{"id":4374,"date":"2025-08-15T00:06:59","date_gmt":"2025-08-14T23:06:59","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4374"},"modified":"2025-08-15T11:31:05","modified_gmt":"2025-08-15T10:31:05","slug":"att-vardera-omsorg","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/08\/15\/att-vardera-omsorg\/","title":{"rendered":"Att v\u00e4rdera omsorg"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

I Danmark anv\u00e4nds avancerade ber\u00e4kningsmodeller f\u00f6r att f\u00f6rutse effekterna av politiska f\u00f6rslag. Det \u00e4r modeller som ofta underv\u00e4rderar omsorgsarbete och bygger p\u00e5 en sn\u00e4v bild av m\u00e4nniskan som nyttomaximerande individ. I sin uppm\u00e4rksammade bok Underskott, <\/em>som nyligen har \u00f6versatts till svenska, riktar Emma Holten skarp kritik mot denna etablerade ekonomiska logik, och synligg\u00f6r hur kvinnors arbete \u2013 b\u00e5de det betalda och obetalda \u2013 systematiskt osynligg\u00f6rs. Boken har i Danmark skapat livlig debatt. R\u00f6da rummets redaktionsmedlem Lotte Schack ger h\u00e4r en introduktion till Holtens bok och till den danska debatten om omsorgsarbete, nationalekonomi och ber\u00e4kningsmodeller – och f\u00f6rklarar varf\u00f6r den engagerar s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor.<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

F\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan hade jag f\u00f6rvillat mig in p\u00e5 en kurs anordnad av en v\u00e4nstersossig tankesmedja i K\u00f6penhamn. Syftet med kursen var att f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e4nsterns f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att ta del i den offentliga debatten i fr\u00e5gor som vanligtvis domineras av den liberala h\u00f6gern. Det kurstillf\u00e4lle jag tydligast minns var ett d\u00e4r vi skulle diskutera Finansministeriets ber\u00e4kningsmodeller. Vi fick ta del av en rapport som ber\u00e4knade kostnaderna f\u00f6r ett reformf\u00f6rslag. Jag f\u00f6rv\u00e5nades \u00f6ver med vilken precision ekonomerna verkade kunna f\u00f6ruts\u00e4ga dessa kostnader, och hur investeringar i v\u00e4lf\u00e4rd konsekvent f\u00f6rutsp\u00e5ddes leda till ett minskat arbetskraftsutbud, det vill s\u00e4ga, minskad tillg\u00e4nglig arbetskraft.<\/p>\n\n\n\n

Ber\u00e4kningsmodellerna \u2014 med namn som DREAM (Danish Rational Economic Agents\u2019 Model), ADAM (Annual Danish Aggregate Model) och MAKRO (trots versalerna inte en akronym) \u2014 har debatterats i m\u00e5nga \u00e5r. Dessa modeller anv\u00e4nds av regeringen f\u00f6r att utv\u00e4rdera kostnaderna f\u00f6r politiska f\u00f6rslag och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunna komma fram till om det l\u00f6nar sig att inf\u00f6ra dem. I centrum f\u00f6r debatten finner vi modellernas s\u00e5 kallade \u201cdynamiska effekter\u201d. Dessa refererar till de f\u00f6r\u00e4ndringar i medborgarnas beteende som kan f\u00f6rv\u00e4ntas av en viss politik, samt hur dessa kommer att p\u00e5verka ekonomin, som arbetskraftsutbud och skatteint\u00e4kter. F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r antagandet h\u00e4r att skattel\u00e4ttnader f\u00e5r folk att jobba mer medan investeringar i v\u00e4lf\u00e4rd g\u00f6r att folk jobbar mindre. Som jag har f\u00f6rst\u00e5tt det \u00e4r Danmark det enda landet i Norden d\u00e4r dessa dynamiska effekter r\u00e4knas in i kostnadsber\u00e4kningen f\u00f6r offentliga utgifter, d\u00e5 dessa i de