{"id":3285,"date":"2023-04-21T12:19:45","date_gmt":"2023-04-21T11:19:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3285"},"modified":"2023-05-01T23:17:28","modified_gmt":"2023-05-01T22:17:28","slug":"kurdernas-kamp-pkk-och-rojava","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2023\/04\/21\/kurdernas-kamp-pkk-och-rojava\/","title":{"rendered":"Kurdernas kamp, PKK och Rojava"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Med Sveriges ans\u00f6kan om medlemskap i Nato, och det d\u00e4rtill kopplade turkiska kravet att v\u00e5rt land m\u00e5ste g\u00f6ra mer f\u00f6r att bek\u00e4mpa \u201dterrorismen\u201d, har det kurdiska folkets m\u00e5ng\u00e5riga kamp f\u00f6r sina r\u00e4ttigheter hamnat i fokus. F\u00e5 l\u00e4r heller ha missat Rojavakommitt\u00e9ernas spektakul\u00e4ra aktion med despoten Erdogan h\u00e4ngande som docka upp och ner utanf\u00f6r Stockholms stadshus. Anders Karlsson tecknar en sammanfattande bild \u00f6ver den kurdiska kampen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kurderna \u00e4r idag, med sitt antal av dryga 40 miljoner, den st\u00f6rsta folkgruppen i v\u00e5r v\u00e4rld som saknar r\u00e4tten till en egen sj\u00e4lvst\u00e4ndig stat. Sj\u00e4lva landomr\u00e5det Kurdistan, till ytan n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n Sverige, str\u00e4cker sig \u00f6ver syd\u00f6stra Turkiet, norra Irak, nordv\u00e4stra Iran, nord\u00f6stra Syrien samt en mindre kil in i sydv\u00e4stra Armenien. I Turkiet uppskattas antalet kurder till 22 miljoner, i Irak 7 miljoner. Iran 8 miljoner, Syrien 2-3 miljoner samt knappt 50 000 i Armenien. Dessutom lever 2-3 miljoner kurder spridda i \u00f6vriga v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Kurderna r\u00e4knar sitt ursprung till den indoeuropeiska folkgruppen mederna, vilket kom att bos\u00e4tta sig i Mellan\u00f6stern f\u00f6r 4 000 \u00e5r sedan. Historiskt sett grupperade man sig kring relativt fragmentariserade stamsamh\u00e4llen och det \u00e4r f\u00f6rst med 1900-talet som en nationell befrielsekamp tog sin b\u00f6rjan. Vid denna tid kontrollerades det kurdiska omr\u00e5det, f\u00f6rutom det iranska territoriet, av det Osmanska imperiet. F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget innebar dock detta imperiums s\u00f6nderfall. I svallv\u00e5gorna av det garanterades kurderna \u2013 i Sevr\u00e9sf\u00f6rdraget 1920 inom Nationernas F\u00f6rbunds ramar \u2013 r\u00e4tten till sj\u00e4lvst\u00e4ndighet inom ett \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Detta h\u00f6gtidliga l\u00f6fte smulades emellertid s\u00f6nder och samman av de ledande stormakternas egenintressen, d\u00e4r inte minst omfattande nyuppt\u00e4ckta oljek\u00e4llor i irakiska Mosul hade en avg\u00f6rande betydelse. I sj\u00e4lva verket hade Storbritannien och Frankrike \u2013 i det hemliga Sykes-Picot avtalet \u2013 delat upp det osmanska imperiet mellan sig. Syrien kom nu att bli franskt mandat och Irak brittiskt. I den ombildade turkiska staten kom samtidigt h\u00e5rdf\u00f6ra nationalister \u2013 under ledning av Kemal Atat\u00fcrk \u2013 till makten och i Iran s\u00e5gs en liknande utveckling under Reza Khans styre. I Lausannef\u00f6rdraget 1923 kom slutligen Kurdistan att styckas mellan Turkiet och Iran samt de d\u00e5 \u00e4nnu inte sj\u00e4lvst\u00e4ndiga, franska och brittiska protektoraten, Syrien och Irak, vilket kom att inleda en period av ett \u00e4n brutalare f\u00f6rtryck mot kurderna. Ordspr\u00e5ket \u201dkurderna har inga v\u00e4nner utom bergen\u201d bef\u00e4stes.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Men visst f\u00f6rekom det motst\u00e5nd och uppror. I den irakiska regionen Sulimani kohandlade Shejkh Mahmoud Berzenji med britterna som utn\u00e4mnde honom till guvern\u00f6r. Berzenji sj\u00e4lv hyste emellertid andra planer och utropade sig till kurdisk kung. Vad som f\u00f6ljde 1924 var massiva brittiska flygbombningar med bland annat kemiska stridsmedel. Ansvarig minister var Winston Churchill som s\u00e4gs ha utf\u00e4rdat ordern \u201dL\u00e5t inf\u00f6dingarna smaka p\u00e5 gas!\u201d. Det tjugonde seklet f\u00f6rde annars med sig tv\u00e5 kortvariga kurdiska statsbildningar. Den ena var i Turkiet d\u00e4r ett uppror vid Araratbergen 1928 mynnade ut i bildandet av en minirepublik med byn Kurd Ava som huvudstad. Ett samlat angrepp fr\u00e5n turkiska och franska styrkor 1930 tvingade dock de kurdiska f\u00f6rsvarstrupperna att retirera fr\u00e5n bergen. Det andra exemplet utg\u00f6r Mahabadrepubliken i Iran under en period av elva m\u00e5nader 1946. Upprinnelsen var att Sovjetunionen under andra v\u00e4rldskriget slutskede ockuperat norra Iran, vilket gav kurderna utrymme att konstituera sin republik. Snart ingick dock Sovjet och Iran ett avtal, R\u00f6da arm\u00e9n drog sig tillbaka och den iranska statsmakten kunde krossa den kurdiska statsbildningen.<\/p>\n\n\n\n

