{"id":3719,"date":"2023-12-23T16:52:30","date_gmt":"2023-12-23T15:52:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3719"},"modified":"2023-12-23T16:52:30","modified_gmt":"2023-12-23T15:52:30","slug":"robert-brenner-fran-feodalsamhallet-till-kapitalismen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2023\/12\/23\/robert-brenner-fran-feodalsamhallet-till-kapitalismen\/","title":{"rendered":"Robert Brenner: Fr\u00e5n feodalsamh\u00e4llet till kapitalismen"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n


Detaljerna i diskussionen om den historiska \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n medeltidens feodalism till det kapitalistiska system som r\u00e5der idag kan l\u00e4tt framst\u00e5 som akademiskt h\u00e5rklyveri. Men som Markus Christian Hansen visar i sin introduktion till Robert Brenners t\u00e4nkande har debatter kring dessa fr\u00e5gor lett till avg\u00f6rande skiften i syns\u00e4tt och till begreppsutveckling med vittg\u00e5ende konsekvenser f\u00f6r politiskt handlande i nutid.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r uppstod kapitalismen? Hur uppstod den och varf\u00f6r? Dessa fr\u00e5gor st\u00e5r i centrum f\u00f6r den marxistiska historieforskningstraditionen och har genererat en m\u00e4ngd olika svar. Det \u00e4r en kontrovers som i princip m\u00e5ste ber\u00f6ra den \u00e4nnu mer grundl\u00e4ggande fr\u00e5gan om vad kapitalism egentligen \u00e4r.
Den som har erbjudit de kanske mest inflytelserika svaren p\u00e5 dessa fr\u00e5gor sedan Marx sj\u00e4lv \u00e4r den amerikanske historikern Robert Brenner. I denna artikel ska jag introducera Brenners t\u00e4nkande med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 hans arbeten om \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n feodalism till kapitalism, vilka inte bara erbjuder en historisk ber\u00e4ttelse om kapitalismens uppkomst specifikt i England under senmedeltiden och den tidigmoderna perioden utan ocks\u00e5 en teoretisk apparat grundad i en speciell l\u00e4sning av Marx. Brenner anf\u00f6r att fr\u00e5gan om kapitalismens uppkomst och utveckling \u00e4r en politisk och historisk specifikt fr\u00e5ga eftersom systemet inte uppstod av n\u00f6dv\u00e4ndighet utan genom historiskt specifika klassf\u00f6rh\u00e5llanden och strider.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Kritiken mot nymalthusianismen<\/strong>
Brenners f\u00f6rsta viktiga arbete som behandlar fr\u00e5gan om \u00f6verg\u00e5ngen mellan feodalism och kapitalism \u00e4r artikeln \u201dAgrarian Class Structure and Economic Development in Pre-Industrial Europe<\/em>\u201d som publicerades i tidskriften Past & Present 1976. D\u00e4r argumenterar Brenner f\u00f6r att kapitalismen uppstod p\u00e5 en i tid och rum avgr\u00e4nsad plats, n\u00e4mligen i det engelska jordbruket under senmedeltiden. Den var i huvudsak ett resultat av klasskampen mellan jord\u00e4gande herrar och en bondebefolkning som hade direkt tillg\u00e5ng till produktionsmedlen. Brenner utvecklar denna st\u00e5ndpunkt genom en kritik av en historisk f\u00f6rklaringsmodell som han kallar nymalthusianism, vilken tydligast representeras av den engelske historikern M. M. Postan och den franske historikern Emmanuel Le Roy Ladurie.
Enligt nymalthusianismen \u00e4r den allm\u00e4nna ekonomiska utvecklingen i Europa fr\u00e5n medeltiden till 1800-talet mer eller mindre ett resultat av demografiska cykler. Postan var intresserad av att f\u00f6rst\u00e5 hur livegenskapen f\u00f6rsvann i England i slutet av medeltiden. Han h\u00e4vdar att en period av demografisk expansion under 1100- och 1200-talen resulterade i \u00f6verbefolkning i f\u00f6rh\u00e5llande till tillg\u00e4ngliga jordbruksresurser, vilket ledde till en kraftig minskning av den engelska befolkningen under 1300- och 1400-talen p\u00e5 grund av sjukdomar och sv\u00e4lt. Detta minskade i sin tur drastiskt tillg\u00e5ngen p\u00e5 arbetskraft f\u00f6r herrg\u00e5rdarna, vilket gav b\u00f6nderna en starkare st\u00e4llning i samh\u00e4llet och gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att bryta sig ut ur livegenskapens j\u00e4rngrepp. Le Roy Ladurie argumenterar p\u00e5 liknande (men med delvis omv\u00e4nda orsakssamband) s\u00e4tt f\u00f6r Frankrikes ekonomiska utveckling under de f\u00f6ljande \u00e5rhundradena: f\u00f6rst en demografisk expansion under 1500-talet som resulterade i en \u00f6kning av antalet b\u00f6nder i f\u00f6rh\u00e5llande till m\u00e4ngden tillg\u00e4nglig mark. Detta innebar att gods\u00e4garna gynnades av \u00f6kade int\u00e4kter fr\u00e5n sina jordegendomar, eftersom de kunde pressa b\u00f6nderna p\u00e5 grund av den stora tillg\u00e5ngen p\u00e5 arbetskraft. Gradvis l\u00e4ggs allt mindre b\u00f6rdig mark under plogen och b\u00f6ndernas markinnehav blir allt mindre jordlotter. Med tiden blir bondeklassen of\u00f6rm\u00f6gen att producera ett tillr\u00e4ckligt stort \u00f6verskott f\u00f6r att \u00f6verleva, och den demografiska trenden sl\u00e5r \u00f6ver i kollaps under 1600-talet.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Brenner riktar skarp kritik mot denna malthusianska \u201dortodoxi\u201d. Det \u00e4r meningsl\u00f6st, menar han, att h\u00e4nvisa till demografiska m\u00f6nster som f\u00f6rklaringar i sig. Om man vidgar blicken och j\u00e4mf\u00f6r den l\u00e5ngsiktiga utvecklingen i Frankrike, \u00d6steuropa och England under 1400-1700-talet, finner man radikalt olika utvecklingsv\u00e4gar. Detta trots liknande demografiska trender i hela Europa. Medan Frankrike och \u00d6steuropa var fast i ett malthusianskt cykliskt m\u00f6nster av demografiska upp- och nedg\u00e5ngar ocks\u00e5 efter medeltiden, upplevde England en kontinuerlig \u00f6kning av v\u00e4lst\u00e5ndet. Brenner avvisar d\u00e4rf\u00f6r tanken p\u00e5 att demografiska trender i sig sj\u00e4lva kan f\u00f6rklara historisk utveckling. I st\u00e4llet menar han att effekterna av en s\u00e5dan ”extern” faktor m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s som modulerade av de ”interna” faktorer som spelar in i varje enskilt fall \u2013 i synnerhet av klasstrukturen.<\/p>\n\n\n\n