andra nordiska l\u00e4nderna anses alltf\u00f6r os\u00e4kra att basera politiska beslut p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Os\u00e4kerheten \u00e4r dock bara ett av problemen med den h\u00e4r sortens ber\u00e4kningsmodeller. Emma Holtens bok Underskott <\/a><\/em>som publicerades i Danmark f\u00f6rra sommaren och nu har \u00f6versatts till svenska identifierar ett mer grundl\u00e4ggande problem: att omsorgsarbete \u2014 b\u00e5de det oavl\u00f6nade och det avl\u00f6nade \u2014 konsekvent underv\u00e4rderas i det Holten kallar \u201cden etablerade ekonomin\u201d, vilken hon ser ber\u00e4kningsmodellerna som ett av de tydligaste uttrycken f\u00f6r. Holten har varit aktiv i den danska samh\u00e4llsdebatten i mer \u00e4n ett decennium d\u00e4r hon har tagit sig an ett antal feministiska fr\u00e5gor. Ursprungligen blev hon k\u00e4nd f\u00f6r en ess\u00e4 som hon publicerade i det feministiska magasinet Friktion<\/a><\/em>, som handlade om hennes erfarenheter av att uts\u00e4ttas f\u00f6r spridning av nakenbilder p\u00e5 sig sj\u00e4lv p\u00e5 internet mot sin vilja. Ess\u00e4n ledsagades av en serie nya bilder d\u00e4r Holten fotograferades i bar \u00f6verkropp av Cecilie B\u00f8dker under rubriken \u201cSamtycke\u201d. Hon f\u00f6rklarade att id\u00e9n bakom projektet var att ta tillbaka sin kropp genom att offentligt dela bilder av den – allts\u00e5 med samtycke i mots\u00e4ttning till de bilder som hade spridits mot hennes vilja. Ess\u00e4n blev snabbt viral, f\u00f6rst i Danmark men sedan \u00e4ven internationellt efter att The Guardian gjorde en video om henne. Sedan dess har hon varit med till att s\u00e4tta fokus p\u00e5 samtycke i den danska offentliga debatten, och kan s\u00e4gas ha varit en av de akt\u00f6rer som bidragit till en f\u00f6rnyad feministisk debatt i en dansk kontext. Under senare \u00e5r har Holten r\u00f6rt sig mer mot fr\u00e5gor som omhandlar feministisk ekonomi. Underskott <\/em>bygger vidare p\u00e5 en sluts\u00e5ld f\u00f6rel\u00e4sningsserie hon har h\u00e5llit i \u00e4mnet, som mer specifikt handlade om v\u00e4rdet av omsorg runtom i Danmark, bland annat p\u00e5 Bremen Teater i K\u00f6penhamn.<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r d\u00e5 problemet med att omsorgsarbete underv\u00e4rderas? Enligt Holten g\u00f6r detta att kvinnor betraktas som en samh\u00e4llsekonomisk f\u00f6rlust. Kvinnor l\u00f6nearbetar i genomsnitt f\u00e4rre timmar \u00e4n m\u00e4n, de har s\u00e4mre l\u00f6n och jobbar i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning i den offentliga sektorn. D\u00e4rmed bidrar de mindre till skatteint\u00e4kter. P\u00e5 ett politiskt plan leder denna nedv\u00e4rdering av kvinnligt arbete \u00e4ven till nedsk\u00e4rningar i v\u00e4lf\u00e4rden, som varken producerar varor eller skapar nytt v\u00e4rde enligt den nationalekonomiska logiken. Holten argumenterar tv\u00e4rtom f\u00f6r att omsorgsarbetet skapar v\u00e4rde \u00e4ven om man inte kan s\u00e4tta ett pris p\u00e5 det och \u00e4ven om det \u00e4r en annan sorts v\u00e4rde \u00e4n det som r\u00e4knas i de offentliga finanserna. Omsorg \u00e4r trots allt en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r v\u00e4rdeproduktion. F\u00f6r att kunna ta del i arbetsmarknaden m\u00e5ste vi utbildas. Vi m\u00e5ste tas om hand n\u00e4r vi \u00e4r sjuka. Vi m\u00e5ste \u00e4ta och ha m\u00f6jlighet att slappna av p\u00e5 bibliotek, i stadsparker och i andra offentliga rum. Barn m\u00e5ste