{"id":4394,"date":"2025-08-20T21:56:27","date_gmt":"2025-08-20T20:56:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4394"},"modified":"2025-08-20T18:50:07","modified_gmt":"2025-08-20T17:50:07","slug":"att-dansa-till-en-annan-melodi-social-reproduktion-och-tid","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/08\/20\/att-dansa-till-en-annan-melodi-social-reproduktion-och-tid\/","title":{"rendered":"Att dansa till en annan melodi – social reproduktion och tid"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Susan Ferguson \u00e4r en kanadensisk feministisk akademiker och aktivist, bosatt i USA. Sedan 1990-talet har hon spelat en nyckelroll i att formulera hur vi kan f\u00f6rst\u00e5 kvinnors arbete och omsorg inom ramen f\u00f6r den samtida kapitalismen. I sina texter, d\u00e4ribland den inflytelserika Women and Work<\/em> (2019), unders\u00f6ker hon hur feministiska teoretiker och r\u00f6relser har f\u00f6rst\u00e5tt arbete. Ett \u00e5terkommande tema i hennes f\u00f6rfattarskap \u00e4r barndomens roll \u2013 och s\u00e4rskilt barnets lek \u2013 som innesluten i kapitalismens logik men \u00e4ven som i viss m\u00e5n motverkande. Hon intresserar sig \u00e4ven f\u00f6r hur kapitalismens tidsregim krockar med omsorgens och livsskapandets tid, och vad denna kollision kan s\u00e4ga oss om m\u00f6jligheten till motst\u00e5nd. I denna text \u2013 Fergusons f\u00f6rsta i svensk \u00f6vers\u00e4ttning \u2013 st\u00e4ller hon fr\u00e5gan: Hur kan reproduktivt arbete, trots sin f\u00f6rankring i det kapitalistiska systemet, samtidigt erbjuda en form av motst\u00e5nd, just genom att f\u00f6lja en annan rytm, en annan tidslighet \u00e4n kapitalismens?<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

B\u00e5de kapitalister och marxister har l\u00e4nge studerat hur kapitalismen p\u00e5tvingar avl\u00f6nade arbetare en tidslig arbetsdisciplin. Och vissa marxister \u2013 en av de mest k\u00e4nda \u00e4r kanske Henri Lefebvre \u2013 har f\u00f6reslagit att tid strukturerar det sociala livet p\u00e5 ett mer generellt plan. I f\u00f6religgande text n\u00e4rmar jag mig fr\u00e5gan fr\u00e5n ett mer specifikt perspektiv genom att unders\u00f6ka arbetstidens betydelse i reproduktivt arbete. Vad kan s\u00e4gas om de temporaliteter som pr\u00e4glar livsskapande i kapitalistiska samh\u00e4llen? Hur kan ett analytiskt fokus p\u00e5 tid och temporaliteter hj\u00e4lpa oss att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 hur kapitalismen konkret villkorar arbetet med att skapa och uppr\u00e4tth\u00e5lla liv? Och hur kan reproduktiv arbetstid st\u00e5 i mots\u00e4ttning till \u2013 och anv\u00e4ndas f\u00f6r att motverka \u2013 kapitalismen trots att den formas av kapitalistiska produktionsrelationer?<\/p>\n\n\n\n

I den h\u00e4r ess\u00e4n hoppas jag kunna bidra med n\u00e5gra tankar om hur man kan n\u00e4rma sig ett svar p\u00e5 s\u00e5dana fr\u00e5gor. Ess\u00e4n \u00e4r en del av ett st\u00f6rre projekt om reproduktionen av barndom under kapitalismen. Efter en diskussion som till stor del bygger p\u00e5 Jonathan Martineaus analys av kapitalistisk klocktid unders\u00f6ker jag p\u00e5 vilka s\u00e4tt reproduktivt arbete b\u00e5de f\u00f6rkroppsligar och st\u00e5r emot kapitalistisk klocktid. Jag presenterar id\u00e9er om vad som g\u00f6r den kapitalistiska tidsorganisationen av reproduktivt arbete b\u00e5de n\u00f6dv\u00e4ndig och m\u00f6jlig \u2013 om \u00e4n aldrig total \u2013 och argumenterar f\u00f6r att de temporaliteter som uppst\u00e5r i m\u00f6tet med m\u00e4nskliga behov genom reproduktionens icke-produktiva arbete under kapitalismen \u00e4r avg\u00f6rande b\u00e5de f\u00f6r vinstskapande och f\u00f6r motst\u00e5nd mot den kapitalistiska klassmakten. (Med \u201dicke-produktivt arbete\u201d menar jag b\u00e5de det reproduktiva obetalda arbete som sker i hush\u00e5ll och samh\u00e4llen, samt det reproduktiva avl\u00f6nade arbete som utf\u00f6rs av arbetare inom den offentliga och ideella sektorn).<\/p>\n\n\n\n

