{"id":4467,"date":"2025-08-30T09:43:52","date_gmt":"2025-08-30T08:43:52","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4467"},"modified":"2025-08-30T09:43:54","modified_gmt":"2025-08-30T08:43:54","slug":"anders-karlsson-sveriges-roll-i-det-imperialistiska-systemet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/08\/30\/anders-karlsson-sveriges-roll-i-det-imperialistiska-systemet\/","title":{"rendered":"Anders Karlsson: Sveriges roll i det imperialistiska systemet"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n
\n
\"\"<\/a>
Torkil Lauesen
I imperialismens k\u00f6lvatten.
Sveriges roll i det imperialistiska systeme<\/em>t
Koloni f\u00f6rlag, 2024<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Torkil Lauesen (f\u00f6dd 1952) blev under 1970-talet medlem i Kommunistisk Arbejdskreds (KAK), ett maoistiskt parti. Efter en brytning 1979 blev han en ledande kraft i den s\u00e5 kallade Blekingegadeligan, utifr\u00e5n den gata i K\u00f6penhamn d\u00e4r dess lokal var bel\u00e4gen. Organisationen koncentrerade sig p\u00e5 att genom aktioner mot v\u00e4rdetransporter och post\/bankkontor f\u00e5 in pengar till PFLP:s v\u00e4pnade kamp f\u00f6r ett fritt Palestina. Denna illegala verksamhet slutade med att Lauesen 1991-1995 tvingades avtj\u00e4na ett f\u00e4ngelsestraff.
Tiden i f\u00e4ngelse utnyttjade han till studier i politisk teori, vilket ledde fram till en akademisk examen. Under senare decennier har Lauesen skrivit en rad b\u00f6cker om politisk kamp och antiimperialistisk strategi \u2013 med globala Syd som fokus. I imperialismens k\u00f6lvatten \u2013 Sveriges roll i det imperialistiska systemet<\/em> (utgiven p\u00e5 engelska 2021 och i svensk \u00f6vers\u00e4ttning 2024) dissekerar Sveriges roll och position i detta system fr\u00e5n 1500-talet och fram till v\u00e5ra dagar, samtidigt som Lauesen \u00e4ven analyserar sj\u00e4lva systemets utveckling och f\u00f6r\u00e4ndring \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Tidigare har mest uppm\u00e4rksamhet lagts p\u00e5 enskilda exempel av svensk imperialism, som f\u00f6retaget LAMCO:s verksamhet i Liberia under 1960- och 70-talet. Eller s\u00e5 har det med statistikens hj\u00e4lp tydliggjorts hur betydande svenska investeringar varit i l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder under best\u00e4mda perioder. En po\u00e4ng med Lauesens bok \u00e4r att han t\u00e4mligen konkret visar hur den svenska imperialismen format och tagit sig nya gestalter under hela historiens lopp \u2013 med transformationer i det egna inhemska produktionss\u00e4ttet som f\u00f6rst\u00e5elseb\u00e4rande bakgrund.<\/p>\n\n\n\n

Svenskt j\u00e4rn<\/strong>
Lauesen beskriver hur Sverige i stormakternas k\u00f6lvatten sj\u00e4lvt f\u00f6rs\u00f6kte bli en kolonialmakt men misslyckades. Ett antal fort uppr\u00e4ttades i mitten av 1600-talet p\u00e5 Afrikas v\u00e4stkust i nuvarande Ghana, men de kom snart att er\u00f6vras av Danmark. Lika illa gick det med ett f\u00e4ste i Sydafrika som snart togs i besittning av Neder\u00adl\u00e4nderna. Kung Gustav III k\u00f6pte den karibiska \u00f6n Saint Barth\u00e9lemy av Frankrike, men han blev lurad. \u00d6n hade inget dricksvatten, d\u00e5lig od\u00adlingsmark och f\u00e5 inv\u00e5nare \u2013 den kom sedermera att s\u00e4ljas tillbaka till Frankrike.
