{"id":3115,"date":"2022-04-15T20:51:37","date_gmt":"2022-04-15T19:51:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3115"},"modified":"2022-04-15T21:23:05","modified_gmt":"2022-04-15T20:23:05","slug":"varfor-har-inte-kapitalismen-kollapsat-for-lange-sedan","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2022\/04\/15\/varfor-har-inte-kapitalismen-kollapsat-for-lange-sedan\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r har inte kapitalismen kollapsat f\u00f6r l\u00e4nge sedan?"},"content":{"rendered":"

Trots ett turbulent \u00e5rtionde med kriser, upplopp och en global pandemi \u00e4r det fortfarande pengarnas r\u00f6relser p\u00e5 marknaden som best\u00e4mmer \u00f6ver liv och d\u00f6d. <\/strong>I sin nya bok Stum tvang (Tyst tv\u00e5ng)<\/em> unders\u00f6ker S\u00f6ren Mau varf\u00f6r kapitalets v\u00e4rld \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5r att befria sig fr\u00e5n och pekar p\u00e5 att kapitalismen inte bara f\u00f6rlitar sig p\u00e5 v\u00e5ld och ideologi utan ocks\u00e5 p\u00e5 ett abstrakt och anonymt tv\u00e5ng som \u00e4r inlagrat i de ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandena och processerna. H\u00e4r publicerar vi ett utdrag.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>M\u00e4nniskor m\u00e5ste arbeta f\u00f6r att kunna leva. Eller mer precist uttryckt: n\u00e5gra<\/em> m\u00e4nniskor m\u00e5ste g\u00f6ra det. Normalt har m\u00e4nskliga individer f\u00f6rm\u00e5ga att producera mer \u00e4n vad som kr\u00e4vs f\u00f6r deras egen \u00f6verlevnad, vilket inneb\u00e4r att det f\u00f6r att samh\u00e4llet<\/em> ska kunna reproducera sig inte \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att alla<\/em> arbetar. M\u00e4nskliga samh\u00e4llen har alltid innefattat personer som tillf\u00e4lligt eller varaktigt inte kan arbeta. N\u00e5gra \u00e4r sjuka, har funktionsneds\u00e4ttningar, \u00e4r skadade, \u00e4r f\u00f6r gamla eller f\u00f6r unga, och s\u00e5 vidare. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste varje samh\u00e4lle hitta ett s\u00e4tt att f\u00e5 n\u00e5gra att arbeta f\u00f6r andras \u00f6verlevnad, eller annorlunda uttryckt; hitta ett s\u00e4tt att organisera merarbetet och distribuera \u00f6verskottet. Det ligger inget inneboende f\u00f6rtyck i detta. Merarbetet \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt, och \u00e4ven under ett kommunistiskt produktionss\u00e4tt \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att garantera \u00f6verlevnaden f\u00f6r dem som inte kan arbeta.<\/p>\n

M\u00f6jligheten att utf\u00f6ra merarbete \u00e4r en onekligen en sorts livsbetingelse f\u00f6r m\u00e4nsklighetens sj\u00e4lva existens men den b\u00e4r med sig en m\u00f6rk baksida: Det \u00e4r ocks\u00e5 den som m\u00f6jligg\u00f6r klassamh\u00e4llet<\/em>. F\u00f6r att detta ska bli verklighet m\u00e5ste n\u00e5gra m\u00e4nniskor f\u00e5 andra att arbeta \u00e5t dem. Hur uppn\u00e5r man det? Hur kan en grupp m\u00e4nniskor etablera sig som en h\u00e4rskande klass och reproducera de sociala relationer som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att utnyttja en klass av producenter?<\/p>\n

