{"id":4410,"date":"2025-09-20T13:31:00","date_gmt":"2025-09-20T12:31:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4410"},"modified":"2025-09-20T12:32:38","modified_gmt":"2025-09-20T11:32:38","slug":"samhallskritikens-forutsattningar-om-stodet-till-politiska-tidskrifter-i-kulturkrigets-sverige","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/09\/20\/samhallskritikens-forutsattningar-om-stodet-till-politiska-tidskrifter-i-kulturkrigets-sverige\/","title":{"rendered":"Samh\u00e4llskritikens f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u2013 Om st\u00f6det till politiska tidskrifter i kulturkrigets Sverige"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Det statliga ekonomiska st\u00f6det till landets kulturtidskrifter ter sig alltmer op\u00e5litligt. Vi m\u00e5ste b\u00f6rja fundera hur vi kan skapa v\u00e5ra egna progressiva st\u00f6dstrukturer, menar Toivo Jokkala i den h\u00e4r ess\u00e4n som j\u00e4mf\u00f6r 1970-talets kulturpolitik med de senaste tio \u00e5rens tilltagande kulturkrig och vilka nya hinder och m\u00f6jligheter som f\u00f6ljt d\u00e4rav<\/strong>.
(Genom ett beklagligt miss\u00f6de i layoutprocessen av f\u00f6religgande nummer av R\u00f6da rummet f\u00f6ll slutet av artikeln bort i den tryckta versionen av numret. H\u00e4r \u00e5terges artikeln i sin helhet.) <\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Sedan b\u00f6rjan av 1970-talet har det via Kulturr\u00e5det utg\u00e5tt statligt st\u00f6d till kulturtidskrifter i Sverige. \u00c4ven om det som alltid g\u00e5tt att hitta prov p\u00e5 olika politiska uppfattningar om vilka sorters publikationer staten idealt sett b\u00f6r st\u00f6dja, och varf\u00f6r, har det r\u00e5tt ett mer eller mindre uttalat samf\u00f6rst\u00e5nd om att kulturtidskrifter bidrar med n\u00e5got v\u00e4sentligt i samh\u00e4llet. Tidskrifterna har betraktats som viktiga f\u00f6r demokrati, bildning, id\u00e9utbyte och samh\u00e4llsdebatt. Regeringar av olika f\u00e4rg har accepterat att Kulturr\u00e5det f\u00f6rdelar medel utifr\u00e5n en bred definition av vad en kulturtidskrift \u00e4r \u2013 s\u00e5v\u00e4l renodlade konst-, musik- och litteraturmagasin som skriftserier med politiska ess\u00e4er och diskussionsinl\u00e4gg har omfattats av definitionen och kunnat f\u00e5 statligt st\u00f6d s\u00e5 l\u00e4nge de uppfyllt utgivningskraven och kvalitetsbed\u00f6mningarna.<\/p>\n\n\n\n

I Sverige, s\u00e5v\u00e4l som p\u00e5 andra h\u00e5ll i V\u00e4stv\u00e4rlden, har det skett en h\u00f6gerpolitisk mobilisering mot den h\u00e4r sortens inkluderande id\u00e9 om kultur, och mot m\u00e5nga former av offentligt st\u00f6d till kultursektorn. \u201dKulturkriget\u201d, som den vidare tendensen ibland kommit att kallas, utg\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningar om att den dominerande kulturen kidnappats av radikala feminister, antirasister, woketards<\/em> och \u201dkulturmarxister\u201d som med staten i ryggen vill krossa traditionella v\u00e4rden och kontrollera samh\u00e4llet utifr\u00e5n sin v\u00e4rldsbild (se \u00e4ven i det h\u00e4r numret ess\u00e4n om den stora wokedebatten som rasat i USA under v\u00e5ren). Krigsf\u00f6rklaringarna g\u00f6r sig p\u00e5minda s\u00e5v\u00e4l i de sociala mediernas diskussionsfora som i h\u00f6gerpopulistiskt f\u00e4rgade politiska partiers utspel. Ofta framtr\u00e4der kritiken i utstuderat vag form, men ibland skjuter den in sig p\u00e5 specifika kulturyttringar.<\/p>\n\n\n\n