Sverige kom \u00e4nd\u00e5 i h\u00f6g grad att berika sig p\u00e5 kolonialismen. V\u00e5rt land var den ledande eu\u00adropeiska j\u00e4rnexport\u00f6ren under 1600-talet. Det svenska j\u00e4rnet ingick p\u00e5 flera s\u00e4tt i den kolonia\u00adla triangelhandeln mellan Afrika, Amerika och Europa. Det anv\u00e4ndes som handelsvaluta f\u00f6r att k\u00f6pa slavar i Afrika, f\u00f6r tillverkning av kedjor och galler f\u00f6r att h\u00e5lla slavarna inl\u00e5sta och till jordbruksredskap i kolonierna. F\u00f6rutom j\u00e4rn exporterade Sverige timmer och sill, som mat \u00e5t slavarna, till kolonierna. I geng\u00e4ld importera\u00addes socker, tobak och bomull. \u00c5r 1731 grundades Ostindiska Kompaniet som under detta sekel fraktade en omfattande del av det kantonesiska t\u00e9et till Europa vilket var den snabbast v\u00e4xande varan i den tidens globala ekonomi. \u00d6verhuvud\u00adtaget v\u00e4xte den svenska handelsflottan snabbt och det ber\u00e4knas att den vid slutet av 1800-talet var den tredje eller fj\u00e4rde viktigaste i v\u00e4rlden. Allt detta utgjorde basen f\u00f6r det handelskapital som sedermera till betydande delar kom att omvandlas till industrikapital.
Sverige blev s\u00e5ledes ingen st\u00f6rre kolonialmakt men kom att flyta med i k\u00f6lvattnet av de euro\u00adpeiska stormakternas uppdelning av v\u00e4rlden. V\u00e5rt land var representerat med en delegation vid Berlinkongressen 1884-85 n\u00e4r Afrika styck\u00adades upp med penna och linjal. Delegationens strategi var att s\u00e4kra Sveriges intressen genom speciella avtal med de stora kolonialmakterna. Speciellt m\u00e4rktes avtalet med Belgien och dess kung Leopold II; om kolonisationen av det v\u00e4l\u00addiga och mineralrika Kongo d\u00e4r inte bara svens\u00adka sj\u00f6m\u00e4n, aff\u00e4rsm\u00e4n och mission\u00e4rer \u2013 utan \u00e4ven milit\u00e4rer \u2013 kom att spela en viktig roll. I ett brev till svenska kungen Oscar II skrev Leopold att Sverige redan \u201dtillhandah\u00e5llit ett st\u00f6rre antal utomordentliga officerare\u2026Viktiga sta\u00adtioner, centrala noder f\u00f6r vidstr\u00e4ckta omr\u00e5den mitt i Afrika, sk\u00f6ts idag av svenskar\u201d. Kongo \u00e4r idag k\u00e4nt som ett av kolonisationens allra mest brutala uttryck; fr\u00e5n 1884 till 1911 ber\u00e4knas den inhemska befolkningen minskat fr\u00e5n ungef\u00e4r 20 miljoner till endast 8,5 miljoner.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Kapitalexporten tar fart<\/strong>
Fr\u00e5n senare delen av 1800-talet gick kapitalis\u00admen in i en ny fas n\u00e4r f\u00f6retagens direktinves\u00adteringar utomlands blev en avg\u00f6rande faktor. Storkapitalet spr\u00e4ngde nu p\u00e5 allvar nationalsta\u00adtens bojor: \u201dKapital-exporten erh\u00e5ller synnerlig betydelse\u201d, som Lenin skrev i sin bok Impe\u00adrialismen som kapitalismens h\u00f6gsta stadium<\/em> (1917). Jakten p\u00e5 r\u00e5varor, billig arbetskraft och avs\u00e4ttningsmarknader sk\u00e4rpte mots\u00e4ttning\u00adarna mellan de europeiska kolonialmakterna \u2013 \u201dthe scramble for Africa\u201d. Det var fr\u00e4mst det expanderande tyska kapitalet som t\u00f6rstade efter ytterligare landomr\u00e5den \u2013 i konkurrens med brittiskt och franskt kapital, friktioner som i f\u00f6rl\u00e4ngningen ledde fram till F\u00f6rsta v\u00e4rldskri\u00adgets slakt. Lenin menade ocks\u00e5 att de av impe\u00adrialismen inkasserade vinsterna lade grunden till att det utkristalliserade sig privilegierade skikt inom arbetarr\u00f6relsen, som en bidragande orsak till att de socialdemokratiska ledningarna vid krigsutbrottet 1914 sl\u00f6t upp bakom sin egna nations borgarklass: \u201dDet \u00e4r klart att man med en s\u00e5dan gigantisk extraprofit (emedan den erh\u00e5lles ut\u00f6ver den profit som kapitalisterna utpressar av arbetarna i sitt ’eget’ land) kan muta arbetarledarna och det \u00f6vre skiktet av arbetararistokratin\u201d.
