{"id":4422,"date":"2025-08-11T10:54:53","date_gmt":"2025-08-11T09:54:53","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4422"},"modified":"2025-08-11T20:19:15","modified_gmt":"2025-08-11T19:19:15","slug":"ett-boksymposium-om-palestinas-kamp-och-fossilkapitalets-forodelse","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/08\/11\/ett-boksymposium-om-palestinas-kamp-och-fossilkapitalets-forodelse\/","title":{"rendered":"Ett boksymposium om Palestinas kamp och fossilkapitalets f\u00f6r\u00f6delse"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

I boken The Destruction of Palestine is the Destruction of the Earth <\/em><\/a>(2025) argumenterar Andreas Malm f\u00f6r att Israels f\u00f6rst\u00f6relse av Gaza \u00e4r djupt sammankopplad med fossilkapitalismens f\u00f6rst\u00f6relse av jorden. Med utg\u00e5ngspunkt i historiskt och samtida material menar Malm att fossilkapitalet har str\u00e4vat efter att dominera Palestina \u00e4nda sedan 1840 d\u00e5 den brittiska flottans \u00e5ngdrivna kanonb\u00e5tar tvingade igenom ett frihandelsavtal. Idag \u00e4ger det \u201df\u00f6rsta avancerade senkapitalistiska folkmordet\u201d rum med klimatkrisen som fond. Dessutom reflekterar Malm \u00f6ver hur den globala v\u00e4nstern ska f\u00f6rh\u00e5lla sig till det palestinska motst\u00e5ndet och dess olika fraktioner, samt kritiserar dem som reducerar USA:s imperialistiska agerande i regionen till ett resultat av pro-israelisk lobbyverksamhet. H\u00e4r publicerar vi tre kommentarer p\u00e5 boken, med ett efterf\u00f6ljande svar fr\u00e5n Malm.<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Utrota varenda j\u00e4vel i Palestina, varenda fattig p\u00e5 jorden<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Saleh Abdelaziz<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r m\u00f6rka samtid k\u00e4nnetecknas av att vi st\u00e4ndigt tvingas l\u00e4ra oss nya ord f\u00f6r att beskriva saker som aldrig borde intr\u00e4ffa. Vad g\u00e4ller Palestina \u00e4r det ofta ord som slutar p\u00e5 –cide<\/em>, fr\u00e5n latinets caedere, att hugga ner eller d\u00f6da: genocide<\/em> \u2013 folkmord; sociocide<\/em> \u2013 f\u00f6rst\u00f6relse av ett samh\u00e4lle; urbicide<\/em> \u2013 f\u00f6rst\u00f6relse av st\u00e4der; culturcide<\/em> \u2013 f\u00f6rst\u00f6relse av kultur och kulturarv; scholasticide<\/em> \u2013 f\u00f6rst\u00f6relse av skolor och utbildningssystem. \u201cPoeticide. Is that a word? To kill the storytellers, the poets,\u201d fr\u00e5gar den irl\u00e4ndska f\u00f6rfattaren Emer Martin. Hur m\u00e5nga –cide<\/em>-ord kan en plats b\u00e4ra? Hur mycket v\u00e5ld i –cide<\/em>-form kan en plats motst\u00e5?
Palestina \u00e4r en plats av f\u00f6rtrollande sk\u00f6nhet, djup sorg och skr\u00e4ck \u2013 en plats d\u00e4r den koloniala och kapitalistiska v\u00e4rldens mots\u00e4ttningar kulminerar och koncentreras. Den palestinska kampen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte bara en kamp mot sionismen, utan oundvikligen ocks\u00e5 mot de strukturer som uppr\u00e4tth\u00e5ller v\u00e4rlden s\u00e5 som vi k\u00e4nner den. Som titeln p\u00e5 Andreas Malms bok s\u00e5 \u00e4r f\u00f6rst\u00f6relsen av Palestina <\/em>ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00f6relsen av jorden<\/em>. Den palestinska kampen b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r vara allas kamp. I boken l\u00e4gger Malm \u00e4nnu ett ord till f\u00f6rst\u00f6relsens vokabul\u00e4r: paupericide<\/em> \u2013 en term f\u00f6r hur fossilkapitalismen driver en utveckling som g\u00f6r jorden obeboelig. Men hur kan vi f\u00f6rst\u00e5 palestiniernas eviga Nakba<\/em> \u2013 sionismens p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rst\u00f6relse av allt palestinskt \u2013 i relation till den h\u00e4nsynsl\u00f6sa fossilkapitalism som hotar att \u00f6del\u00e4gga hela jorden?