En f\u00f6rsmak p\u00e5 hur de nya samh\u00e4llsvindarna kan p\u00e5verka just kulturtidskrifterna fick vi redan efter riksdagsvalet 2014. Eftersom den socialdemokratiskt ledda regeringen saknade majoritet i riksdagen gick de borgerliga allianspartiernas budgetf\u00f6rslag \u2013 enligt uppgift en snabbt framimproviserad ber\u00e4kning som den socialdemokratiske statsministern Stefan L\u00f6fven omn\u00e4mnde som \u201den servettskiss\u201d \u2013 igenom i riksdagen. Det innebar p\u00e5 kulturomr\u00e5det bland annat att det statliga st\u00f6det till kulturtidskrifterna minskades med n\u00e4stan 80 procent.
Motreaktionerna den g\u00e5ngen l\u00e4t inte v\u00e4nta p\u00e5 sig \u2013 stora delar av Kultursverige protesterade h\u00f6gljutt mot att strax under 100 kulturtidskrifter till f\u00f6ljd av strykningen i riksdagsbudgeten riskerade att g\u00e5 i graven p\u00e5 ett br\u00e4de. Efter ett tag valde h\u00f6gerpartierna att ta till sig av kritiken \u2013 inte minst f\u00f6r att m\u00e5nga av kritikerna \u00e5terfanns inom de egna partierna. Man beslutade att \u00e5terremittera f\u00f6rslaget till riksdagens kulturutskott f\u00f6r att revidera det. Kulturtidskrifterna blev kvar.<\/p>\n\n\n\n

Uppenbarligen hade avskyn mot den h\u00e4r sortens statligt st\u00f6d vid tidpunkten inte n\u00e5tt en tillr\u00e4ckligt h\u00f6g niv\u00e5 inom de etablerade borgerliga partierna f\u00f6r att de skulle kunna f\u00f6rbise protesterna. Samtidigt \u00e4r det talande att deras ursprungsf\u00f6rslag till budget \u00e4nd\u00e5 byggde p\u00e5 ett i princip utraderat st\u00f6d till kulturtidskrifterna \u2013 de budgetansvarigas spontana tanke m\u00e5ste ha varit att det h\u00e4r var en post som l\u00e4tt kunde avvaras.
Under det decennium som g\u00e5tt sedan budgetdebaclet i riksdagen utspelade sig har den h\u00f6gerradikala hetsen mot kultur och bildningsverksamhet, s\u00e4rskilt s\u00e5dan som bedrivs utanf\u00f6r de stora institutionerna, fortsatt. Efter att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna bildade regering med st\u00f6d av Sverigedemokraterna efter f\u00f6rra valet har kulturkrigstong\u00e5ngarna f\u00e5tt pr\u00e4gla delar av den f\u00f6rda politiken. Studief\u00f6rbunden har f\u00e5tt kraftigt s\u00e4nkta anslag. St\u00f6det till etniska f\u00f6reningar har slopats. Medel som de kommunala folkbiblioteken har kunnat \u00e4ska fr\u00e5n Kulturr\u00e5det har skurits ner. Och den uteblivna uppr\u00e4kningen mot inflationen har gjort att kultursektorn runtom i landet tvingats till stora neddragningar. \u201dDet \u00e4r (…) inte politikens uppgift att kr\u00e4va medborgarna p\u00e5 mer och mer skattepengar f\u00f6r att man inte orkar st\u00e5 upp f\u00f6r sina prioriteringar\u201d, som kulturminister Parisa Liljestrand (M) uttryckte sitt perspektiv i ett tal p\u00e5 G\u00f6teborgs filmfestival i b\u00f6rjan av 2025.<\/p>\n\n\n\n