Under st\u00f6rre delen av m\u00e4nsklighetens historia har de h\u00e4rskande klasserna i allm\u00e4nhet f\u00f6rlitat sig p\u00e5 en kombination av v\u00e5ld och ideologi. Ideologin formar de s\u00e4tt p\u00e5 vilka m\u00e4nniskor uppfattar v\u00e4rlden de lever i, vad de anser vara r\u00e4ttf\u00e4rdigt och or\u00e4ttf\u00e4rdigt, naturligt och artificiellt, n\u00f6dv\u00e4ndig och tillf\u00e4llig, gudomligt och m\u00e4nskligt, oundvikligt och m\u00f6jligt att f\u00f6r\u00e4ndra. S\u00e5dana id\u00e9er fungerar som koordinater f\u00f6r handlande och \u00e4r d\u00e4rmed en viktig k\u00e4lla till de h\u00e4rskande klassernas makt. V\u00e5ldet \u00e4r som regel mer direkt och p\u00e5tagligt; de flesta f\u00f6rs\u00f6ker oftast undvika sm\u00e4rta, att skada sig och att d\u00f6, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r hotet om v\u00e5ld ofta en tillr\u00e4ckligt effektiv motivation.<\/p>\n

Det tidiga storskaliga klassamh\u00e4llet i forntidens Mesopotamien var helt grundat p\u00e5 slavarbete. Som James C Scott formulerat det s\u00e5 \u00e4r det n\u00e4stan om\u00f6jligt att \u00f6verdriva den centrala roll som slavarbete, i en eller annan form, fram till nyligen haft f\u00f6r statens utveckling.(1)\u00a0 Slaveriet var ocks\u00e5 grunden f\u00f6r Qin-dynastin och den tidiga Han-dynastin i Kina, liksom i antikens Grekland och i romarriket. Feodalsamh\u00e4llet var ocks\u00e5 \u201dgrundat p\u00e5 v\u00e5ldsut\u00f6vning\u201d som Christopher Isett och Stephen Miller uttrycker det.(2)\u00a0 I dessa f\u00f6rkapitalistiska klassamh\u00e4llen anv\u00e4nde de h\u00e4rskande klasserna v\u00e5ld f\u00f6r att utvinna merarbete av producenterna.(3) Producenterna var personligen ofria, vilket innebar att de inte hade r\u00e4tt att bryta exploateringsf\u00f6rh\u00e5llandet, och att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra det var normalt f\u00f6rbundet med stora sv\u00e5righeter och risker. Under femton- och sextonhundratalet spred sig en form av sociala relationer som i \u00f6kande grad gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r de h\u00e4rskande klasserna att utvinna merarbete fr\u00e5n b\u00f6nder utan att anv\u00e4nda v\u00e5ld. B\u00f6nderna blev separerade fr\u00e5n jorden och tvungna att s\u00e4lja sin arbetskraft till storb\u00f6nder som s\u00e5lde vad de producerade p\u00e5 en konkurrensutsatt marknad f\u00f6r att tj\u00e4na pengar. Jakten p\u00e5 rikedom i form av pengar, som tidigare varit en aktivitet f\u00f6rvisad till samh\u00e4llets marginaler, b\u00f6rjade tr\u00e4nga in i alla samh\u00e4lleliga relationer och kapitalet blev, med Marx ord, \u201dden \u00f6verallt f\u00f6rh\u00e4rskande ekonomiska makten\u201d.<\/p>\n

Det kr\u00e4vdes enormt mycket v\u00e5ldsut\u00f6vning f\u00f6r att \u00e5stadkomma detta tillst\u00e5nd, men n\u00e4r det v\u00e4l var etablerat var det m\u00f6jligt att gradvis ers\u00e4tta en del av detta v\u00e5ld med \u201dde ekonomiska relationernas tysta tv\u00e5ng\u201d, Det kapitalistiska produktionss\u00e4ttets uppkomst ledde allts\u00e5 inte till att ekonomin t\u00f6mdes p\u00e5 makt; den signalerade snarare en ny maktkonfiguration d\u00e4r v\u00e5ldsmakten som kr\u00e4vs f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla egendomsf\u00f6rh\u00e5llandena blev centraliserad hos statsmakten och d\u00e4rmed avskild fr\u00e5n utvinningen av merarbetet vilket ist\u00e4llet blev organiserat med hj\u00e4lp av en abstrakt och opersonlig form av dominans. Detta historiskt unika s\u00e4tt att strukturera reproduktionen av samh\u00e4llslivet har visat sig oerh\u00f6rt seglivat, anpassningsbart och pr\u00e4glat av en kraftig expansionsdrift. Idag, fyra \u00e5rhundraden senare, \u00e4r det mer fast rotat \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare. I den h\u00e4r boken har jag f\u00f6rs\u00f6kt att bygga en systematisk begreppsram f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 ett av de s\u00e4tt p\u00e5 vilket samh\u00e4llslivet underst\u00e4lls valoriseringen av v\u00e4rde.(4) L\u00e5t mig f\u00f6rs\u00f6ka sammanfatta.<\/p>\n