Boken unders\u00f6ker hur f\u00f6rst\u00f6relsen av Palestina och jorden \u00f6msesidigt p\u00e5verkar och formar varandra. Fr\u00e5n mitten av 1800-talet, n\u00e4r det brittiska imperiet bef\u00e4ste sin makt \u00f6ver Palestina och Egypten, till sorgen och motst\u00e5ndet i dagens Gaza. Den brittiska dominansen i regionen m\u00f6jliggjordes av en ny krigsteknologi: \u00e5ngb\u00e5tar drivna av kol, som ersatte de gamla segelb\u00e5tarna. Innan dess hade \u00e5ngkraften redan omvandlat den brittiska ekonomin och skapat en beroenderelation mellan kapitalismen och fossila br\u00e4nslen. F\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till fler marknader och r\u00e5material underkuvade det brittiska imperiet stora delar av v\u00e4rlden. Malm beskriver hur produktions- och krigsteknologier, kapitalism och kolonialism fl\u00e4tas samman i en ond cirkel, d\u00e4r fossila br\u00e4nslen och de koloniserades d\u00f6da kroppar ger systemet n\u00e4ring.
Sionismen tr\u00e4der in i historien som ett av det brittiska imperiets regionala projekt \u2013 ett bos\u00e4ttarkolonialt projekt vars funktion \u00e4r att s\u00e4kra fortsatt dominans \u00f6ver och exploatering av denna del av v\u00e4rlden. Men vilka likheter och skillnader finns mellan sionismens f\u00f6rg\u00f6rande v\u00e5ld mot palestinier och den f\u00f6rst\u00f6relse som fossilkapitalismen och den globala uppv\u00e4rmningen orsakar? \u00c4r skillnaden en fr\u00e5ga om intentioner? Man kan s\u00e4ga att varken n\u00e5gon enskild stat eller n\u00e5got f\u00f6retag hade som uttalat m\u00e5l att d\u00f6da de \u00f6ver 11\u202f000 m\u00e4nniskor som i september 2023 miste livet p\u00e5 grund av den katastrofala \u00f6versv\u00e4mningen i Derna, Libyen. D\u00e4remot finns det \u00f6verv\u00e4ldigande bevis p\u00e5 att den sionistiska entiteten faktiskt har en tydlig avsikt att f\u00f6rst\u00f6ra Gaza. Med andra ord: d\u00e4r folkmordiskt v\u00e5ld riktas mot ett specifikt folk riktas fossilkapitalismens d\u00f6dliga f\u00f6rst\u00f6relse inte mot n\u00e5gon s\u00e4rskild grupp. Ordet pauper<\/em> i paupericide<\/em> kommer fr\u00e5n latin och betyder fattig eller n\u00f6dst\u00e4lld. Paupericide<\/em> betyder allts\u00e5 bokstavligen \u201datt d\u00f6da de fattiga.\u201d Och \u00e4ven om fossilkapitalismen inte alltid har ett specifikt folk som sitt direkta m\u00e5l, f\u00f6rst\u00f6r den b\u00e5de jorden och jordens f\u00f6rd\u00f6mda.
Men \u00e4r inte fr\u00e5gan om intentioner missvisande? Enligt en liberal tolkningsram knyts v\u00e5ld till individer, akt\u00f6rer eller stater som orsakar omedelbar skada p\u00e5 kroppar och egendom. F\u00f6r\u00f6varen m\u00e5ste vara en identifierbar akt\u00f6r med tydliga avsikter \u2013 annars anses det om\u00f6jligt att tala om ansvar eller skuld. Enligt denna logik kan v\u00e5ld aldrig f\u00f6rst\u00e5s som n\u00e5got som \u00e4r strukturellt inb\u00e4ddat i hur den koloniala och kapitalistiska v\u00e4rlden faktiskt fungerar. Samma liberala t\u00e4nkande betraktar folkmordet i Gaza som orsakat av en fascistisk regering med folkmordiska intentioner, snarare \u00e4n som en intensifiering och utvidgning av den Nakba <\/em>som redan p\u00e5g\u00e5r. Boken p\u00e5minner oss om att v\u00e5ldet m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s som en strukturell och historisk process \u2013 inte som specifika akt\u00f6rers pl\u00f6tsliga utbrott.
Boken erbjuder ocks\u00e5 en nyanserad l\u00e4sning av det palestinska motst\u00e5ndet. F\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska v\u00e4nster som gl\u00f6mt bort vad antikolonial kamp inneb\u00e4r \u2013 eller kanske aldrig riktigt f\u00f6rst\u00e5tt den \u2013 kan boken fungera som ett riktm\u00e4rke. En k\u00e4rleksfull inv\u00e4ndning \u00e4r dock att Malm tycks f\u00f6rknippa det sekul\u00e4ra med det goda: ju mer sekul\u00e4rt motst\u00e5ndet \u00e4r, desto b\u00e4ttre \u00e4r det. Men som C.L.R. James argumenterar i A History of Pan-African Revolt<\/a> <\/em>(1938) \u00e5terfinns m\u00e5nga av det antikoloniala motst\u00e5ndets politiska resurser just i de koloniserades egna traditioner. Som exempel kan vi t\u00e4nka p\u00e5 den latinamerikanska befrielseteologin<\/em>. Detta g\u00e4ller \u00e4ven i Palestina, d\u00e4r m\u00e5nga h\u00e4mtar styrka fr\u00e5n islam \u2013 som en k\u00e4lla till r\u00e4ttvisa, t\u00e5lmodighet och gemenskap. Och om m\u00e5nga av de som uts\u00e4tts f\u00f6r paupericide<\/em> har icke-sekul\u00e4ra traditioner, varf\u00f6r inte mobilisera dessa f\u00f6r att utmana den sekul\u00e4ra v\u00e4rldsbild som reducerar naturen till en stum, kalkylerbar och exploaterbar r\u00e5vara, och som d\u00e4rmed bidrar till jordens f\u00f6rst\u00f6relse?<\/p>\n\n\n\n