Till de sektorer som f\u00e5tt minskat st\u00f6d h\u00f6r kulturtidskrifterna. I ett l\u00e4ge d\u00e4r tidskrifternas tryck- och portokostnader \u00f6kar har de sammanlagda anslagen fr\u00e5n Kulturr\u00e5det i st\u00e4llet skurits ner med fyra miljoner kronor \u00f6ver tv\u00e5 \u00e5r. Flera etablerade kulturtidskrifter har s\u00e5ledes f\u00e5tt markant mindre pengar att r\u00f6ra sig med.
Men ut\u00f6ver det minskade st\u00f6det finns det ett hot mot tidskrifternas inneh\u00e5llsliga inriktning, vilket \u00e4r av l\u00f6mskare natur. Sverigedemokraterna valde under 2024 den anarkistiska kulturtidskriften Brand<\/em> <\/a>till f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r sin politiska kritik. I en utfr\u00e5gning i riksdagen av kulturminister Parisa Liljestrand ifr\u00e5gasatte partiets riksdagsledamot Alexander Christianssons l\u00e4mpligheten i att Brand f\u00e5r ekonomiskt st\u00f6d fr\u00e5n Kulturr\u00e5det. Han h\u00e4vdade att den hade en \u201dantidemokratisk, anarkistisk och revolution\u00e4r agenda\u201d.<\/p>\n\n\n\n

I Kulturr\u00e5dets medeltilldelningsbeslut inf\u00f6r 2025 som kom en tid senare f\u00f6rlorade Brand <\/em>hela sitt produktionsst\u00f6d p\u00e5 200 000 kronor och blev helt utan statliga st\u00f6dmedel. Ingen utomst\u00e5ende kan f\u00f6rst\u00e5s s\u00e4ga hur diskussionerna p\u00e5 Kulturr\u00e5det gick \u2013 det ligger i sakens natur att tj\u00e4nstemannabeslut som grundar sig p\u00e5 subjektiva kvalitetsbed\u00f6mningar inte kan synas i s\u00f6mmarna. Men som kulturjournalisten Ulrika Stahre p\u00e5pekade i en kritisk artikel i Aftonbladet Kultur den 17 december 2024 \u00e4r det n\u00e5got ganska oerh\u00f6rt att med ett penndrag helt rycka undan det statliga st\u00f6det f\u00f6r en kulturtidskrift. Det normala f\u00f6rfarandet om en tidskrift till exempel inte anses n\u00e5 upp till samma kvalitetsniv\u00e5 som tidigare \u00e4r att sk\u00e4ra ner dess st\u00f6d med n\u00e5gra tusen \u2013 inte att \u00f6ver en natt nolla det.
Denna tidskrift, R\u00f6da Rummet, blev ocks\u00e5 helt utan st\u00f6d fr\u00e5n Kulturr\u00e5det, trots att den utkommit regelbundet i m\u00e5nga \u00e5r i f\u00f6ljd. I det h\u00e4r fallet spelade det in att tidskriften under det g\u00e5ngna \u00e5ret hade f\u00e5tt en helt ny utgivningsform, som eget magasin i st\u00e4llet f\u00f6r att samdistribueras med den d\u00e5varande veckotidningen Internationalen, och bara hunnit komma ut med tre utg\u00e5vor i den formen. Lika fullt \u00e4r det ett exempel p\u00e5 en sl\u00e5ende ogener\u00f6s och formalistisk tolkning fr\u00e5n Kulturr\u00e5dets sida.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att v\u00e4rja sig mot misstanken att det politiska klimatet och den systematiska h\u00f6gerpopulistiska hetsen som bedrivits mot \u201dden radikala kulturv\u00e4nstern\u201d spelat in i hur Kulturr\u00e5det uppfattat sitt handlingsutrymme. Detta \u00e4r en tydlig baksida av ett st\u00f6dsystem utan tydliga kvantitativa kriterier \u2013 vad som bed\u00f6ms som \u201dkvalitet\u201d kan helt enkelt gradvis ta f\u00e4rg av tidsandan och f\u00f6ljderna blir d\u00e4refter. <\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n