I hela regionen levde kurderna under sv\u00e5ra omst\u00e4ndigheter som i Turkiet efter Atat\u00fcrks maktkonsolidering 1923:
\u201dKurdernas tidigare kulturella r\u00e4ttigheter demonterades. Deras spr\u00e5k blev f\u00f6rbjudet att anv\u00e4nda i offentliga sammanhang och i r\u00e4ttsv\u00e4sendet. L\u00e4rare fick inte tala kurmanji i skolorna och spr\u00e5ket fick inte undervisas som skol\u00e4mne. Kurdiska s\u00e5nger fick inte l\u00e4ngre sjungas och kulturella h\u00f6gtider som ny\u00e5ret Newroz kriminaliserades. Nyf\u00f6dda barn till\u00e4ts inte f\u00e5 kurdiska namn och orter d\u00f6ptes om fr\u00e5n sina originalnamn till namn p\u00e5 turkiska. De som motsatte sig dessa f\u00f6rbud behandlades som fiender till staten\u201d
(Joakim Medin: Kobane \u2013 den kurdiska revolutionen och kampen mot IS<\/em>,<\/a> sid. 15).
Likas\u00e5 under Bathpartiernas arabnationalistiska styren i Irak och Syrien samt under shahv\u00e4ldet i Iran \u00e4gde en i stora drag en liknande utveckling rum.<\/p>\n\n\n\n

PKK bildas<\/strong>
En svaghet var att det kurdiska motst\u00e5ndet dominerades av konservativa krafter i form av jord\u00e4gare och stamledare, en elit som inte var intresserad av att koppla den nationella kampen till n\u00e5got socialt program, som en jordreform, och vilken var beredd att kohandla med de inblandade staternas regimer \u2013 h\u00f6gt \u00f6ver det kurdiska folkets fattiga och utsugna flertal. Den m\u00e4ktigaste best\u00e5ndsdelen var partiet KDP, med sitt huvuds\u00e4te i norra Irak och ledd av familjen Barzani. D\u00e4rtill utgjorde de rent diktatoriska styrena i Irak, Iran och Syrien ett sv\u00e5rt hinder f\u00f6r organisering och mobilisering. Den \u00f6ppning som fanns var i Turkiet, som pendlade mellan perioder av auktorit\u00e4ra- och mer demokratiska styren.<\/p>\n\n\n\n

I Turkiet v\u00e4xte v\u00e4nstern i b\u00f6rjan av 1970-talet. Det var dock en v\u00e4nster som, undantaget studentr\u00f6relsen, \u00e4gnade den kurdiska fr\u00e5gan f\u00f6ga uppm\u00e4rksamhet. Kurdiska socialister, som f\u00f6rs\u00f6kte s\u00e4tta den p\u00e5 dagordningen, avvisades vanligtvis som \u201dnationalister\u201d. Verkligheten p\u00e5kallade en kurdisk sj\u00e4lvorganisering d\u00e4r fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan Abdullah \u00d6calan kom att utg\u00f6ra en centralgestalt. \u00d6calan f\u00f6ddes 1949 i byn \u00d6merli, i en familj som levde under knappa f\u00f6rh\u00e5llanden. Gripen av tidens v\u00e4nsterv\u00e5g s\u00f6kte han sig till storstadens pulserande radikalism. \u00d6calan fick jobb i Istanbul, men efter statskuppen 1971 tvingades han fly till Ankara d\u00e4r han studerade statskunskap p\u00e5 universitetet. \u00c5ret d\u00e4refter f\u00e4ngslades han efter att ha deltagit i en manifestation. Samtal med andra v\u00e4nsterrevolution\u00e4ra medf\u00e5ngar under den sju m\u00e5nader l\u00e5nga interneringen bidrog med ytterligare t\u00e4ndv\u00e4tska, men v\u00e4l i frihet frapperades han \u00f6ver hur den turkiska v\u00e4nstern negligerade kurdfr\u00e5gan. Tillsammans med andra kurder kom han d\u00e4rf\u00f6r att bilda en egen marxist-leninistisk grupp, som 1975 b\u00f6rjade kalla sig f\u00f6r \u201dKurdistanrevolution\u00e4rerna\u201d, men som \u00e4ven var \u00f6ppen f\u00f6r andra \u00e4n kurder.<\/p>\n\n\n\n