Saleh Abdelaziz<\/strong> \u00e4r medlem i Kollektivet Jordens F\u00f6rd\u00f6mda<\/a>.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Br\u00e4nd jord i Palestina<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Teemu Vaarakallio<\/strong><\/em>
\u00d6vers\u00e4ttning fr\u00e5n engelska: Mikael Omstedt<\/p>\n\n\n\n

I analysen av kapitalismens historia st\u00f6ter vi ofta p\u00e5 tv\u00e5 konkurrerande f\u00f6rklaringsmodeller: en ekonomisk och en milit\u00e4r. Oavsett om det r\u00f6r sig om koloniala er\u00f6vringar eller inh\u00e4gnandet av allm\u00e4nningarna, uppr\u00e4ttandet av det l\u00f6pande bandet eller polismaktens f\u00f6delse, st\u00e4lls vi g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng inf\u00f6r valet att f\u00f6rst\u00e5 s\u00e5dana r\u00f6relser genom antingen kapitalackumulationens eller s\u00e4kerhetens logik. I grunden handlar det om huruvida historiens drivkraft \u00e4r att maximera f\u00f6rm\u00e5gan att producera eller f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rinta, \u00e4ven om de tv\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s alltid \u00e4r t\u00e4tt sammanfl\u00e4tade.
Den f\u00f6rsta kategorin av orsaker st\u00e5r i centrum f\u00f6r Malms ekomarxistiska f\u00f6rfattarskap. Den h\u00e4r g\u00e5ngen inleder han dock med en skildring av v\u00e5ldets milit\u00e4r-teknologiska utveckling snarare \u00e4n kapitalets r\u00f6relselagar. Ett s\u00e5dant fokus \u00e4r vanligare hos de som betonar imperialismens milit\u00e4ra logik ist\u00e4llet f\u00f6r de ekonomiska f\u00f6rklaringsmodeller Malm annars f\u00f6redrar. Malms inledande analys av en brittisk \u00e5ngdriven kanonb\u00e5ts pulverisering av den palestinska staden Akka i november 1840 liknar s\u00e5ledes den indiske f\u00f6rfattaren Amitav Ghoshs skildring av det koloniala v\u00e5ldet som \u00e5ngb\u00e5ten Nemesis <\/em>tillfogade under det f\u00f6rsta opiumkriget i sin hyllade bok The Nutmeg\u2019s Curse<\/a> <\/em>(2021), som ocks\u00e5 analyserar imperialismens ekologi. Men, till skillnad fr\u00e5n Ghoshs \u00f6nskan att lyfta b\u00e5de m\u00e4nskliga och icke-m\u00e4nskliga orsakssamband, betonar Malm med sitt historiematerialistiska perspektiv fr\u00e4mst ekonomiska f\u00f6rklaringar. Hans fokus ligger p\u00e5 den \u00f6verproduktionskris i det brittiska imperiet som ledde till ett behov (och\/eller vilja) att nyttja kolonialt v\u00e5ld, drivet av fossilbr\u00e4nslen, f\u00f6r att inkorporera fr\u00e4mmande l\u00e4nder och folk i kapitalismen.
Att avg\u00f6ra om s\u00e4kerhet eller ackumulation utg\u00f6r historiens viktigaste drivkraft \u00e4r en m\u00f6dosam uppgift. F\u00f6r i krig och v\u00e5ld \u2013 framf\u00f6r allt i dess imperialistiska och koloniala uttryck \u2013 finner vi en sadism och en villfarelse om \u00f6verh\u00f6ghet som varken kan f\u00f6rklaras med h\u00e4nvisning till ekonomisk rationalitet eller psykologi. Kan Israels v\u00e5ld, till synes utformat f\u00f6r att s\u00e4tta rekord i antal amputerade barn, verkligen h\u00e4rledas till en kapitalistisk logik? Samtidigt, \u00e4r det inte sant att milit\u00e4rt v\u00e5ld oftast gynnar kapitalet, \u00e4ven om det milit\u00e4ra v\u00e5ldets omedelbara orsaker inte \u00e4r ekonomiska?<\/p>\n\n\n\n

Om vi tar Malms p\u00e5st\u00e5ende om att \u201ddet inte finns n\u00e5gra gr\u00e4nser f\u00f6r vad staten Israel kan komma undan med\u201d p\u00e5 allvar, tvingar det oss att v\u00e4cka liv i ovanst\u00e5ende problematik. F\u00f6r om den p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rst\u00f6relsen av Gaza och folkmordet p\u00e5 palestinierna enbart varit ekonomiskt motiverade hade det funnits s\u00e5dana gr\u00e4nser. Eftersom jag tror att Malm har r\u00e4tt n\u00e4r det kommer till Israels gr\u00e4nsl\u00f6sa v\u00e5ld m\u00e5ste vi rikta blicken mot kapitalismens milit\u00e4ra uttryck.<\/p>\n\n\n\n

Ett grundl\u00e4ggande drag i kapitalismen \u00e4r de st\u00e4ndiga os\u00e4kerheter som skapas av vad Karl Marx och Friedrich Engels ben\u00e4mner som det konstanta revolutionerandet av produktivkrafterna. Som de skriver i Kommunistiska manifestet<\/em> pr\u00e4glas kapitalismen av att \u201dallt som \u00e4r fast f\u00f6rflyktigas\u201d. Slutresultatet \u00e4r ett permanent tillst\u00e5nd av os\u00e4kerhet, gentemot vilket kapitalismen lyfts fram som det enda m\u00f6jliga, realistiska och naturliga svaret. S\u00e5ledes r\u00e4ttf\u00e4rdigas kapitalismens till synes storsinta system av kontroll, \u00f6vervakning, tortyr och d\u00f6d.
Detta \u00e4r det historiska uttrycket f\u00f6r liberal s\u00e4kerhet, vilken alltid \u00e4r synkroniserad med os\u00e4kerhet. De som studerar imperialismen har visat p\u00e5 betydelsen av kontroll av land och natur f\u00f6r denna form av s\u00e4kerhet, som omvandlar naturen fr\u00e5n en bebodd plats till en ekonomisk och milit\u00e4r resurs. Men s\u00e4kerhetsapparaten kan aldrig helt och h\u00e5ller koppla av eftersom att s\u00e5v\u00e4l den m\u00e4nskliga som den icke-m\u00e4nskliga naturen st\u00e4ndigt riskerar att bli farlig. Detta \u00e4r den grundl\u00e4ggande insikt som begreppen biopolitik <\/em>och nekropolitik<\/em> bidrar med: kapitalismens fr\u00e4msta m\u00e5ltavla \u00e4r livet sj\u00e4lvt. Och eftersom livet \u00e4r of\u00f6ruts\u00e4gbart kan fara uppst\u00e5 i vilket \u00f6gonblick som helst. Det kan d\u00e4rf\u00f6r inte finnas n\u00e5gra f\u00f6rutbest\u00e4mda gr\u00e4nser f\u00f6r kapitalismens drivkraft att f\u00f6rinta liv i s\u00e4kerhetens namn.
Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att det inte finns n\u00e5gon mots\u00e4ttning mellan liberala, biopolitiska krig och kapitalistiska, geopolitiska krig. Den liberala s\u00e4kerheten \u00e4r inget annat \u00e4n kapitalismens historiska s\u00e4kerhet. I Palestinas f\u00f6rst\u00f6relse \u2013 och alltmer i jordens f\u00f6rst\u00f6relse i den h\u00e5llbara tillv\u00e4xtens namn \u2013 uppl\u00f6ses gr\u00e4nserna mellan det geopolitiska, resursmotiverade kriget och det rasistiskt kodade biopolitiska kriget som riktas mot hotande folkgrupper.<\/p>\n\n\n\n

