{"id":4001,"date":"2024-10-27T07:28:00","date_gmt":"2024-10-27T06:28:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4001"},"modified":"2024-10-30T23:35:29","modified_gmt":"2024-10-30T22:35:29","slug":"fredric-jameson-1934-2024","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2024\/10\/27\/fredric-jameson-1934-2024\/","title":{"rendered":"Fredric Jameson (1934-2024)"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Litteraturvetaren Fredric Jameson gick nyligen bort i en \u00e5lder av 90 \u00e5r. Det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00f6verskatta det avtryck han l\u00e4mnat p\u00e5 debatter, kulturanalyser och marxistiskt influerat teoretiserande under det senaste halvseklet. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Mitt f\u00f6rsta m\u00f6te med honom var via det som utan tvekan \u00e4r hans storverk, The Political Unconscious: Narrative as a Socially Symbolic Act<\/em> (fr\u00e5n 1981; i svensk \u00f6vers\u00e4ttning 1994 som Det politiska omedvetna: ber\u00e4ttelsen som social symbolhandling <\/em>av Sara Danius, Stefan Helgesson och Stefan Jonsson). Intrycket var \u00f6verv\u00e4ldigande. Inte nog med att jag f\u00f6rtjustes \u00f6ver det grepp jag pl\u00f6tsligt tyckte mig f\u00e5 \u00f6ver hur f\u00f6rfattare som Balzac och Conrad kunde f\u00f6rst\u00e5s i relation till sin samtid. Jag blev ocks\u00e5 m\u00e4rkt f\u00f6r livet av en annars s\u00e4kerligen sv\u00e5rf\u00f6rklarlig f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r Greimas-fyrkanter som analytiskt instrument f\u00f6r att lirka ut hur det till synes utopiska och ideologiska inneh\u00e5llet i en text \u00e4r sammantvinnade.<\/p>\n\n\n\n

Som god marxist var Jameson samh\u00e4llskritisk intellektuell \u2013 n\u00e5got som inkluderade ett tydligt och ofta upprepat st\u00e4llningstagande f\u00f6r palestinsk frig\u00f6relse, vilket f\u00f6rtj\u00e4nar att lyftas fram i v\u00e5ra dagar. D\u00e4rtill var han ocks\u00e5 akademiskt produktiv in i det sista. I v\u00e5ras utkom hans sista bok Inventions of a Present: The Novel in its Crisis of Globalization<\/em>. Dessf\u00f6rinnan hade han publicerat en m\u00e4ngd andra verk som exempelvis Marxism and Form<\/em> (1971) och Signatures of the Visible<\/em> (1992). Mest k\u00e4nd \u00e4r utan tvivel Postmodernism, or, the Cultural Logic of Late Capitalism<\/em> (1991), som beskriver postmodernismen som kulturellt dominerande i senkapitalismen, en paradoxal stil utan historicitet som k\u00e4nnetecknas av att slumpm\u00e4ssigt kannibalisera det f\u00f6rflutna.<\/p>\n\n\n\n

Jamesons tolkningar kan sj\u00e4lvklart ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Sj\u00e4lv var jag aldrig helt \u00f6vertygad av hans tolkningar av Benjamin och Adorno. Det g\u00e5r ocks\u00e5 att fr\u00e5ga sig om naturen och det arkaiska verkligen \u00e4r \u201dborta f\u00f6r alltid\u201d och \u201dsp\u00e5rl\u00f6st undansopade\u201d i senkapitalistisk kultur, som han p\u00e5st\u00e5r. Finns \u00f6verhuvudtaget en dominant form i denna kultur? En tidig kritiker som lyfte dessa fr\u00e5gor var Mike Davis (vars slagkraftiga kritik av Jamesons tankar om postmodernismen kan l\u00e4sas i New Left Review<\/em>, maj-juni 1985).<\/p>\n\n\n\n

Det b\u00e4sta motmedlet mot att \u00f6vertolka samtida kultur som ett sj\u00e4lvrefererande system frikopplat fr\u00e5n en oberoende utsida st\u00e5r att finna hos Jameson sj\u00e4lv. \u201dHistory is what hurts\u201d, skriver han i en lysande formulering i The Political Unconscious<\/em>. Just genom sin f\u00f6rm\u00e5ga att bryta mot v\u00e5ra f\u00f6rv\u00e4ntningar beh\u00f6ver historien ingen teoretisk grund. Som en potential till social f\u00f6r\u00e4ndring ger den sig tillk\u00e4nna vare sig vi vill eller inte. H\u00e4r finner vi en materialistisk kritik mot alla f\u00f6rs\u00f6k att framst\u00e4lla det r\u00e5dande systemet som evigt. Kanske \u00e4r denna kritik ocks\u00e5 det mest effektiva svaret p\u00e5 det dilemma Jameson pekade ut i ett yttrande fr\u00e5n ess\u00e4n \u201dFuture City<\/em>\u201d fr\u00e5n 2003 som citerats or\u00e4kneliga g\u00e5nger. Idag, framkastar han d\u00e4r, \u00e4r det l\u00e4ttare att f\u00f6rest\u00e4lla sig v\u00e4rldens underg\u00e5ng \u00e4n kapitalismens. Verkligen? L\u00e5t oss ta historien till hj\u00e4lp och motbevisa honom!<\/p>\n\n\n\n

Carl Casseg\u00e5rd<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Litteraturvetaren Fredric Jameson gick nyligen bort i en \u00e5lder av 90 \u00e5r. Det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00f6verskatta det avtryck han l\u00e4mnat p\u00e5 debatter, kulturanalyser och marxistiskt influerat teoretiserande under det senaste halvseklet.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1386,77,1728,1729,1730],"class_list":["post-4001","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-carl-cassegard","tag-fredric-jameson","tag-or","tag-postmodernism","tag-the-cultural-logic-of-late-capitalism"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-12x","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4001","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4001"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4001\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4060,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4001\/revisions\/4060"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4001"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4001"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4001"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}