Vi kan fr\u00e5ga oss vad kulturtidskrifterna \u2013 och d\u00e5 i synnerhet de med radikal samh\u00e4llskritisk inriktning \u2013 har att v\u00e4nta sig fr\u00e5n statligt h\u00e5ll under \u00e5ren som kommer. \u00c4ven om vi kan hoppas att ett regeringsskifte 2026 skulle inneb\u00e4ra ett avbr\u00e4ck f\u00f6r den nedsl\u00e5ende utveckling vi ser i dagens l\u00e4ge \u00e4r det tydligt att 1970-talets perspektiv \u2013 d\u00e4r kulturtidskrifter ans\u00e5gs viktiga f\u00f6r demokratin i kraft av att ge plats f\u00f6r debatt och l\u00e5ta m\u00e5nga olika r\u00f6ster komma till tals \u2013 ligger l\u00e5ngt ifr\u00e5n de st\u00e5ndpunkter som trendar i dag.<\/p>\n\n\n\n

J\u00e4mf\u00f6r man med situationen f\u00f6r de mediest\u00f6dsber\u00e4ttigade sm\u00e5 dagstidningarna med samh\u00e4llskritisk tendens, f\u00f6r vilka en \u00e4nnu mer markant neddragning av de statliga st\u00f6dmedlen \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng, blir ocks\u00e5 en annan sak tydlig: Det finns inget intresse fr\u00e5n de dominerande politiska akt\u00f6rernas sida att ta h\u00e4nsyn till \u00e4gandef\u00f6rh\u00e5llandena<\/em> n\u00e4r man s\u00e4tter upp riktlinjerna f\u00f6r statligt st\u00f6d. En publikation inom Bonnier- eller Schibstedkoncernerna som uppfyller de formella st\u00f6dvillkoren anses ha lika stort behov av statliga medel som en oberoende publikation, \u00e4gd av en r\u00f6relseorganisation eller ett personalkooperativ. En politik med ekonomiskt demokratiserande <\/em>ambitioner inom publicistikens omr\u00e5de verkar inte ligga i korten.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r tror jag att vi som v\u00e4rnar om de kritiskt samh\u00e4llsdebatterande kulturtidskrifternas fortlevnad kommer att beh\u00f6va ha en \u00f6ppen diskussion om nya st\u00f6dformer \u2013 och samma sak tror jag g\u00e4ller f\u00f6r oberoende och folkr\u00f6relsedrivna medier i allm\u00e4nhet.
Vi m\u00e5ste helt enkelt prata om hur vi skapar en st\u00f6ttande infrastruktur som \u00e4r oberoende av statens alltmer op\u00e5litliga st\u00f6dinstrument.
Det handlar d\u00e5 om att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00e5 bort0m de sedvanliga uppmaningarna om att \u201dR\u00e4dda tidningen\/tidskriften X\u00a0\u2013 teckna en prenumeration i dag!\u201d Med v\u00e5ra informations- och \u00e5siktsbelamrade sociala mediefl\u00f6den \u00e4r det nog m\u00e5nga potentiella underst\u00f6djare som k\u00e4nner sig os\u00e4kra p\u00e5 vad de egentligen orkar och hinner l\u00e4sa, toppat med en ovilja att \u201dta st\u00e4llning\u201d f\u00f6r en specifik publikation p\u00e5 bekostnad av n\u00e5gon annan. Dessutom framst\u00e5r ens individuella st\u00f6dinsats l\u00e4tt som en mer eller mindre slumpm\u00e4ssig droppe i havet. Med en mer generell struktur f\u00f6r gr\u00e4srotsbaserat ekonomiskt st\u00f6d skulle dessa dilemman f\u00f6rsvinna.
Det handlar ocks\u00e5 om att hitta s\u00e4tt att g\u00f6ra st\u00f6dfunktionerna just generella. F\u00f6rs\u00f6k som ETC-koncernens \u201dFolets presst\u00f6d\u201d missar m\u00e5let, eftersom utg\u00e5ngspunkten d\u00e5 \u00e4r en enskild akt\u00f6rs behov.<\/p>\n\n\n\n