F\u00f6r svenskt vidkommande var det under mel\u00adlankrigstiden som den industriella expansionen tog riktig fart. Electrolux kom med dammsuga\u00adre och en rad andra hush\u00e5llsapparater och idag \u00e4r f\u00f6retaget v\u00e4rldens n\u00e4st st\u00f6rsta tillverkare inom detta gebit. Redan var SKF v\u00e4rldsledande i produktionen av kullager och ur SKF bildades Volvo 1927 med sin tillverkning av person- och lastbilar. Saab, ett annat av den svenska kapitalismens historiska flaggskepp, bildades 1937 \u2013 till en b\u00f6rjan koncentrerat p\u00e5 tillverkning av vapensystem, flygplan och elektronik men fr\u00e5n 1947 \u00e4ven personbilar. Lauesen \u00e4gnar ocks\u00e5 ett avsnitt \u00e5t att beskriva Kreugerkoncernens spikraka uppg\u00e5ng under 1920-talet och seder\u00admera krasch n\u00e4r den stora depressionen fr\u00e5n 1929 svepte \u00f6ver v\u00e4rlden \u2013 med Ivar Kreugers chockerande sj\u00e4lvmord 1932 i sin l\u00e4genhet i Paris som den dramatiska finalen. Ur askan reste sig familjen Wallenberg som den svenska kapitalismens m\u00e4ktigaste kraft. Visst skildrar Lauesen Ivar Kreuger och hans imperiums vi\u00addunderliga berg- och dalbanef\u00e4rd p\u00e5 ett levande och initierat s\u00e4tt. Men i denna passage saknar jag en \u00f6vergripande bild av hur omfattande de svenska direktinvesteringarna utomlands var under mellankrigstiden och hur det p\u00e5verkade ekonomin och det svenska samh\u00e4llets utveck\u00adling i stort.<\/p>\n\n\n\n

Lagen om globaliserat v\u00e4rde<\/strong>
Bokens mest v\u00e4rdefulla del \u00e4r n\u00e4r Lauesen skildrar den v\u00e4rldsvida kapitalismens utveck\u00adling och omstrukturering under efterkrigstiden, och d\u00e5 fr\u00e4mst den fas av globalisering som accelererade fr\u00e5n 1980-talets b\u00f6rjan. Vi kunde d\u00e5 se hur en v\u00e5g av industriproduktion outsour\u00adcades fr\u00e5n Nord till Syd, med kraftigt minskade l\u00f6nekostnader som f\u00f6ljd: \u201dP\u00e5 1950-talet utgjor\u00adde industriprodukter endast 15 procent av det globala Syds totala export. \u00c5r 2009 stod de f\u00f6r omkring 70 procent\u201d. Enligt f\u00f6rfattaren lade det grunden till kapitalismens starka tillv\u00e4xt\u00adprocess fr\u00e5n 1980-talet och fram till 2008-\u00e5rs finanskris.
Lauesen h\u00e4vdar att denna utveckling f\u00e5tt till ef\u00adfekt att en arbetare i Nord kan konsumera mer v\u00e4rde \u00e4n vad denne producerar: \u201dMen sett ur ett globalt perspektiv inneb\u00e4r det faktum att du \u00e4r l\u00f6ntagare inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att du \u00e4r exploate\u00adrad i marxistisk mening. En del l\u00f6ntagare kon\u00adsumerar mer v\u00e4rde \u00e4n de skapar. I konkreta or\u00addalag: Det dolda v\u00e4rdet (som d\u00f6ljs av det relativt l\u00e5ga priset) hos smartphones, iPads, sneakers, t-shirts, Ikea-m\u00f6bler, chokladkakor, bananer, kaffe osv. som produceras i det globala Syd och konsumeras av arbetare i det globala Nord kan vara h\u00f6gre \u00e4n det v\u00e4rde som l\u00f6ntagarna i Nord skapat\u201d. F\u00f6rfattaren l\u00e4gger fram ekonomiska ber\u00e4kningar och \u00e4gnar mycket utrymme \u00e5t att resonera kring det fenomenet. Ytterst faller han tillbaka p\u00e5 den egyptiske-franske marxistiska ekonomen Samir Amin, vilken med Karl Marx ursprungliga v\u00e4rdelag som grund utvecklade lagen om globaliserat v\u00e4rde.