Kapitalistisk klocktid<\/strong>
I Time, Capitalism, and Alienation<\/em> <\/a>(2015) argumenterar Martineau f\u00f6r att klocktiden \u00e4r konstituerande f\u00f6r klassmakt. Han p\u00e5pekar att klocktiden i sig f\u00f6reg\u00e5r kapitalismen (de f\u00f6rsta klockorna d\u00f6k upp omkring \u00e5r 1300), men visar hur klocktiden \u2013 med sina precisa, of\u00f6r\u00e4nderliga och kvantifierbara enheter av timmar, minuter och sekunder \u2013 \u00e4r sj\u00e4lva f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r produktionen av kapitalistisk vinst eller merv\u00e4rde. Tidens kvalitet \u00e4r ov\u00e4sentlig. Det som spelar roll \u00e4r att den genomsnittliga arbetstiden \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r ackumulationen av rikedom. Den kvantitativa klocktiden ligger bakom v\u00e4rdelagen, som inte bara styr priserna p\u00e5 varor och tj\u00e4nster (och d\u00e4rmed vilka varor och tj\u00e4nster som kommer att ge vinst och d\u00e4rf\u00f6r produceras), utan ocks\u00e5 hur dessa m\u00e5ste produceras f\u00f6r att vinsten ska f\u00f6rverkligas. Hans po\u00e4ng \u00e4r att klocktiden inte bara m\u00e4ter kapitalistisk produktivitet. Den strukturerar \u00e4ven produktionen och d\u00e4rmed den st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende produktionen av merv\u00e4rde och utg\u00f6r p\u00e5 s\u00e5 vis grunden f\u00f6r den kapitalistiska klassmakten.<\/p>\n\n\n\n

Martineau understryker emellertid att den kapitalistiska klocktiden inte helt och h\u00e5llet best\u00e4mmer all produktiv aktivitet \u2013 och inte heller kan g\u00f6ra det. Oavsett om det handlar om livsskapande eller v\u00e4rdeskapande, skriver han, inneb\u00e4r och producerar alla \u201dkonkreta arbetsakter, som producenter av bruksv\u00e4rde, en konkret tid.\u201d Klocktiden, s\u00e4ger Barbara Adams i Timewatch: The Social Analysis of Time<\/a>,<\/em> \u00e4r tom tid abstraherad fr\u00e5n naturliga processer och m\u00e4nsklig aktivitet. Detta skiljer sig fr\u00e5n vad Martineau kallar konkret tid, som \u00e4r f\u00f6r\u00e4nderlig, genererad och m\u00e4tbar inom sj\u00e4lva aktivitetens f\u00f6rlopp (till exempel: den tid det tar att byta en bl\u00f6ja \u00e4r helt enkelt den tid det tar att byta en bl\u00f6ja). Oavsett om det handlar om att borra efter olja p\u00e5 en plattform i den mexikanska golfen eller att l\u00e4ra sig knyta en sko, s\u00e5 producerar arbetare \u2013 avl\u00f6nade som oavl\u00f6nade \u2013 saker, tj\u00e4nster och m\u00e4nniskor i konkret tid, det vill s\u00e4ga inom specifika tidsramar \u201dbaserade p\u00e5 sj\u00e4lva aktivitetens f\u00f6rlopp.\u201d Men Martineau p\u00e5pekar ocks\u00e5 en avg\u00f6rande skillnad mellan produktionen av olja och produktionen av en knuten sko eller knytkompetens: endast den f\u00f6rstn\u00e4mnda \u00e4r direkt och omedelbart organiserad av v\u00e4rdelagen, av klocktiden.<\/p>\n\n\n\n

