{"id":4011,"date":"2024-10-27T07:27:00","date_gmt":"2024-10-27T06:27:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4011"},"modified":"2024-10-30T23:41:41","modified_gmt":"2024-10-30T22:41:41","slug":"klimatkampens-politiska-subjekt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2024\/10\/27\/klimatkampens-politiska-subjekt\/","title":{"rendered":"Klimatkampens politiska subjekt"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Stefania Barca: <\/strong>Workers of the Earth \u2013 Labour, ecology and reproduction in the age of climate change. <\/strong><\/em>Pluto Press, 2024<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I sin nya bok g\u00f6r milj\u00f6historikern Stefania Barca upp med arbetarklassens omstridda roll i klimat- och milj\u00f6kampen. Oftast n\u00e4r arbetarklassen diskuteras i relation till klimatfr\u00e5gan \u00e4r det i egenskap av omst\u00e4llningens f\u00f6rlorare, som n\u00e4r utfasningen av fossila br\u00e4nslen kr\u00e4ver omstruktureringar inom industrin. Barca vill ist\u00e4llet visa p\u00e5 hur arbetarklassen – i bred bem\u00e4rkelse – \u00e4r det politiska subjekt som m\u00e5ste driva f\u00f6r\u00e4ndringen. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Barcas m\u00e5ls\u00e4ttning med boken, och med sin forskarg\u00e4rning i stort, \u00e4r att synligg\u00f6ra arbetets roll i ekologiska processer och arbetare som politiska subjekt i milj\u00f6kampen. F\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00e5ste vi b\u00f6rja fr\u00e5n b\u00f6rjan – med arbetsbegreppet. Barca \u00e4r grundad i en ekofeministisk tradition som tagit intryck av postkolonialt t\u00e4nkande. Detta formar hur hon tar sig an fr\u00e5gor om klass och arbete. Barcas klassbegrepp inkluderar \u00e4ven oavl\u00f6nade arbetare \u2013 hush\u00e5llsarbetare, sm\u00e5jordbrukare och urfolk. Arbete utf\u00f6rs lika g\u00e4rna i fabriken, p\u00e5 \u00e5kern, p\u00e5 kontoret, i k\u00f6pcentret och i hush\u00e5llet. <\/p>\n\n\n\n

I det introducerande kapitlet diskuterar hon hur arbete tenderar att framst\u00e4llas som en destruktiv kraft i relation till naturen. I synnerhet i en kristen id\u00e9tradition \u00e4r arbete f\u00f6rknippat med m\u00e4nniskans fall fr\u00e5n Guds n\u00e5d och f\u00f6rdrivningen fr\u00e5n Edens lustg\u00e5rd. I denna symbolik \u00e4r naturen en ren och or\u00f6rd plats, en plats f\u00f6r vila och rekreation. Arbete och natur st\u00e4lls upp som ett motsatspar, trots att arbete i grund och botten inneb\u00e4r ett samspel mellan m\u00e4nniska och natur. Det st\u00e5r \u00e4ven i kontrast till hur ursprungsbefolkningar lever med och brukar naturen. Med ett arbetsbegrepp som inkluderar den sociala reproduktionen blir det m\u00f6jligt att se hur arbete kan vara en l\u00e4kande, snarare \u00e4n destruktiv, kraft.<\/p>\n\n\n\n

Bokens f\u00f6rsta del best\u00e5r av nedslag i arbetarledda milj\u00f6kamper som varit f\u00f6rpassade till historiens marginaler. F\u00f6rst handlar det om den radikala \u201cklassekologin\u201d som formulerades i den italienska arbetarr\u00f6relsen under 1960-70-talens industriella expansion. Det var en ekologi som utgick fr\u00e5n arbetsplatsen, som handlade om produktionens effekter p\u00e5 m\u00e4nniskans och naturens h\u00e4lsa. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta fallstudie introducerar den anti-k\u00e4rnkraftskampanj som utvecklades inom den brittiska delen av Wages for housework-<\/em>r\u00f6relsen. Dessa feminister ans\u00e5g att utbyggnaden av k\u00e4rnkraften medf\u00f6rde en m\u00e4ngd dolda kostnader, som bland annat bestod av det behov av extra omsorgsarbete som uppst\u00e5r vid arbetsplatsolyckor och n\u00e4r familjemedlemmar som utsatts f\u00f6r str\u00e5lning. De uppm\u00e4rksammade \u00e4ven hur reaktorer och k\u00e4rnavfall tenderar att placeras n\u00e4rmast redan socialt utsatta grupper.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4refter m\u00f6ter vi exctractivistas – <\/em>en r\u00f6relse f\u00f6r sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande gummitappare i Amazonas, som k\u00e4mpade mot avskogning och f\u00f6r att f\u00f6rsvara sin r\u00e4tt till skogen som livsmilj\u00f6 och arbetsplats. Barca menar att denna typ av r\u00f6relser, som vanligtvis beskrivs som \u201cde fattigas milj\u00f6kamper\u201d, ocks\u00e5 handlar om arbete och klass.<\/p>\n\n\n\n