Men, om det h\u00e4r skulle st\u00e4mma, vilka slutsatser kan vi dra? I vilken m\u00e5n f\u00f6rsv\u00e5rar det solidari\u00adteten mellan arbetare i Nord och Syd? Ser vi det till och med som att arbetarna har skiljaktiga intressen, att de rent objektivt befinner sig p\u00e5 olika sidor om barrikaden? \u00c4r den grundl\u00e4ggan\u00adde parollen \u201dProlet\u00e4rer i alla l\u00e4nder f\u00f6rena er!\u201d fr\u00e5n Marx\/Engels Kommunistiska manifestet<\/em> (1848) idag f\u00f6rlegad? Jag \u00e4r kritisk till att Laue\u00adsen inte betonar den intressegemenskap som trots allt finns i att arbetaren s\u00e5v\u00e4l i Nord som Syd \u00e4r underordnad i sin anst\u00e4llning, att man tvingas s\u00e4lja sin arbetskraft f\u00f6r att \u00f6verleva och har ett ringa inflytande och makt \u2013 att vi \u00f6ver\u00adallt i dagens v\u00e4rld \u00e4r fj\u00e4rran fr\u00e5n en ekonomisk\/socialistisk demokrati.
D\u00e4remot \u00e4r det sj\u00e4lvklart att de djupa skill\u00adnaderna i fr\u00e5gan om l\u00f6n och levnadsstandard mellan arbetare i Nord och Syd f\u00f6rsv\u00e5rar solida\u00adriteten. D\u00e4rtill b\u00f6r till\u00e4ggas att fr\u00e5n 1980-talet \u2013 under nyliberalismens dominans \u2013 har delar av Nords arbetarklass p\u00e5 ett mer p\u00e5tagligt s\u00e4tt socialiserats in i det r\u00e5dande systemet genom exempelvis innehav av aktier eller \u00e4gande av den egna bostaden. Vi ska dock ha i minne att det inte \u00e4r n\u00e5gon helt ny situation utan att en avsev\u00e4rd klyfta alltid existerat under kolonialis\u00admen och imperialismens epok mellan arbetaren i Nord och Syd. Ibland h\u00e4vdas det ocks\u00e5 i det offentliga samtalet att arbetarklassen i Nord under flera decenniers tid drastiskt reduce\u00adrats. Visst har den minskat n\u00e5got men framf\u00f6r allt har det skett en tydlig f\u00f6rskjutning inom sj\u00e4lva klassen; tydligt f\u00e4rre industriarbetare men samtidigt betydligt fler arbetare inom den offentliga sektorn och idag fr\u00e4mst inom den pri\u00advata tj\u00e4nstesektorn. D\u00e4remot kan vi nog v\u00e4nta oss att fokus f\u00f6r framtida radikaliseringar och eruptioner i \u00f6kad grad kommer ha sitt ursprung i Syd. Redan idag \u00e4r Via Campesina, best\u00e5ende av sm\u00e5b\u00f6nder och lantarbetare fr\u00e5n en m\u00e4ngd l\u00e4nder \u2013 med bland annat starka brasilianska MST \u2013 utifr\u00e5n en global m\u00e5ttstock den kanske mest imponerande organiseringen. Vi lever dessutom i en tid n\u00e4r snart runt h\u00e4lften av alla industriarbetare antingen kommer fr\u00e5n Kina eller Indien. Vem vet vad framtiden har i sitt sk\u00f6te i form av avg\u00f6rande mobiliseringar i dessa l\u00e4nder?<\/p>\n\n\n\n

Kina<\/strong>
Ett annat matnyttigt inspel \u00e4r Lauesens beskrivning av dagens Kina. Dels att dess kapitalistiska modell skiljer sig ganska mycket fr\u00e5n v\u00e4stv\u00e4rldens: \u201dVidare har Kina fortfa\u00adrande betydande statligt \u00e4gda industri- och tj\u00e4nstesektorer, statlig kontroll \u00f6ver finans- och valutamarknaden via statliga banker och ingen privat\u00e4gd mark: \u201dDet har m\u00f6jliggjort en \u00f6vergripande ekonomisk planering och direkta politiska interventioner i det ekonomiska livet”. Dessutom beskriver Lauesen hur USA pressas av att Kina nu \u00e4ven flyttar fram sina positioner i mer h\u00f6gteknologiska branscher: \u201dIdag har pro\u00adblemet blivit allvarligt n\u00e4r oberoende kinesiska produkter vinner marknadsandelar inom elek\u00adtronik, bioteknik, telekommunikationsn\u00e4tverk, robotteknik, flygteknik och n\u00e4thandel\u201d.