Social reproduktionstid och ackumulation<\/strong>
Vi vet en hel del om hur klocktiden till\u00e4mpas p\u00e5 arbetsplatser d\u00e4r avl\u00f6nade arbetare producerar vinster \u00e5t kapitalister. Studier om produktivitet och tidslig arbetsdisciplin \u00e4r otaliga \u2013 en grundl\u00e4ggande del av kapitalismens arsenal f\u00f6r arbetsledning. Men hur \u00e4r det med de samh\u00e4llen och hush\u00e5ll som \u00e4gnar sig \u00e5t icke-kommersiellt livsskapande arbete? Hur \u2013 och i vilken utstr\u00e4ckning \u2013 ut\u00f6var den kapitalistiska klocktiden sin disciplin \u00f6ver reproduktionen av arbetskraft och liv? Och hur motverkas denna disciplin?<\/p>\n\n\n\n

Till att b\u00f6rja med formas och svarar tidsramarna f\u00f6r reproduktivt arbete mot m\u00e5nga och specifika behov (f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6rjning, njutning, utbildning, h\u00e4lsa och s\u00e5 vidare), liksom mot naturliga tillv\u00e4xtprocesser och utveckling \u2013 det vill s\u00e4ga processer som styrs av en inre dynamik som \u00e4r mottaglig f\u00f6r, men inte i grunden beroende av, m\u00e4nsklig inverkan. Dessa tidsramar tenderar att villkoras av: (i) specifika konkreta interaktioner mellan den som reproducerar och den som reproduceras (till exempel l\u00e4rare\/elev, sjuksk\u00f6terska\/patient) och deras s\u00e4rskilda \u00f6nskningar, behov och f\u00f6rm\u00e5gor; samt (ii) den materiella och sociala milj\u00f6 d\u00e4r livsskapandet \u00e4ger rum (till exempel tillg\u00e4ngliga resurser eller de specifika former av socialt f\u00f6rtryck som r\u00e5der). Dessutom \u00e4r tidsramarna f\u00f6r reproduktivt arbete (och d\u00e4rmed \u00e4ven dess normer) \u2013 till en viss gr\u00e4ns \u2013 flexibla, f\u00f6r\u00e4nderliga och subjektivt definierade. En f\u00f6r\u00e4lder kan laga egen barnmat eller k\u00f6pa den f\u00e4rdig i butik; en l\u00e4rare kan l\u00e5ta en elev g\u00e5 vidare till n\u00e4sta niv\u00e5 som \u201dutm\u00e4rkt\u201d eller \u201dtillr\u00e4ckligt bra\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lvklart spelar det roll om livsskapandet sker som en del av ett avl\u00f6nat arbete. L\u00e4rare, sjuksk\u00f6terskor och socialarbetare st\u00e5r under direkt uppsikt, f\u00f6r\u00e4ldrar som uppfostrar barn g\u00f6r inte det. De f\u00f6rstn\u00e4mnda \u00e4r ansvariga inf\u00f6r chefer med fastst\u00e4llda produktivitetsm\u00e5l \u2013 m\u00e5l som inte s\u00e4tts utifr\u00e5n v\u00e4rdelagens logik, utan av byr\u00e5kratier som styrs av varierande (om \u00e4n ofta marknadsrelaterade) v\u00e4rden och agendor. Detta \u00e4r en viktig distinktion som jag inte kan g\u00e5 in p\u00e5 djupare h\u00e4r. Men jag vill betona att \u00e4ven inom det reproduktiva avl\u00f6nade arbetet ut\u00f6var de tv\u00e5 tidigare n\u00e4mnda villkorande faktorerna regelbundet ett betydande inflytande \u2013 just f\u00f6r att vi h\u00e4r har att g\u00f6ra med reproduktionen av m\u00e4nskligt liv (till skillnad fr\u00e5n produktionen av en vara). Till exempel avg\u00f6rs den tid det tar f\u00f6r ett barn att l\u00e4ra sig l\u00e4sa i h\u00f6g grad av barnets emotionella och intellektuella mognad, l\u00e4smilj\u00f6n och resurserna, samt av l\u00e4rarens kompetens. K\u00f6n, klass, ras, \u00e5lder, sexualitet och medborgarskapsstatus \u2013 faktorer som l\u00e4tt kan \u00e5sidos\u00e4tta de tidsscheman som l\u00e4roplansf\u00f6rfattare och provsystemens administrat\u00f6rer f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5tvinga offentligt anst\u00e4llda l\u00e4rare \u2013 spelar ocks\u00e5 en avg\u00f6rande roll i sammanhanget.<\/p>\n\n\n\n