Klasstrukturens betydelse f\u00f6r kapitalismens uppkomst<\/strong>
Brenner pekar p\u00e5 att tre helt olika klasskonfigurationer uppstod i de olika fallen. Medan det i Frankrike utvecklades en absolut stat och ett relativt fritt bondest\u00e5nd, underkastades det i \u00f6vrigt fria bondest\u00e5ndet i \u00d6steuropa livegenskap. I England utvecklades i st\u00e4llet en epokg\u00f6rande tredje v\u00e4g, kapitalismen, med sin karakteristiska agrara triad med jord\u00e4gare, kapitalist och l\u00f6nearbetare. Det \u00e4r dessa specifika klasstrukturer som enligt Brenner i slut\u00e4ndan f\u00f6rklarar de olika makroekonomiska utvecklingsv\u00e4garna.
I Frankrike var b\u00f6nderna starka, uppbackade av den absoluta staten p\u00e5 bekostnad av feodalherrarna. Detta berodde p\u00e5 att staten beskattade bondeklassen direkt och d\u00e4rmed hade ett starkt ekonomiskt intresse av att se till att s\u00e5 lite som m\u00f6jligt av de \u00f6verskottsprodukter som b\u00f6nderna producerade p\u00e5 sina jordlotter (som de hade direkt tillg\u00e5ng till) gick till gods\u00e4garen. Av den anledningen misslyckades den franska aristokratins f\u00f6rs\u00f6k att underkuva den fria bondeklassen. Detta fick den l\u00e5ngsiktiga konsekvensen att n\u00e4r befolkningen v\u00e4xte delade b\u00f6nderna upp sina jordlotter p\u00e5 fler och fler barn och expanderade till alltmer perifer och mindre b\u00f6rdig jord vilket utl\u00f6ste en demografisk kris n\u00e4r befolkningen v\u00e4xte snabbare \u00e4n livsmedelsproduktionen. I \u00d6steuropa var bondeklassen svagt och lokalt organiserad i sm\u00e5, utspridda byar och det fanns ingen stark centraliserad stat som i Frankrike. D\u00e4rf\u00f6r kunde gods\u00e4garklassen inf\u00f6ra livegenskap, vilket innebar att de kunde pressa b\u00f6nderna att l\u00e4mna ifr\u00e5n sig stora delar av sin \u00f6verskottsproduktion och leverera intensiv dagsverksplikt. B\u00e5de Frankrike och \u00d6steuropa f\u00f6rblev f\u00e5ngna i en statisk, eller till och med minskande agrar produktivitet, eftersom det enklaste s\u00e4ttet f\u00f6r aristokratin och staten att \u00f6ka sina int\u00e4kter var att fr\u00e5nta b\u00f6nderna en st\u00f6rre andel av produktionen genom direkt v\u00e5ld. P\u00e5 kort sikt var detta en mycket enklare v\u00e4g fram\u00e5t j\u00e4mf\u00f6rt med att beh\u00f6va investera i olika typer av dyra och os\u00e4kra produktivitetss\u00f6kande tekniska l\u00f6sningar.<\/p>\n\n\n\n

