{"id":3153,"date":"2022-10-13T18:53:44","date_gmt":"2022-10-13T17:53:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3153"},"modified":"2022-10-12T21:14:34","modified_gmt":"2022-10-12T20:14:34","slug":"samhallets-klasskiktning-ar-roten-till-krigen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2022\/10\/13\/samhallets-klasskiktning-ar-roten-till-krigen\/","title":{"rendered":"Samh\u00e4llets klasskiktning \u00e4r roten till krigen"},"content":{"rendered":"

Marxister\/socialister har under historiens lopp prim\u00e4rt sett klassamh\u00e4llet \u2013 och d\u00e5 i v\u00e5r tid det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet \u2013 som roten till de milit\u00e4ra rustningarna med krig som den yttersta konsekvensen. Statens h\u00e5rda k\u00e4rna med milit\u00e4r, polis och r\u00e4ttskipning betraktas som ett organ f\u00f6r klassherrav\u00e4lde. Anders Karlsson rekapitulerar den klassiska marxismens syn p\u00e5 krig.<\/strong><\/p>\n

Varf\u00f6r skola m\u00e4nniskor strida<\/em>
\nVarf\u00f6r skall det flyta blod<\/em>
\nVarf\u00f6r skall s\u00e5 m\u00e5nga lida<\/em>
\nblott f\u00f6r n\u00e5gras yvesmod<\/em>
\nFriden \u00e4r och skall v\u00e4l bli<\/em>
\nlivets h\u00f6gsta poesi<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a>Denna s\u00e5ng, vars textf\u00f6rfattare var Valdemar Dalquist, spelades f\u00f6rsta g\u00e5ngen in av Sven Jonsson (1916). Det var mitt under skyttegravskriget i lerv\u00e4llingens Flandern, F\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets kanske allra v\u00e4rsta m\u00e4nskliga f\u00f6rnedring och en starkt bidragande orsak till att f\u00e4ltropet Aldrig mera krig! fick en s\u00e5dan resonans n\u00e4r v\u00e4l d\u00e5net fr\u00e5n slagf\u00e4lten tystnat. Senare har \u00e4ven bland annat Sven-Bertil Taube och Cajsa-Stina \u00c5kerstr\u00f6m gjort nyinspelningar av den. S\u00e5ngen representerar ett av \u00e5tskilliga uttryck f\u00f6r dr\u00f6mmen om en v\u00e4rld d\u00e4r gev\u00e4ret f\u00f6r alltid skall brytas. Vi finner denna vision i en m\u00e4ngd skilda id\u00e9traditioner, som exempelvis i bibeln:\u201dD\u00e5 skola de smida sina sv\u00e4rd till plogbillar och sina spjut till ving\u00e5rdsknivar. Folken skola ej mer lyfta sv\u00e4rd mot varandra\u201d (Jesaja 2:4).<\/p>\n

F\u00f6r marxister\/socialister utg\u00f6r det historiska uppbrottet n\u00e4r m\u00e4nniskan l\u00e4mnade j\u00e4gar- och samlarstadiet och ist\u00e4llet blev en bosatt jordbrukare \u2013 klassamh\u00e4llets formering och d\u00e4rmed statens f\u00f6delse. Det l\u00e5g till grund f\u00f6r uppkomsten av ett samh\u00e4lleligt \u00f6verskott. Ett skikt av medborgare kunde d\u00e4rmed bryta sig loss fr\u00e5n den \u00f6vriga befolkningen. Det som b\u00f6rjade utvecklas var bland annat st\u00e5ende arm\u00e9er, r\u00e4ttskipningens domare, administrationens skatteuppb\u00f6rdsm\u00e4n och skrivare samt det ideologiproducerande pr\u00e4sterskapet. Det var grupper som kunde leva p\u00e5 den stora folkmajoritetens arbete. Det hela var \u00e4ven grogrunden f\u00f6r det privata \u00e4gandets konstituering. Visst hade det \u00e4ven tidigare f\u00f6rekommit v\u00e4pnade stridigheter mellan skilda grupper men nu fick det en helt annan magnitud d\u00e4r \u00e4gande och privilegier \u2013 och d\u00e4rmed makt \u2013 utgjorde den v\u00e4sentliga drivkraften.<\/p>\n

