{"id":4,"date":"2010-03-23T13:46:02","date_gmt":"2010-03-23T13:46:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4"},"modified":"2010-10-18T21:59:51","modified_gmt":"2010-10-18T20:59:51","slug":"de-apatiska-och-de-rastlosa","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2010\/03\/23\/de-apatiska-och-de-rastlosa\/","title":{"rendered":"De apatiska och de rastl\u00f6sa"},"content":{"rendered":"

De apatiska – om makt, myter och manipulation
\nGellert Tamas
\nNatur och kultur 2009<\/em><\/p>\n

<\/em>F\u00f6rra \u00e5ret publicerades Gellert Tamas bok som unders\u00f6ker verkligheten bakom avvisningen av de apatiska flyktingbarnen. Det \u00e4r ett m\u00e4rkligt reportage. M\u00e4rkligt s\u00e5 till vida att det riktar allvarlig kritik mot hela det politiska etablissemanget i en fr\u00e5ga som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt ber\u00f6rt alla. Och m\u00e4rklig i det avseendet att boken tagits s\u00e5 v\u00e4l emot.<\/p>\n

Visserligen har n\u00e5gra av de utpekade, fr\u00e4mst n\u00e5gra l\u00e4kare, tagit till orda och f\u00f6rsvarat sig. Men de har ofta kommit med argument som Tamas redan tillbakavisat och som f\u00f6ljaktligen, f\u00f6r dem som l\u00e4st boken, inte har n\u00e5gon tyngd alls. De som verkligen st\u00e4llts vid skamp\u00e5len, de tre kvinnor\u2009\u2013\u2009Barbro Holmberg, Marie Hessle och Annica Ring\u2009\u2013\u2009som befunnit sig p\u00e5 olika avg\u00f6rande\u00a0 maktpositioner, har valt att tiga.<\/p>\n

Det har kanske f\u00e5tt som effekt att n\u00e5gra recensenter tagit deras parti och tyckt att kvinnorna f\u00e5tt skylta on\u00f6digt mycket med sin k\u00e4nslol\u00f6shet och sin f\u00f6ljsamhet inf\u00f6r makthaveriet. N\u00e5gon g\u00e5ng kanske Tamas spekulerar i deras privatliv en aning f\u00f6r dj\u00e4rvt, men principen han f\u00f6ljer \u00e4r riktig: alla inblandade ska n\u00e4mnas vid namn, och det finns ingen anledning att ta speciell h\u00e4nsyn till om de inblandade skulle vara kvinnor. Det finns \u2013 och det vet vi sedan l\u00e4nge \u2013\u2009f\u00f6rtryckarmekanismer inbakade i det byr\u00e5kratiska etablissemanget. Och h\u00e4r har kvinnliga tj\u00e4nstem\u00e4n visat sig vara lika effektiva (i betydelsen hj\u00e4rtl\u00f6sa) som n\u00e5gonsin m\u00e4nnen. Det tj\u00e4nar knappast kvinnosaken att f\u00f6rs\u00f6ka d\u00f6lja detta.<\/p>\n

\"\"<\/a>Utvisningarna av apatiska barn motiverades av att man spred ut rykten om att barnen inte var apatiska, allts\u00e5 inte var sjukligt deprimerade. Barnen spelade teater \u2013 s\u00e5 l\u00f6d skvallret\u2009\u2013\u2009och tredjehandsuppgifter av olika slag var i omlopp: n\u00e5gon hade exempelvis kunnat vittna om \u201dsv\u00e4ltande\u201d barn som i hemlighet sm\u00f6g i v\u00e4g till kylsk\u00e5p om n\u00e4tterna. F\u00f6r\u00e4ldrarna, som antogs vara desperata i sin \u00f6nskan att f\u00e5 stanna i Sverige, var de egentliga regiss\u00f6rerna i dessa dramer, som \u2013 h\u00e4r var alla eniga \u2013 utsatte barnen f\u00f6r livsfara. En l\u00e4kare, psykiatern Tomas Eriksson, som regeringsutredaren Hessle h\u00e4nvisade till som enda sakkunniga k\u00e4lla n\u00e4r det g\u00e4llde f\u00f6rgiftning som m\u00f6jlig f\u00f6rklaring, fick stort utrymme i media n\u00e4r han p\u00e5stod att han hade stor erfarenhet av \u201ddessa barn\u201d och att de p\u00e5minde om \u201dpatienter som har gjort sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k med tablettintag\u201d.<\/p>\n