f\u00f6das om vi ska ha n\u00e5gon fortsatt arbetskraft, och dessa barn m\u00e5ste tas om hand n\u00e4r deras f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r p\u00e5 jobbet. Hur detta arbete bidrar till det produktiva arbetet och till skatteint\u00e4kter till statskassan \u00e4r dock sv\u00e5rt att m\u00e4ta, f\u00f6r att inte s\u00e4ga om\u00f6jligt. Den \u201dn\u00f6dv\u00e4ndiga\u201d m\u00e4ngden omsorg varierar fr\u00e5n person till person och fr\u00e5n situation till situation. Holten kritiserar vidare ekonomer f\u00f6r att reducera m\u00e4nniskan till en nyttomaximerande varelse. I sj\u00e4lva verket, menar Holten, g\u00f6r vi varje dag saker som \u00e4r helt irrationella utifr\u00e5n det perspektivet. Vi tar en tupplur, \u00e4ter en glass i solen, \u00e4r engagerade i den lokala fotbollsf\u00f6reningen, eller hj\u00e4lper v\u00e5ra v\u00e4nner att flytta.<\/p>\n\n\n\n

Hur kommer det sig d\u00e5 att dessa faktorer har ignorerats i nationalekonomernas modeller? Enligt Holten ska f\u00f6rklaringen s\u00f6kas i utvecklingen av nationalekonomin som en vetenskap, fr\u00e5n Upplysningstiden och fram\u00e5t, som modellerats utifr\u00e5n matematikens rationella och exakta m\u00e5ttstockar. H\u00e4r upph\u00f6jdes rationalitet och t\u00e4nkande, och d\u00e4rf\u00f6r underordnades allt det som uppfattades som irrationellt och kroppsligt, vilket omfattade kvinnor och kvinnors arbete. Holten ser h\u00e4xjakten som det mest extrema exemplet p\u00e5 detta. Holten angriper dessutom Upplysningens negativa frihetsideal som g\u00e5r ut p\u00e5 att vi ska kunna klara oss sj\u00e4lva utan hj\u00e4lp fr\u00e5n andra, f\u00f6r att ytterligare bidra till nedv\u00e4rderingen av omsorg. Sedan g\u00e5r hon igenom ekonomins id\u00e9historia och visar p\u00e5 hur denna har genomsyrats av dessa ideal om rationalitet och frihet, fr\u00e5n Adam Smith via nyklassicismens marginalistiska projekt som gick ut p\u00e5 att m\u00e4ta v\u00e4rde objektivt genom priss\u00e4ttning, till 1970-talets nyliberala revolution som lade grunden till New Public Management och den ekonomiska logiken bakom de offentliga ber\u00e4kningsmodellerna som idag ut\u00f6var s\u00e5 stort inflytande \u00f6ver dansk politik. Som exempel p\u00e5 den etablerade ekonomins makt n\u00e4mner Holten \u201cDet ekonomiska r\u00e5det\u201d, en \u201cfinanspolitisk vakthund\u201d som best\u00e5r av fyra oberoende ekonomer, de s\u00e5 kallade \u201cekonomiska vise m\u00e4nnen\u201d, vilka har till uppgift att utv\u00e4rdera den danska finanspolitikens h\u00e5llbarhet, bland annat huruvida den i nog h\u00f6g grad bidrar till utvecklingen av landets produktivitet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Sedan publiceringen har boken legat i topp p\u00e5 bestsellerlistan, vunnit fler priser, utkommit i \u00e5tta upplagor och skapat mycket debatt. \u00c5 ena sidan har boken talat till m\u00e5nga, inte minst kvinnor som jobbar i omsorgsyrken. \u00c5 andra har den kritiserats av nationalekonomer som anklagat Holten f\u00f6r inte att f\u00f6rst\u00e5 nationalekonomi, och f\u00f6r att bortse fr\u00e5n att ekonomer visst bryr sig om annat \u00e4n det rent m\u00e4tbara. F\u00f6rutom bokens egna kvaliteter – den \u00e4r v\u00e4lskriven, rolig, skriven p\u00e5 ett tillg\u00e4ngligt spr\u00e5k och med illustrativa exempel fr\u00e5n popul\u00e4rkultur och vardagssituationer – b\u00f6r dess genomslag \u00e4ven ses i ljuset av en p\u00e5g\u00e5ende debatt om arbete och omsorg i Danmark.<\/p>\n\n\n\n