I Kommunistiska Manifestet<\/em> (1848) skriver Karl Marx och Friedrich Engels:
\n\u201dAlla hittillsvarande samh\u00e4llens historia \u00e4r klasskampens historia. Fri och slav, patricier och plebej, baron och livegen, m\u00e4stare och ges\u00e4ll, kort sagt f\u00f6rtryckare och f\u00f6rtryckta, stod i st\u00e4ndig mots\u00e4ttning till varandra, f\u00f6rde en oavbruten, \u00e4n dold \u00e4n \u00f6ppen kamp, en kamp som varje g\u00e5ng slutade med hela samh\u00e4llets revolution\u00e4ra omgestaltning eller med de k\u00e4mpande klassernas gemensamma underg\u00e5ng\u201d.<\/em><\/p>\n

Om vi skriver fram citatet i tiden \u00e4r det kampen mellan borgarklassen och arbetarklassen som innefattar det kapitalistiska samh\u00e4llets huvudmots\u00e4ttning. Dessa klasstrider f\u00f6rs dagligdags p\u00e5 en m\u00e4ngd olika s\u00e4tt \u2013 och vanligtvis utan vapen \u2013 men d\u00e4r v\u00e5ldet ytterst \u00e4r en maktfaktor i spelet och en p\u00e5taglig risk. Det storskaliga v\u00e4pnade v\u00e5ldet utkristalliserar sig genom historien dels som en strid inom den h\u00e4rskande klassen, och d\u00e5 ofta i skilda staters formering, som exempelvis Perserkrigen, Trettio\u00e5riga kriget eller F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Det kan \u00e4ven ta skepnad av f\u00f6rtryckare mot f\u00f6rtryckt som exempelvis Spartacus slavuppror under romartiden eller medeltidens tyska bondekrig. De nationella antikoloniala befrielsekrigen, som exempelvis i Vietnam eller Algeriet, kan ses som en mellanvariant med allianser \u00f6ver klassgr\u00e4nserna p\u00e5 de f\u00f6rtrycktas sida.<\/p>\n

Med borgerskapets konsolidering som h\u00e4rskande klass kom det ekonomiska systemet att f\u00e5 en \u00e4n mer global pr\u00e4gel. Redan i Kommunistiska Manifestet beskrevs detta: \u201dBehovet av en \u00f6kad avs\u00e4ttning jagar bourgeoisien \u00f6ver hela jordklotet. \u00d6verallt m\u00e5ste den n\u00e4stla sig in sl\u00e5 sig ned och uppr\u00e4tta f\u00f6rbindelser\u201d. Det som f\u00f6ljde var de kapitalistiska stormakternas kamp om kolonierna, vilken accelererade under senare delen av 1800-talet. Tydligast tog sig detta uttryck vid Berlinkongressen 1884-85 d\u00e5 Afrika utifr\u00e5n r\u00e5dande styrkef\u00f6rh\u00e5llanden mellan stormakterna delades upp med penna och linjal – \u201dThe scramble for Africa\u201d. Kapitalismen hade g\u00e5tt in i sitt imperialistiska utvecklingsskede, vars fr\u00e4msta k\u00e4nnetecken var, som Lenin skrev i Imperialismen som kapitalismens h\u00f6gsta stadium<\/em> (1917), \u201datt kapitalexporten erh\u00e5llit synnerlig betydelse\u201d. Det \u00e4r en kamp om r\u00e5varor, billig arbetskraft, avs\u00e4ttningsmarknader, investeringsm\u00f6jligheter och kontrollen \u00f6ver handelsleder. S\u00e5v\u00e4l F\u00f6rsta- som Andra v\u00e4rldskriget var i grund och botten omf\u00f6rdelningskrig mellan rivaliserande imperialistiska stormakter. Koloniernas sedermera formella sj\u00e4lvst\u00e4ndighet har inte heller upph\u00e4vt denna imperialistiska tendens och mots\u00e4ttningar.<\/p>\n