I England ledde en kapitalistisk ekonomi f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i historien till s\u00e5 kallad sekul\u00e4r tillv\u00e4xt, det vill s\u00e4ga en l\u00e5ngsiktig och stabil icke-cyklisk ekonomisk expansion i f\u00f6rh\u00e5llande till befolkningen. England undkom d\u00e4rmed det malthusianska m\u00f6nstret. Kort sagt var detta ett resultat av en f\u00f6r\u00e4ndrad reproduktionsstrategi bland den engelska gods\u00e4garklassen. Brenner anser att orsaken till detta \u00e5 ena sidan kan s\u00f6kas i den v\u00e4lorganiserade bondeklassen som levde i t\u00e4tt koncentrerade bysamh\u00e4llen vilket om\u00f6jliggjorde \u00e5terinf\u00f6randet av livegenskap och, \u00e5 den andra, i gods\u00e4garnas f\u00f6rm\u00e5ga att ackumulera och relativt fritt f\u00f6rfoga \u00f6ver stora jordegendomar. Efter befolkningskollapsen under medeltiden kunde de engelska gods\u00e4garna inf\u00f6rliva de m\u00e5nga jordstycken som nu l\u00e5g \u00f6de i sina dom\u00e4ner och \u00e4ven ackumulera mer mark genom att h\u00f6ja vederlagen f\u00f6r att \u00f6verta jord till niv\u00e5er som var prisv\u00e4rda f\u00f6r endast de mest produktiva jordbrukarna. Samtidigt lyckades gods\u00e4garna \u00e4ndra hur ofta arrendekontraktet m\u00e5ste f\u00f6rnyas. Medan dessa traditionellt l\u00f6pte \u00f6ver flera generationer, pressades f\u00f6rnyelseperioden nu ner s\u00e5 l\u00e5gt att b\u00f6nderna tvingades h\u00e5lla j\u00e4mna steg med vad andra kunde betala om de inte ville f\u00f6rlora sin mark. Med andra ord skapas ett marknadstryck p\u00e5 mark d\u00e4r tillg\u00e5ngen till mark avg\u00f6rs av den enskilda arrendatorns f\u00f6rm\u00e5ga att producera s\u00e5 effektivt som m\u00f6jligt i konkurrens med andra.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns nu ett urvalstryck. Eftersom gods\u00e4garna kunde hyra ut sin mark till vem de ville, gjorde de det till dem som visade sig kunna betala de h\u00f6gsta arrendena. Detta skapade intresse och behov hos arrendatorerna att f\u00f6rb\u00e4ttra produktiviteten p\u00e5 sina marker f\u00f6r att undvika att bli vr\u00e4kta n\u00e4r arrendena \u00f6kade. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt uppstod konkurrens om marken som avgjordes av de enskilda arrendatorernas f\u00f6rm\u00e5ga att \u00e5terinvestera sina inkomster direkt i att \u00f6ka produktiviteten p\u00e5 sin mark, vilket ledde till anv\u00e4ndning av proletariserad arbetskraft samt att jordlotter slogs ihop. Konkurrensen om jordbruksmarken f\u00f6rvandlade s\u00e5ledes en del av dessa s\u00e5 kallade \u201dtenant farmers\u201d till storarrendatorer – kapitalistiska storjordbrukare med anst\u00e4llda l\u00f6nearbetare. Samtidigt f\u00f6rvandlades de b\u00f6nder som f\u00f6rlorade tillg\u00e5ngen till mark i den nya konkurrenssituationen till l\u00f6nearbetare som var beroende av marknaden f\u00f6r att s\u00e4lja sin arbetskraft och k\u00f6pa sina f\u00f6rn\u00f6denheter. Detta markerade ocks\u00e5 en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n fokus p\u00e5 sj\u00e4lvhush\u00e5llningsproduktion till allm\u00e4n marknadsproduktion, vilket blev m\u00f6jligt och \u00f6nskv\u00e4rt n\u00e4r befolkningen \u00f6kade (s\u00e4rskilt den proletariserade delen av den) och jord\u00e4gandet blev mer och mer koncentrerat. I England uppstod det s\u00e5ledes ett systematiskt marknadstryck f\u00f6r att maximera markens produktivitet och en jordl\u00f6s proletariserad arbetsstyrka, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 en inhemsk marknad som kunde tillhandah\u00e5lla den n\u00f6dv\u00e4ndiga efterfr\u00e5gan f\u00f6r \u00f6kad avkastning fr\u00e5n jordbruket. England kunde p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bryta igenom det malthusianska taket och uppn\u00e5 en v\u00e4rldshistoriskt unik ekonomisk tillv\u00e4xt.
P\u00e5 detta s\u00e4tt skisserar Brenner en modell f\u00f6r makroekonomisk utveckling som inte f\u00f6rklaras av sj\u00e4lvst\u00e4ndiga ekonomiska faktorer. Ist\u00e4llet \u00e4r den resultatet av politiska strider och deras uttryck i s\u00e4rskilda former av klasstrukturer som \u00e4r centrerade kring tillg\u00e5ng till egendom och f\u00f6rs\u00f6rjningsmedel. Endast i England blev \u00f6verlevnaden beroende av f\u00f6rm\u00e5gan att konkurrera p\u00e5 marknaden genom vinst, som best\u00e4mdes av \u00f6kningen av arbetsproduktiviteten. I Frankrike och \u00d6steuropa fortsatte b\u00f6nderna att ha direkt tillg\u00e5ng till sina produktionsmedel, vilket ledde till att det inte fanns n\u00e5got systematiskt marknadstryck f\u00f6r att investera i produktivitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar. Brenner erbjuder allts\u00e5 en modell f\u00f6r kapitalismens uppkomst som inte f\u00f6ruts\u00e4tter att kapitalismen existerar i en protoform (som n\u00e5got som redan finns, men som h\u00e5lls tillbaka av politiska eller sociala hinder) eller som ett uttryck f\u00f6r ”den m\u00e4nskliga naturen”, utan helt enkelt som ett tillf\u00e4lligt snarare \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt resultat av hur olika klasser f\u00f6rs\u00f6kte reproducera sig i ett givet historiskt sammanhang.<\/p>\n\n\n\n

Brenner mot Wallerstein: kritik av den nysmithianska marxismen<\/strong>
K\u00e4rnan i Brenners kritiska projekt \u00e4r att demontera historiska modeller som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rklara kapitalismens uppkomst men som redan f\u00f6ruts\u00e4tter dess existens i form av en ”m\u00e4nsklig natur” eller som ett socialt tillst\u00e5nd som ”h\u00e5lls tillbaka” av till exempel feodala juridiska strukturer. Denne impuls blir \u00e4nnu mer framtr\u00e4dande i den 1977 publicerade ess\u00e4n ”The Origins of Capitalist Development: A Critique of Neo-Smithian Marxism<\/em>”. H\u00e4r kritiserar Brenner de marxister som, i Adam Smiths fotsp\u00e5r, anser att de kan lokalisera kapitalismens k\u00e4rna i de globala handelssystemen. Mer specifikt fokuserar Brenner p\u00e5 sociologen Immanuel Wallerstein och hans v\u00e4rldssystemteori.
Wallersteins uppfattning \u00e4r att det kapitalistiska ”v\u00e4rldssystemet” uppstod p\u00e5 1400-talet och existerar \u00e4n idag. Dessf\u00f6rinnan styrdes v\u00e4rlden av ”v\u00e4rldsimperier” som systematiskt begr\u00e4nsade industriell och produktiv expansion. Det var inte f\u00f6rr\u00e4n dessa imperier kollapsade som v\u00e4rldshandeln sl\u00e4pptes fri, vilket ledde till utvecklingen av en global arbetsdelning som i sin tur ledde till regional specialisering och utveckling. Denna globala arbetsdelning har dock skapat en global oj\u00e4mlikhet mellan centrum och periferi p\u00e5 grund av differentierade m\u00f6jligheter till kontroll \u00f6ver resurser och arbetskraft, vilket leder till systematisk underutveckling i den globala s\u00f6dern och systematisk \u00f6verutveckling i v\u00e4st.1<\/a><\/sup>
Brenners kritik av Wallerstein har stora likheter med den han riktade mot nymalthusianerna. F\u00f6r det f\u00f6rsta finns det ett empiriskt problem. Brenner visar att internationell handel inte har haft en samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndrande effekt i allm\u00e4nhet, utan historiskt har lett till mycket olika resultat. Handel var f\u00f6rvisso en viktig del av den feodala klasstrukturen. I Baltikum bidrog till exempel spannm\u00e5lsexporten till att uppr\u00e4tth\u00e5lla och bef\u00e4sta gods\u00e4garnas makt \u00f6ver de livegna b\u00f6nderna. I V\u00e4steuropa var utvecklingen av handelsst\u00e4der direkt kopplad till konsumtionen av lyxvaror och milit\u00e4r utrustning hos gods\u00e4gare med k\u00f6pkraft \u2013 tv\u00e5 integrerade och n\u00f6dv\u00e4ndiga element f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla deras st\u00e4llning som h\u00e4rskande klass i det feodala samh\u00e4llet. Po\u00e4ngen \u00e4r allts\u00e5 inte att handel spelat en oviktig historisk roll, utan snarare att den effekt som externa marknadsm\u00f6jligheter och villkor har p\u00e5 ett samh\u00e4lle \u00e4r beroende av regionala klasstrukturer och politiska strider.
Dessutom finns det en begreppslig kritik. Wallerstein pekar p\u00e5 vissa allm\u00e4nna externa faktorer \u2013 en blomstrande v\u00e4rldshandel \u2013 som en f\u00f6rklaring till kapitalismens uppkomst och expansion. Men, fr\u00e5gar Brenner, kan v\u00e4rldshandeln i sig sj\u00e4lv f\u00f6rklara varf\u00f6r systematiska produktivitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar bara intr\u00e4ffar i England? Wallerstein skulle svara att denna produktivitets\u00f6kning \u00e4r en f\u00f6ljd av den internationella arbetsdelningen, som leder till en st\u00e4ndigt \u00f6kande regional specialisering, modulerad efter varje regions specifika egenskaper och k\u00e4nnetecken. Men varifr\u00e5n kommer denna handelsexpansion och tendens att implementera den ”l\u00e4mpligaste” formen av regional produktion? Den \u00e4r enligt Wallerstein en f\u00f6ljd av de tidigare v\u00e4rldsimperiernas kollaps, som befriade handeln fr\u00e5n de gamla imperialistiska apparaternas bojor och begr\u00e4nsningar och d\u00e4rmed \u00f6ppnade d\u00f6rren f\u00f6r en \u00f6verg\u00e5ng till produktion f\u00f6r v\u00e4rldsmarknaden, vilket \u00e4r vad kapitalism definitionsm\u00e4ssigt \u00e4r. Och detta, menar Brenner, \u00e4r en f\u00f6rklaring som bara \u00e4r meningsfull om man antar att 1) kapitalism definieras som produktion f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning (vilket \u00e4r Wallersteins st\u00e5ndpunkt), och 2) att det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r transhistoriskt ”rationellt” att \u00e4gna sig \u00e5t kapitalistisk specialisering p\u00e5 grund av en naturlig m\u00e4nsklig tendens att s\u00e4lja och k\u00f6pa, och att producera med maximal effektivitet f\u00f6r marknaden.