Utvecklingen ledde fram till PKK:s (Kurdistans Arbetarparti) bildande i november 1978. ett parti vars uttalade m\u00e5ls\u00e4ttning var ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt kommunistiskt Kurdistan i syd\u00f6stra Turkiet. Medlemmarna l\u00e4mnade storst\u00e4derna och s\u00f6kte f\u00f6rankra sig i det kurdiska sydost. Den v\u00e4pnade kampen tog sin b\u00f6rjan genom att kurdiska feodalherrar attackerades \u2013 och i m\u00e5nga fall skadades eller till och med d\u00f6dades. Det var samtidigt som PKK:s gerillakrigare fick utbildning i palestinska DFLP:s tr\u00e4ningsl\u00e4ger i libanesiska Beqaadalen. Den d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande milit\u00e4rkuppen i september 1980 kom att f\u00f6rst\u00e4rka repressionen mot hela den turkiska arbetarr\u00f6relsen. Naturligtvis gick den nya regimen ocks\u00e5 h\u00e5rt \u00e5t PKK. Milit\u00e4rf\u00e4ngelset i Diyarbakir blev \u00f6k\u00e4nt f\u00f6r sin fruktansv\u00e4rda tortyr och mord p\u00e5 kurder. F\u00f6r att protestera mot f\u00f6rh\u00e5llandena begick flera av PKK:s medlemmar spektakul\u00e4ra sj\u00e4lvmord i f\u00e4ngelset genom att sv\u00e4lta sig till d\u00f6ds. R\u00f6relsens styrka, beslutsamhet och h\u00e5rdhet lockade till sig nya medlemmar.<\/p>\n\n\n\n

Efter \u00e5r av f\u00f6rberedelser inledde PKK i augusti 1984 ett regelr\u00e4tt inb\u00f6rdeskrig mot regimens trupper i syd\u00f6stra Turkiet. Det blev starten p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r av f\u00f6rt\u00e4rande v\u00e5ld. Inte enbart milit\u00e4ren utan \u00e4ven PKK gjorde sig skyldigt till sv\u00e5ra \u00f6vergrepp mot civila, n\u00e4r byar som f\u00f6rklarat sig lojala med regimen attackerades. Samtidigt visade PKK prov p\u00e5 sin milit\u00e4ra styrka \u2013 med 10 000-30 000 aktiva soldater under vapen \u2013 en rad samh\u00e4llen er\u00f6vrades d\u00e4r man installerade sitt egna styre.<\/p>\n\n\n\n

PKK tog aldrig, likt flertalet andra marxist-leninistiska organisationer, st\u00e4llning i konflikten mellan Sovjet och Kina, men r\u00f6relsen var vid denna tid beh\u00e4ftad med tydliga stalinistiska drag, ett auktorit\u00e4rt styre d\u00e4r det utvecklades en personkult runt \u00d6calan. I sin bok skriver Joakim Medin att \u201ddussintals eller hundratals medlemmar som kritiserade hierarkin, misst\u00e4nktes f\u00f6r f\u00f6rr\u00e4deri eller ibland bara r\u00e5kade bryta mot den h\u00e5rdf\u00f6ra revolution\u00e4ra disciplinen, blev avr\u00e4ttade. Dagens sympatis\u00f6rer erk\u00e4nner ofta att partiet beg\u00e5tt dessa d\u00e5d, och kallar dem misstag\u201d ( s. 26). En faktor bakom att PKK lyckades utveckla \u2013 och vidmakth\u00e5lla \u2013 en s\u00e5dan avsev\u00e4rd styrka handlade om uppbyggnaden av ett omfattande n\u00e4tverk i den kurdiska diasporan i Europa. Mediehus etablerades, sympatis\u00f6rer skapade egna TV-kanaler, var tidiga med att b\u00f6rja anv\u00e4nda internet f\u00f6r informationsspridning och bistod med stora penningsummor.. Medin skriver att \u201dPKK-diasporan samlade \u00e5rligen in miljontals dollar till r\u00f6relsen, genom donationer eller rena beskattningar av privatf\u00f6retag\u201d ( s. 25).<\/p>\n\n\n\n