Som ett resultat kan livsskapande aktiviteter \u2013 fr\u00e5n att l\u00e4ra sig l\u00e4sa till att laga middag eller \u00e5terh\u00e4mta sig fr\u00e5n en sjukdom \u2013 envist g\u00f6ra motst\u00e5nd mot klocktidens reglering, trots att den \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att skapa den m\u00e4nskliga arbetskraft som kapitalet \u00e4r beroende av. Detta beror p\u00e5 att dessa aktiviteter \u00e4r (och i regel m\u00e5ste vara) organiserade i relation till b\u00e5de m\u00e4nskliga behov och biofysiska och ekologiska tillv\u00e4xtprocesser och utveckling. Denna motst\u00e5ndskraft h\u00e4nger i h\u00f6g grad samman med det faktum att produkterna av det reproduktiva arbete (rena kl\u00e4der, friska kroppar, dikter, basebollmatcher f\u00f6r barn, och s\u00e5 vidare) inte s\u00e4ljs p\u00e5 marknaden; de \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte underst\u00e4llda v\u00e4rdelagen.<\/p>\n\n\n\n

Men \u00e4ven om reproduktionens konkreta tid st\u00e5r emot kapitalistiska tidsramar \u00e4r den inte op\u00e5verkad av dessa ramar. Den kapitalistiska tidsliga dominansen \u00f6ver livsskapandet bygger p\u00e5 och utnyttjar den oj\u00e4mna och flexibla karakt\u00e4ren hos sociala reproduktionsnormer och arbetsprocesser. Som jag f\u00f6rklarar nedan pressar, t\u00e4njer och f\u00f6rdr\u00f6jer de h\u00e4rskande klasserna och deras stater i varierande grad den tid som arbetare har till sitt f\u00f6rfogande f\u00f6r att tillgodose sina behov \u2013 p\u00e5 s\u00e4tt som styr detta arbete bort fr\u00e5n att m\u00f6ta m\u00e4nskliga behov och i riktning mot kapitalistisk ackumulation.<\/p>\n\n\n\n

En n\u00f6dv\u00e4ndig m\u00f6jlighet: Kapitalismens villkorande av reproduktionens tid<\/strong>
Sj\u00e4lva strukturen i den kapitalistiska produktionen g\u00f6r det n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r de h\u00e4rskande klasserna att villkora reproduktionens tid; den kapitalistiska statens politiska organisering av reproduktivt arbete g\u00f6r detta m\u00f6jligt.
Social reproduktion sker ofta under m\u00e4nniskors \u201dfritid\u201d, vilket inte \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n tid bortom det avl\u00f6nade arbetet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r den tid det tar att reproducera sig sj\u00e4lv och andra, a priori<\/em>, definierad och begr\u00e4nsad av tidsramarna f\u00f6r kapitalistisk v\u00e4rdeproduktion. Och som arbetare mycket v\u00e4l vet \u00e4r fritiden knappast helig \u2013 s\u00e4rskilt d\u00e5 den nyliberala kapitalismen i allt h\u00f6gre grad suddat ut de rumsliga och tidsm\u00e4ssiga gr\u00e4nserna mellan vinstskapande och livsskapande. Miljontals m\u00e4nniskor jonglerar underh\u00e5ll av sig sj\u00e4lva, sina hush\u00e5ll och sina samh\u00e4llen parallellt med Zoom-m\u00f6ten, spetsproduktion, korrekturl\u00e4sning och mycket mer \u2013 f\u00f6r sina arbetsgivare. Men den kapitalistiska klocktidens invasion av fritiden (det vill s\u00e4ga tiden f\u00f6r reproduktivt arbete) \u00e4r ocks\u00e5 ett faktum f\u00f6r de miljontals arbetare som fortfarande tj\u00e4nar sin l\u00f6n utanf\u00f6r hemmet. Den m\u00e4rks genom nedmonteringen av fackf\u00f6reningar och statliga v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6rm\u00e5ner, vilket l\u00e4gger ett st\u00f6rre omsorgsansvar p\u00e5 individen (oftast kvinnor), samt genom att arbetsgivare pressar arbetarnas tillg\u00e4ngliga tid genom \u00f6vertidskrav och oregelbundna arbetstider. H\u00e4r kapitaliserar kapitalet p\u00e5 den flexibla och till stor del subjektiva karakt\u00e4ren hos livsskapandets tidsdimensioner. Detta \u00e4r m\u00f6jligt d\u00e4rf\u00f6r att behov \u2013 till en viss gr\u00e4ns \u2013 kan f\u00f6rbli otillfredsst\u00e4llda och d\u00e4rf\u00f6r att m\u00e4nniskor kan vara fr\u00e4mmande inf\u00f6r sina kroppar, sina jag och sin v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bild: See Red Women\u2019s Workshop<\/a><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Dessa tidsm\u00e4ssiga p\u00e5tryckningar och gr\u00e4nser \u00e4r strukturella. De \u00e4r inb\u00e4ddade i det ekonomiska systemet som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r kapitalistiskt vinstskapande. Andra intr\u00e5ng p\u00e5 reproduktiv arbetstid \u00e4r typiska f\u00f6r kapitalistiska samh\u00e4llen \u00e4ven om de inte \u00e4r strukturella. Genom att vara underst\u00f6dda av r\u00e4ttsstatsprincipen \u00e4r de djupt inpr\u00e4ntade. Bland dessa intr\u00e5ng kan n\u00e4mnas statligt ledda f\u00f6rs\u00f6k att st\u00f6dja, disciplinera och undergr\u00e4va arbetarnas livsskapande tid p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r den kapitalistiska klocktidens dominans m\u00f6jlig. <\/p>\n\n\n\n