Malm beskriver hur 7:e oktober krossade Israels k\u00e4nsla av s\u00e4kerhet. Det var inte s\u00e5 att palestinierna pl\u00f6tsligt blev ett hot mot det fossilkapitalistiska systemet, utan snarare att hela det palestinska folket (och det palestinska livet i sig) hotade det liberala livet och det hyperboliska tillst\u00e5nd av s\u00e4kerhet som k\u00e4nnetecknar fossilkapitalismen. D\u00e4rmed blev barnen m\u00e5ltavlor.
Slutligen, eftersom det trots allt r\u00f6r sig om en pamflett, k\u00e4nns det l\u00e4mpligt att avsluta med en kortare och mer uttalat politisk reflektion. I min l\u00e4sning syftar pamfletten till att identifiera en konvergenspunkt f\u00f6r milj\u00f6r\u00f6relsen och den pro-palestinska (och mer generellt anti-imperialistiska) r\u00f6relsen. Huvudargumentet \u00e5terfinns s\u00e5klart i titeln: Palestinas f\u00f6rst\u00f6relse \u00e4r jordens f\u00f6rst\u00f6relse. Oundvikligen st\u00e4lls fr\u00e5gan om Palestinas f\u00f6rst\u00f6relse hade varit mindre politiskt relevant om det inte ocks\u00e5 var jordens f\u00f6rst\u00f6relse. Utifr\u00e5n f\u00f6rfattarens biografiska reflektioner \u00e4r svaret naturligtvis nej. Trots det undrar jag om inte inramningen av det palestinska motst\u00e5ndet som en ekologisk kamp riskerar att f\u00f6rst\u00e4rka vad den palestinska skribenten Mohammed El-Kurd beskriver som behovet att framst\u00e4lla palestinier som \u201cperfekta offer\u201d? Om det \u00e4r s\u00e5, vem f\u00f6rv\u00e4ntar vi oss d\u00e5 att vinna \u00f6ver till kampen? Personligen har jag f\u00f6rlorat intresset f\u00f6r att sk\u00e4rsk\u00e5da folks motiv f\u00f6r att g\u00f6ra det r\u00e4tta; om en s\u00e5dan argumentation hj\u00e4lper mobiliseringen f\u00f6r den palestinska saken m\u00e5ste den vara korrekt. \u00c4nd\u00e5 hoppas jag att ingen i klimatr\u00f6relsen f\u00f6rst m\u00e5ste \u00f6vertygas om att palestinierna \u00e4r ekologiskt progressiva innan de st\u00f6ttar deras r\u00e4tt att g\u00f6ra motst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

Teemu Vaarakallio<\/strong> skriver om s\u00e4kerhets- och milj\u00f6fr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Imperiala intressen och gr\u00e4nsl\u00f6shetens politik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Edda Manga<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om folkmordet i Gaza kan ses som en upprepning och logisk konsekvens av den moderna\/koloniala v\u00e4rldens logik finns det ocks\u00e5 n\u00e5got nytt och apokalyptiskt \u00f6ver det. Dess spektakul\u00e4ra uppvisningar av statlig lagl\u00f6shet hotar den v\u00e4rldsordning vi bebor genom att t\u00f6mma dess grundl\u00e4ggande begrepp p\u00e5 inneh\u00e5ll: krig, r\u00e4tt till sj\u00e4lvf\u00f6rsvar, humanit\u00e4r r\u00e4tt, m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, internationell lag, legitima m\u00e5l, proportionalitet, skydd f\u00f6r civila och inte minst \u201dm\u00e4nskligheten\u201d. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inget nytt att en statsmakt i praktiken agerar emot ideologins eller \u201dr\u00e4ttens\u201d framsida. Det som skiljer detta brott mot m\u00e4nskligheten fr\u00e5n andra som \u00e4gt rum efter att begreppet etablerades \u00e4r hur den israeliska statsmakten offentligt demonstrerar r\u00e4ttens obscena baksida som ett s\u00e4tt att de facto<\/em> etablera en ny ordning \u2013 att helt enkelt byta spel.<\/p>\n\n\n\n