Likt alla andra varelser m\u00e5ste m\u00e4nniskor uppr\u00e4tth\u00e5lla ett kontinuerligt n\u00e4ringsutbyte med naturen. Det unika med den specifikt m\u00e4nskliga varianten av denna \u00e4mnesoms\u00e4ttning \u00e4r att den till sitt v\u00e4sen \u00e4r fragmenterad, flexibel och obest\u00e4md; p\u00e5 grund av sin m\u00e4rkv\u00e4rdiga kroppskonstitution har m\u00e4nniskor inte n\u00e5got omedelbart givet eller n\u00f6dv\u00e4ndigt s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till resten av naturen. Det som karakt\u00e4riserar den m\u00e4nskliga \u00e4mnesoms\u00e4ttningen med den \u00f6vriga naturen \u00e4r fr\u00e5nvaron av n\u00f6dv\u00e4ndighet<\/em>, eller mer precist, en enhet av n\u00f6dv\u00e4ndighet och kontingens. En \u00e4mnesoms\u00e4ttning m\u00e5ste<\/em> etableras men dess sociala form \u00e4r aldrig given p\u00e5 f\u00f6rhand.
\nKapitalismen \u00e4r det f\u00f6rsta produktionss\u00e4tt i historien som fullt ut har utnyttjat den ontologiska os\u00e4kerhet som ligger i det m\u00e4nskliga utbytet med naturen. D\u00e4r f\u00f6rkapitalistiska metoder f\u00f6r att utvinna merarbete var baserade p\u00e5 det t\u00e4ta sambandet mellan producenter och produktionsmedlen, s\u00e4krar ist\u00e4llet kapitalet sitt grepp \u00f6ver samh\u00e4llet genom att inf\u00f6ra en dubbel uppdelning i den m\u00e4nskliga \u00e4mnesoms\u00e4ttningen med naturen f\u00f6r att h\u00e4rska \u00f6ver den tillf\u00e4lliga \u00e5terf\u00f6reningen mellan det som blev delat.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta delningen \u00e4r skapandet av prolet\u00e4ren, ett naket liv avskilt fr\u00e5n sina livsbetingelser, vilka det bara har tillg\u00e5ng till genom kapitalets f\u00f6rmedling. Med denna biopolitiska spricka genom vilken kontrollen \u00f6ver de samh\u00e4lleliga f\u00f6ruts\u00e4ttningarna centraliseras i h\u00e4nderna p\u00e5 kapitalistklassen blir det m\u00f6jligt f\u00f6r denna klass att tvinga prolet\u00e4rerna till att ge upp en del av sitt liv till kapitalet utan att bruka v\u00e5ld. Ist\u00e4llet f\u00f6rlitar sig kapitalisterna p\u00e5 prolet\u00e4rens egen vilja till \u00f6verlevnad f\u00f6r att utkr\u00e4va den r\u00e4nta p\u00e5 prolet\u00e4rens transcendentalt bel\u00e5nade liv som g\u00e5r under namnet merv\u00e4rde.(5) Klassherrav\u00e4ldet inr\u00e4ttar sig d\u00e4rmed p\u00e5 en transcendental niv\u00e5 varvid v\u00e4rdef\u00f6rmeringen blir till en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r den sociala reproduktionen.<\/p>\n

Den andra delningen \u00e4r den horisontella splittringen av producenter i konkurrerande enheter som f\u00f6rh\u00e5ller sig till varandra genom marknaden. Organiseringen av den sociala reproduktionen via utbytet av arbetsprodukter som producerats av sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och privata producenter f\u00f6rvandlar sociala relationer mellan m\u00e4nniskor till verkliga abstraktioner som m\u00f6ter m\u00e4nniskan som en fr\u00e4mmande makt. Dessa horisontella relationer resulterar i en upps\u00e4ttning mekanismer genom vilka kapitalets logik \u00f6verbryggar klasskillnaderna och tvingar sig p\u00e5 den sociala totaliteten som s\u00e5dan.<\/p>\n

