{"id":4020,"date":"2024-10-27T19:32:00","date_gmt":"2024-10-27T18:32:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4020"},"modified":"2024-11-07T03:58:49","modified_gmt":"2024-11-07T02:58:49","slug":"vad-ar-ekosocialism","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2024\/10\/27\/vad-ar-ekosocialism\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r ekosocialism?"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Arne M\u00fcllers s\u00e4tt att analysera den gr\u00f6na omst\u00e4llningen i norra Sverige har en tydlig ekosocialistisk anstrykning. Men hur kan vi f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rklara begreppet Ekosocialism<\/em>? Anders Karlsson ger en kort bakgrund.<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Under 1960-talet blev baksidan av v\u00e4stv\u00e4rldens snabba kapitalistiska utveckling alltmer uppenbar; tydligast genom den omfattande milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relsen. Det gick inte l\u00e4ngre att blunda f\u00f6r utsl\u00e4pp som i m\u00e5nga fall f\u00f6rpestade stadsluften, bruket av farliga kemikalier, bek\u00e4mpningsmedel och alla arbetare som blev offer f\u00f6r hanteringen av h\u00e4lsov\u00e5dliga \u00e4mnen, som exempelvis asbest. En \u00f6gon\u00f6ppnare blev ocks\u00e5 Rachel Carsons bok Tyst v\u00e5r <\/em>(1962), vilken fokuserade p\u00e5 vilka skador p\u00e5 natur, ekosystem och m\u00e4nniskor som den frekventa anv\u00e4ndningen av bek\u00e4mpningsmedel, som exempelvis DDT, gav upphov till. Boken blev en global bestseller som bidrog till att m\u00e4nniskor b\u00f6rjade att organisera sig i kamp f\u00f6r milj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Historisk bakgrund<\/strong>
I Sverige v\u00e4ckte ocks\u00e5 kemisten Hans Palmstiernas bok Plundring, sv\u00e4lt, f\u00f6rgiftning <\/em>(1967) mycket uppm\u00e4rksamhet. V\u00e4rnandet om naturen var inte n\u00e5got nytt p\u00e5fund och Naturskyddsf\u00f6reningen bildades redan i b\u00f6rjan av 1900-talet, men nu f\u00f6ddes en milj\u00f6kamp av ett betydligt radikalare snitt d\u00e4r spektakul\u00e4ra ut\u00e5triktade aktioner och brott mot existerande lag \u2013 genom civil olydnad \u2013 inte var ett fr\u00e4mmande element. Fr\u00e5n slutet av 1960-talet och under 70-talet vann milj\u00f6r\u00f6relsen en rad v\u00e4sentliga segrar: fyra stora \u00e4lvar i Norrland undantogs fr\u00e5n vattenkraftens exploatering, en rad bek\u00e4mpningsmedel f\u00f6rbj\u00f6ds, almarna i Kungstr\u00e4dg\u00e5rden h\u00f6ggs aldrig ner, en massmobilisering hindrade bygget av det stora garaget p\u00e5 Kungstorget i G\u00f6teborg, med mera. Navet f\u00f6r organiseringen kom sedermera att bli det 1976 bildade Milj\u00f6f\u00f6rbundet och resten av decenniet pr\u00e4glades av kampen mot k\u00e4rnkraften.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n senare delen av 1960-talet v\u00e4xte det ocks\u00e5 fram en ny v\u00e4nster, en v\u00e4nster som minst av allt s\u00e5g systemet i Sovjetunionen som n\u00e5gon f\u00f6rebild, utan upplevde det som lika f\u00f6rkalkat och inhumant som v\u00e4stv\u00e4rldens kapitalism. Visst var det privata \u00e4gandet i Sovjet till st\u00f6rsta delen utraderat och visst hade man lyckats genomf\u00f6ra en omfattande utveckling av produktivkrafterna. Men vad hade den enskilde arbetaren och medborgaren att s\u00e4ga till om i den r\u00e5dande enpartistaten? Och en milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relse som tog sig rent kusliga proportioner kunde inte sopas under mattan. Den nya v\u00e4nstern riktade str\u00e5lkastarljuset mot hur naturen var utsatt f\u00f6r rovdrift i s\u00e5v\u00e4l v\u00e4st som \u00f6st, som en del av en f\u00f6rt\u00e4rande alienation d\u00e4r den socialistiska visionen om m\u00e4nniskans befrielse k\u00e4ndes o\u00e4ndligt l\u00e5ngt borta. En t\u00e4nkare som betydde mycket f\u00f6r denna v\u00e4nster var den \u00f6sterrikisk-franske teoretikern och journalisten Andr\u00e9 Gorz. Det var Gorz som 1972 myntade begreppet \u201dnerv\u00e4xt av materiell produktion\u201d och hans b\u00f6cker Ekologi och friheten <\/em>och Ekologi och politiken<\/em> n\u00e5dde ut till en vid l\u00e4sekrets.<\/p>\n\n\n\n