Inf\u00f6r folkmordets exemplariska gr\u00e4nsl\u00f6shet f\u00f6rv\u00e4ntar sig Malm \u2013 som fr\u00e5n etisk synvinkel placerar sig inuti humanismens diskurs \u2013 indignation hos varje vettig m\u00e4nniska och avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n varje stat som g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att tillh\u00f6ra det internationella samfundet. Han st\u00e4ller d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5gan varf\u00f6r l\u00e4nder som Storbritannien och Frankrike inte bara passivt ser p\u00e5 utan \u00e4ven aktivt medverkar till folkmordet. Varf\u00f6r \u00e4r Palestinas f\u00f6rst\u00f6relse inte bara ett m\u00e5l f\u00f6r staten Israel utan ocks\u00e5 f\u00f6r det amerikanska imperiet? Varf\u00f6r drivs detta folkmord som ett transnationellt projekt av de \u201davancerade kapitalistiska l\u00e4nder\u201d vars hegemoni vilat p\u00e5 modern humanism?
Malm svarar genom att dra paralleller till det globala fossilkapitalets gr\u00e4nsl\u00f6sa f\u00f6rst\u00f6relse. P\u00e5 samma s\u00e4tt som det inte finns n\u00e5gra gr\u00e4nser f\u00f6r Israels v\u00e5ld mot palestinierna finns det inga gr\u00e4nser f\u00f6r den fossilutvinning som driver klimatkollapsen. Genom att knyta samman fossil energi, historisk kolonial expansion och de v\u00e4sterl\u00e4ndska imperiernas l\u00e5ngvariga mobilisering av judiska bos\u00e4ttningar i Palestina som geopolitisk maktstrategi erbjuder Malm en viktig materialistisk f\u00f6rst\u00e5else av v\u00e5ldets struktur. Folkmord och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relse binds samman som uttryck f\u00f6r ett fossilt imperium som riktar energi och v\u00e5ldskapital mot expansion, kontroll och vinst, oavsett konsekvenserna f\u00f6r m\u00e4nskligt liv och planetens \u00f6verlevnad.
H\u00e4r skulle jag vilja gr\u00e4va vidare. Med tanke p\u00e5 dessa kapitalistiska eller imperiala \u201dintressens\u201d uppenbara suicidala tendenser uppst\u00e5r fr\u00e5gan om hur och varf\u00f6r de kan framst\u00e5 som rationella, \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda eller oundvikliga. Malm g\u00e5r snabbt fram i fr\u00e5gan om intressenas historiska utveckling och ibland kan det l\u00e5ta som att de p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r sj\u00e4lvklara, naturliga eller logiska komponenter av det kapitalistiska eller technofolkmordiska systemet. I ett svar till en av sina kritiker \u2013 som insisterar p\u00e5 den israeliska lobbyns agentskap \u2013 utvecklar Malm sin f\u00f6rst\u00e5else av imperiala intressen. Han beskriver dem som \u201d[politiska] projekt som drivs av en inre dynamik, som verkar \u00f6ver en l\u00e5ng tidsperiod men kondenseras i varje historisk situation och uttrycks genom handlingar och tankar hos imperiets h\u00e4rskande klasser, i syfte att f\u00f6rsvara och utvidga dess makt och, i sista hand \u2013 i den m\u00e5n vi talar om kapitalistiska imperier som USA \u2013 fr\u00e4mja kapitalackumulation, s\u00e4rskilt det kapital som \u00e4r baserat i metropolen, s\u00e5som det amerikanska kapitalet. Denna definition \u00e4r fullt f\u00f6renlig med att projektet kan misslyckas eller leda till olyckor. Ett projekt kan ligga i imperiets intresse och \u00e4nd\u00e5, med tiden, fr\u00e4mst leda till problem f\u00f6r det.\u201d
Men det besvarar inte fr\u00e5gan om hur det \u00e4r politiskt<\/em> m\u00f6jligt att normalisera ett tillst\u00e5nd d\u00e4r Israels v\u00e5ld mot palestinier saknar gr\u00e4nser och d\u00e4r utvinning av fossila br\u00e4nslen och avverkning av skog forts\u00e4tter att \u00f6ka trots att konsekvenserna \u00e4r k\u00e4nda.<\/p>\n\n\n\n

Malms engagerande text v\u00e4cker fler fr\u00e5gor. Kanske bevittnar vi ett steg bort fr\u00e5n den humanistiska v\u00e4rldsordning som vilar p\u00e5 id\u00e9n om alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde och vars ideologiska framsida erk\u00e4nner frihet, j\u00e4mlikhet, r\u00e4ttvisa och fred som politiska m\u00e5l? Men vad \u00e4r det f\u00f6r v\u00e4rldsordning vi i s\u00e5 fall kliver in i? Vad m\u00f6jligg\u00f6r att s\u00e5 m\u00e5nga inom imperiets befolkningar finner sig i rollen som passiv \u00e5sk\u00e5dare eller aktivt v\u00e4ljer att titta bort? Vilka mekanismer m\u00f6jligg\u00f6r detta? \u00c4r det f\u00f6r att v\u00e5ra \u201dintressen\u201d och subjektiviteter \u00e4r strukturerade p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r dem f\u00f6renliga med det fossila imperiets \u201dintressen\u201d eller finns det andra sk\u00e4l?
I det h\u00e4r sammanhanget tror jag att analysen kr\u00e4ver ett utforskande av den imperialistiska maktut\u00f6vningens kulturella, affektiva och estetiska dimensioner. Sitt v\u00e4largumenterade och genomg\u00e5ende materialistiska perspektiv till trots noterar Malm vissa affektiva mekanismer och drivkrafter i sin analys: fossilkapitalets apatisk-strukturella natur; rasismens differentiering av olika befolkningars s\u00f6rjbarhet; hur \u201dhat\u201d och hotad h\u00f6gteknologisk dominansposition driver Israels v\u00e5ld mot palestinier. Han redog\u00f6r \u00e4ven f\u00f6r hur religi\u00f6sa f\u00f6rest\u00e4llningar spelat roll f\u00f6r m\u00e4nniskors identifiering med det brittiska imperiets mission och mobilisering f\u00f6r det sionistiska projektet. Men dessa observationer f\u00f6rblir teoretiskt underutvecklade och marginaliseras i analysen.<\/p>\n\n\n\n

Jag saknar ocks\u00e5 ett genusperspektiv. Malms fokus p\u00e5 fossila br\u00e4nslen, krigsmaskinerier, stormaktspolitik och kapitalackumulation som historiska drivkrafter bortser fr\u00e5n hur imperiers makt reproduceras genom k\u00f6nad arbetsdelning och kontroll \u00f6ver relationellt och reproduktivt arbete. Detta leder till att imperialismens maktut\u00f6vande och v\u00e5ld ensidigt tolkas i f\u00f6rh\u00e5llande till imperiets behov att kontrollera resurser och territorier och f\u00f6rbiser dess str\u00e4van att kontrollera och strukturera m\u00e4nniskors relationer till varandra, till naturen och till tid. I Gaza riktas v\u00e5ldet mot familjestrukturer, barnaf\u00f6dande, v\u00e5rdtillg\u00e5ng och r\u00f6relse mellan kroppar. Sj\u00e4lva reproduktionsf\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r m\u00e5ltavlan. Klimatv\u00e5ldet riktas ocks\u00e5 mot relationella system och bryter upp band mellan m\u00e4nniskor och land, mellan generationer, mellan arter. Om sambandet mellan folkmord och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring unders\u00f6ks utan att detta \u201dintresse\u201d att kontrollera relationellt och reproduktivt arbete synligg\u00f6rs blir det sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r v\u00e5ldet strukturellt och systematiskt riktas mot kvinnor och barn <\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n