2023 publicerade Influencern Maj My Humaidan boken \u00c6r\u00f8-manifestet<\/a><\/em>, en debattbok som handlade om hur hon tillsammans med sin man valde att flytta fr\u00e5n K\u00f6penhamn till den lilla \u00f6n \u00c6r\u00f8 f\u00f6r att ta hand om och hemskola sina fyra barn. Humaidan bytte ut livet som journalist mot livet p\u00e5 en g\u00e5rd d\u00e4r paret f\u00f6rs\u00f6rjer sig genom att ordna kurser och sommarl\u00e4ger. I \u00c6r\u00f8-manifestet kritiserar hon den r\u00e5dande arbetsideologin f\u00f6r att tvinga folk att prioritera arbete och karri\u00e4r p\u00e5 bekostnad av samvaro med familjen, samt f\u00f6r att tvinga in barn i institutioner i st\u00e4llet f\u00f6r att de ska kunna vara d\u00e4r de enligt Humaidan har det b\u00e4st: hos sin familj. Boken skapade en enorm debatt. Humaidan anklagades f\u00f6r att vara blind inf\u00f6r sina privilegier (vem har \u00f6ver huvud taget ekonomisk m\u00f6jlighet f\u00f6r att sluta jobba?) och f\u00f6r att uppmana kvinnor att \u00e5sidos\u00e4tta sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r traditionella familjeroller. Den socialdemokratiske ministern Kaare Dybvad Bek svarade med boken Arbejdets land<\/a> <\/em>(2023) d\u00e4r han kritiserar samh\u00e4llets resursstarka medborgare f\u00f6r att svika sitt ansvar genom att avst\u00e5 fr\u00e5n l\u00f6nearbete och d\u00e4rmed undergr\u00e4va fundamentet f\u00f6r det danska samh\u00e4llet (\u201dde bredaste axlar vill inte l\u00e4ngre b\u00e4ra det tyngsta lasset,\u201d som han formulerade det).<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n ett feministiskt h\u00e5ll publicerade den k\u00e4nde nationalekonomen Nina Smith tillsammans med Anne-Mette Barfoed Overskudskvinder <\/em>(2025)d\u00e4r de varnar kvinnor f\u00f6r att l\u00e5ta sig lockas av livet som (deltids)hemmafruar. Den absolut viktigaste faktorn f\u00f6r kvinnors frig\u00f6relse \u00e4r deras ekonomiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighet gentemot m\u00e4n, menar f\u00f6rfattarna. Dessutom skulle det, om fler kvinnor v\u00e4ljer deltidsarbete, betyda mindre pengar till institutioner som f\u00f6rskolor, vilket p\u00e5 l\u00e4ngre sikt skulle kunna leda till f\u00e4rre f\u00f6rskolor vilket i sin tur skulle betyda att fler kvinnor skulle vara tvungna att ta hand om barnen i st\u00e4llet f\u00f6r att jobba.<\/p>\n\n\n\n

Humaidan kan ses som en del av en tydlig sida i debatten om omsorgsarbete: folk (mest kvinnor) b\u00f6r inte l\u00e5ta sig luras till att prioritera karri\u00e4r och pengar framf\u00f6r n\u00e4ra och mjuka v\u00e4rden. Smith och Barfoed kan ses som den andra sidan: kvinnor m\u00e5ste prioritera l\u00f6nearbete f\u00f6r att bevara deras ekonomiska oberoende. Men Holten skiljer sig fr\u00e5n b\u00e5da dessa sidor genom att bry sig mindre om vad kvinnor b\u00f6r g\u00f6ra och mer om de strukturer som formar kvinnors valm\u00f6jligheter. Hon r\u00f6r sig bortom fr\u00e5gan om kvinnors individuella val och pekar ist\u00e4llet p\u00e5 att oavsett dessa \u00e4r mottagandet och utf\u00f6randet av omsorgsarbete ett grundvillkor f\u00f6r alla, oavsett k\u00f6n och yrke, vilket d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste tas p\u00e5 allvar, p\u00e5 samma s\u00e4tt som att kvinnor i allm\u00e4nhet \u00e4r de som utf\u00f6r den st\u00f6rsta delen av omsorgsarbetet, oavsett om det \u00e4r p\u00e5 arbetsmarknaden eller i det privata.<\/p>\n\n\n\n

