{"id":4205,"date":"2025-02-08T12:12:58","date_gmt":"2025-02-08T11:12:58","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4205"},"modified":"2025-02-08T12:13:00","modified_gmt":"2025-02-08T11:13:00","slug":"marx-som-nervaxtkommunist","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/02\/08\/marx-som-nervaxtkommunist\/","title":{"rendered":"Marx som nerv\u00e4xtkommunist"},"content":{"rendered":"\n

Kohei Saito:<\/strong> – Slow Down: How Degrowth Communism Can Save The Earth.<\/em> New York: Astra House, 2024.<\/strong>
– Marx in the Anthropocene: Toward the Idea of Degrowth Communism.<\/em>Cambridge: Cambridge U. P., <\/em>2022.<\/strong>
– Karl Marx\u2019s Ecosocialism: Capitalism, Nature, and the Unfinished Critique of Political Economy. <\/em>Monthly Review Press 2017.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

I marxistiska kretsar spreds f\u00f6r ett par \u00e5r sedan nyheten att Kohei Saito, japansk docent i filosofi, skrivit en bok om Marx ekologiska t\u00e4nkande som s\u00e5lts i en halv miljon exemplar i hemlandet. I \u00e5r kom denna bok p\u00e5 engelska under titeln Slow Down<\/em>. Denna bok \u00e4r en popularisering av de bidrag till marxistisk teori som Saito gjort med sin avhandling, p\u00e5 engelska Karl Marx\u2019s Ecosocialism, <\/em>och uppf\u00f6ljaren Marx in the Anthropocene, <\/em>som blev hans internationella genombrott. En grundl\u00e4ggande utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r Saitos teoretiska bidrag \u00e4r hans l\u00e4sning av de opublicerade texter och anteckningsb\u00f6cker som Marx producerade efter publiceringen av Kapitalets<\/em> f\u00f6rsta band. De visar att Marx alltmer b\u00f6rjade intressera sig f\u00f6r kapitalismens destruktiva konsekvenser f\u00f6r naturen, vilket medf\u00f6rde att han f\u00f6rdjupade sig i samtidens naturvetenskap. Enligt Saito ledde detta till att Marx omv\u00e4rderade v\u00e4sentliga delar av sitt tidigare t\u00e4nkande.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Det centrala begreppet i denna omorientering hos Marx \u00e4r \u201dmetabolism\u201d, ett begrepp som Marx l\u00e5nade fr\u00e5n den tyske organiske kemisten Justus Liebig f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur jorden under kapitalismen utarmas till f\u00f6ljd av \u00f6verutnyttjande. Den sociala metabolismen betecknar m\u00e4nniskans \u00e4mnesoms\u00e4ttning med naturen som under kapitalismen st\u00f6rs p\u00e5 ett grundl\u00e4ggande s\u00e4tt. Denna Marxl\u00e4sning \u00e4r dock inte ny; begreppet metabolism har l\u00e4nge varit centralt i den marxism som \u00e4r f\u00f6rknippad med ekologiska marxister som John Bellamy Foster och Paul Burkett, vilka anv\u00e4nder begreppet \u201dden metaboliska revan\u201d f\u00f6r att beteckna hur \u00e4mnesoms\u00e4ttningen s\u00e4tt ur spel under kapitalismen, vilket undergr\u00e4ver m\u00e4nniskans existensbetingelser p\u00e5 jorden.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 vad \u00e4r egentligen Saitos bidrag till den ekologiska marxismen? Jag skulle s\u00e4ga att han g\u00f6r tre bidrag som betonas lite olika i de tre b\u00f6ckerna. F\u00f6r det f\u00f6rsta drar Saito i sina tv\u00e5 senaste b\u00f6cker mer l\u00e5ngtg\u00e5ende politiska konsekvenser av v\u00e4ndningen i Marx t\u00e4nkande \u00e4n vad andra ekomarxister tidigare har gjort d\u00e5 han h\u00e4vdar att Marx mot slutet av sitt liv blev en nerv\u00e4xtkommunist. Detta innebar att Marx \u00f6vergav id\u00e9n om den m\u00e4nskliga historien som en r\u00f6relse mot st\u00e4ndigt h\u00f6gre utvecklingsstadier genom produktivkrafternas utveckling. Med detta utvecklade Marx ocks\u00e5 ett intresse f\u00f6r att studera f\u00f6rmoderna samh\u00e4llsformer som kombinerade social j\u00e4mlikhet med ett balanserat f\u00f6rh\u00e5llande mellan samh\u00e4lle och natur. Viktigt \u00e4r att s\u00e5dana samh\u00e4llen pr\u00e4glades av att de var ekonomiskt station\u00e4ra. Marx kom allts\u00e5 enligt Saito till insikt om sambandet mellan \u00e5 ena sidan kapitalismens inneboende tendens till st\u00e4ndig ekonomisk tillv\u00e4xt och \u00e5 andra sidan den f\u00f6rdjupade st\u00f6rningen av \u00e4mnesoms\u00e4ttningen med naturen. Detta innebar inte att Marx blev en bak\u00e5tblickande romantiker, utan att han omdefinierade sitt s\u00e4tt att se p\u00e5 den sociala utveckling som skulle komma att full\u00e4ndas i det kommunistiska samh\u00e4llet. Enligt Saito var Marx inne p\u00e5 tankeg\u00e5ngar i linje med de som senare utvecklades av Pjotr Kropotkin i \u00c5krar, fabriker och verkst\u00e4der i morgondagens samh\u00e4lle<\/em> (1899). D\u00e4rmed menar sig Saito ha givit underlag f\u00f6r ett \u00f6verskridande av en av de viktigaste ideologiska skiljelinjerna mellan de r\u00f6da och de gr\u00f6na r\u00f6relserna.<\/p>\n\n\n\n