PKK:s omorientering<\/strong>
Fr\u00e5n 1979 hade \u00d6calan och PKK till\u00e5tits att verka med Syrien som h\u00f6gkvarter. Orsaken var att landet l\u00e5g i konflikt med Turkiet om regleringen av vattenfl\u00f6det i Eufrat samt om \u00f6verh\u00f6gheten i Hatayprovinsen, ett omr\u00e5de som fransm\u00e4nnen avtr\u00e4tt till turkarna 1939. Regimen i Damaskus anv\u00e4nde sig d\u00e4rf\u00f6r av PKK som ett spelkort i sina f\u00f6rs\u00f6k att s\u00e4tta tryck p\u00e5 och destabilisera Turkiet, samtidigt som PKK f\u00f6rband sig att vara lojalt med regimen. Allt detta f\u00f6r\u00e4ndrades dock i oktober 1998 n\u00e4r Turkiet och Syrien ingick ett avtal. PKK f\u00f6rbj\u00f6ds att verka i Syrien och \u00d6calan kastades ut ur landet. PKK:s ledare flydde fr\u00e5n land till land, men ingen ville ge honom politisk asyl. Det hela slutade med att den turkiska s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten 15 februari 1999 grep honom i Kenya. En r\u00e4tteg\u00e5ng f\u00f6ljde d\u00e4r han d\u00f6mdes till d\u00f6den, ett straff som senare omvandlades till livstids f\u00e4ngelse. Sedan dess sitter PKK:s ledare f\u00e4ngslad p\u00e5 den turkiska \u00f6n Imrali i Marmarasj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n sin f\u00e4ngelsecell b\u00f6rjade \u00d6calan att l\u00e4gga om PKK:s strategi, han utropade en ensidig vapenvila, och tydliggjorde att vapnen h\u00e4danefter bara skulle anv\u00e4ndas i sj\u00e4lvf\u00f6rsvar. Dessutom deklarerade han att kampen f\u00f6r ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Kurdistan inte l\u00e4ngre var aktuell, ist\u00e4llet handlade det framgent om att uppn\u00e5 autonomi i de kurdiska omr\u00e5dena inom de fyra ber\u00f6rda l\u00e4nderna. \u00d6calans utspel kom emellertid inte riktigt som den blixt fr\u00e5n klar himmel man hade kunnat tro, redan 1993 hade han b\u00f6rjat resonera i liknande termer. Dock kastade gripandet av \u00d6calan och den deklarerade kurs\u00e4ndringen in PKK i en allvarlig kris. Det ber\u00e4knas att 1 500 gerillasoldater, inklusive flera h\u00f6gt uppsatta ledare, hoppade av. Men trots allt \u00f6verlevde PKK; tusentals soldater stannade kvar i de otillg\u00e4ngliga irakiska Qandilbergen, en h\u00e5rd aktivistisk k\u00e4rna \u00f6vervintrade i Turkiet och den omfattande diasporan f\u00f6rblev intakt.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Salih Muslim, PYD:s ledare <\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

\u00c5r 2005 presenterade \u00d6calan en mer genomgripande omorientering. De nya politiska m\u00e5len h\u00e4mtade inspiration fr\u00e5n den amerikanske kommunalisten och eko-anarkisten Murray Bookchin. \u00d6calans tidigare tankar om autonomi konkretiserades. PKK ville nu skapa en modell av \u201ddemokratisk konfederalism\u201d som gick ut p\u00e5 att decentralisera stater genom lokala sj\u00e4lvstyren. Inom dessa sj\u00e4lvstyren f\u00f6respr\u00e5kades en form av direktdemokrati d\u00e4r m\u00e5let var att alla medborgare skulle dras in i den dagliga sk\u00f6tseln av samh\u00e4llet. PKK s\u00f6kte ocks\u00e5 f\u00f6rankra sin kamp i alla kurdiska omr\u00e5den genom flera autonoma partier och underorganisationer i Turkiet, Syrien, Irak och Iran, koordinerat med hj\u00e4lp av paraplyorganisationen KCK. Utvecklingen i Syrien ledde snart till att landet blev organisationens mest v\u00e4sentliga arena.<\/p>\n\n\n\n