F\u00f6r att ytterligare sp\u00e4 p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen om att barnen f\u00f6rgiftats, framkastade Eriksson i ett TV-program 2006 att det mycket v\u00e4l kunde handla om brompulver. N\u00e4r hela f\u00f6rgiftningsid\u00e9n sprack \u2013 man kunde inte hitta sp\u00e5r av n\u00e5gon k\u00e4nd substans hos de apatiska barnen \u2013 blev det ocks\u00e5 uppenbart att Tomas Eriksson inte hade tr\u00e4ffat n\u00e5got enda av \u201ddessa barn\u201d. St\u00e4lld mot v\u00e4ggen uppgav han att uttalanden ist\u00e4llet baserade sig p\u00e5 \u201dteoretiska \u00f6verv\u00e4ganden\u201d.<\/p>\n

Migrationsminister Barbro Holmberg uttalade att det skulle vara en humanit\u00e4r katastrof att l\u00e5ta dessa barn och deras familjer stanna i Sverige. Hon v\u00e4djade uppenbart till ryktesspridningens f\u00f6rmenta sanning att allt bara var teater, och att undfallenhet i detta l\u00e4ge skulle skapa en uppsj\u00f6 av apatiska barn.<\/p>\n

Om detta vore sant, om f\u00f6r\u00e4ldrar verkligen iscensatte livsfarliga situationer f\u00f6r sina barn, hur kunde tanken sl\u00e5 rot hos etablissemanget att det b\u00e4sta f\u00f6r barnen skulle vara att hamna i extrema n\u00f6dl\u00e4gen efter utvisning, kanske inte ens till sina ursprungliga heml\u00e4nder? Och detta tillsammans med f\u00f6r\u00e4ldrar som ju demonstrerat sin grymhet och sin kallblodighet.<\/p>\n

Fr\u00e5gan fick inget svar. F\u00f6r det handlade ju inte om v\u00e5rd och omsorg eller n\u00e5got av de andra honn\u00f6rsorden. Tamas ger oss en glimt av G\u00f6ran Perssons resonemang. Hans skr\u00e4ck var att invandrarfr\u00e5gan skulle dra arbetarklassen \u00e5t h\u00f6ger och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt rubba grundvalarna f\u00f6r partiets \u2013 och hans egen\u2009\u2013\u2009maktposition. Och han valde den v\u00e4g som flertalet av hans europeiska motsvarigheter v\u00e4ljer: att demonstrera att \u201dgoda\u201d partier, som nu SAP, mycket v\u00e4l kan agera h\u00e5rt mot invandrare och utb\u00f6lingar. Allt f\u00f6r att h\u00e5lla de fr\u00e4mlingsfientliga tendenserna tryggt kvar innanf\u00f6r partigr\u00e4nserna. S\u00e5 f\u00f6rklaras detta av Tamas i boken.<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r om inte en m\u00f6rkare ideologisk understr\u00f6mning inom det socialdemokratiska partiet ocks\u00e5 spelat en roll. Denna sida har kommit till uttryck p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt under 1900-talet. Att de var medansvariga f\u00f6r steriliseringen av sextiotusen m\u00e4nniskor och registreringen av \u201dtattare\u201d mitt under brinnande krig \u00e4r bara tv\u00e5 exempel p\u00e5 vad som m\u00e5ste vara en kluvenhet inom socialdemokratin n\u00e4r det handlar om grupper som inte anses n\u00e5 upp till den f\u00f6reskrivna sk\u00f6tsamheten.<\/p>\n

N\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 den strid jag sj\u00e4lv tog under hela 2000-talet mot inf\u00f6randet och anv\u00e4ndandet av de nya psykiatriska barndiagnoserna, framf\u00f6r allt ADHD och DAMP, \u00e4r det i f\u00f6rstone sv\u00e5rt att hitta n\u00e5gra paralleller. Utvisningarna handlade om sjuka barn som inte ans\u00e5gs sjuka, medan DAMP-problematiken handlade om friska barn som inte l\u00e4ngre ans\u00e5gs friska. Problemen var p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt spegelv\u00e4nda. Barn som inte l\u00e4ngre \u00e5t, som m\u00e5ste sondmatas, som inte hade kraft att ta sig ur s\u00e4ngen, som inte svarade p\u00e5 tilltal, ans\u00e5gs friska, medan barn som tog sig till skolan varje dag men d\u00e4r upptr\u00e4dde rastl\u00f6st och br\u00e5kigt (eller blygt och tillbakadraget) betraktades som sjuka \u2013 eller med en modernare terminologi funktionshindrade. De antogs lida av ett dolt neuropsykiatriskt handikapp och i behov av st\u00f6d, s\u00e4rskola och medicinering.<\/p>\n