Saitos andra bidrag \u00e4r den ekologiskt orienterade oml\u00e4sningen av Marx hela produktion i Karl Marx\u2019s Ecosocialism. <\/em>Han visar d\u00e4r hur kapitalismens destruktiva konsekvenser f\u00f6r naturen varit ett \u00e5terkommande tema hos Marx, fr\u00e5n Ekonomisk-filosofiska manuskripten<\/em> till Kapitalet<\/em>. D\u00e4rmed f\u00f6rankrar Saito den ekologiska marxismen i Marx skrifter p\u00e5 ett betydligt mer systematiskt s\u00e4tt \u00e4n vad som tidigare skett inom ekomarxismen, som framf\u00f6r allt \u00e5beropat fragment i Marx senare publikationer. Saito skriver allts\u00e5 redan i sin avhandling in samtliga av Marx\u2019 mest centrala begrepp i ett ekologiskt ramverk, vilket g\u00f6r att han kan argumentera f\u00f6r att den ekologiska kritiken \u00e4r ett b\u00e4rande element i Marx t\u00e4nkande om kapitalismen. D\u00e5 inst\u00e4ller sig fr\u00e5gan: hur \u00e4r det m\u00f6jligt att detta undg\u00e5tt s\u00e5 m\u00e5nga marxister? P\u00e5 denna fr\u00e5ga svarar Saito: Allt \u00e4r Engels fel. Hans utveckling av denna tes i Marx in the Anthropocene<\/em> \u00e4r hans tredje bidrag till marxistisk teori, d\u00e4r han inte bara f\u00f6rklarar ursprunget till den klassiska marxismens ekologiska blindhet, utan ocks\u00e5 pekar p\u00e5 avg\u00f6rande skillnader mellan Marx och Engels i synen p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan kapitalism, samh\u00e4lle och natur. F\u00f6r den teoretiskt intresserade \u00e4r detta bidrag kanske det mest intressanta, d\u00e5 det medf\u00f6r ett nytt s\u00e4tt se p\u00e5 viktiga delar av den marxistiska teoritraditionen.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Saitos kritik av delar av den marxistiska traditionen f\u00f6r dess avsaknad av ett ekologiskt perspektiv riktar sig fr\u00e4mst mot den v\u00e4sterl\u00e4ndska marxismen, som Saito menar helt har f\u00f6rbisett Marx\u2019 t\u00e4nkande kring den sociala metabolismen. Detta beror enligt Saito p\u00e5 att den v\u00e4stmarxismen i alltf\u00f6r h\u00f6g grad f\u00f6rlitat sig p\u00e5 hur Engels tolkat, och efter Marx\u2019 d\u00f6d redigerat, sin forne intellektuella kompanjons texter. Enligt Saito var det Engels kritiska f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till Liebig och hans teori om metabolismen som ledde honom till att i sin redigering av Marx\u2019 texter tona ner detta begrepp. Viktigt i sammanhanget \u00e4r att Saito d\u00e4rmed ocks\u00e5 kritiserar den ekologiska marxismens portalfigurer Foster och Burkett, som han menar helt har missat de grundl\u00e4ggande skillnaderna mellan Marx och Engels ekologiska kritik.<\/p>\n\n\n\n