Slutligen vill jag lyfta fram ett intressant sp\u00e5r som r\u00f6r de politiska m\u00f6jlighetsbetingelserna f\u00f6r en gr\u00e4nsl\u00f6shetens politik. I relation till detta refererar Malm sporadiskt till \u201dinterimperiala rivaliteter\u201d, med h\u00e4nvisning till de brittiska och amerikanska imperiernas relationer till det osmanska imperiet, Sovjetunionen och Kina. I Inter-imperiality: Vying Empires, Gendered Labor, and the Literary Arts of Alliance <\/a><\/em>(2020) argumenterar Laura Doyle f\u00f6r att imperier alltid formas i relation till varandra, och att \u00e4ven antiimperiala r\u00f6relser agerar inom ett multivektoriellt maktf\u00e4lt snarare \u00e4n mot en enskild f\u00f6rtryckare.1<\/sup><\/a><\/sup> Hon skriver ocks\u00e5 fram att imperiella befolkningars agens sker inom ramarna f\u00f6r ett strategiskt f\u00f6rhandlande mellan olika imperier. En tanke som uppst\u00e5r \u00e4r att folkmordets gr\u00e4nsl\u00f6sa publika v\u00e5ld sker i en \u201dglobaliserad v\u00e4rld\u201d som ser ut som ett enda fossilt imperium utan utsida. I vilken m\u00e5n \u00e4r bortraderandet av det f\u00f6rhandlingsutrymme som konkurrerande imperier skapat en avg\u00f6rande m\u00f6jlighetsbetingelse f\u00f6r gr\u00e4nsl\u00f6shetens politik? Och vad inneb\u00e4r detta f\u00f6r motst\u00e5ndet?<\/p>\n\n\n\n

E<\/strong>dda Manga<\/strong> \u00e4r id\u00e9historiker och verksam vid M\u00e5ngkulturellt centrum, Botkyrka<\/p>\n\n\n\n

1<\/a> Med multivektoriellt avses ett maktf\u00e4lt d\u00e4r flera krafter \u2013 imperier, stater, r\u00f6relser \u2013 samtidigt verkar och d\u00e4r deras respektive riktning och styrka kan p\u00e5verka varandra n\u00e4r de m\u00f6ts. Begreppet anv\u00e4nds h\u00e4r i anslutning till Laura Doyles teori om inter-imperialitet, som betonar att \u00e4ven antiimperiala akt\u00f6rer agerar inom ett landskap pr\u00e4glat av flera korsande och f\u00f6r\u00e4nderliga maktvektorer. Det multivektoriella perspektivet skiljer sig fr\u00e5n begrepp som intersektioner, som ofta anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva hur maktordningar sammanfaller i en punkt eller ett subjekt. Det multivektoriella betonar i st\u00e4llet den dynamik som uppst\u00e5r i m\u00f6tet mellan krafter \u2013 hur de kan f\u00f6rst\u00e4rka, f\u00f6rsvaga eller omdirigera varandra \u2013 och m\u00f6jligg\u00f6r d\u00e4rmed en mer r\u00f6rlig f\u00f6rst\u00e5else av makt, positionering och politisk strategi.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Svar fr\u00e5n Andreas Malm<\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag skriver de h\u00e4r orden, p\u00e5 kv\u00e4llen den 19 maj 2025, har min v\u00e4n fr\u00e5n Khan Younis nyss gett mig sin senaste uppdatering om sin moster, hans enda sl\u00e4kting kvar i livet inne i Gaza (sj\u00e4lv befinner han sig i Qatar). \u201dOrder om att evakuera i dag. Hon l\u00e4mnar allting bakom sig. Det var redan illa nog att hon bodde i v\u00e5rt hus d\u00e4r hela v\u00e5r familj massakrerades \u2013 dessf\u00f6rinnan sov hon i al-Mawasi, i ett t\u00e4lt \u2013 nu m\u00e5ste hon ta sig tillbaka dit eller n\u00e5gon annanstans f\u00f6r Khan Younis ska evakueras. Khan Younis finns inte mer.\u201d Det sista som \u00e5terst\u00e5r av staden och l\u00e4gret pulvriseras i detta nu. Mina minnen fr\u00e5n Khan Younis samlas i ett best\u00e5ende intryck: jag har aldrig sett en plats med ett s\u00e5dant kompakt folkmyller p\u00e5 gatorna, s\u00e5 oerh\u00f6rt m\u00e5nga m\u00e4nniskor sammanpressade i klaustrofobiskt tr\u00e5ng stadsmilj\u00f6, som om varje gr\u00e4nd var fylld av en massdemonstration \u2013 s\u00e5 m\u00e5nga individer upptagna av sina dagliga \u00e4renden, inst\u00e4ngda, kringr\u00e4nda, inl\u00e5sta av ett enda sk\u00e4l: deras f\u00f6r\u00e4ldrar var inte judar utan palestinier. D\u00e4rf\u00f6r ska de nu ocks\u00e5 utpl\u00e5nas. Folkmordet v\u00e4xlas upp i en \u00e4n h\u00f6gre niv\u00e5 av utrotningskrig och jag plockar fram mina gamla svartvita foton fr\u00e5n Gaza och allting bara forts\u00e4tter mot slutpunkten och jag famlar efter mening, jag f\u00f6rbannar denna f\u00f6rbannade v\u00e4stv\u00e4rld som inte l\u00e5ter detta ske i n\u00e5gon slags passiv \u00e5sk\u00e5darst\u00e4llning utan aktivt genomf\u00f6r detta mord <\/em>p\u00e5 det enda folk jag n\u00e5gonsin har velat kalla mitt, jag f\u00f6rbannar V\u00e4nsterpartiet och hela j\u00e4vla Sverige men mest av allt f\u00f6rbannar jag mig sj\u00e4lv: Vad har jag gjort? Vad har min insats varit? Vad har jag varit beredd att offra? Vad gjorde jag n\u00e4r det palestinska folket st\u00e4lldes inf\u00f6r sionismens slutgiltiga l\u00f6sning?<\/p>\n\n\n\n