Man m\u00e5ste \u00e5terigen st\u00e4lla fr\u00e5gan: vad \u00e4r sjukt och vad \u00e4r friskt? Eller, kanske en viktigare fr\u00e5ga: vad inneb\u00e4r det att vara frisk?\u00a0 Den \u201dgamla\u201d uttydningen av sjukdom g\u00e4ller uppenbarligen inte l\u00e4ngre. Enligt denna \u00e4r n\u00e5gon funktion i kroppen st\u00f6rd. Det \u00e4r inte alltid symptomen ger sig tillk\u00e4nna (man kan \u201dm\u00e5 bra\u201d och \u00e4nd\u00e5 ha en konstaterad cancertum\u00f6r).\u00a0 Men \u00e4ven om symptomen \u00e4r otydliga g\u00e5r sjukdomen oftast att best\u00e4mma med r\u00e4tt utrustning. Inom psykiatrin f\u00f6rlitar man sig bara p\u00e5 symptomen, i form av \u201dfelaktiga beteenden\u201d.<\/p>\n

Problemet \u00e4r (och har alltid varit) att det \u00e4r om\u00f6jligt att fastst\u00e4lla ett slags objektiv normalitet. I v\u00e4sterl\u00e4ndsk kultur \u00e4r man sedan l\u00e4nge \u00f6verens om att h\u00f6rselhallucinationer, speciellt av befallande typ, och f\u00f6rest\u00e4llningen att man tillh\u00f6r kungahuset (om man nu inte g\u00f6r det) \u00e4r att r\u00e4kna som onormalt och f\u00f6ljaktligen sjukligt. I v\u00e5r tid ser vi att symptomen har ut\u00f6kats till att g\u00e4lla rastl\u00f6shet, f\u00f6rsagdhet, of\u00f6rm\u00e5ga att f\u00e5 n\u00e5gon varaktighet i k\u00e4rleksrelationer och yrkesliv\u2009\u2013\u2009\u2009egentligen allt som inte omedelbart f\u00f6r tankarna p\u00e5 ett gott liv. Det rastl\u00f6sa eller blyga skolbarnet har en f\u00f6rmodad st\u00f6rning i hj\u00e4rnan. Barnet som ligger i sin s\u00e4ng i m\u00e5nader och beh\u00f6ver sondmatas \u00e4r d\u00e4remot friskt.<\/p>\n

P\u00e5 ytan ter sig allt detta g\u00e5tfullt, och det \u00e4r uppenbarligen s\u00e5 att dessa tv\u00e5 fenomen\u2009\u2009\u2013\u2009\u2009\u00f6verdiagnosticeringen av socialt underprivilegierade barn och utvisningen av flyktingbarn i strid med alla undertecknade konventioner \u2013 f\u00f6ljer olika historiska linjer. De verkar inte tala samma spr\u00e5k. Eller g\u00f6r de?<\/p>\n

Ett gemensamt drag g\u00e5r att finna: det handlar i b\u00e4gge fallen om klassificeringar, av skapade identiteter. Br\u00e5kiga, stressade barn hittar man i de l\u00e4gsta klasserna, och genom att ge dem en ny identitet, som psykiskt funktionshindrade, har man skaffat sig medel att skilja ut dem fr\u00e5n gemenskapen. Invandrarbarnen som ligger halvt medvetsl\u00f6sa i sina s\u00e4ngar m\u00e5ste till varje pris beh\u00e5lla den identitet man redan gett dem som \u201dillegala\u201d invandrare, f\u00e4rdiga att skickas iv\u00e4g efter en summarisk kontroll hos Migrationsverket.<\/p>\n

I b\u00e5da fallen \u00e4r identiteterna skapade av det dominerande samh\u00e4llet och dess elit. Att dessa identiteter efterfr\u00e5gas av reaktion\u00e4ra krafter i samh\u00e4llet \u00e4r sj\u00e4lvklart. Men \u00e4ven m\u00e5nga v\u00e4nsterliberaler dras med. Kanske handlar det ofta om bristande klarsynthet, men oftast uppfattas det arbete som l\u00e4ggs ner p\u00e5 att klassificera och kategorisera, vare sig det g\u00e4ller flyktingar, andra generationens \u201dinvandrare\u201d, barn med psykiska funktionshinder av alla t\u00e4nkbara slag, som n\u00e5got moraliskt gott.<\/p>\n