Kapitalets ekonomiska makt kan f\u00f6rst\u00e5s som ett resultat av det \u00f6msesidiga sambandet mellan dessa grundl\u00e4ggande uppdelningar vilka genererar ett dubbelt f\u00f6rtyck: kapitalisternas <\/em>f\u00f6rslavande av prolet\u00e4rerna och kapitalets<\/em> f\u00f6rslavande av alla<\/em>. Ingen av dessa relationer kan reduceras till den andra f\u00f6r de stammar ur tv\u00e5 distinkta och oreducerbara upps\u00e4ttningar sociala relationer. Kapitalets tysta tv\u00e5ng \u00e4r resultatet av deras \u00f6msesidiga f\u00f6rmedling av varandra. Prolet\u00e4rer underst\u00e4lls kapitalister med hj\u00e4lp av en upps\u00e4ttning mekanismer som samtidigt st\u00e4ller alla under valoriseringens logik och vice versa. Tystheten i kapitalets makt visar sig s\u00e5ledes som ett resultat av historiskt specifika produktionsf\u00f6rh\u00e5llanden, genom vilka den m\u00e4nskliga f\u00f6rm\u00e5gan att nedl\u00e4gga dominansrelationer i sj\u00e4lva de materiella villkoren utnyttjas i en utstr\u00e4ckning som aldrig tidigare sk\u00e5dats.<\/p>\n

Men produktionsf\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r inte den enda k\u00e4llan till kapitalisternas makt. Som kontinuerlig process visar sig den kapitalistiska produktionen besitta en egendomlig f\u00f6rm\u00e5ga till att omvandla f\u00f6ruts\u00e4ttningar<\/em> till resultat<\/em> genom sin egen r\u00f6relse; den skapar sina egna f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Kapitalistiska produktionsf\u00f6rh\u00e5llanden frammanar en rad krafter som p\u00e5 samma g\u00e5ng \u00e4r resultatet av och k\u00e4lla till kapitalets makt. Denna paradoxala rundg\u00e5ng verkar p\u00e5 flera niv\u00e5er i den kapitalistiska totaliteten, fr\u00e5n den mikroskopiska manipuleringen av v\u00e4xters DNA till omstruktureringen av den internationella arbetsdelningen.<\/p>\n

P\u00e5 arbetsplatserna tvingar konkurrensens press och prolet\u00e4rernas motst\u00e5nd de som personifierar kapitalet att anv\u00e4nda sin despotiska makt till att disciplinera arbetarna, inf\u00f6ra ny teknologi och omstrukturera arbetsdelningen. Med denna reella underordning av arbetet \u00e4ter sig kapitalet in i arbetarnas kroppar f\u00f6r att kalibrera dem i enlighet med den kapitalistiska produktionens abstrakta tidsfl\u00f6de och f\u00f6rs\u00e4kra sig om att de gradvis blir obrukbara f\u00f6rutan kapitalets f\u00f6rmedling.(6) Samma dynamik kan sp\u00e5ras i kapitalets f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till den \u00f6vriga naturen oavsett om det r\u00f6r sig om energik\u00e4llor, djur, jord eller v\u00e4xter. Kapitalistisk produktion inneb\u00e4r en h\u00e4nsynsl\u00f6s str\u00e4van att bryta ner naturens motsp\u00e4nstiga autonomi.<\/p>\n

Den reella underordningen finns ocks\u00e5 utanf\u00f6r arbetsplatserna, p\u00e5 nationell, regional och global niv\u00e5. Genom att krympa rummet med hj\u00e4lp av tid och skapa ett logistiskt imperium anpassat till dess egen logik uppn\u00e5r kapitalet en r\u00f6rlighet som kan anv\u00e4ndas som ett kraftfullt vapen mot rebelliska prolet\u00e4rer och motstr\u00e4viga regeringar. Med sin omstrukturering av den internationella arbetsdelningen l\u00e4gger kapitalet ytterligare en dimension till sin transcendentala makt genom att komplettera sin till\u00e4gnelse av arbetets objektiva<\/em> och sociala<\/em> f\u00f6ruts\u00e4ttningar med dess rumsliga och geografiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n