Liksom Marx engagerade sig Engels i ett studium av den samtida naturvetenskapen, vilket l\u00e5g till grund f\u00f6r hans teori om naturdialektiken (som publicerades postumt som Naturens dialektik<\/em> \u00e5r 1925). H\u00e4r f\u00f6rs\u00f6kte han infoga naturvetenskaperna i den historiematerialistiska teorin, med det grundl\u00e4ggande argumentet att samh\u00e4lle och natur i grunden styrs av samma dialektiska lagar. Engels drog slutsatsen att den dialektiska metoden m\u00e5ste ta sin utg\u00e5ngspunkt i ett studium av naturvetenskaperna och att f\u00f6rst n\u00e4r den formulerats p\u00e5 denna grund kunde den till\u00e4mpas p\u00e5 samh\u00e4llet. Med utg\u00e5ngspunkt i en kritik av Hegels idealistiska filosofi, som tillskrev<\/em> naturen dialektiska lagar, menade Engels i linje med den materialistiska filosofin att dessa lagar existerade objektivt i naturen och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste \u201duppt\u00e4ckas\u201d genom vetenskapliga studier. Dessa id\u00e9er anges ofta som b\u00e4rande f\u00f6r den dialektiska materialism som upph\u00f6jdes till statsideologi i Sovjetunionen. V\u00e4stmarxismen kritiserade och tog avst\u00e5nd fr\u00e5n detta syns\u00e4tt som man menade ledde till ett mekanistiskt och positivistiskt s\u00e4tt att analysera samh\u00e4llet. Samtidigt menar Saito att avf\u00e4rdandet av Engels naturdialektik ocks\u00e5 medf\u00f6rde att Marx ekologiska kritik negligerades. Och Engels bidrog allts\u00e5 till detta d\u00e5 han redigerade bort viktiga delar av Marx ekologiska kritik, vilket bidrog till att v\u00e4stmarxisterna missade en grundl\u00e4ggande skillnad mellan Engels och Marx t\u00e4nkande om samh\u00e4lle och natur.<\/p>\n\n\n\n

Saito grundar detta argument i hur Engels redigerade Marx ber\u00f6mda mening om den \u201dmetaboliska revan\u201d i Kapitalets<\/em> tredje band. I originalmanuskriptet skiljer Marx p\u00e5 den sociala och den naturliga metabolismen men Engels tog bort det senare begreppet. Vad som d\u00e5 g\u00e5r f\u00f6rlorat, menar Saito, \u00e4r att Marx skilde p\u00e5 \u201dden f\u00f6rsta ordningens\u201d (naturliga) universella metabolism, och \u201dden andra ordningens\u201d (sociala) metabolism\u201d som \u00e4r specifik f\u00f6r den kapitalistiska epoken, och som genom att underkasta naturen v\u00e4rdeformen ger upphov revan i \u00e4mnesoms\u00e4ttningen mellan samh\u00e4lle och natur. Detta syns\u00e4tt representerar enligt Saito en metodologisk \u00e5tskillnad mellan Marx och Engels med avseende p\u00e5 hur de tog sig an f\u00f6rh\u00e5llandet mellan samh\u00e4lle och natur i det kapitalistiska samh\u00e4llet. Till skillnad fr\u00e5n Engels menade Marx att naturen och samh\u00e4llet m\u00e5ste studeras med skilda metoder eftersom de styrs av olika logiker (som emellertid binds samman genom den sociala metabolismen). Detta fick ocks\u00e5 konsekvenser f\u00f6r hur de tv\u00e5 studerade naturvetenskapen: medan Engels angreppss\u00e4tt var teoretiskt och syftade till att urskilja r\u00f6relselagarna f\u00f6r naturens dialektik var Marx enligt Saito framf\u00f6r allt intresserad av att hitta empiriska bel\u00e4gg f\u00f6r den st\u00f6rning i \u00e4mnesoms\u00e4ttningen med naturen som kapitalismen orsakade. Att Engels inte s\u00e5g po\u00e4ngen med Marx studier f\u00f6rklarar enligt Saito varf\u00f6r han ignorerade de anteckningsb\u00f6cker som Marx producerade efter publiceringen av Kapitalets<\/em> f\u00f6rsta band. Om dessa anteckningsb\u00f6cker kommit till v\u00e4rldens k\u00e4nnedom hade f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r Marx t\u00e4nkande b\u00e5de om kapitalismen och kommunismen \u00e4ndrats i grunden, menar Saito; f\u00f6r det \u00e4r h\u00e4r som Marx skisserar sina id\u00e9er om nerv\u00e4xtkommunism.<\/p>\n\n\n\n