Det syriska kriget<\/strong>
I mars 2004 exploderade de kurddominerade delarna av nord\u00f6stra Syrien i ett spontant uppror. Upprinnelsen var en fotbollsmatch mellan ett kurdiskt och ett arabiskt lag, vilket utmynnade i ett vilt slagsm\u00e5l mellan supportrarna. Syrisk polis sk\u00f6t skarpt med flera d\u00f6da som f\u00f6ljd. Begravningst\u00e5gen dagen efter samlade tiotusentals uppr\u00f6rda m\u00e4nniskor. Polisen sk\u00f6t \u00e5terigen skarpt, vilket triggade en massrevolt d\u00e4r en m\u00e4ngd myndighetsbyggnader stacks i brand. Regimen slog brutalt tillbaka i en arresteringsv\u00e5g som innefattade flera tusen m\u00e4nniskor.
\u00c5ret f\u00f6re hade PYD (Demokratiska Unionspartiet) bildats i Syrien, som en del av PKK-paraplyet. PYD var inte drivande i sj\u00e4lva upproret, men \u00e4ven n\u00e4r det lagt sig fortsatte man att aktivt utmana regimen. Fram till inb\u00f6rdeskriget 2011 uppgav PYD att 1550 av dess medlemmar arresterats, varav flera torterats till d\u00f6ds.<\/p>\n\n\n\n

PYD kom dock aldrig att \u2013 med sina v\u00e4pnade enheter YPG och YPJ (en kvinnoarm\u00e9) \u2013 ansluta sig till den v\u00e4pnade oppositionen mot Assads regim. Huvudsk\u00e4let var att denna, med sina tydliga islamistiska inslag och starka kopplingar till Erdogan och Turkiet, inte erk\u00e4nde kurdernas nationella r\u00e4ttigheter. Ist\u00e4llet var man delaktig i bildandet av den s\u00e5 kallade Samordningsgruppen, vilken avvisade s\u00e5v\u00e4l islamism som v\u00e4pnad kamp mot Assad och milit\u00e4r v\u00e4stintervention \u2013 \u201dden tredje v\u00e4gen\u201d. Men ett annat m\u00f6rkt moln tecknade sig snart vid horisonten.<\/p>\n\n\n\n

Kriget mot Islamiska Staten<\/strong>
Fr\u00e5n sommaren 2013 kom Islamiska Staten, IS, att utg\u00f6ra en reellt v\u00e4xande maktfaktor i s\u00e5v\u00e4l Irak som Syrien Sommaren 2012 hade PYD\/YPG-YPJ sj\u00e4lvt utnyttjat regimens r\u00e5dande svaghetstillst\u00e5nd och utifr\u00e5n en folklig massmobilisering lyckats att p\u00e5 fredlig v\u00e4g driva ut regimen fr\u00e5n kurddominerade delar i nordost samt p\u00e5b\u00f6rja uppbyggnaden av en egen administration. I januari 2014 kungjordes sedan bildandet av det autonoma omr\u00e5det Rojava (v\u00e4stra Kurdistan i \u00f6vers\u00e4ttning) \u2013 best\u00e5ende av kantonerna Aifrin, Jazira och Kobane. Men samh\u00e4llsbygget fick inte n\u00e5gon l\u00e4ngre tid \u00e4ga rum p\u00e5 fredlig basis. I augusti 2013 utf\u00e4rdade IS en fatwa mot det kurdiska folket, vilken p\u00e5bj\u00f6d dess krigare r\u00e4tten att halshugga kurdiska soldater och g\u00f6ra deras hustrur till krigsslavar. Efter att man besegrat den irakiska arm\u00e9n vid Mosul sommaren 2014, och lagt beslag p\u00e5 m\u00e4ngder av avancerat krigsmateriel, gick IS ob\u00f6nh\u00f6rligt segrande fram i s\u00e5v\u00e4l Irak som Syrien.<\/p>\n\n\n\n

IS brutala h\u00e4nsynsl\u00f6shet \u00e4r allm\u00e4nt k\u00e4nd. I augusti 2014 kom yezidierna, en liten folkgrupp i den irakiska provinsen Shingal, att uts\u00e4ttas f\u00f6r rena utrotningsf\u00f6rs\u00f6ket. IS invaderade huvudorten, varefter m\u00e4n och pojkar skiljdes fr\u00e5n kvinnor och flickor. M\u00e4nnen\/pojkarna leddes bort, halsh\u00f6ggs och kastades i massgravar. Flera av de kvarvarande kvinnorna\/flickorna tog i rena paniken sin tillflykt upp p\u00e5 ett berg: \u201dSnart b\u00f6rjade de yngsta och \u00e4ldsta t\u00f6rsta ihj\u00e4l i den mer \u00e4n fyrtiogradiga hettan. Livl\u00f6sa kroppar staplades i h\u00f6gar. Desperata m\u00f6drar rapporterades ha kastat sig ut fr\u00e5n h\u00f6ga klippor med sina d\u00f6ende bebisar i famnen. Kurdisk media h\u00f6ll kontakt med de flyende s\u00e5 l\u00e4nge deras batterier i telefonerna r\u00e4ckte, som beskrev helvetesscener och en kamp mot klockan. I det irakiska parlamentet i Bagdad ropade dess enda yezidiska ledamot Vian Dakhil ut en t\u00e5rfylld b\u00f6n om hj\u00e4lp, innan hennes folk fullst\u00e4ndigt f\u00f6rintades. R\u00e4dda oss! R\u00e4dda oss!\u201d (Medin s. 65)
I en samf\u00e4lld operation slog dock irakiska och syriska kurder tillbaka IS och f\u00f6rhindrade den fullst\u00e4ndiga f\u00f6rintelsen.<\/p>\n\n\n\n