\u00d6verallt d\u00e4r kapitalet visar sig introducerar det sitt karakt\u00e4ristiska modus operandi p\u00e5 den samh\u00e4lleliga niv\u00e5n: spr\u00e4cker, pulveriserar, klyver och spaltar upp f\u00f6r att samla ihop, f\u00f6rbinda, s\u00e4tta samman och rekonfigurera, f\u00f6r att v\u00e4va in f\u00f6rmeringen av v\u00e4rde i den sociala reproduktionens transcendentala struktur. Det tysta tv\u00e5ngets cirkularitet visar sig ocks\u00e5 tydligt i s\u00e5v\u00e4l kapitalets tendens att generera ett relativt befolknings\u00f6verskott som i dess \u00e5terkommande negation av sig sj\u00e4lv i form av kriser. B\u00e5da dessa cykliska r\u00f6relser intensifierar de tysta tv\u00e5ngsmekanismerna; existensen av en relativ \u00f6verskottsbefolkning \u00f6kar konkurrensens press p\u00e5 prolet\u00e4rerna, och en kris \u00f6kar konkurrensens press p\u00e5 de olika kapitalgrupperna och tvingar dem d\u00e4rmed att \u00f6ka anstr\u00e4ngningarna att disciplinera arbetarna och intensifiera den reella underordningen av arbetet, naturen och produktionens globala n\u00e4tverk.<\/p>\n

Kapitalets tysta tv\u00e5ng \u00e4r allts\u00e5 resultatet av en best\u00e4md upps\u00e4ttning sociala f\u00f6rh\u00e5llanden och en best\u00e4md upps\u00e4ttning dynamiker som verkst\u00e4ller dessa f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/em> Sammantagna f\u00f6rklarar de varf\u00f6r det kapitalistiska samh\u00e4llet domineras av en expansiv valoriseringslogik som tvingar sig p\u00e5 samh\u00e4llet inte bara med hj\u00e4lp av v\u00e5ld och ideologi, utan ocks\u00e5 genom att skriva in sig i den sociala reproduktionens materiella sammans\u00e4ttning.<\/p>\n

Kapitalets ekonomiska makt \u00e4r en komplex maktapparat, eftersom dess anordningar opererar p\u00e5 alla niv\u00e5er i det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet. Syftet med den h\u00e4r boken har varit att zooma in p\u00e5 denna specifika form av makt, f\u00f6r att systematiskt skilja ut den fr\u00e5n v\u00e5ldsmakt och ideologisk makt och identifiera dess k\u00e4llor och verkningss\u00e4tt. F\u00f6r att fixera detta analysobjekt \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att abstrahera bort allt som inte logiskt implicit ing\u00e5r. S\u00e5dana abstraktioner \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndig del i teoribyggandets process, men om s\u00e5dana teorier ska vara strategiskt relevanta f\u00f6r de praktiska anstr\u00e4ngningarna att g\u00f6ra slut p\u00e5 kapitalets v\u00e4lde \u00e4r den motsatta r\u00f6relsen ocks\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndig. Syftet med att konstruera abstrakta teorier \u00e4r inte bara att producera insikter som \u00e4r sanna i en rent passiv och traditionell mening, utan snarare att bidra till den revolution\u00e4ra kampen f\u00f6r kommunismen. Till skillnad fr\u00e5n vad m\u00e5nga intellektuella, av sina d\u00e5liga samveten eller av f\u00e5f\u00e4nga, leds att tro s\u00e5 \u00e4r teoriers roll i s\u00e5dan kamp med n\u00f6dv\u00e4ndighet h\u00f6gst begr\u00e4nsad. \u201dId\u00e9er kan aldrig n\u00e5 bortom f\u00f6rh\u00e5llandena i gammal v\u00e4rld utan bara bortom den gamla v\u00e4rldens id\u00e9er\u201d, som Marx uttryckte det. Vad teorier, likt den jag utvecklat i den h\u00e4r boken, emellertid \u00e4r i st\u00e5nd till, \u00e4r att utveckla begrepp som kan anv\u00e4ndas p\u00e5 l\u00e4gre abstraktionsniv\u00e5er i avsikt att producera strategiskt relevanta analyser av konkreta kampsituationer.<\/p>\n