Denna po\u00e4ng liknar i h\u00f6g grad argument utvecklade av marxistiska feministiska t\u00e4nkare, varav vissa \u00e4ven citeras av Holten, som Tithi Bhattacharya, Silvia Federici och Angela Davis. Men hon undviker f\u00f6r det mesta att kalla dem f\u00f6r marxister. I det svenska mottagandet av boken har vissa recensenter anm\u00e4rkt p\u00e5 fr\u00e5nvaron av uppenbara marxistiska termer, trots likheten mellan Holtens kritik och den marxistiska kritiken av v\u00e4rde. Till exempel ber\u00f6r Holten inte kapitalismen i n\u00e5gon h\u00f6gre utstr\u00e4ckning utan fokuserar p\u00e5 Upplysningens ideal och den r\u00e5dande ekonomiska ideologin. Jag tror att man m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 detta i f\u00f6rh\u00e5llande till den danska samh\u00e4llsdebatten. Till skillnad fr\u00e5n Sverige saknar Danmark en socialistisk \u201doffentlighet\u201d. De socialistiska tidskrifterna \u00e4r f\u00e5. Samh\u00e4llsdebatten utspelar sig i st\u00e4llet stort sett bara i de stora dagstidningarna, om man bortser fr\u00e5n Information<\/em>. Marxistiska teoretiska diskussioner hittar man f\u00f6r det mesta p\u00e5 universitetet. I en s\u00e5dan kontext \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00e5 genklang f\u00f6r diskussioner om v\u00e4rdeteori.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 om inte fr\u00e5nvaron av en explicit teori har bidragit till bokens popularitet. Holtens kvalit\u00e9 ligger just i hennes f\u00f6rm\u00e5ga att folkbilda, snarare \u00e4n i att gr\u00e4va ned sig i marxistiska teoridebatter. En kompis ber\u00e4ttade att hon hade varit p\u00e5 utbildningsdag med bland annat en stor grupp sjuksk\u00f6terskor d\u00e4r Holten hade f\u00f6rel\u00e4st om boken. Sjuksk\u00f6terskorna, ber\u00e4ttade min kompis, hade reagerat med igenk\u00e4nning: Holtens argument slog an en ton hos dem och deras frustration \u00f6ver en vardag pr\u00e4glad av nedsk\u00e4rningar och d\u00e5liga arbetsvillkor. Att boken kan bidra till den typen av samtal samt leda debatten bortom kvinnors individuella livsval mot en kritik av den samh\u00e4lleliga logik som styr dessa val \u00e4r imponerande. Bokens popularitet visar ocks\u00e5 att det finns ett stort behov av dessa diskussioner \u2013 vilket \u00e4r goda nyheter f\u00f6r b\u00e5de feminister och socialister.<\/p>\n\n\n\n

Lotte Schack<\/strong> \u00e4r doktorand i sociologi och medlem i R\u00f6da Rummets redaktion.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Danmark anv\u00e4nds avancerade ber\u00e4kningsmodeller f\u00f6r att f\u00f6rutse effekterna av politiska f\u00f6rslag. Det \u00e4r modeller som ofta underv\u00e4rderar omsorgsarbete och bygger p\u00e5 en sn\u00e4v bild av m\u00e4nniskan som nyttomaximerande individ. I sin uppm\u00e4rksammade bok Underskott, som nyligen har \u00f6versatts till … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4374","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-18y","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4374","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4374"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4374\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4409,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4374\/revisions\/4409"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4374"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4374"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4374"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}