I nord\u00f6stra Syrien vann under h\u00f6sten 2014 IS allt mer terr\u00e4ng n\u00e4r kurdernas gamla kalashnikovs inte r\u00e4ckte till mot moderna automatvapen och stridsvagnar. I b\u00f6rjan av oktober hade IS lagt under sig 80 procent av provinsen Kobane och tv\u00e5 tredjedelar av sj\u00e4lva centralorten. Men den 8 oktober v\u00e4nde krigslyckan fullst\u00e4ndigt. USA b\u00f6rjade d\u00e5 att intensivbomba islamister inne i sj\u00e4lva huvudorten. Hur illa \u00e4n v\u00e4stimperialisterna tyckte om kurdiska socialister blev det i slut\u00e4ndan en tvingande realpolitik att f\u00f6redra dem framf\u00f6r IS expanderande kalifat. USA medgav dessutom att YPG-YPJ var \u201dextremt effektiva p\u00e5 marken\u201d. I slutet av januari 2015 befriades s\u00e5 huvudorten Kobane helt och under resten av 2015 kom IS att drivas ut fr\u00e5n n\u00e4stan hela nord\u00f6stra Syrien.
Trots den milit\u00e4ra framg\u00e5ngen har sj\u00e4lvklart de syriska kurderna f\u00e5tt betala ett h\u00f6gt pris. Runt 11 000 av dess soldater har stupat \u2013 och det samh\u00e4lleliga lidandet \u00e4r sv\u00e5rt att ta in i hela dess vidd. Joakim Medin ger talande \u00f6gonvittnesskildringar av krigets m\u00e4nskliga konsekvenser: \u201d\u00c4ven gerillan har traumatiserats av kriget. Jag bor p\u00e5 sjukhusomr\u00e5det i Kobane och delar hus med flera starkt deprimerade YPG- och YPJ-soldater. Torhildan, som har mist sin b\u00e4sta v\u00e4n och har sv\u00e5rt att le igen. Shervan, som krigat i tre \u00e5r och som tv\u00e5 dagar i rad drabbas av sv\u00e5ra epilepsianfall och h\u00e5ller p\u00e5 att bita av sig tungan. B\u00e5da g\u00e5ngerna m\u00e5ste jag b\u00e4nda upp hans k\u00e4ke och b\u00e4ra honom till akuten. Personalen misst\u00e4nker att det \u00e4r \u00e5ngestrelaterade symptom\u201d ( s. 191).
Den stora skammen \u00e4r att v\u00e4stv\u00e4rlden n\u00e4stan inte bidragit alls till Rojavas kostsamma \u00e5teruppbyggnad, som f\u00f6rutom kriget mot IS \u00e4ven handlar om tv\u00e5 regelr\u00e4tta turkiska invasioner 2018 och 2019, d\u00e5 stora delar av kantonen Aifrin gick f\u00f6rlorat med hundratusentals flyktingar som f\u00f6ljd, samt dessutom en m\u00e4ngd turkiska flygangrepp.<\/p>\n\n\n\n

Samh\u00e4llsbygget Rojava<\/strong>
Det \u00e4r under enorma sv\u00e5righeter som bygget av ett mer j\u00e4mlikt och demokratiskt samh\u00e4lle i Rojava, som idag best\u00e5r av ungef\u00e4r fyra miljoner inv\u00e5nare, fortskrider. IS \u00e4r inte fullst\u00e4ndigt besegrat och dess \u201dsovande celler\u201d kan \u00e4nnu st\u00e4lla till med regelr\u00e4tta massakrer. Det milit\u00e4ra turkiska hotet \u00e4r st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande och sedan juli 2022 r\u00e5der undantagstillst\u00e5nd. I f\u00f6rl\u00e4ngningen m\u00e5ste ocks\u00e5 styret r\u00e4kna med att regimen i Damaskus vid tillf\u00e4lle f\u00f6rs\u00f6ker att \u00e5terta kontrollen \u00f6ver omr\u00e5det. Den skriande fattigdomen \u00e4r dessutom ytterligare en strid att utk\u00e4mpa. Den kurdiska regionen har alltid tillh\u00f6rt Syriens mer utarmade delar, vilket av centralmakten tilldelats rollen av en enkel r\u00e5varubas. Samtidigt sl\u00e5r de ekonomiska sanktionerna mot den syriska regimen \u00e4ven h\u00e5rt mot Rojava, genom att handeln med omv\u00e4rlden f\u00f6rsv\u00e5ras. Turkiet attackerar inte heller bara Rojava milit\u00e4rt utan via sin kontroll av Eufrats vattenfl\u00f6de f\u00f6rv\u00e4rrar man medvetet den redan allvarliga torkan.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r under dessa prek\u00e4ra omst\u00e4ndigheter som det nya samh\u00e4llet i Rojava tar form, en ambition som kan sammanfattas i sex punkter:<\/p>\n\n\n\n