Kampen mot<\/strong> kapitalets d\u00f6dsmaskineri sker inte i ett teoretiskt laboratorium, vilket inneb\u00e4r att kampen aldrig m\u00f6ter det tysta tv\u00e5nget s\u00e5som det beskrivs i denna bok. I den r\u00e5dande verkligheten d\u00e4r kampen utspelas \u00e4r kapitalets ekonomiska makt alltid insn\u00e4rjt i v\u00e5ldsmakt och ideologisk makt, och i sociala formeringar, logiker och dynamiker som inte har sitt ursprung i kapitalformen. Vi m\u00e5ste alltid komma ih\u00e5g att teorier som utvecklats p\u00e5 en h\u00f6g abstraktionsniv\u00e5 kan, och b\u00f6r, inte anv\u00e4ndas f\u00f6r att besvara fr\u00e5gan om vad b\u00f6r g\u00f6ras? \u2013 men det betyder inte heller att s\u00e5dana teorier \u00e4r politiskt obrukbara. Politisk handling b\u00f6r alltid ha sitt ursprung i vad Vladimir Lenin kallade \u201dsj\u00e4lva k\u00e4rnan, den levande sj\u00e4len, i marxismen\u201d n\u00e4mligen den \u201dkonkreta analysen av en konkret situation\u201d. Men f\u00f6r att kunna g\u00f6ra s\u00e5dana analyser beh\u00f6ver vi noggrant utformade begrepp och det \u00e4r vad teorin tillhandah\u00e5ller. Min f\u00f6rhoppning \u00e4r allts\u00e5 att den systematiska granskningen av begreppet om kapitalets tysta tv\u00e5ng i denna bok, tillsammans med andra relevanta teorier och en k\u00e4nslighet f\u00f6r s\u00e4regenheterna i varje situation kan bidra aldrig s\u00e5 lite till avvecklingen av det destruktiva, f\u00f6rtryckande och mardr\u00f6msaktiga system vi k\u00e4nner som det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet, och d\u00e4rmed skapa m\u00f6jliga betingelser f\u00f6r ett liv i frihet \u2013 det kommunistiska samh\u00e4llet. <<<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare<\/strong>
\nS\u00f6ren Mau<\/strong> \u00e4r filosof specialiserad p\u00e5 marxistisk teoribildning, verksam vid Aarhus universitet. Han \u00e4r medlem i redaktionsr\u00e5det f\u00f6r tidskriften Historical materialism<\/a>.<\/p>\n

Texten \u00e4r h\u00e4mtad ur sammanfattningen i Stum tvang: en marxistisk analyse af kapitalismens \u00f8konomiske magt<\/em> (Klim, 2021) och publiceras med f\u00f6rlagets medgivande. Tidigare publicerad i tidskriften Eftertryk<\/em>, www.eftertrykket.dk<\/a>. Bokens f\u00f6rord, inledning och inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning finns tillg\u00e4ngligt p\u00e5 www.sorenmau.com<\/a><\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning fr\u00e5n danskan:
\nPeter Jervelycke Belfrage<\/strong><\/p>\n

Noter:<\/strong><\/p>\n

1. James C. Scott,\u00a0Against the Grain: A Deep History of the Earliest States\u00a0(New Haven: Yale University Press, 2017), 155, 180.<\/p>\n

2. Christopher Mills Isett og Stephen Miller,\u00a0The Social History of Agriculture: From the Origins to the Current Crisis\u00a0(Lanham, Boulder, New York & London: Rowman & Littlefield, 2016), 40.<\/p>\n