Radikala krafter inom milj\u00f6r\u00f6relsen och den nya v\u00e4nstern kom att n\u00e4rma sig varandra. De fr\u00e4msta ber\u00f6ringspunkterna var kritiken mot det f\u00f6rh\u00e4rskande tillv\u00e4xtparadigmet och hur m\u00e4nniskan i sin helhet for illa i det r\u00e5dande ytliga konsumtionssamh\u00e4llet. Milj\u00f6r\u00f6relsen bidrog dessutom med utvecklade tankar om att st\u00e4lla om samh\u00e4llet till en kretsloppsekonomi <\/em>med \u00e5tervinning och \u00e5terbruk som de centrala ingredienserna. V\u00e4nstern kompletterade med sin \u00f6vertygelse om det gemensamma \u00e4gandets absoluta dominans, n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en planerad ekonomi och arbetarklassen som det ytterst varande historiska subjektet. Det var dock f\u00f6rst under 1980-talet som begreppet Ekosocialism <\/em>kom i allm\u00e4nt bruk.<\/p>\n\n\n\n

Ekosocialismens fundament<\/strong>
Den brasiliansk-franske sociologen Michael L\u00f6wy har i en rad texter behandlat de ekosocialistiska tankeg\u00e5ngarna. I sin artikel 13 teser om den ekologiska krisen <\/em>(2020) sammanfattar han det han uppfattar som ekosocialismens centrala fundament:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • Det finns ingen l\u00f6sning p\u00e5 den ekologiska krisen inom kapitalismens ramar, ett system som \u00e4r helt uppbundet till \u00f6kad produktion och konsumtion, en v\u00e5ldsam kamp om marknadsandelar, kapitalackumulation och att maximera vinsterna.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
      \n
    • Ekosocialismen finner sin utg\u00e5ngspunkt hos Marx och det gemensamma till\u00e4gnandet av produktionsmedlen. Men \u00e4ven produktivkrafterna m\u00e5ste omvandlas: genom att ers\u00e4tta fossila br\u00e4nslen med f\u00f6rnyelsebara, genom att minska den globala energikonsumtionen, genom att minska produktionen av varor (\u201dnerv\u00e4xt\u201d), genom att avveckla meningsl\u00f6sa och skadliga verksamheter samt genom att s\u00e4tta stopp f\u00f6r planerat \u00e5ldrande av varor.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
        \n
      • \u00d6verg\u00e5ngen till ett ekosocialistiskt samh\u00e4lle kr\u00e4ver en demokratisk planering som v\u00e4gleds av tv\u00e5 kriterier; att tillfredsst\u00e4lla verkliga behov och att respektera planetens ekologiska balans.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
          \n
        • En radikal arbetstidsf\u00f6rkortning utg\u00f6r ett centralt element; inte bara f\u00f6r att minska produktionen och avveckla icke samh\u00e4llsn\u00f6dv\u00e4ndiga verksamheter, utan \u00e4ven f\u00f6r att den enskilda m\u00e4nniskan ska f\u00e5 en st\u00f6rre m\u00f6jlighet att utveckla sina kreativa f\u00f6rm\u00e5gor \u2013 det som enligt Marx handlade om att g\u00e5 fr\u00e5n n\u00f6dv\u00e4ndighetens rike till frihetens rike.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
            \n
          • Ekosocialismen \u00e4r s\u00e5v\u00e4l ett projekt f\u00f6r framtiden som en strategi f\u00f6r mobilisering i nuet. Det \u00e4r denna mobilisering som m\u00f6jligg\u00f6r att ett antikapitalistiskt medvetande utvecklas.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
              \n
            • Arbetarklassen \u00e4r f\u00f6r socialister det historiska subjektet, och om inte den \u2013 med sin fackliga organisering \u2013 p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt dras in i kampen kan inte det nuvarande systemet av f\u00f6rtryck besegras.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

              Vid en blick ut \u00f6ver dagens v\u00e4rld kan det tyckas se m\u00f6rkt ut. Men framtiden \u00e4r \u00f6ppen och som Bertolt Brecht uttryckte det: \u201dDe som k\u00e4mpar kan f\u00f6rlora, de som inte k\u00e4mpar har redan f\u00f6rlorat\u201d.<\/p>\n\n\n\n

              Artikelf\u00f6rfattare:<\/strong>
              Anders Karlsson<\/strong> ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

              Arne M\u00fcllers s\u00e4tt att analysera den gr\u00f6na omst\u00e4llningen i norra Sverige har en tydlig ekosocialistisk anstrykning. Men hur kan vi f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rklara begreppet Ekosocialism? Anders Karlsson ger en kort bakgrund.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[321,451,97,1696,737,1698,1697],"class_list":["post-4020","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-anders-karlsson","tag-andre-gorz","tag-ekosocilaism","tag-hans-palmstierna","tag-michael-lowy","tag-nervaxt","tag-rachel-carson"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-12Q","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4020","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4020"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4020\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4022,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4020\/revisions\/4022"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4020"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4020"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4020"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}