Slutligen beskriver Lauesen ocks\u00e5 v\u00e4l hur da\u00adgens svenska imperialism \u00e4r strukturerad: \u201d\u00c5r 2018 hade Sverige 3 103 transnationella f\u00f6retag 2,16 miljoner anst\u00e4llda: 1,5 miljoner anst\u00e4llda utomlands och 600 000 i Sverige\u2026Enligt SCB arbetade 2018 ca 576 000 m\u00e4nniskor som lever i l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder f\u00f6r dotterbolag till svenska f\u00f6\u00adretag\u201d. Dessutom p\u00e5visas fenomenet att f\u00f6retag som H&M \u2013 eller f\u00f6rvisso IKEA \u2013 inte har n\u00e5\u00adgon egen produktion i form av dotterbolag utan att allt \u00e4r outsourcat, vilket f\u00e5r till konsekvens att det \u00e4r sv\u00e5rare att st\u00e4lla f\u00f6retaget till svars f\u00f6r de mycket underm\u00e5liga arbetsvillkoren. F\u00f6r H&M handlar det om att dess kl\u00e4der framst\u00e4lls av 900 leverant\u00f6rer i 1900 fabriker med sam\u00admanlagt 116 000 arbetare. 80 procent av denna produktion sker i Asien.
Torkil Lauesen har med de fr\u00e5gest\u00e4llningar han reser gjort en ytterligt ambiti\u00f6s ansats. Han tar sig dock vatten \u00f6ver huvudet n\u00e4r han ganska ing\u00e5ende f\u00f6rs\u00f6ker skildra den svenska arbe\u00adtarr\u00f6relsens utveckling. Det \u00e4r passager som i stort saknar framst\u00e4llningens \u00f6vriga sk\u00e4rpa och utifr\u00e5n bokens huvudsakliga \u00e4rende k\u00e4nns n\u00e5got \u00f6verfl\u00f6diga. Annars \u00e4r det en synnerligen intressant bok, sp\u00e4ckad av v\u00e4sentlig kunskap och f\u00f6rst\u00e5else \u2013 inte minst passar den v\u00e4l till kollektiva n\u00e4rmanden i form av studiecirklar.<\/p>\n\n\n\n

Anders Karlsson<\/strong> \u00e4r ledarredakt\u00f6r f\u00f6r Internationalen
och ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion<\/p>\n\n\n\n


<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Torkil Lauesen (f\u00f6dd 1952) blev under 1970-talet medlem i Kommunistisk Arbejdskreds (KAK), ett maoistiskt parti. Efter en brytning 1979 blev han en ledande kraft i den s\u00e5 kallade Blekingegadeligan, utifr\u00e5n den gata i K\u00f6penhamn d\u00e4r dess lokal var bel\u00e4gen. Organisationen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[321,1629],"class_list":["post-4467","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-anders-karlsson","tag-torkil-lauesen"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1a3","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4467","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4467"}],"version-history":[{"count":5,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4467\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4479,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4467\/revisions\/4479"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4467"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4467"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4467"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}