F\u00f6r det f\u00f6rsta anser Brenner att Wallersteins f\u00f6rst\u00e5else av kapitalismen \u00e4r helt felaktig, eftersom f\u00f6rs\u00e4ljning till marknaden mer eller mindre alltid har existerat som en \u00f6verlevnadsstrategi, men inom radikalt olika klasstrukturer. F\u00f6r det andra menar han att Wallerstein f\u00f6rst\u00e5r kapitalismens uppkomst och spridning p\u00e5 ett s\u00e4tt som inneb\u00e4r att en kapitalistisk rationalitet redan \u00e4r f\u00f6rutsatt \u2013 men det \u00e4r just detta som m\u00e5ste f\u00f6rklaras. Wallersteins teori om kapitalismens uppkomst \u00e4r allts\u00e5 rent kvantitativ: mer handel leder till \u00f6kad arbetsdelning som leder till kapitalism som i sin tur leder till mer handel. Brenner menar d\u00e4remot att en f\u00f6rklaring av hur en kapitalistisk rationalitet uppstod vid en viss tidpunkt i historien m\u00e5ste vara av kvalitativ art: hur sker ett brott mellan ett produktionss\u00e4tt och ett nytt?<\/p>\n\n\n\n

Politisk marxism<\/strong>
Brenners analyser v\u00e4ckte livlig debatt. Inte ov\u00e4ntat m\u00f6ttes de av kritik fr\u00e5n Postan och Le Roy Ladurie som inte alls h\u00f6ll med om Brenners ”voluntaristiska” tolkning av den historiska utvecklingen, utan ist\u00e4llet insisterade p\u00e5 ”ekonomiska” faktorer. Detta fick Brenner att f\u00f6lja upp och utvidga sin ursprungliga text med den l\u00e4ngre artikeln ”The Agrarian Roots of European Capitalism<\/em>” (1981). I den upprepar Brenner mer eller mindre sina ursprungliga insikter, men med viktiga till\u00e4gg och f\u00f6r\u00e4ndringar som bland annat v\u00e4xt fram ur hans polemik mot Wallerstein. En stor del av artikeln best\u00e5r av en ytterligare f\u00f6rst\u00e4rkning av det historiska argument som han tidigare presenterat. Samtidigt g\u00f6r han det p\u00e5 ett s\u00e4tt som tvingar fram ett antal centrala teoretiska begrepp vilka har bidragpt till att etablera Politiska Marxismen som ett kraftfullt tankestr\u00e5k inom den marxistiska traditionen. I det f\u00f6ljande ska vi se n\u00e4rmare p\u00e5 n\u00e5gra av dessa begrepp.<\/p>\n\n\n\n

Sociala egendomsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/strong>
I \u201dAgrarian Class Structure\u201d fokuserade Brenner p\u00e5 vertikala klasstrider mellan till\u00e4gnare (gods\u00e4gare och stat) och producenter (b\u00f6nder). Dessa betraktas som historiskt \u00f6ppna processer som leder till att ”objektiva” och ”externa” faktorer \u2013 s\u00e5som befolkningstillv\u00e4xt och handel \u2013 f\u00e5r olika effekter beroende p\u00e5 de lokala klassf\u00f6rh\u00e5llandena. Men i Agrarian Roots l\u00e4gger Brenner till en explicit horisontell klassdimension som en central del av sin argumentation. Brenner menar h\u00e4r att vi bara kan f\u00f6rst\u00e5 vilka sociala krafter som \u00e4r verksamma i olika historiska samh\u00e4llen om vi tittar b\u00e5de p\u00e5 de horisontella (konkurrens och samarbete inom eller mellan olika klasser) och vertikala (exploatering) politisk-ekonomiska relationerna mellan grupper av individer i ett samh\u00e4lle. Som exempel kan n\u00e4mnas den interna milit\u00e4ra konkurrensen inom den adliga klassen under feodalismen liksom deras konkurrens om att extrahera delar av ett b\u00f6ndernas \u00f6verskott. Brenner kallar dessa tv\u00e5 axlar tillsammans f\u00f6r sociala egendomsf\u00f6rh\u00e5llanden, eftersom de uttrycker hur egendom och tillg\u00e5ng till f\u00f6rs\u00f6rjningsmedel existerar i ett historiskt samh\u00e4lle. D\u00e4rmed g\u00e5r Brenner emot den f\u00f6rst\u00e5else av ”produktionss\u00e4tt” som enbart handlar om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan utsugare och utsugna, och\/eller f\u00f6rh\u00e5llandet mellan klasser och arbetets tekniska organisation.
I den tidigare artikeln hade Brenner redan en viss f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vikten av horisontella relationer genom att han visade hur de horisontella relationerna inom bondeklassen var oerh\u00f6rt viktiga i den meningen att solidaritet och organisation var avg\u00f6rande f\u00f6r b\u00f6ndernas styrka i kampen mot gods\u00e4garklassen. I \u201dAgrarian Roots\u201d argumenterar han ist\u00e4llet f\u00f6r att det horisontella trycket p\u00e5 gods\u00e4garna att spendera sina inkomster p\u00e5 vad han kallar politisk ackumulation \u00e4r \u00e4n mer centralt.<\/p>\n\n\n\n