Genom lagar som styr socialf\u00f6rs\u00e4kring, medborgarskap, immigration, utbildning, sjukv\u00e5rd och s\u00e5 vidare, f\u00e5ngar, koloniserar och disciplinerar staten reproduktionens tid hos arbetarklassen. Hur och i vilken utstr\u00e4ckning staten ingriper i reproduktionens tid beror till stor del p\u00e5 individens sociala position \u2013 hennes rikedom, k\u00f6n, ras, etnicitet, \u00e5lder, f\u00f6rm\u00e5ga och status.<\/p>\n\n\n\n

Livsskapande tid f\u00f6r \u201c\u00f6verskottsbefolkningar\u201d \u2013 det vill s\u00e4ga den del av befolkningen som kapitalet inte har omedelbart behov av \u2013 tenderar att institutionaliseras (i institutioner som skolor, f\u00e4ngelser och \u00e4ldreboenden) och koloniseras p\u00e5 ett s\u00e4tt som ger eko av och rymmer kapitalistisk klocktid. Den str\u00e4cks ocks\u00e5 regelbundet ut, genom att staten, som Javier Auyero f\u00f6rklarar (Patients of the State: The Politics of Waiting in Argentina<\/em><\/a>, 2012,) p\u00e5tvingar perioder av v\u00e4ntan. Detta \u00e4r ett s\u00e4rskilt l\u00f6mskt s\u00e4tt att tempor\u00e4rt s\u00e4tta m\u00e4nniskors livsskapande \u201dp\u00e5 paus\u201d, vilket s\u00e4kerst\u00e4ller att arbetare st\u00e4ndigt fyller p\u00e5 \u201d\u00f6verskottsbefolkningen\u201d, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r kapitalister att b\u00e5de h\u00e5lla arbetarklassens l\u00f6ner l\u00e5ga och kalla in m\u00e4nniskor till avl\u00f6nat arbete vid en odefinierad tidpunkt i framtiden.<\/p>\n\n\n\n

Obligatorisk skolg\u00e5ng f\u00f6r barn \u00e4r ett utm\u00e4rkt exempel p\u00e5 statlig kolonisering av livsskapande tid (ett exempel som inte bara \u00e4r ett arv fr\u00e5n det tjugonde \u00e5rhundradet, med tanke p\u00e5 att skolutbildningens expansion p\u00e5g\u00e5r \u00e4ven i det globala syd.) \u00d6verf\u00f6ringen av utbildning fr\u00e5n hush\u00e5ll till skolor handlar om att v\u00e4nja barn vid kapitalistisk klocktid genom de officiella rytmerna, tempot och l\u00e4ngden p\u00e5 skolg\u00e5ngen \u2013 vi \u00e4r alla alltf\u00f6r bekanta med den fruktade skolklockan. Men det \u00e4r ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att f\u00e5nga barnens egen livsskapande tid \u2013 genom att uppmana och disciplinera dem att bli (och s\u00e4kerst\u00e4lla att deras l\u00e4rare producerar) effektiva och instrumentella producenter av \u201djag\u201d och kunskap.<\/p>\n\n\n\n