Kamrater, l\u00e5t oss vara eniga om en sak: hade det funnits en v\u00e4nster v\u00e4rd namnet i dagens Europa skulle det palestinska motst\u00e5ndet haft sin pendang i norr. En g\u00e5ng i tiden existerade en s\u00e5dan anti-imperialistisk front i Europa, en som \u00e4gnade sig \u00e5t handfast solidaritet med palestinier och andra f\u00f6rtryckta folk; den uppl\u00f6stes och f\u00f6rsvann ur historien \u00e5ren runt 1991. Sedan dess finns bara de ohejdade katastroferna.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I detta absoluta m\u00f6rker och tomrum \u00e4r det \u00e5tminstone gott att ha kamrater att tala med: jag \u00e4r tacksam f\u00f6r kommentarerna till min lilla pamflett The Destruction of Palestine Is the Destruction of the Earth<\/em>. N\u00e5gra kortfattade tankar som svar. Saleh Abdelaziz skriver klokt och drabbande om hur Palestina \u00e4r ett laboratorium f\u00f6r nya former av \u201d-cide\u201d. Om jag f\u00f6rst\u00e5r honom r\u00e4tt ifr\u00e5gas\u00e4tter han distinktionen mellan ett folkmord som grundas i explicita intentioner och andra former av massmord som saknar s\u00e5dana avsiktsf\u00f6rklaringar, men jag tror att den f\u00f6rblir viktig att uppr\u00e4tth\u00e5lla: de sju miljoner m\u00e4nniskor som d\u00f6das av luftf\u00f6roreningar varje \u00e5r \u00e4r inte offer f\u00f6r folkmord. Olika v\u00e5ldsformer har olika kvaliteter och modaliteter; folkmord definieras just av det utsagda m\u00e5let att utpl\u00e5na en folkgrupp p\u00e5 grund av dess identitet som s\u00e5dan. En hel yrkesk\u00e5r av folkmordsexperter \u2013 eventuellt tvivlande l\u00e4sare rekommenderas att f\u00f6lja den ledande Journal of Genocide Research<\/a><\/em> \u2013 har p\u00e5visat att det som nu sker i Gaza om n\u00e5got \u00e4r ovanligt bland folkmord f\u00f6r att avsiktsf\u00f6rklaringarna varit s\u00e5 m\u00e5nga, s\u00e5 of\u00f6rblommerade, s\u00e5 skaml\u00f6sa. (F\u00f6r n\u00e5gon m\u00e5nad sedan, Knessetledamot f\u00f6r det regeringsb\u00e4rande Likudpartiet Moshe Saada: \u201dJa, det \u00e4r v\u00e5r plikt att sv\u00e4lta ut Gazas befolkning.\u201d F\u00f6r ett par veckor sedan, den ledande teveproducenten Elad Barashi: \u201dVi borde fylla Gaza med gaskammare och t\u00e5g och g\u00f6ra slut p\u00e5 den h\u00e4r historien. L\u00e5t det ske en F\u00f6rintelse i Gaza.\u201d Idag, finansminister Bezalel Smotrich: \u201dVi utpl\u00e5nar\/f\u00f6rst\u00f6r\/f\u00f6rintar\/tillintetg\u00f6r\u201d \u2013 exakt svensk \u00f6vers\u00e4ttning \u00e4r oklar \u2013 \u201dnu allt som \u00e5terst\u00e5r av Gaza.\u201d) Det h\u00e4r \u00e4r speciellt. Det f\u00f6rtj\u00e4nar sin egen brottskategori. Men bland folkmord \u00e4r detta exceptionellt av ett annat sk\u00e4l, som jag f\u00f6rs\u00f6kte ringa in i min pamflett: aldrig tidigare har de mest avancerade kapitaliststaterna under detta stadium av senkapitalism s\u00e5 direkt organiserat och f\u00f6r\u00f6vat ett folkmord. Det \u00e4r inte bara entitetens folkmord. Det \u00e4r hela imperiets \u2013 USA, Storbritanniens och, ja, Sveriges.<\/p>\n\n\n\n