Det kr\u00e4ves naturligtvis en hel del jobb om s\u00e5dana h\u00e4r funderingar ska bli annat \u00e4n tom retorik. Men det r\u00e4cker det att titta p\u00e5 alla de framg\u00e5ngsrika exemplen p\u00e5 crowdfunding <\/em>av olika kreativa projekt som den digitala eran gett upphov till f\u00f6r att inse att de nya kollektiva st\u00f6dinstrumenten faktiskt finns d\u00e4r. Populisth\u00f6gersajterna anv\u00e4nder sig redan flitigt av dem. Vi m\u00e5 sakna deras drift att skaml\u00f6st byta sj\u00e4lvbekr\u00e4ftande klick mot betalda appl\u00e5der via Swish \u2013 men i st\u00e4llet har vi den solidariska id\u00e9grunden. Lyckas vi skapa fora \u2013 enskilda mediewebbplatser eller samlingspunkter f\u00f6r progressiva medier \u2013 som ter sig solida nog f\u00f6r att r\u00f6relseaktiva och r\u00f6relsesympatis\u00f6rer ska vilja st\u00f6dja dem l\u00f6pande med varsin liten slant, ja d\u00e5 har vi lagt grunden till en r\u00f6relseoffentlighet med f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att v\u00e4xa.<\/p>\n\n\n\n

En stor apparat f\u00f6r ekonomiskt st\u00f6d skulle f\u00f6rst\u00e5s ta mycket tid och energi att bygga upp. Men om n\u00e5gra progressiva r\u00f6relse- och medieakt\u00f6rer g\u00e5r samman g\u00e5r det antagligen att b\u00f6rja i liten skala, fondera medel p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5rs sikt och gradvis b\u00f6rja f\u00f6rdela dem. Ett f\u00f6rsta st\u00f6dinitiativ f\u00f6r just kulturtidskrifterna skulle kunna b\u00f6rja med en riktad appell till alla organisationer och enskilda som vill v\u00e4rna ett levande kulturliv \u2013 och fortlevnaden f\u00f6r den breda kulturdefinition som en g\u00e5ng pr\u00e4glade id\u00e9klimatet runt de svenska kulturtidskrifterna.<\/p>\n\n\n\n

T<\/strong>oivo Jokkala<\/strong> \u00e4r journalist och politisk skribent. Han var verksam som milj\u00f6- och klimatpolitisk r\u00e5dgivare i EU-parlamentets v\u00e4nstergrupp GUE \/NGL i Bryssel mellan 2020 och 2024. Dessf\u00f6rinnan, 2015-2020, var han chefredakt\u00f6r f\u00f6r tidningen Arbetaren. Han har genom \u00e5ren varit engagerad i fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen, milj\u00f6r\u00f6relsen och djurr\u00e4ttsr\u00f6relsen. 2024 gav han ut boken R\u00f6relsesocialism<\/a> \u2013 27 teser om samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring underifr\u00e5n<\/u><\/em> (Verbal f\u00f6rlag) tillsammans med statsvetaren Per-Anders Sv\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s ocks\u00e5: Djupdykning \u2013 Ett boksymposium om R\u00f6relsesocialism<\/a><\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det statliga ekonomiska st\u00f6det till landets kulturtidskrifter ter sig alltmer op\u00e5litligt. Vi m\u00e5ste b\u00f6rja fundera hur vi kan skapa v\u00e5ra egna progressiva st\u00f6dstrukturer, menar Toivo Jokkala i den h\u00e4r ess\u00e4n som j\u00e4mf\u00f6r 1970-talets kulturpolitik med de senaste tio \u00e5rens tilltagande … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1757],"class_list":["post-4410","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-toivo-jokkala"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-198","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4410","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4410"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4410\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4416,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4410\/revisions\/4416"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4410"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4410"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4410"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}