En annan tidsdimension dominerar ocks\u00e5 skolor: den som pr\u00e4glas av hegemoniska teorier om barns utveckling, som p\u00e5tvingar barnen abstrakta normer och tidslinjer f\u00f6r framsteg. Dessa dikteras inom och genom en klocktidsinfrastruktur som exempelvis f\u00f6reskriver att elever ska tillbringa ett visst antal timmar per vecka med l\u00e4sning och matematik, eller att en elev ska kunna uppfylla vissa akademiska och beteendem\u00e4ssiga prestationsm\u00e5l redan fr\u00e5n f\u00f6rsta klass. Till och med straff f\u00f6r avvikelser fr\u00e5n utvecklingsnormer (till exempel kvarsittning) utdelas genom klocktid. Faktum \u00e4r att det \u00e4r just integrationen till klocktidens tidsramar som g\u00f6r de linj\u00e4ra, teleologiska id\u00e9erna och praktikerna f\u00f6r barnutveckling (d\u00e4r vuxenlivet associeras med den autonoma, egenintresserade, rationella och sexuellt disciplinerade arbetaren) hegemoniska \u2013 och d\u00e4rmed utesluter andra, potentiellt mer flexibla och \u00f6ppna utvecklingsv\u00e4gar.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt \u2013 och detta \u00e4r en avg\u00f6rande punkt \u2013 tenderar skolor ocks\u00e5 att vara platser d\u00e4r andra konkreta tidsramar ges st\u00f6rre utrymme: d\u00e4r l\u00e5ngsammare elever till\u00e5ts mer tid, d\u00e4r viss tid avs\u00e4tts f\u00f6r lek och kreativitet, d\u00e4r tid till\u00e5ts f\u00f6r att m\u00f6ta \u201c\u00f6verskottsbehov\u201d genom att ta itu med mellanm\u00e4nskliga konflikter eller att ta hand om barn som inte har \u00e4tit eller sovit bra, eller ge tid f\u00f6r elever att uppt\u00e4cka nya behov. Tiden som tillbringas i skolan \u201ctillh\u00f6r\u201d inte helt och h\u00e5llet eleven. Den \u201ctillh\u00f6r\u201d inte heller helt kapitalet. Den \u2013 likt icke-kommodifierat reproduktivt arbete mer generellt \u2013 utg\u00f6r en potentiell plats och tid f\u00f6r att omdefiniera tid p\u00e5 ett s\u00e4tt som prioriterar den konkreta tiden f\u00f6r att m\u00f6ta m\u00e4nskliga behov (detta kan ocks\u00e5 vara fallet f\u00f6r samh\u00e4llen och hush\u00e5ll).<\/p>\n\n\n\n

Vi ser detta varje dag i skolor d\u00e4r elever, l\u00e4rare och personal regelbundet trotsar den kapitalistiska klocktidsorganisationen av den egna reproduktionen. De g\u00f6r det individuellt n\u00e4r elever \u00e4r sena till lektioner eller n\u00e4r l\u00e4rare \u00e4ndrar schemat f\u00f6r att anpassa sig till l\u00e5ngsammare elever eller utf\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndigt omsorgsarbete eller fullf\u00f6ljer projekt utanf\u00f6r l\u00e4roplanen. Denna sj\u00e4lvhantering av social reproduktionstid \u00e4r inte olik avl\u00f6nade v\u00e4rdeskapande arbetare som trotsar klockan individuellt genom att hoppa \u00f6ver skift, smyga in r\u00f6kpauser eller helt enkelt sakta ner sina arbetsprocesser.<\/p>\n\n\n\n