Politisk ackumulation<\/strong>
I det feodala samh\u00e4llet existerade inte vad vi idag f\u00f6rst\u00e5r som privat \u00e4gander\u00e4tt till jordbruksmark. Tekniskt sett tillh\u00f6rde i stort sett alla jordlotter herrg\u00e5rden eller kronan. Men b\u00f6nderna hade r\u00e4tt att anv\u00e4nda marken, ofta med h\u00e4nvisning till lokala seder och traditioner, och hade d\u00e4rmed direkt tillg\u00e5ng till produktionsmedel, som de anv\u00e4nde f\u00f6r att tj\u00e4na sitt eget uppeh\u00e4lle. Godsherrarnas fick sin utkomst genom att utvinna en arbetsprodukt fr\u00e5n de som brukade jorden genom direkt anv\u00e4ndning av v\u00e5ld eller hot om v\u00e5ld. Eftersom varken b\u00f6nder eller godsherrar var beroende av marknaden f\u00f6r sin \u00f6verlevnad, och d\u00e4rmed inte heller utsattes f\u00f6r n\u00e5got marknadstryck, hade b\u00f6nderna inget incitament att investera tid, energi och \u00f6verskott i att optimera sin produktivitet. Det var mer logiskt att fokusera p\u00e5 att reproducera sig sj\u00e4lv och sin familj genom att odla sina gr\u00f6dor med sikte p\u00e5 maximal s\u00e4kerhet samtidigt som man f\u00f6rs\u00f6ker undvika avg\u00e5ngar. Det innebar i regel en diversifierad produktion av olika gr\u00f6dor s\u00e5 att riskerna med till exempel spannm\u00e5lssjukdomar minskade. M\u00e5let var att undvika sv\u00e4lt, inte att ackumulera rikedom. Med andra ord h\u00e4mmades specialisering till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en m\u00e5ngsidig sj\u00e4lvhush\u00e5llningsproduktion.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n


Gods\u00e4garna hade ocks\u00e5 direkt tillg\u00e5ng till b\u00f6ndernas \u00f6verskott. Det var d\u00e4rmed inte rationellt att b\u00f6rja tvinga b\u00f6nderna till en ny produktionsform som skulle kr\u00e4va stora investeringar i produktionsapparaten och inf\u00f6randet av ett \u00f6vervakningssystem f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att b\u00f6nderna gjorde vad de skulle. B\u00f6nderna kunde inte enkelt disciplineras genom hot om avhysning, eftersom de hade direkt tillg\u00e5ng till jordlotterna. Att kasta ut en bondefamilj fr\u00e5n sin mark och hitta en ny var en besv\u00e4rlig process. S\u00e5ledes hade varken b\u00f6nder eller godsherrar n\u00e5got intresse av att systematiskt \u00f6ka arbetsproduktiviteten, vilket ledde till den tidigare n\u00e4mnda trenden med ekonomisk stagnation n\u00e4r befolkningen v\u00e4xte.
Brenner menar att dessa sociala egendomsf\u00f6rh\u00e5llanden ledde till en tendens f\u00f6r godsherrarna att investera det \u00f6verskott de pressade ur b\u00f6nderna p\u00e5 ett visst icke-kapitalistiskt s\u00e4tt. Detta tog sig i uttryck dels genom omfattande produktionsexpansioner d\u00e4r mer mark och fler b\u00f6nder inf\u00f6rlivades i godsen, dels genom uppbyggnad av milit\u00e4r styrka f\u00f6r att l\u00e4ttare kunna utvinna \u00f6verskottsprodukter fr\u00e5n bondeklassen. Men den st\u00e4ndiga upprustningen gjorde ocks\u00e5 gods\u00e4garna till permanenta hot mot varandra s\u00e4rskilt eftersom det fanns en begr\u00e4nsad m\u00e4ngd b\u00f6nder och mark. Detta skapade ett horisontellt tryck inom den adliga klassen f\u00f6r \u00f6kade investeringar i sina milit\u00e4ra apparater. Dessutom kr\u00e4vdes stora utgifter f\u00f6r olika former av g\u00e5vor, gillen, marknader, lyx och andra former av aktiviteter inom eliten som kunde bef\u00e4sta godsherrens sociala status och fungera som metoder f\u00f6r att bel\u00f6na och beh\u00e5lla en milit\u00e4r anh\u00e4ngarskara. \u00c5 andra sidan fanns det ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet att b\u00e4ttre utvinna en del av \u00f6verskottet fr\u00e5n bondeklassen om gods\u00e4garna kunde organisera sig och arbeta tillsammans i feodala stater. Den interna klasskampen mellan gods\u00e4garna verkar ha fr\u00e4mjat en tendens att bilda mer centraliserade statliga enheter, konstaterar Brenner.<\/p>\n\n\n\n

Begreppet politisk ackumulation syftar s\u00e5ledes p\u00e5 ett tryck som uppst\u00e5r internt i gods\u00e4garklassen att kontinuerligt men improduktivt investera mer och mer av \u00f6verskottsprodukten p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att de kan reproducera sig sj\u00e4lva i konkurrens med andra gods\u00e4gare. Detta tryck \u00e4r en konsekvens av en historiskt given klasstruktur som ger upphov till specifika sociala egendomsf\u00f6rh\u00e5llanden. Brenner skulle senare kalla dessa p\u00e5tryckningar f\u00f6r ”reproduktionsregler”. Politisk ackumulation \u00e4r en process som \u00e4r sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande och tvingar alla gods\u00e4gare att delta om de vill \u00f6verleva. Detta f\u00e5r Brenner att i en senare artikel st\u00e4lla upp sin orsaksmodell mer rakt p\u00e5 sak: historiskt specifika och politiskt reproducerade sociala egendomsf\u00f6rh\u00e5llanden leder till reproduktionsregler f\u00f6r individen, vilket leder till sociala aggregat av beteenden som skapar ett visst historiskt utvecklingsm\u00f6nster, vilket i sin tur leder till vissa typer av kriser.<\/p>\n\n\n\n