Det framst\u00e5r som lite mots\u00e4gelsefullt att Saito l\u00e4gger s\u00e5 stor vikt vid Engels redigering av enskilda meningar i Kapitalets<\/em> tredje band f\u00f6r att visa att det finns en grundl\u00e4ggande skillnad mellan marxismens tv\u00e5 grundare n\u00e4r det g\u00e4llde att formulera f\u00f6rh\u00e5llandet mellan samh\u00e4lle och natur i det kapitalistiska samh\u00e4llet. Detta mots\u00e4ger det mer \u00f6ppna f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till tolkningen av Marx verk som Saito till\u00e4mpar i Ecosocialism <\/em>och Slow Down.<\/em><\/p>\n\n\n\n

I sitt f\u00f6rsvar av Engels bidrag till den ekologiska marxismen tar John Bellamy Foster i texten \u201dEngels and the Second Foundation of Marxism\u201d (Monthly Review<\/em>, 2023) ocks\u00e5 fasta just p\u00e5 Saitos tolkning av Engels \u00e4ndring av Marx formulering. Foster menar att Saito \u00f6vertolkar \u00e4ndringens betydelse, och att detta \u00e4r ett symtom p\u00e5 att hela argumentet om en grundl\u00e4ggande skillnad mellan Engels och Marx ekologiska kritik \u00e4r grundl\u00f6st. Foster pekar p\u00e5 hur Engels i Naturens dialektik<\/em> formulerar en djupg\u00e5ende analys och kritik av kapitalismens konsekvenser f\u00f6r naturen, och menar att den inte mots\u00e4ger, utan kompletterar, Marx perspektiv. H\u00e4r finns inte utrymme att g\u00e5 n\u00e4rmare in p\u00e5 denna intrikata debatt men det \u00e4r v\u00e4rt att notera att Foster skriver att Saitos (grundl\u00f6sa) kritik av Engels har politiska konsekvenser f\u00f6r v\u00e4nstern d\u00e5 den vidmakth\u00e5ller gamla mots\u00e4ttningar ist\u00e4llet f\u00f6r att se potentialen i att integrera den h\u00f6gst aktuella ekologiska kritik som Marx och Engels var f\u00f6r sig utvecklade. Detta \u00e4r kanske \u00e4nd\u00e5 att dra alltf\u00f6r l\u00e5ngtg\u00e5ende slutsatser utifr\u00e5n en marxologisk oenighet. Trots Fosters kritik r\u00e5der det ingen tvekan om att Saito med sina tre b\u00f6cker l\u00e4mnat originella och tankev\u00e4ckande bidrag till den ekologiska marxism som st\u00e5r f\u00f6r den mest intressanta utvecklingen av marxismen under 2000-talet \u2013 och att han d\u00e4rtill som f\u00e5 andra lyckats v\u00e4cka ett f\u00f6rnyat intresse f\u00f6r Marx analys av kapitalismen utanf\u00f6r akademin.<\/p>\n\n\n\n

___________________<\/p>\n\n\n\n

H\u00e5kan Th\u00f6rn<\/strong> \u00e4r professor i sociologi vid G\u00f6teborgs universitet. Hans senaste bok \u00e4r
I apokalypsens skugga: milj\u00f6r\u00f6relser och industrikapitalism 1870-2020 <\/em>(skriven tillsammans med Carl Casseg\u00e5rd). Han \u00e4r ocks\u00e5 medlem i R\u00f6da Rummets redaktion.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kohei Saito: – Slow Down: How Degrowth Communism Can Save The Earth. New York: Astra House, 2024.– Marx in the Anthropocene: Toward the Idea of Degrowth Communism.Cambridge: Cambridge U. P., 2022.– Karl Marx\u2019s Ecosocialism: Capitalism, Nature, and the Unfinished Critique … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[205,708,1765,59,1764],"class_list":["post-4205","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-engels","tag-hakan-thorn","tag-john-bellamy-foster","tag-marx","tag-saito"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-15P","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4205","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4205"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4205\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4232,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4205\/revisions\/4232"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4205"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4205"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4205"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}