Socialisters historiska skepsis till att ge bifall \u00e5t det borgerliga samh\u00e4llets milit\u00e4ra rustningar grundar sig just i att milit\u00e4ren uppfattas som denna stats h\u00e5rda k\u00e4rna, eller som Socialistisk Politiks f\u00f6reg\u00e5ngare Kommunistiska Arbetarf\u00f6rbundet (KAF) uttryckte det i den Anti-militaristiska resolutionen vid kongressen 1975:
\n\u201dF\u00f6rsvarsmakten \u00e4r i grunden ingenting annat \u00e4n ett f\u00f6rsvar av den svenska kapitalismen som en del av det imperialistiska v\u00e4rldssystemet. Dess uppgift \u00e4r att mot inre och yttre hot st\u00e5 som den borgerliga statens sista garant (\u2026) Funktionen har alltid varit densamma, men formerna har skiftat: slavsamh\u00e4llets privata slavarm\u00e9er, det antika Greklands v\u00e4rnplikt, Romarrikets massuppb\u00e5d, feodalsamh\u00e4llets legosoldater, Napoleons massarm\u00e9er, dagens elitf\u00f6rband \u2013 alla har de samma funktion\u201d.<\/em><\/p>\n

Visst har det h\u00e4nt en del sedan Engels betecknade staten som \u201dett g\u00e4ng bev\u00e4pnade m\u00e4n\u201d. Vi har s\u00e5v\u00e4l f\u00e5tt allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt som en v\u00e4lf\u00e4rdsstat, ett mjukt h\u00f6lje har lagt sig runt statens h\u00e5rda k\u00e4rna. H\u00e4r i Sverige, d\u00e4r aldrig milit\u00e4ren anv\u00e4nts mot civila sedan \u00c5dalen 1931, kan den sidan av maktut\u00f6vningen k\u00e4nnas l\u00e5ngt borta. Men vi beh\u00f6ver bara p\u00e5minnas oss om att den svenska milit\u00e4ren f\u00f6rsattes i beredskapsl\u00e4ge i samband med gruvstrejken i Malmf\u00e4lten 1969-70, f\u00f6r att f\u00e5 en aning om dess egentliga roll n\u00e4r de sociala konflikterna sk\u00e4rps.
\nJag vill mena att rubriken p\u00e5 KAF:s resolution – Inte en man inte ett \u00f6re \u00e5t klassf\u00f6rsvaret! \u2013 \u00e4ger giltighet \u00e4ven idag (och d\u00e5 sj\u00e4lvklart med \u201dinte en kvinna\u201d som till\u00e4gg). Men den stora utmaningen \u00e4r hur denna \u201dprolet\u00e4ra defaitism\u201d gentemot dagens imperialistiska rustningar och krig ska f\u00e5 kraft och verka politisk rimlig f\u00f6r folkflertalet i ett l\u00e4ge d\u00e4r arbetarr\u00f6relsens internationalism \u00e4r \u00e4nnu s\u00e5 mycket br\u00e4ckligare \u00e4n 1914, det \u00e5r d\u00e5 denna strategi f\u00f6rst led ett sm\u00e4rtsamt nederlag.<\/p>\n

Den dominerande tendensen bland oss socialister har dock alltid varit att \u00e4ven vi tilldelat vapnen en roll i den sociala kampen. Vi n\u00e4rs av visionen om det klassl\u00f6sa samh\u00e4llets fredsrike, men p\u00e5 v\u00e4gen dit ser vi vapnen som ett n\u00f6dv\u00e4ndigt ont i f\u00f6rsvaret av den prolet\u00e4ra staten. Men fr\u00e5gan \u00e4r om det inte \u00e4r dags f\u00f6r en ompr\u00f6vning?<\/p>\n

Anders Karlsson<\/strong> ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion och \u00e4r skribent i Internationalen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Marxister\/socialister har under historiens lopp prim\u00e4rt sett klassamh\u00e4llet \u2013 och d\u00e5 i v\u00e5r tid det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet \u2013 som roten till de milit\u00e4ra rustningarna med krig som den yttersta konsekvensen. Statens h\u00e5rda k\u00e4rna med milit\u00e4r, polis och r\u00e4ttskipning betraktas som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[321,1361,1363,1362,1359,1360],"class_list":["post-3153","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-anders-karlsson","tag-anti-militaristisk-resolution","tag-inte-en-man-inte-ett-ore-at-klassforsvaret","tag-kommunistiska-manifestet","tag-valdemar-dalquist","tag-varfor-skola-manniskor-strida"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-OR","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3153","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3153"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3153\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3156,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3153\/revisions\/3156"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3153"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3153"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3153"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}