Vad g\u00e4ller fr\u00e5gan om sekularism inst\u00e4mmer jag med kamrat Abdelaziz i fr\u00e5ga om islam. Jag bugar mig i respekt f\u00f6r islam som reservoar f\u00f6r \u00f6verlevnad och st\u00e5ndaktighet och motst\u00e5nd i Palestina. Sj\u00e4lv \u00e4r jag dock inte praktiserande muslim; jag \u00e4r kommunist av en gammal sort och har mina n\u00e4rmsta ideologiska bundsf\u00f6rvanter i den palestinska v\u00e4nstern \u2013 som, naturligtvis, bugar sig i respekt f\u00f6r Hamas och Jihad och varje martyr de offrar i kampen, fr\u00e5n Yahia Sinwar till Abu Hamza (och, gud f\u00f6rbjude, nu senast Mohammed Sinwar). Ja, de islamistiska fraktionerna leder kampen; och ja, ingen attityd gentemot dem \u00e4r rimlig annat \u00e4n den st\u00f6rsta respekt. Men jag h\u00e5ller inte med Abdelaziz om att en sekul\u00e4r v\u00e4rldsbild skulle reducera \u201dnaturen till en stum, kalkylerbar och exploaterbar r\u00e5vara, och d\u00e4rmed bidrar till jordens f\u00f6rst\u00f6relse.\u201d Detta l\u00e5ter som en tankeg\u00e5ng inspirerad av Mohamed Amer Mezianes bok The States of the Earth: An Ecological and Racial History of Secularization<\/a><\/em> (London: Verso, 2024). D\u00e4r drivs tesen att det finns en s\u00e4rskild koppling mellan sekularisering och fossilbr\u00e4nslef\u00f6rbr\u00e4nning, utifr\u00e5n observationen att brittiska kolreserver b\u00f6rjade utnyttjas gr\u00e4nsl\u00f6st n\u00e4r klostren fr\u00e5ntogs dem och den sekul\u00e4ra staten och marknaden tog \u00f6ver. Meziane bortser h\u00e4r fr\u00e5n en hel rad komplikationer, exempelvis det faktum att v\u00e4rldens fr\u00e4msta olje- och gasnationer i dag genomsyras av en religi\u00f6s tro p\u00e5 de fossila br\u00e4nslenas v\u00e4lsignelse: fr\u00e5n gulf till gulf, fr\u00e5n Texas till Teheran har gudomliga v\u00e4rden investerats i fyndigheterna \u2013 det \u00e4r Gud som gett ossdenna rikedom att v\u00e4ltra oss i. Det g\u00e5r en b\u00e5ge av antisekul\u00e4r fossilfanatism fr\u00e5n Vita huset till huset Saud. Sekularism \u00e4r inte mer av ett br\u00e4nsle i jordens f\u00f6rst\u00f6relse \u00e4n vad religion \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Teemu Vaarakallio reser flera h\u00f6grelevanta fr\u00e5gor om relationen mellan kapitalackumulation och krig. Jag h\u00e5ller helt med om att det saknas ekonomisk rationalitet i detta folkmord, precis som i m\u00e5nga andra \u2013 F\u00f6rintelsen, folkmordet i Bosnien, det i Rwanda. Som Sara Roy visade i sin nu kusligt profetiska klassiker The Gaza Strip: The Political Economy of De-Development <\/em>(Washington: Institute for Palestine Studies, 1995) sl\u00e4ppte sionismens aggressioner vinstkalkylerna i ett tidigt skede och intresserade sig inte f\u00f6r att exploatera utan f\u00f6r att eliminera det palestinska folket (en distinktion som senare kodifierades i skolan f\u00f6r studier av bos\u00e4ttarkolonialism). Vad som d\u00e4remot f\u00f6rblir betingat av kapitalackumulationens logik \u2013 men den logiken \u00e4r aldrig ren eller separat fr\u00e5n imperialistiskt v\u00e5ld, som vi l\u00e4rt oss sedan Rosa Luxemburg \u2013 \u00e4r det v\u00e4sterl\u00e4ndska imperiets st\u00f6d till entiteten.[1] Om denna dialektik ger oss Vaarakallio flera t\u00e4nkv\u00e4rda formuleringar. Men han missf\u00f6rst\u00e5r mig om han tror att jag uppmanar klimatr\u00f6relsen att st\u00f6dja palestinierna av n\u00e5got annat sk\u00e4l \u00e4n deras egen status som m\u00e4nniskor; i min polemik med Matan Kaminer argumenterade jag uttryckligen f\u00f6r att de varken f\u00f6rtj\u00e4nar mer eller mindre st\u00f6d om deras motst\u00e5nd skulle ha inslag av fossilbr\u00e4nslef\u00f6rbr\u00e4nning. Po\u00e4ngen \u00e4r en annan. S\u00e5 som borgarsamh\u00e4llet har svurit sig samman i Palestinas f\u00f6rst\u00f6relse, s\u00e5 har det ocks\u00e5 svurit sig till f\u00f6rst\u00f6relsen av planeten medelst maximal utvinning av fossila br\u00e4nslen. Den f\u00f6rra processen \u00e4r en kristalliserad f\u00f6rhandsgestaltning av den senare.<\/p>\n\n\n\n

Edda Manga efterlyser fokus p\u00e5 affektiva dimensioner och genus. L\u00e5t mig p\u00e5peka att denna korta pamflett best\u00e5r av manuset till en f\u00f6rel\u00e4sning samt tv\u00e5 repliker till kritiker. Jag har p\u00e5 senare tid skrivit tv\u00e5 l\u00e4ngre b\u00f6cker, White Skin, Black Fuel: On the Dangers of Fossil Fascism<\/a><\/em> tillsammansmed Zetkinkollektivet (London: Verso, 2021) och The Long Heat: Climate Politics When It\u2019s Too Late<\/em> <\/a>tillsammans med Wim Carton (London: Verso, 2025) som b\u00e5da behandlar psykiska aspekter av fossilbr\u00e4nslehelvetet relativt ing\u00e5ende och har genusperspektiv. Denna lilla skrift var nu ett resultat av n\u00e5gra f\u00e5 veckors arbete. Jag h\u00e4nvisar till n\u00e4mnda studier f\u00f6r n\u00e5gra bidrag till f\u00f6rs\u00f6ken att reda ut varf\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor i nord \u2013 s\u00e5 m\u00e5nga vita m\u00e4n i synnerhet \u2013 \u00e4r s\u00e5 djupt libidinalt investerade i destruktionen av jorden i allm\u00e4nhet och icke-vita folk \u2013 f\u00f6rst och fr\u00e4mst palestinier \u2013 i synnerhet. \u00d6ver dem vilar flera sorters f\u00f6rbannelser.<\/p>\n\n\n\n

Adreas Malm<\/strong> \u00e4r lektor i humanekologi vid Lunds universitet<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I boken The Destruction of Palestine is the Destruction of the Earth (2025) argumenterar Andreas Malm f\u00f6r att Israels f\u00f6rst\u00f6relse av Gaza \u00e4r djupt sammankopplad med fossilkapitalismens f\u00f6rst\u00f6relse av jorden. Med utg\u00e5ngspunkt i historiskt och samtida material menar Malm att … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[341,1770,1772,1771],"class_list":["post-4422","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-andreas-malm","tag-edda-manga","tag-saleh-abdelaziz","tag-teemu-vaarakallio"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-19k","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4422","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4422"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4442,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4422\/revisions\/4442"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4422"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}