Direktdemokrati<\/strong>: I Rojavas kantoner f\u00f6rs\u00f6ker man att bygga makten nerifr\u00e5n och upp d\u00e4r kommunen, best\u00e5ende av 10-30 medborgare \u00e4r byggstenen l\u00e4ngst ner, varefter kommer stadsdels- eller byr\u00e5d, stads- och provinsr\u00e5d och h\u00f6gst upp ett parlament f\u00f6r hela kantonen. M\u00e5let med denna modell \u00e4r att medborgarna ska bli aktiva i den grundl\u00e4ggande dagliga sk\u00f6tseln av samh\u00e4llet. Joakim Medin skriver att ett typiskt k\u00e4nnetecken f\u00f6r Rojava \u00e4r att det talas politik \u00f6verallt i det offentliga rummet. Men sedan f\u00f6rt\u00e4r givetvis den grasserande fattigdomen mycket av m\u00e4nniskors kraft och det st\u00e4ndigt st\u00f6rre hotet om v\u00e5ld manar till misst\u00e4nksamhet\/vaksamhet. Det har \u00e4ven f\u00f6rekommit kritik av att PYD str\u00e4var efter att monopolisera den politiska makten, oklart i vilken grad det \u00e4r en faktisk realitet.<\/p>\n\n\n\n

Sekularism<\/strong>: Religionsfriheten \u00e4r lagstadgad och tron ses som en ren privatsak, i skarp kontrast till det islamistiska f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet.<\/p>\n\n\n\n

Feminism<\/strong>: Kvinnan framst\u00e4lls av PYD som i v\u00e5ra nutida samh\u00e4llen dubbelt f\u00f6rtryckt av kapitalism och patriarkat. I Rojava menar man att j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet ska genomsyra hela samh\u00e4llsbygget. Rent juridiskt har man hunnit l\u00e5ngt med lagstiftning d\u00e4r lika l\u00f6nes\u00e4ttning och j\u00e4mst\u00e4lld arvsr\u00e4tt mellan kvinnor och m\u00e4n garanteras. Hedersmord, m\u00e5nggifte och \u00e4ktenskap f\u00f6r flickor under 18 \u00e5r har dessutom kriminaliserats. YPJ \u00e4r en ren kvinnoarm\u00e9 och en tredjedel av soldaterna i f\u00e4lt \u00e4r kvinnor. Men det \u00e4r en l\u00e5ngsiktig kamp att f\u00f6r\u00e4ndra ur\u00e5ldriga mentaliteter och traditioner. Historisk sett \u00e4r nord\u00f6stra Syrien pr\u00e4glat av en str\u00e4ng patriarkal anda, d\u00e4r \u00e4ven hederskultur utg\u00f6r en v\u00e4sentlig ingrediens. Det \u00e4r ett pr\u00f6vande f\u00f6r\u00e4ndringsarbete som dagligdags p\u00e5g\u00e5r i familj f\u00f6r familj, kvarter f\u00f6r kvarter.<\/p>\n\n\n\n

Etnisk m\u00e5ngfald<\/strong>: I Rojavas konstitution garanteras alla etniska grupper lika r\u00e4ttigheter. Liksom n\u00e4r det g\u00e4ller kvinnors representation finns det \u00e4ven inom politiken en etnisk kvotering. Utifr\u00e5n den milit\u00e4ra paraplyorganisationen SDF k\u00e4mpar dessutom kurder, araber och assyrier sida vid sida p\u00e5 slagf\u00e4ltet. Det b\u00f6r dock n\u00e4mnas att Amnesty i en rapport fr\u00e5n oktober 2015 beskyllde YPG-YPJ f\u00f6r \u201detnisk rensning\u201d, i samband med offensiven mot IS och vad som h\u00e4nt vid bombningar och intagande av byar. Kort d\u00e4refter menade dock s\u00e5v\u00e4l Syriska m\u00e4nniskor\u00e4ttsobservatoriet som FN:s kommission f\u00f6r Syrien att det saknades grund f\u00f6r denna anklagelse. I en rapport 2014 fr\u00e5n Human Rights Watch fick YPG-YPJ f\u00f6rvisso kritik f\u00f6r \u00f6vergrepp, men med slutsatsen att dessa var \u201dl\u00e5ngt mindre f\u00f6rf\u00e4rliga och omfattande\u201d \u00e4n vad den syriska regimen och andra icke-statliga akt\u00f6rer i Syrien gjort sig skyldiga till. Det \u00e4r ocks\u00e5 sv\u00e5rt att finna n\u00e5got krig d\u00e4r inte alla centrala akt\u00f6rer gjort sig skyldiga till \u00f6vergrepp p\u00e5 slagf\u00e4ltet. Fr\u00e5gan \u00e4r snarare i vilken utstr\u00e4ckning det handlar om systematiska \u00f6vergrepp sanktionerade fr\u00e5n h\u00f6gre ort?<\/p>\n\n\n\n