Kapitalackumulation och kapitalism<\/strong>
Utifr\u00e5n denna begreppsliga struktur kan Brenner ocks\u00e5 mer precist f\u00f6rklara vad som \u00e4r utm\u00e4rkande f\u00f6r kapitalismen b\u00e5de n\u00e4r den f\u00f6rst upptr\u00e4der i England och mer allm\u00e4nt. De sociala egendomsf\u00f6rh\u00e5llanden som uppstod ur klassf\u00f6rh\u00e5llandet mellan gods\u00e4gare och b\u00f6nder, liksom godsherrarnas unika kontrollposition \u00f6ver sina jordegendomar, k\u00e4nnetecknades av ett allm\u00e4nt marknadsberoende. Proletariatet p\u00e5 landsbygden, som inte hade n\u00e5gon direkt tillg\u00e5ng till sina produktionsmedel, och som uppstod som ett resultat av den klassdifferentiering som skapats av jordmarknaden, tvingades s\u00e4lja sin arbetskraft p\u00e5 marknaden f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till sina existensmedel. Den kapitalistiske arrendebonden kunde bara f\u00f6rnya sitt arrende om han kunde betala marknadspriset, och gods\u00e4garen kunde bara reproducera sig om hans arrendatorer kunde betala honom. Detta skapar ett tryck p\u00e5 kapitalisten (och ett incitament f\u00f6r jord\u00e4garen) att f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsproduktiviteten f\u00f6r att kunna underbjuda konkurrenterna p\u00e5 marknaden med billigare produkter, vilket kr\u00e4ver kontinuerliga investeringar i produktionsapparaten. Det finns allts\u00e5 ett systematiskt tryck p\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra produktiviteten \u2013 kapitalackumulation \u2013 som samtidigt skapar ett proletariat och en inhemsk marknad f\u00f6r sj\u00e4lvhush\u00e5llningsprodukter. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blir kapitalismen sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande och sj\u00e4lvutvidgande, vilket gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r England att spr\u00e4nga det malthusianska befolkningstaket medan \u00d6steuropa och Frankrike fortfarande satt fast i demografiska cykler och agrar stagnation.
Kapitalismens konkurrensf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r s\u00e5ledes rent ekonomiska. Individens reproduktion beror inte l\u00e4ngre p\u00e5 politiska privilegier och milit\u00e4ra medel, utan p\u00e5 var och ens f\u00f6rm\u00e5ga att generera vinst genom produktion och f\u00f6rs\u00e4ljning p\u00e5 marknaden, vilket i sig sj\u00e4lv kr\u00e4ver att man st\u00e4ndigt h\u00e5ller j\u00e4mna steg med den genomsnittliga samh\u00e4lleliga produktiviteten. Producentens tillg\u00e5ng till sitt uppeh\u00e4lle \u00e4r inte beroende av att han kan beh\u00e5lla och anv\u00e4nda sina produktionsmedel, utan av att han kan s\u00e4lja sin arbetskraft p\u00e5 marknaden; exploat\u00f6rens tillg\u00e5ng till en social \u00f6verskottsprodukt \u00e4r inte beroende av ett direkt och personligt ut\u00f6vande av v\u00e5ld och makt, utan av till\u00e4gnandet av merv\u00e4rde genom l\u00f6nearbete. Detta st\u00e5r i skarp kontrast till feodalismen, d\u00e4r det ”politiska” och det ”ekonomiska” inte \u00e4r separata moment, utan \u00e4r direkt sammankopplade.<\/p>\n\n\n\n