Sj\u00e4lva identiteten tycks avg\u00f6ra vad som r\u00e4tt eller fel. Barnen i kolumnen \u201dflyktingar utan r\u00e4tt till uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd\u201d lever inte upp till den niv\u00e5 d\u00e4r de har r\u00e4tt att f\u00e5 hj\u00e4lp p\u00e5 sina villkor. Och barnen i den neuropsykiatriska kolumnen f\u00e5r en \u201dhj\u00e4lp\u201d som alltmer kommit att handla om f\u00f6rberedelse f\u00f6r framtida sjukpension.<\/p>\n

F\u00f6rlorarna i detta identitetsspel \u00e4r som vanligt de svaga, de o\u00f6nskade. Men p\u00e5skyndarna g\u00e5r ocks\u00e5 att urskilja. N\u00e4r det g\u00e4ller sjukf\u00f6rklaringen av st\u00f6kiga och stressade normalbarn handlar det om samma krafter som arbetade f\u00f6r utvisningen av de apatiska barnen. Det \u00e4r inte s\u00e5 enkelt att det g\u00e5r att peka ut enskilda l\u00e4kare. Medicinen och psykiatrin fungerar bara som leverant\u00f6rer av de \u201dvetenskapliga sanningar\u201d som efterfr\u00e5gas. Utan politiskt beskydd skulle m\u00e5nga av dessa tankeg\u00e5ngar snabbt f\u00e5tt slinka ner i samma h\u00e5l som det en g\u00e5ng krupit fram ur.<\/p>\n

Och vilken slutsats kan man dra? Att rasismen, som ju ska motverkas med alla till buds st\u00e5ende medel, lever och frodas alla h\u00f6gtidstalen till trots. Och att vi ska h\u00e5lla ett \u00f6ga just p\u00e5 dem som talar som mest h\u00f6gst\u00e4mt. Och dessutom, att vi m\u00e5ste f\u00f6rh\u00e5lla oss kritiska till v\u00e5r egen ben\u00e4genhet att gruppera och klassificera. Kanske borde vi begrunda vad den franske filosofen och kommunisten Alain Badiou ansett sig kunna sl\u00e5 fast, n\u00e4mligen att identitetspolitiken \u00e4r polisi\u00e4r till sitt sj\u00e4lva v\u00e4sen.<\/p>\n

Och d\u00e5 f\u00f6ljer fr\u00e5gan, som vi m\u00e5ste st\u00e4lla oss: vem identifierar vem, och i vilkas intresse?
\n
\nEn artikel av Eva K\u00e4rfve.<\/strong><\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattaren \u00e4r docent i socologi i Lund och har tidigare skrivit bland annat Hj\u00e4rnsp\u00f6ken \u2013DAMP och hotet mot folkh\u00e4lsan<\/em> (Symposion f\u00f6rlag 2000). Kommer i juni ut med en ny bok Det moraliska spelet <\/em>p\u00e5 Brutus \u00d6stlings f\u00f6rlag. Har tidgare medverkat i R\u00f6da rummet med artikeln Vantrivsel eller vansinne?\u00a0– om DAMP, sociobiologi och en krympande normalitet<\/em> i nummer 3 -4\/2003<\/p>\n


\n<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De apatiska – om makt, myter och manipulation Gellert Tamas Natur och kultur 2009 F\u00f6rra \u00e5ret publicerades Gellert Tamas bok som unders\u00f6ker verkligheten bakom avvisningen av de apatiska flyktingbarnen. Det \u00e4r ett m\u00e4rkligt reportage. M\u00e4rkligt s\u00e5 till vida att det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[27,31,26,33],"tags":[44,45,41,36,34,35,40,43,38,37,39,42],"class_list":["post-4","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-invandring-rasism","category-kultur","category-medicin-vard","tag-annica-ring","tag-apatiska-barn","tag-barbro-holmberg","tag-de-apatiska","tag-eva-karfve","tag-gellert-tamas","tag-gorna-persson","tag-marie-hessle","tag-migrationsverket","tag-rasism","tag-socialdemokraterna","tag-tomas-eriksson"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-4","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4"}],"version-history":[{"count":7,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4\/revisions\/6"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}