3. Perry Anderson,\u00a0Passages from Antiquity to Feudalism\u00a0(London: NLB, 1974), kap. 1; Robert Brenner, \u201cAgriarian Class Stucture and Economic Development in Pre-Industrial Europe\u201d, i\u00a0The Brenner Debate, red. T.H. Aston og C.H.E. Philpin (Cambridge: Cambridge University Press, 1987); Robert Brenner, \u201cThe Agrarian Roots of European Capitalism\u201d, i\u00a0The Brenner Debate, red. T.H. Aston og C.H.E. Philpin (Cambridge: Cambridge University Press, 1987); Robert Brenner, \u201cProperty and Progress: Where Adam Smith Went Wrong\u201d, i\u00a0Marxist History-writing for the Twenty-first Century, red. Chris Wickham (Oxford: Oxford University Press, 2007), 64f; G. E. M. De Ste. Croix,\u00a0The Class Struggle in the Ancient Greek World: from the Archaic Age to the Arab Conquests\u00a0(Ithaca: Cornell University Press, 1989); Spencer Dimmock,\u00a0The Origin of Capitalism in England, 1400\u20131600\u00a0(Leiden & Boston: Brill, 2014), kap. 3; Isett og Miller,\u00a0The Social History of Agriculture: From the Origins to the Current Crisis, 17ff, 32, 40; Scott,\u00a0Against the grain, kap. 5; Ellen Meiksins Wood,\u00a0The Origin of Capitalism: A Longer View\u00a0(London & New York: Verso Books, 2002), 55f; Ellen Meiksins Wood,\u00a0Democracy Against Capitalism: Renewing Historical Materialism\u00a0(London & New York: Verso Books, 2016), kap. 1.<\/p>\n

4. \u201dValorisering av v\u00e4rde\u201d \u00e4r en \u00f6vers\u00e4ttning av Marx uttryck \u2018Verwertung des Werts\u2019, och h\u00e4nvisar till den process varigenom det ekonomiska v\u00e4rdet f\u00f6r\u00f6kar sig sj\u00e4lv, eller mer konkret uttryckt; den process varigenom pengar blir till mer pengar. Att v\u00e4rden valoriseras betyder allts\u00e5 att de f\u00f6r\u00f6kas.<\/p>\n

5. Min anv\u00e4ndning av ordet transcendental \u00e4r inspirerad av Immanuel Kant som g\u00f6r en tydlig \u00e5tskillnad mellan det transcendenta och det transcendentala, . Det transcendenta betecknar det som \u00f6verskrider eller ligger utanf\u00f6r ett givet immanensf\u00e4lt, medan det transcendentala avser sj\u00e4lva villkoren f\u00f6r detta immanensf\u00e4lt och allts\u00e5 logiskt f\u00f6reg\u00e5r det. Att \u201dklassherrav\u00e4ldet etablerar sig p\u00e5 en transcendental niv\u00e5\u201d betyder allts\u00e5 att den exploaterande klassen inte kopplar sig till produktionsprocessen i en rent yttre mening och suger ut merarbete som en igel eller parasit, utan ist\u00e4llet griper produktionsprocessens roder genom att reorganisera sj\u00e4lva betingelserna f\u00f6r den ekonomiska aktiviteten., En utt\u00f6mmande f\u00f6rklaring finns p\u00e5 s143-144 i boken.<\/p>\n

6. \u2019Reell underordning\u2019 under kapitalet betecknar kapitalets omformning av produktionsprocessens konkreta, materiella, tekniska och organisatoriska struktur och funktionss\u00e4tt, och st\u00e5r i mots\u00e4ttning till \u2018formell underordning\u2019, som betecknar en situation, d\u00e4r en given produktionsprocess tas \u00f6ver av kapitalet, men d\u00e4r produktionsprocessens tekniska och organisatoriska struktur fortfarande formas av f\u00f6r- eller icke-kapitalistiska logiker. \u2018Reell underordning\u2019 betecknar allts\u00e5 kapitalets materiella reorganisering av produktionen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Trots ett turbulent \u00e5rtionde med kriser, upplopp och en global pandemi \u00e4r det fortfarande pengarnas r\u00f6relser p\u00e5 marknaden som best\u00e4mmer \u00f6ver liv och d\u00f6d. I sin nya bok Stum tvang (Tyst tv\u00e5ng) unders\u00f6ker S\u00f6ren Mau varf\u00f6r kapitalets v\u00e4rld \u00e4r s\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1341,1340,1313,1312],"class_list":["post-3115","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-reel-underordning","tag-soren-mau","tag-stum-tvang","tag-tyst-tvang"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-Of","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3115","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3115"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3115\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3129,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3115\/revisions\/3129"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3115"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3115"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3115"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}