Brenner ifr\u00e5gasatt<\/strong>
Sedan de tre f\u00f6rsta artiklarna om \u00f6verg\u00e5ngen till kapitalism har Brenner \u00e5terkommit till sina teser i en rad texter. Dessa har p\u00e5 senare tid v\u00e5llat nya kontroverser. Benno Teschke och Samuel Knafo, tv\u00e5 av Brenners arvtagare, h\u00e4vdar att Brenner med tiden har f\u00f6rr\u00e5tt sitt ursprungliga fokus p\u00e5 klassakt\u00f6rskap och politisk handling som grunden f\u00f6r historisk specificitet till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en ”strukturalism” som uppl\u00f6ser allt akt\u00f6rskap i reproduktionsregler som m\u00e5ste f\u00f6ljas slaviskt.2<\/a><\/sup> De h\u00e4vdar att detta skifte sker redan med publiceringen av ”The Agrarian Roots of European Capitalism”, men att det \u00e4r en trend som blivit tydligare i efterf\u00f6ljande texter.3<\/a><\/sup>
I b\u00f6rjan av 2000-talet kritiserades Brenner ocks\u00e5 av sin mest lysande l\u00e4sare Ellen Meiksins Wood f\u00f6r att falla in i samma f\u00f6rklaringsm\u00f6nster som han sj\u00e4lv s\u00e5 effektivt hade demonterat i sin kritik av b\u00e5de Wallerstein och nymalthusianerna. \u00c5r 2001 publicerade Journal of Agrarian Change en l\u00e5ng ess\u00e4 d\u00e4r Brenner h\u00e4vdade att Nederl\u00e4nderna, liksom England, ocks\u00e5 \u00f6vergick till kapitalism efter 1400-talet. Detta delvis p\u00e5 grund av en ekologisk kris som tvingade landsbygdsbefolkningen att k\u00f6pa och s\u00e4lja p\u00e5 marknaden f\u00f6r att kunna \u00f6verleva. Wood tog tillf\u00e4llet i akt att skriva en, enligt min mening banbrytande, text d\u00e4r hon argumenterar f\u00f6r att vi b\u00f6r skilja mellan olika former av marknadsberoende, eftersom det nederl\u00e4ndska fallet var fundamentalt annorlunda \u00e4n det engelska. Det var bara i det senare fallet som det skedde systematiska produktivitets\u00f6kningar, eftersom det bara var h\u00e4r som marknaden blev en imperativ faktor.4<\/a><\/sup>
<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Men den kanske viktigaste debatten kring Brenners verk \u00e4r den som uppstod genom hans arbete om efterkrigstidens ekonomiska utveckling.5<\/a><\/sup> Denna kontrovers startade med att Brenner publicerade en rad texter och b\u00f6cker d\u00e4r han anv\u00e4nder sin f\u00f6rst\u00e5else av kapitalismen f\u00f6r att tolka v\u00e4rldsekonomins utveckling fr\u00e5n 1945 till idag.6<\/a><\/sup> Den mest omfattande utl\u00e4ggningen av argumenten ges i boken The Economics of Global Turbulence<\/em> (2006). D\u00e4r f\u00f6rs\u00f6ker Brenner visa hur den globala kapitalistiska ekonomin k\u00e4nnetecknas av kronisk \u00f6verkapacitet, s\u00e4rskilt inom industrin. Brenners argument \u00e4r att n\u00e4r gradvis fler l\u00e4nder bygger upp en industriell produktionsbas efter andra v\u00e4rldskriget blir konkurrensen p\u00e5 de globala marknaderna allt starkare, vilket \u00f6ver tiden leder till allt st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttringar i produktiviteten och en kraftig press ned\u00e5t p\u00e5 varupriserna, vilket g\u00f6r det allt sv\u00e5rare att s\u00e4lja varor med l\u00f6nsamhet. Detta, menar Brenner, \u00e4r vad som ligger bakom profitkvotens (och v\u00e4rldsekonomins) ”l\u00e5nga nedg\u00e5ng”; en sjunkande avkastning p\u00e5 investeringar p\u00e5 grund av kapitalismens karakteristiska horisontella relationer mellan f\u00f6retag, vilket manifesterar sig i svag ekonomisk tillv\u00e4xt \u2013 \u00e5tminstone inom efterkrigstidens konjunkturcykel.7<\/a><\/sup>
The Economics of Global Turbulence har haft en enorm inverkan p\u00e5 debatten om kapitalismens nuvarande v\u00e4sen och den politik som f\u00f6rs av de ledande kapitalistiska l\u00e4nderna.8<\/a><\/sup> Men Brenners tes \u00e4r kontroversiell, inte minst f\u00f6r att den g\u00e5r emot den traditionella marxistiska f\u00f6rst\u00e5elsen av vad som f\u00e5r profitkvoten att falla (det som brukar kallas ”kapitalets organiska sammans\u00e4ttning”). Men det kontroversiella bottnar ocks\u00e5 i att Brenner med tiden har tagit sina egna argument till sin logiska slutsats och nu anser att vi allt oftare kan se reproduktionstaktiker som n\u00e4stan \u00e4r f\u00f6rkapitalistiska till sin natur. I takt med att det blir allt sv\u00e5rare att pressa fram nya vinster ur den globala ekonomin, \u00f6kar tendensen att storf\u00f6retagen \u00f6verlever genom direkta politiskt konstituerade former av \u00f6verf\u00f6ring av delar av den sociala produkten, till exempel genom slapp penningpolitik, centralbankernas direkta ingripande p\u00e5 de privata skuldmarknaderna, och skattes\u00e4nkningar.9<\/a><\/sup> Brenner har p\u00e5 senare tid kallat dessa systematiska \u201drip-offs\u201d f\u00f6r ”politisk kapitalism”.10<\/a><\/sup>
Brenners inflytande har varit enormt och forts\u00e4tter att v\u00e4xa. I takt med att den politiska marxismen f\u00e5r fler anh\u00e4ngare v\u00e4xer en allt st\u00f6rre litteratur fram som f\u00f6rs\u00f6ker skriva om v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av kapitalismens f\u00f6rflutna, framtid och nutid, och som omfattar en m\u00e4ngd olika omr\u00e5den. Med sina analyser av kapitalismens ursprung sparkade Brenner den historiematerialistiska bollen s\u00e5 h\u00e5rt att den fortfarande inte har landat.<\/p>\n\n\n\n

Markus Christian Hansen<\/strong> \u00e4r doktorand i historia vid Lunds Universitet. I sitt avhandlingsarbete unders\u00f6ker han 1700-talets danska jordbruksreformer med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 adelns roll.<\/p>\n\n\n\n