Utbildning<\/strong>: Studier ses som nyckeln f\u00f6r skapandet av den nya m\u00e4nniskan och ett j\u00e4mlikt samh\u00e4lle. Centralt \u00e4r de intensivkurser som de s\u00e5 kallade Akademierna tillhandah\u00e5ller Deltagarna studerar Hegel, Foucault, Marx, Krapotkin och andra filosofer, demokratiteori, etik, r\u00e4ttigheter, ekonomi, religion och v\u00e4rldens utveckling fr\u00e5n Big Bang tills idag.<\/p>\n\n\n\n

Kooperativ<\/strong>: Folkets ekonomiska plan lanseras som en tredje v\u00e4g mellan kapitalism och planekonomi. Grundstenen s\u00e4gs vara skapandet av sm\u00e5skaliga kooperativ. Jordbruket, utvinningen av olja och v\u00e4xthusprojekt \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r det till dags dato utvecklats kooperativ. Tanken \u00e4r att kooperativen ska s\u00e4lja sina produkter p\u00e5 en marknad och d\u00e4rmed konkurrera med varandra. Idag \u00e4r det trots allt inte s\u00e5 att den kooperativa modellen i stort pr\u00e4glar ekonomin, utan \u201dden privata sektorn forts\u00e4tter att dominera\u201d, som den tyske sociologen och frilansjournalisten Christopher Wimmer skriver i sin rapport Rojavas Difficult Transformation<\/em> (Rosa Luxemburg Stiftung) efter en vistelse i omr\u00e5det sommaren 2022. Det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet \u00e4r fortsatt dominant i den r\u00e5dande samh\u00e4llsformationen.<\/p>\n\n\n\n

Som framg\u00e5tt \u00e4r det h\u00f6gst os\u00e4kert om det progressiva samh\u00e4llsbygget i Rojava kan \u00f6vervinna de enorma sv\u00e5righeter och m\u00e5nga hot det st\u00e4lls inf\u00f6r. Av alla de f\u00f6rhoppningar som den arabiska v\u00e5ren f\u00f6r ett drygt decennium sedan bar med sig \u00e4r ocks\u00e5 detta s\u00e4regna styre i nord\u00f6stra Syrien det enda som \u00e5terst\u00e5r \u2013 allt annat har grusats till noll och intet. Dessutom \u00e4r det i dagens v\u00e4rld \u2013 f\u00f6rutom rent lokala exempel och enskilda arbetar\u00e4gda f\u00f6retag \u2013 endast Kuba och Rojava som p\u00e5 olika s\u00e4tt \u00f6verskridit socialdemokratin och stalinismens historiska begr\u00e4nsningar. F\u00f6r oss socialister handlar det d\u00e4rf\u00f6r inte bara om att f\u00f6rsvara Rojava mot skilda utl\u00e4ndska hot, utan \u00e4ven att bygga olika former av annan praktisk solidaritet och uppr\u00e4tta dialog med de m\u00e4nniskor som k\u00e4mpar h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n


Anders Karlsson<\/strong> ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion och \u00e4r skribent i Internationalen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Med Sveriges ans\u00f6kan om medlemskap i Nato, och det d\u00e4rtill kopplade turkiska kravet att v\u00e5rt land m\u00e5ste g\u00f6ra mer f\u00f6r att bek\u00e4mpa \u201dterrorismen\u201d, har det kurdiska folkets m\u00e5ng\u00e5riga kamp f\u00f6r sina r\u00e4ttigheter hamnat i fokus. F\u00e5 l\u00e4r heller ha missat … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[321,1433,1466,738,1431,1434,1432,1430,1435,1465,1429,1436],"class_list":["post-3285","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-anders-karlsson","tag-joakim-medin","tag-kobane","tag-kurdistan","tag-kurdistans-arbetarparti","tag-murray-bookchin","tag-ocalan","tag-pkk","tag-pyd","tag-pyd-demokratiska-unionspartiet","tag-rojavakommitteerna","tag-ypg-ypj"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-QZ","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3285","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3285"}],"version-history":[{"count":5,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3285\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3337,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3285\/revisions\/3337"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3285"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3285"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3285"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}