{"id":3992,"date":"2024-10-27T19:33:29","date_gmt":"2024-10-27T18:33:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3992"},"modified":"2024-11-07T03:59:50","modified_gmt":"2024-11-07T02:59:50","slug":"kallt-stal-varmt-blod","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2024\/10\/27\/kallt-stal-varmt-blod\/","title":{"rendered":"Kallt st\u00e5l Varmt blod"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

\u201dFossilfritt st\u00e5l\u201d, batterifabriker, e-br\u00e4nslen, v\u00e4tgasbaserad tillverkning av konstg\u00f6dsel \u2013 det har radats upp industriprojekt i norra Sverige kopplade till klimatomst\u00e4llningen. M\u00e5nga av satsningar visar verkligen p\u00e5 tekniska framsteg som kan bli viktiga hj\u00e4lpmedel n\u00e4r anv\u00e4ndningen av fossila br\u00e4nslen snabbt ska avvecklas. Samtidigt visar planerna i norra Sverige att inte ens de b\u00e4sta tekniska l\u00f6sningar kan l\u00f6sa klimatkrisen s\u00e5 l\u00e4nge de anv\u00e4nds inom ramen f\u00f6r en ekonomi som bygger p\u00e5 vinstmaximering och fri konkurrens. <\/strong>
Arne M\u00fcller analyserar ”den gr\u00f6na omst\u00e4llningen” i Norrland. Texten skrevs i augusti, f\u00f6re de senaste h\u00e4ndelserna kring bland annat Northvolt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

F\u00f6rst ut var Hybrit, ett samarbete mellan LKAB, SSAB ochVattenfall, som syftar till att l\u00f6sa en av klimatomst\u00e4llningens riktigt sv\u00e5rkn\u00e4ckta n\u00f6tter. N\u00e4r st\u00e5l ska tillverkas m\u00e5ste till att b\u00f6rja med j\u00e4rnatomerna befrias fr\u00e5n de syreatomer som de sitter ihop med. I traditionella st\u00e5lverk har det gjorts med hj\u00e4lp av kol, vilket g\u00f6r att man f\u00e5r stora m\u00e4ngder koldioxid som restprodukt. St\u00e5lindutrin st\u00e5r f\u00f6r 7-9 procent av de globala koldioxidutsl\u00e4ppen. Hybrit-metoden bygger p\u00e5 att man ist\u00e4llet anv\u00e4nder v\u00e4tgas. D\u00e5 blir restprodukten ist\u00e4llet vatten\u00e5nga. Ibland kan kemi vara n\u00e5got riktigt vackert.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan var tanken att SSAB:s produktion skulle st\u00e4llas om med hj\u00e4lp av den nya metoden. Men 2020 meddelade LKAB att man helt ska st\u00e4lla om fr\u00e5n att tillverka j\u00e4rnmalmspellets till j\u00e4rnsvamp, rent j\u00e4rn, framst\u00e4llt med v\u00e4tgasmetoden. Detta \u00e4r det f\u00f6rsta steget i st\u00e5lframst\u00e4llningen. Det inneb\u00e4r att utsl\u00e4ppen fr\u00e5n de st\u00e5lverk som k\u00f6per j\u00e4rnsvampen fr\u00e5n LKAB minskar. Bolaget uppskattar att den totala utsl\u00e4ppsminskningen blir 40 till 50 miljoner ton koldioxid. Det \u00e4r ungef\u00e4r lika mycket som de \u00e5rliga utsl\u00e4ppen i Sverige.
En annan del av LKABs nya strategi \u00e4r att b\u00f6rja ta tillvara bland annat s\u00e4llsynta jordartsmetaller och fosfor som en biprodukt vid brytningen av j\u00e4rnmalm i Kiruna.<\/p>\n\n\n\n

2017 meddelade det nystartade f\u00f6retaget Northvolt att man kommer att bygga en f\u00f6rsta stor batterifabrik i Skellefte\u00e5. Delar av fabriken st\u00e5r p\u00e5 plats. Flera tusen arbetare har anst\u00e4llts och efter en del problem har produktionen kommit ig\u00e5ng. Fullt utbyggd kommer fabriken \u00e5rligen att tillverka batterier motsvarande vad som kr\u00e4vs f\u00f6r en miljon medelstora elbilar. J\u00e4mf\u00f6rt med de flesta andra batterifabriker \u00e4r klimatavtrycket fr\u00e5n tillverkningen l\u00e5gt.
2021 meddelade ett annat nystartat f\u00f6retag, H2 Green Steel, att man kommer att bygga ett helt nytt st\u00e5lverk i Boden som ska anv\u00e4nda sig av v\u00e4tgasmetoden. Det nya st\u00e5lverket kommer att lite drygt f\u00f6rdubbla den svenska st\u00e5lproduktionen och skapa 1500 jobb i Boden.
N\u00e5gra veckor senare offentliggjorde det spanska f\u00f6retaget Fertiberia planer p\u00e5 en v\u00e4tgasbaserad konstg\u00f6dselfabrik i Lule\u00e5.
Detta \u00e4r de st\u00f6rsta industriprojekten. Till det kan l\u00e4ggas flera fabriker som ska framst\u00e4lla flytande br\u00e4nslen som ska ers\u00e4tta fossila fartygs- och flygbr\u00e4nslen. Det finns planer p\u00e5 en l\u00e5ng rad vindkraftsprojekt och flera stora gruvor.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan r\u00e4knade Handelskammaren i Norrbotten ihop alla planerade investeringar. Resultatet var att 1000 miljarder kronor kommer att investeras i Norrbotten och V\u00e4sterbotten fram till 2040. En ny ber\u00e4kning 2023 visade att summan vuxit till 1400 miljarder.<\/p>\n\n\n\n

Det kommer att beh\u00f6vas en omfattande inflyttning f\u00f6r att fylla alla de nya jobb som skapas. Peter Larsson, regeringens samordnare f\u00f6r industrisatsningarna, har gjort en ber\u00e4kning som landar i att det skulle beh\u00f6vas ytterligare 100 000 inv\u00e5nare i Norrbotten och V\u00e4sterbotten redan 2035. Det skulle vara ett drastiskt trendbrott efter 50 \u00e5r med en mycket liten befolkningstillv\u00e4xt, som varit helt koncentrerad till n\u00e5gra f\u00e5 st\u00e4der vid kusten.
Enorma investeringar som skapar tiotusentals jobb, ger utsikter om att negativa befolkningstrender v\u00e4nds och dessutom kan ge en rej\u00e4l skjuts fram\u00e5t f\u00f6r klimatomst\u00e4llningen. Inte undra p\u00e5 att industriprojekten f\u00e5tt kommunalr\u00e5d att jubla och v\u00e4ckt f\u00f6rhoppningar bland stora delar av befolkningen.
Det \u00e4r frestande att sluta ber\u00e4ttelsen h\u00e4r, n\u00e4r allt \u00e4r m\u00e5lat i ljusa f\u00e4rger. Men n\u00e4r n\u00e5got ser ut att vara lite f\u00f6r bra f\u00f6r att vara sant finns det anledning att titta lite n\u00e4rmare. Det \u00e4r det jag har f\u00f6rs\u00f6kt g\u00f6ra i boken \u201dNorrsken \u2013 dr\u00f6mmen om den gr\u00f6na industrin<\/em>\u201d. Det \u00e4r framf\u00f6r allt tre fr\u00e5gor jag s\u00f6kt svaret p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n