Noter<\/span><\/strong>:<\/p>\n\n\n

  1. Se Carl Casseg\u00e5rds artikel, V\u00e4rldssystemet, arbetet och den politiska makten<\/a><\/em> i R\u00f6da rummet 1-2\/2019. F\u00f6r mer om Wallerstein. Brenner, \u201dNeo-Smithian Marxism,\u201d 29-31ff, 61-62ff. \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  2. Se Carl Casseg\u00e5rds artikel, V\u00e4rldssystemet, arbetet och den politiska makten<\/a><\/em> i R\u00f6da rummet 1-2\/2019. F\u00f6r mer om Wallerstein. Brenner, \u201dNeo-Smithian Marxism,\u201d 29-31ff, 61-62ff. \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  3. Knafo and Teschke, \u201dRules of Reproduction\u201d; Historical Materialism <\/em>29, no. 3 (2021). Se \u00e4ven samma tidskrift f\u00f6r den efterf\u00f6ljande debatten och Knafo och Teschkes svar. \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  4. Robert Brenner, \u201cThe Low Countries in the Transition to Capitalism,\u201d Journal of Agrarian Change <\/em>1, no. 2 (April 2001); Ellen Meiksins Wood, \u201cThe Question of Market Dependence,\u201d Journal of Agrarian Change<\/em> 2, no. 1 (Januari 2002). \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  5. Se till exempel Historical Materialism <\/em>4, no. 1; Ben Fine, Costas Lapavitsas and Dimitris Milonakis, \u201cAddressing the World Economy: Two Steps Back,\u201d Capital & Class<\/em> 23, no. 1 (Spring 1999); David McNally, \u201cTurbulence in the World Economy,\u201d Monthly Review <\/em>52, no. 2 (June 1999). \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  6. Robert Brenner, \u201cThe Economics of Global Turbulence (Special Issue),\u201d New Left Review<\/em> 229, no. 1 (1998); Robert Brenner, The Boom and the Bubble: The US in the World Economy<\/em> (London: Verso, 2003). \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  7. Robert Brenner, The Economics of Global Turbulence: The Advanced Capitalist Economies from Long Boom to Long Downturn, 1946-2005 <\/em>(London: Verso, 2006). \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  8. Se till exempel J.W. Mason, \u201dYes, Socialists Should Support Industrial Policy and a Green New Deal\u201d. Jacobin. 13 July, 2023, https:\/\/jacobin.com\/2023\/04\/svb-dylan-riley-green-new-deal-capitalism-socialism<\/a>; Aaron Benanav, \u201dA Dissappating Glut?,\u201d New Left Review<\/em> 140\/141 (March\/June 2023); Benanav, Automation<\/em>; Jamie Merchant, \u201cThe Economic Consequences of Neo-Keynesianism\u201d. Brooklyn Rail. 13 July, 2023, https:\/\/brooklynrail.org\/2023\/07\/field-notes\/The-Economic-Consequences-of-Neo-Keynesianism.<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  9. Robert Brenner, \u201cEscalating Plunder,\u201d New Left Review <\/em>123 (May\/June 2020); Robert Brenner, \u201cFrom Capitalism to Feudalism? Decline, Predation + Transformation of US Politics\u201d, 9 May 2022, Seminar, 1:12:29. https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=ZMDF3Hk9B1o<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  10. Dylan Riley and Robert Brenner, \u201dSeven Theses on American Politics,\u201d New Left Review <\/em>138(November\/December 2022). \u21a9\ufe0e<\/a><\/li><\/ol>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Detaljerna i diskussionen om den historiska \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n medeltidens feodalism till det kapitalistiska system som r\u00e5der idag kan l\u00e4tt framst\u00e5 som akademiskt h\u00e5rklyveri. Men som Markus Christian Hansen visar i sin introduktion till Robert Brenners t\u00e4nkande har debatter kring dessa … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"[{\"content\":\"Se Carl Casseg\u00e5rds artikel, V\u00e4rldssystemet, arbetet och den politiska makten<\/a><\/em> i R\u00f6da rummet 1-2\/2019. F\u00f6r mer om Wallerstein. Brenner, \u201dNeo-Smithian Marxism,\u201d 29-31ff, 61-62ff.\",\"id\":\"d5f92c80-68b0-499e-9c58-304f2c77dcd0\"},{\"content\":\"Se Carl Casseg\u00e5rds artikel, V\u00e4rldssystemet, arbetet och den politiska makten<\/a><\/em> i R\u00f6da rummet 1-2\/2019. F\u00f6r mer om Wallerstein. Brenner, \u201dNeo-Smithian Marxism,\u201d 29-31ff, 61-62ff.\",\"id\":\"f9cc8a16-c4e4-49b2-aebc-4921cd913ef8\"},{\"content\":\"Knafo and Teschke, \u201dRules of Reproduction\u201d; Historical Materialism <\/em>29, no. 3 (2021). Se \u00e4ven samma tidskrift f\u00f6r den efterf\u00f6ljande debatten och Knafo och Teschkes svar.\",\"id\":\"765e0fe2-f527-46a8-bf16-35a4fd7d2be1\"},{\"content\":\"Robert Brenner, \u201cThe Low Countries in the Transition to Capitalism,\u201d Journal of Agrarian Change <\/em>1, no. 2 (April 2001); Ellen Meiksins Wood, \u201cThe Question of Market Dependence,\u201d Journal of Agrarian Change<\/em> 2, no. 1 (Januari 2002).\",\"id\":\"0788f071-7c35-4797-ae02-eefacc609915\"},{\"content\":\"Se till exempel Historical Materialism <\/em>4, no. 1; Ben Fine, Costas Lapavitsas and Dimitris Milonakis, \u201cAddressing the World Economy: Two Steps Back,\u201d Capital & Class<\/em> 23, no. 1 (Spring 1999); David McNally, \u201cTurbulence in the World Economy,\u201d Monthly Review <\/em>52, no. 2 (June 1999).\",\"id\":\"8a0830d3-1640-4cc0-928e-3bd644d58244\"},{\"content\":\"Robert Brenner, \u201cThe Economics of Global Turbulence (Special Issue),\u201d New Left Review<\/em> 229, no. 1 (1998); Robert Brenner, The Boom and the Bubble: The US in the World Economy<\/em> (London: Verso, 2003).\",\"id\":\"8576ba0b-012e-487b-b564-928c7ce7f77b\"},{\"content\":\"Robert Brenner, The Economics of Global Turbulence: The Advanced Capitalist Economies from Long Boom to Long Downturn, 1946-2005 <\/em>(London: Verso, 2006).\",\"id\":\"263d93d4-4727-4d6f-8920-0e8071fdf4e8\"},{\"content\":\"Se till exempel J.W. Mason, \u201dYes, Socialists Should Support Industrial Policy and a Green New Deal\u201d. Jacobin. 13 July, 2023, https:\/\/jacobin.com\/2023\/04\/svb-dylan-riley-green-new-deal-capitalism-socialism<\/a>; Aaron Benanav, \u201dA Dissappating Glut?,\u201d New Left Review<\/em> 140\/141 (March\/June 2023); Benanav, Automation<\/em>; Jamie Merchant, \u201cThe Economic Consequences of Neo-Keynesianism\u201d. Brooklyn Rail. 13 July, 2023, https:\/\/brooklynrail.org\/2023\/07\/field-notes\/The-Economic-Consequences-of-Neo-Keynesianism.<\/a>\",\"id\":\"7c814686-2b37-4383-b930-2843cc8d0d2c\"},{\"content\":\"Robert Brenner, \u201cEscalating Plunder,\u201d New Left Review <\/em>123 (May\/June 2020); Robert Brenner, \u201cFrom Capitalism to Feudalism? Decline, Predation + Transformation of US Politics\u201d, 9 May 2022, Seminar, 1:12:29. https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=ZMDF3Hk9B1o<\/a>\",\"id\":\"6cbc4dc2-df6d-447a-9f40-4ee12f9c7001\"},{\"content\":\"Dylan Riley and Robert Brenner, \u201dSeven Theses on American Politics,\u201d New Left Review <\/em>138(November\/December 2022).\",\"id\":\"f770116f-0f79-4422-97f5-eeaab1d9916d\"}]","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1588,1583,934,1589,926],"class_list":["post-3719","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-benno-teschke","tag-markus-christian-hansen","tag-robert-brenner","tag-samuel-knafo","tag-wallerstein"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-XZ","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3719","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3719"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3719\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3726,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3719\/revisions\/3726"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3719"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3719"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3719"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}