e5fallande. N\u00e5gra fr\u00e5getecken infinner sig op\u00e5kallat under l\u00e4sningen. Hur f\u00f6rh\u00e5ller sig olika akt\u00f6rer \u2013 s\u00e5som klasser \u2013 till dessa artefakter? Vilka gynnas av dem? Vilket handlingsutrymme kvarst\u00e5r f\u00f6r akt\u00f6rer? Hur ska man f\u00f6rst\u00e5 statens roll och till exempel den inb\u00f6rdes konkurrensen mellan b\u00e5de kapitalister och l\u00e4nder n\u00e4r det g\u00e4ller artefakter som teknik och pengar. Det vore angel\u00e4get med en f\u00f6rdjupad diskussion om relationen mellan (allsyftes)pengar och kapitalisterna som akt\u00f6rer, d\u00e4r detta inte b\u00f6r likst\u00e4llas med hela samh\u00e4llets agerande. I vilken m\u00e5n p\u00e5verkas akt\u00f6rer av artefakter och i vilken m\u00e5n p\u00e5verkar vi artefakter? Vilka \u00e4r de viktiga akt\u00f6rerna?<\/p>\n

F\u00f6r att illustrera utmaningen en massr\u00f6relse st\u00e5r inf\u00f6r f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra dessa artefakter s\u00e5 anser Hornborg att nationalekonomerna beh\u00f6ver \u00f6vertygas om behovet av att reformera pengarna Detta ter som ett n\u00e5got besynnerligt \u00f6nsket\u00e4nkande, men kanske ocks\u00e5 talande med tanke p\u00e5 att maktanalysen \u00e4r fr\u00e5nvarande . Givet att ett grundproblem \u00e4r besl\u00f6jande av vad pengar och teknik verkligen spelar f\u00f6r roll s\u00e5 \u00e4r nationalekonomerna och nationalekonomin viktig f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla denna bild.\u00a0 Men \u00e4r det fr\u00e4mst genom att p\u00e5verka och \u00f6vertyga nationalekonomerna som vi uppn\u00e5r f\u00f6r\u00e4ndring? Att utel\u00e4mna den politiska och ekonomiska eliten som akt\u00f6r, som b\u00e5de gynnas av de befintliga artefakterna och ber\u00e4ttelsen om dessa artefakter, samt har ett intresse av att bibeh\u00e5lla nationalekonomins position, g\u00f6r att en mer kritisk analys av relationen mellan artefakt och akt\u00f6r uteblir.<\/p>\n

Boken f\u00f6r allts\u00e5 fram en kritik som b\u00e5de \u00e4r radikal och relevant p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt och det \u00e4r uppenbart att Hornborg p\u00e5 allvar v\u00e4nder och vrider p\u00e5 m\u00e5nga viktiga fr\u00e5gor \u2013 ibland p\u00e5 ett vis som verkligen utmanar l\u00e4saren att greppa komplexiteten – men diskussionen om hur f\u00f6r\u00e4ndring ska ske ter sig of\u00e4rdig, inte minst utifr\u00e5n den ovan n\u00e4mnda bristen p\u00e5 maktanalys. Inga resonemang f\u00f6rs om hur id\u00e9erna om komplement\u00e4r valuta skulle kunna vinna politiskt kraft f\u00f6r att kunna genomf\u00f6ras. F\u00f6rfattaren uttrycker sj\u00e4lv en tveksamhet till att \u201dmyndigheterna skulle kunna \u00f6vertygas till att inse dess f\u00f6rdelar\u201d. Hornborg skriver i slutordet att tanken p\u00e5 att reformera pengar inte \u00e4r mindre realistisk \u00e4n hoppet om en global revolution. V\u00e5r motfr\u00e5ga blir \u00e4r det rimligt att t\u00e4nka sig en reform av pengar utan en revolution? <<<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare<\/strong>
\n\u00c5sa Hjalmers<\/strong> \u00e4r gymnasiel\u00e4rare med m\u00e5ng\u00e5rig erfarenhet som politisk aktivist i England. Patrik Vulkan<\/strong> \u00e4r lektor i sociologi med inriktning mot arbetsmarknad och v\u00e4lf\u00e4rdsstat.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I klimatdebatten ekar magiskt t\u00e4nkande. Ny teknik ska i ett trollslag l\u00f6sa g\u00f6ra samh\u00e4llet oberoende av fossila br\u00e4nslen. Den ska dessutom vara s\u00e5 effektiv att den gr\u00f6na omst\u00e4llningen kan ske utan att hota tillv\u00e4xtekonomin. I Kannibalernas maskerad visar humanekologen Alf … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1332,1337,1333,1335,1315,1338,1336,1334],"class_list":["post-3105","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-alf-hornborg","tag-allsyftespengar","tag-asa-hjalmers","tag-global-rattvisa","tag-kannibalernas-maskerad","tag-karl-polanyi","tag-magi","tag-patrik-vulkan"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-O5","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3105","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3105"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3105\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3114,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3105\/revisions\/3114"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3105"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3105"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3105"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}