I del tv\u00e5 – om politisk ekologi – blir det mer teoretiskt. S\u00e4rskilt kapitlet \u201cLabour and the ecological crisis\u201d beskriver f\u00f6rtj\u00e4nstfullt hur den v\u00e4sterl\u00e4ndska marxismen har hanterat milj\u00f6fr\u00e5gor, genom l\u00e4sningar av Laura Conti, Andr\u00e9 Gorz, Raymond Williams och Maria Mies. H\u00e4r utvecklar ocks\u00e5 Barca sin kritik av arbetarr\u00f6relsens inb\u00e4ddning i ekomodernismen och hur dessa t\u00e4nkare har f\u00f6rh\u00e5llit sig till det produktivistiska paradigmet. Det \u00e4r en v\u00e4lbeh\u00f6vligt nyanserad intervention, som ocks\u00e5 tar h\u00e4nsyn till hur arbetarr\u00f6relsens kris har bidragit till att arbetarklassen setts som ett alltmer osannolikt subjekt i milj\u00f6kampen. Vidare diskuteras olika versioner av \u201cr\u00e4ttvis omst\u00e4llning\u201d och \u201cen gr\u00f6n ny giv\u201d. Hon riktar kritik mot v\u00e4rldsfackets och ILO:s h\u00e5llningar i fr\u00e5gan, d\u00e4r samf\u00f6rst\u00e5nd mellan parterna betonas och industriell expansion ses som n\u00f6dv\u00e4ndigt. Mer positiv \u00e4r hon till den sydafrikanska kampanjen \u201cOne million climate jobs\u201d, som i h\u00f6gre grad betonar arbetarkontroll, gemensamt \u00e4gande och sm\u00e5skalighet. Till sist utforskar hon hur ett mer klassmedvetet nedv\u00e4xtprojekt skulle kunna formuleras, och argumenterar f\u00f6r att makten \u00f6ver vad arbetet producerar m\u00e5ste \u00e5terf\u00f6ras till arbetarna. <\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Boken \u00e4r till stor del baserad p\u00e5 tidigare publicerat material, men om man inte l\u00e4st Barca tidigare \u00e4r boken en utm\u00e4rkt introduktion till hennes f\u00f6rfattarskap. De omskrivningar som gjorts f\u00e5r fram de politiska aspekterna och implikationerna av hennes arbete tr\u00e4der fram mer tydligt. J\u00e4mf\u00f6rt med exempelvis den tidigare utgivna Forces of reproduction <\/em>\u00e4r spr\u00e5ket l\u00e4ttare, mindre tyngt av akademisk jargong. <\/p>\n\n\n\n

Hon behandlar sina k\u00e4llor – aktivister och arbetare – som kunskapsproducenter i sin egen r\u00e4tt, snarare \u00e4n passiva studieobjekt. D\u00e4r den politiska ekologin misslyckats – att synligg\u00f6ra arbetets roll i ekologiska processer – har r\u00f6relser lyckats b\u00e4ttre. Samtidigt \u00f6nskar jag att Barca tydligare hade formulerat ett teoretiskt ramverk f\u00f6r de olika arbetsformernas ekologi. Mycket av det hon skriver f\u00f6rh\u00e5ller sig relativt t\u00e4tt till tidigare forskning. <\/p>\n\n\n\n

Med boken vill Barca vidga den politiska fantasin hos b\u00e5de arbetar- och milj\u00f6r\u00f6relsen, och peka p\u00e5 deras gemensamma intressen. Genom att publicera p\u00e5 Pluto Press kommer Barca att introduceras till en l\u00e4sarskara av teoretiskt intresserade aktivister. Kanske f\u00e5r boken sv\u00e5rare att n\u00e5 den fackliga sf\u00e4ren – vilket \u00e4r synd, eftersom den s\u00e5 tydligt uppmanar till att politisera arbetet – vad som ska produceras, hur ska det g\u00e5 till och till vilka \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n

Ella Petrini<\/strong> \u00e4r sociolog p\u00e5 S\u00f6dert\u00f6rn h\u00f6gskola och studerar kopplingar mellan arbetsvillkor
och milj\u00f6p\u00e5verkan inom det industriella skogsbruket. Hon ing\u00e5r i styrelsen f\u00f6r
Centrum f\u00f6r Marxistiska samh\u00e4llsstudier<\/a> och \u00e4r aktiv i f\u00f6reningen Gigwatch<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Stefania Barca: Workers of the Earth \u2013 Labour, ecology and reproduction in the age of climate change. Pluto Press, 2024 I sin nya bok g\u00f6r milj\u00f6historikern Stefania Barca upp med arbetarklassens omstridda roll i klimat- och milj\u00f6kampen. Oftast n\u00e4r arbetarklassen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1680,1694],"class_list":["post-4011","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-stefania-barca","tag-workers-of-the-earth-labour"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-12H","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4011","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4011"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4011\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4061,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4011\/revisions\/4061"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4011"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4011"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4011"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}