Den relevanta fr\u00e5gan f\u00f6r socialister \u00e4r var och hur konkreta livsskapande tidsramar i skolor eller samh\u00e4llen kan kollektiviseras, politiseras och integreras i breda kamper mot kapitalismen. Denna politisering \u00e4r alltid m\u00f6jlig och lyfts fram i olika sammanhang, som i f\u00f6rh\u00e5llande till de studentledda klimatstrejkerna 2018\u201319, eller skolprotesterna mot vapenv\u00e5ld i USA 2018 (senast igen efter skjutningarna i Nashville, Chicago och Uvalde). Socialister b\u00f6r l\u00e4ra sig av dessa exempel och bygga vidare p\u00e5 dem.<\/p>\n\n\n\n

Slutsats<\/strong>
Att t\u00e4nka igenom allt detta g\u00f6r det klart att den tidsm\u00e4ssiga regleringen av reproduktionens oavl\u00f6nade och avl\u00f6nade arbete inom den offentliga och ideella sektorn \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att kapitalismen ska fungera, \u00e4ven om kapitalister inte i en direkt mening reglerar detta arbete. Det \u00e4r genom att pressa, str\u00e4cka ut och f\u00f6rdr\u00f6ja arbetarnas livsskapande som den h\u00e4rskande klassen effektivt kan nedv\u00e4rdera, differentiera och disciplinera den levande arbetskraften som kapitalismen \u00e4r beroende av f\u00f6r att g\u00f6ra vinst.<\/p>\n\n\n\n

Dessa tidsm\u00e4ssiga relationer \u00e4r i f\u00f6rsta hand strukturerade av det kapitalistiska v\u00e4rdeskapandet som ett faktum och g\u00f6rs m\u00f6jliga till stor del genom statens er\u00f6vring och disciplinering av m\u00e4nniskors fritid \u00e5 ena sidan, och genom att omvandla fritiden till en tom \u201dtid\u201d best\u00e5ende av v\u00e4ntan och \u00f6vergivenhet \u00e5 andra sidan. Men i den m\u00e5n m\u00e4nniskor kan definiera, skapa och utvidga tiden f\u00f6r deras sociala reproduktion kan de och kommer ocks\u00e5 att mots\u00e4tta sig statens p\u00e5tvingade kapitalistiska klocktid. N\u00e4r detta g\u00f6rs kollektivt som en del av en medveten anstr\u00e4ngning att demokratisera villkoren f\u00f6r social reproduktion kan utrymmen skapas d\u00e4r kapitalets tidsliga uppbyggnad b\u00f6rjar spricka.<\/p>\n\n\n\n

Precis som kampen f\u00f6r att begr\u00e4nsa arbetsdagen representerar sociala reproduktionsstrider \u2013 f\u00f6r rent vatten och luft, eller f\u00f6r offentligt finansierad barnomsorg och \u00f6ppna gr\u00e4nser, eller emot standardiserad testning i skolor och f\u00f6r att fr\u00e4mja s\u00e4kerhet fr\u00e5n vapenv\u00e5ld \u2013 alltid ocks\u00e5 en form av klasskamp f\u00f6r att kontrollera reproduktionens rytm, tempo och varaktighet. I den m\u00e5n som denna klasskamp kan p\u00e5tvinga nya och kollektivt best\u00e4mda tidsramar f\u00f6r livsskapande s\u00e4tter den ocks\u00e5 gr\u00e4nser f\u00f6r kapitalets \u00f6vergripande samh\u00e4lleliga dominans.<\/p>\n\n\n\n

Susan Ferguson<\/strong> \u00e4r en kanadensisk feministisk akademiker och aktivist, bosatt i USA.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning<\/strong>: Evelina Johansson Wil\u00e9n<\/p>\n\n\n\n

Originaltitel och publiceringsdatum<\/strong>: Marching to another drummer – Social reproduction and time<\/a> (7 juli 2023).<\/p>\n\n\n\n

Publicerad med medgivande av Spectre<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Susan Ferguson \u00e4r en kanadensisk feministisk akademiker och aktivist, bosatt i USA. Sedan 1990-talet har hon spelat en nyckelroll i att formulera hur vi kan f\u00f6rst\u00e5 kvinnors arbete och omsorg inom ramen f\u00f6r den samtida kapitalismen. I sina texter, d\u00e4ribland … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4394","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-18S","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4394","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4394"}],"version-history":[{"count":7,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4394\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4421,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4394\/revisions\/4421"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4394"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4394"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4394"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}